Till innehållet
Till startsidan för skolverket.se
searchSök

Pedagogisk omsorg

Kommunen ska sträva efter att erbjuda ett barn pedagogisk omsorg i stället för förskola eller fritidshem om barnets vårdnadshavare önskar det. Här kan du läsa om de regler som gäller för pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg som verksamhetsform

Vad är pedagogisk omsorg?

Pedagogisk omsorg erbjuds som ett alternativ till förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar som förskolan och fritidshemmet vänder sig till.

En form av pedagogisk omsorg är familjedaghem, där dagbarnvårdare tar emot inskrivna barn i sitt eget hem eller i en särskild lokal. Ett annat exempel är flerfamiljslösningar, där familjerna turas om i de olika familjernas hem eller i en särskild lokal.

Pedagogisk omsorg ska stimulera barns utveckling och lärande genom pedagogisk verksamhet. I det ingår att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet. Enligt förarbetena innebär det bland annat att personalen måste ha kompetens för att arbeta pedagogiskt med barn, så att barnen ges stimulans och stöd för utveckling och lärande och så att deras språkutveckling i svenska utmanas och stimuleras.

Pedagogisk omsorg kan bedrivas i kommunal eller enskild regi.

Källor: 25 kapitlet 2 och 10 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg, sidan 10-11 samt proposition 2021/22:78 Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg, sidan 50-51.

Vilka krav finns på utbildning och kompetensutveckling för personalen?

Vilka bestämmelser i skollagen gäller för pedagogisk omsorg?

Pedagogisk omsorg hör till de verksamhetsformer som i skollagen benämns som annan pedagogisk verksamhet. Annan pedagogisk verksamhet omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att verksamheten i fråga omfattas. Det innebär att stora delar av skollagen inte är tillämpliga för pedagogisk omsorg.

Exempel på gemensamma bestämmelser i skollagen som är tillämpliga för pedagogisk omsorg är bestämmelsen om att barnets bästa ska vara utgångspunkt för verksamheten, bestämmelserna om registerkontroll samt bestämmelserna om huvudmannens skyldighet att förebygga och åtgärda kränkande behandling.

Källor: 1 kapitlet 2 och 10 §§, 2 kapitlet 31 §, 6 kapitlet 1 § och 25 kapitlet 2 a § skollagen.

Annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. Annan pedagogisk verksamhet omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att verksamheten i fråga omfattas.

I samlingsbegreppet annan pedagogisk verksamhet ingår:

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.

Källor: 1 kapitlet 1-2 §§ och 25 kapitlet 1 § skollagen.

Finns det en läroplan för pedagogisk omsorg?

Nej. Det finns inte någon läroplan för pedagogisk omsorg. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg ska förskolans läroplan vara vägledande för all pedagogisk omsorg, även för sådan pedagogisk omsorg som anordnas som alternativ till utbildning i fritidshem. De mål och riktlinjer som framgår av läroplanen bör enligt förarbetena beaktas i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Källor: Skolverkets allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg, sidan 14 samt proposition 2021/22:78 Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg, sidan 53.

Erbjudande av pedagogisk omsorg

Är kommunen skyldig att erbjuda pedagogisk omsorg?

Nej. Till skillnad från när det gäller erbjudande av förskola och fritidshem måste kommunen inte erbjuda pedagogisk omsorg. Kommunen ska dock sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.

Att ”sträva efter” innebär, enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg, att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla pedagogisk omsorg. Ambitionsnivån måste vara att tillhandahålla omsorg åt familjer som önskar det. Om kommunen vid en viss tidpunkt inte har någon efterfrågan måste kommunen ändå planera för att tillhandahålla omsorg, när situationen förändras.

Det finns inga krav på att kommunen ska sträva efter att erbjuda en viss form av pedagogisk omsorg, men kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Källor: 25 kapitlet 2 § skollagen och Skolverkets allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg, sidan 11.

Vad gäller för kommuner som erbjuder pedagogisk omsorg och som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk?

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som tillhandahåller pedagogisk omsorg ska sträva efter att erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, pedagogisk omsorg där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

Enligt förarbetena ska ”en väsentlig del av verksamheten” förstås utifrån det övergripande syftet med bestämmelserna om nationella minoritetsspråk, alltså att språken ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Verksamheten på minoritetsspråket bör därför vara så omfattande att den bidrar till det syftet.

När vårdnadshavare ansöker om pedagogisk omsorg ska kommuner som erbjuder sådan verksamhet och ingår i ett förvaltningsområde tillfråga vårdnadshavarna om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

Källor: 25 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 58-59.

Krav på verksamheten

Vilken värdegrund ska genomsyra pedagogisk omsorg?

Utöver sådana gemensamma bestämmelser i skollagen som är tillämpliga även för pedagogisk omsorg finns specifika bestämmelser för pedagogisk omsorg, bland annat följande övergripande utgångspunkter:

  • Verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
  • Verksamheten ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
  • Var och en som verkar inom pedagogisk omsorg ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
  • Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Källa: 25 kapitlet 6 § skollagen.

Vilka bestämmelser i skollagen gäller för pedagogisk omsorg?

Vilka krav finns på lokaler och barngruppernas sammansättning?

Pedagogisk omsorg ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig sammansättning och storlek.

Källa: 25 kapitlet 7 § skollagen.

Vilka krav finns på utbildning och kompetensutveckling för personalen?

Inom pedagogisk omsorg ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Huvudmannen ska se till att personalen som har hand om omsorgen ges möjlighet till kompetensutveckling. Enligt förarbetena kan sådan kompetensutveckling exempelvis vara kurser eller webbutbildningar. Det kan även innefatta andra insatser, som gemensam reflektion, pedagogisk handledning, litteraturstudier med mera. Kompetensutvecklingen bör enligt förarbetena utgå från det systematiska kvalitetsarbetet och en kontinuerlig analys av behoven i verksamheten och hos den enskilda medarbetaren.

Källor: 25 kapitlet 7 § skollagen och proposition 2021/22:78 Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg, sidan 19-20.

Systematiskt kvalitetsarbete inom pedagogisk omsorg

Registerkontroll

Avgifter för pedagogisk omsorg

Godkännande av pedagogisk omsorg med enskild huvudman

Kommunen godkänner enskilda som huvudmän och är även tillsynsmyndighet för pedagogisk omsorg med enskild huvudman.

En enskild ska efter ansökan godkännas som huvudman under förutsättning att:

1) den enskilde har insikt i och förutsättningar att följa gällande föreskrifter,

2) den enskilde i övrigt bedöms lämplig,

3) verksamheten inte orsakar påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet,

4) verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn med ett omfattande behov av särskilt stöd som hemkommunen med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter har beslutat att inte betala tilläggsbelopp för, och

5) avgifterna inte är oskäligt höga.

När huvudmannen är en juridisk person ska prövningen av insikt i och förutsättningar att följa gällande föreskrifter omfatta verkställande direktör, personer med ledande ställning eller bestämmande inflytande, styrelseledamöter och suppleanter, bolagsmän i kommanditbolag eller andra handelsbolag samt ägare med väsentligt inflytande över verksamheten. I fråga om en juridisk person ska samtliga i den angivna kretsen av personer bedömas lämpliga.

Källor: 25 kapitlet 10-10 a §§ skollagen

Tillsyn

Senast uppdaterad 14 april 2026.