Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

I grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan ska skolan göra en inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper för att kunna placera eleverna i rätt årskurs och undervisningsgrupp och planera för fortsatt undervisning. Även nyanlända elever som börjar på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram ska få sina kunskaper bedömda.

Till stöd för bedömningen finns Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2. Materialet är avsett att användas för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan, men kan även användas i gymnasieskolans språkintroduktion.

Kartläggningen sker i tre steg och ger skolan stöd i att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Det är endast de två första stegen i kartläggningsmaterialet som är obligatoriska för skolor att använda.

Nyanlända elever på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram

Nyanlända elever som börjar på språkintroduktion inom gymnasieskolans introduktionsprogram ska få sina kunskaper bedömda. Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.

Bedömningen ska göras skyndsamt och ligga till grund för den individuella studieplanen som ska tas fram inom två månader från mottagandet. I vissa fall är elevens kunskaper redan kända, en bedömning behöver därför endast göras om det inte är uppenbart onödigt.

Kartlägg eventuella yrkeserfarenheter

Materialet Yrke och erfarenhet kartlägger elevens eventuella tidigare yrkeserfarenheter. Materialet finns i tjänsten för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial.

Bedömningsstöd och kartläggningsmaterial

Individuell studieplan inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram

Nyanlända elever i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan

Placera eleven på rätt nivå

Resultatet av kartläggningens två första steg, tillsammans med elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt, ligger till grund för rektorns beslut om placering i årskurs och i undervisningsgrupp. Kartläggningen ligger också till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Kartläggningsmaterialets tre steg

Kartläggningsmaterialet består av tre steg. Steg 1 och 2 är obligatoriska att använda i den inledande bedömningen och steg 3 är ett frivilligt stöd för ämneslärare.

Handledning

För att du som lärare eller din rektor snabbt ska kunna komma igång finns ett informationsmaterial där du bland annat får svar på frågor som när en kartläggning ska genomföras, vilka kunskaper som ska kartläggas och hur kartläggningen blir underlag för beslut om årskursplacering och undervisningsgrupp.

Informationsmaterial för lärare och rektor Pdf, 1 MB. (Pdf, 1 MB)

Film: Att inleda och avsluta samtal (tid: 7:54)

I den här filmen får du se exempel på hur du som lärare kan tänka när du inleder och avslutar samtal. I filmen träffar vi läraren Karin som leder några olika samtal med elever med olika bakgrund och åldrar.

Kartläggningsmaterial steg 1 och 2

Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 (dnr 2016:428) är obligatoriskt att använda i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan. Materialet ska användas för att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. I vilken omfattning kartläggningsmaterialets steg 1 och 2 ska användas bestäms utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov.

I steg 1 kartlägger skolan elevens språk och erfarenheter.

Steg 1 (årskurs F-3)

Steg 1 (årskurs 4-6)

Steg 1 (årskurs 7-9)

I steg 2 kartlägger skolan elevens kunskaper inom litteracitet och numeracitet. Litteracitet är användningen av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet är användningen av matematiskt tänkande för att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera lösningar.

Steg 2 - litteracitet finns översatt till flera olika språk.

Steg 2 - litteracitet (årskurs F-3)

Steg 2 - litteracitet (årskurs 4-6)

Steg 2 - litteracitet (årskurs 7-9)

Steg 2 - numeracitet

Kartläggningsmaterial steg 3

Den mest lämpade personalen gör kartläggningen

Rektorn utser den personal som är mest lämpad att göra kartläggningen. Personalen måste kunna bedöma och analysera elevens svar och resonemang utifrån de kunskaper som kartläggs i varje steg.

• För steg 1 och steg 2 i litteracitet i är det viktigt med kompetens inom modersmål, flerspråkighet eller svenska som andraspråk.
• För steg 2 i numeracitet i är det viktigt med matematisk ämneskompetens.
• För steg 3 är det viktigt med ämneskompetens för det ämne som kartläggs.

Tolkning

Gör kartläggningen på ett språk som eleven behärskar väl, om möjligt elevens starkaste. Vid behov översätter en tolk så att läraren och eleven förstår varandra. Det kan vara en yrkesverksam tolk, en modersmålslärare eller någon annan med koppling till skolan.

Information om tolkning Pdf, 74 kB. (Pdf, 74 kB)

Anpassningar för elever med funktionsnedsättningar

I lärarhandledningarna till de olika stegen i materialet finns beskrivningar om hur du kan anpassa kartläggningen så att den fungerar för en elev vars fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga är begränsad.

Informera om kartläggningsmaterialet på din skola

För dig som vill informera om kartläggningsmaterialet på din skola finns presentationsbilder som stöd. I presentationen beskrivs bestämmelserna som ligger till grund för kartläggningen samt strukturen för steg 1 och 2 i kartläggningsmaterialet.

Presentationsbilder om kartläggningsmaterialet Pdf, 1 MB. (Pdf, 1 MB)