Språk i skolan
Elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas språkval. De kan också erbjudas undervisning i ett nybörjarspråk som skolans val. På vissa nationella program i gymnasieskolan ska undervisning i moderna språk erbjudas, medan det finns en möjlighet men inte en skyldighet att erbjuda moderna språk på andra nationella program i gymnasieskolan, inom anpassade gymnasieskolan samt inom komvux. Här kan du läsa om reglerna gällande språk i skolan.
Språkval i grundskolan, specialskolan och sameskolan
När ska undervisningen starta i det språk elever valt som språkval?
Elever i grundskolan och sameskolan ska få undervisning i det språk de har valt som språkval senast i årskurs 6. Det regleras i timplanen för respektive skolform. Elever i specialskolan ska få undervisning i språkval senast i årskurs 7.
Källor: Bilaga 1, 3 och 4 till skolförordningen.
Vilka språk måste erbjudas som språkval?
I grundskolan och specialskolan ska huvudmannen erbjuda minst två av de moderna språken franska, spanska och tyska som språkval. Huvudmannen ska sträva efter att även erbjuda andra språk som språkval.
En elev får i stället för ett modernt språk välja något av följande språk som språkval:
- det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
- svenska eller svenska som andraspråk, om eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
- engelska, eller
- teckenspråk.
Elever i sameskolan ska erbjudas moderna språk som språkval, men det är inte reglerat vilka språk som ska erbjudas.
Källor: 13 kapitlet 4 § skollagen samt 9 kapitlet 5–6 §§ och 11 kapitlet 4–5 §§ skolförordningen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Har elever alltid rätt att läsa sitt valda språk som språkval?
Nej. För att en huvudman i grundskolan ska vara skyldig att anordna undervisning i franska, spanska eller tyska som språkval måste minst fem elever hos huvudmannen ha valt språket. För specialskolan gäller att minst tre elever vid skolenheten ska ha valt språket.
Samma begränsning gäller om en elev som språkval valt att läsa ämnet modersmål, svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk. Skyldigheten att anordna undervisning i dessa språk som språkval gäller bara om fem elever hos huvudmannen (grundskolan) eller tre elever vid skolenheten (specialskolan) valt det aktuella språket. Om det är fråga om modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk finns dock inget krav på ett minsta antal elever för att huvudmannen ska vara skyldig att anordna sådan undervisning.
Det finns inga bestämmelser om urval vid språkval. Skolinspektionen har i ett beslut gällande grundskolan gjort bedömningen att skolan, utifrån de aktuella omständigheterna i det fallet, inte fick göra ett urval inom språkvalet, då elever har rätt till undervisning i det erbjudna språk som de valt. Det enda undantaget som finns i skolans författningar är situationer där färre än fem elever hos huvudmannen valt det aktuella språket.
Källor: 9 kapitlet 7 § och 11 kapitlet 6 § skolförordningen samt Skolinspektionens beslut dnr 2020:6187.
Skollagens definition av förskoleenhet är: ”av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad”.
Skollagens definition av skolenhet är: ”av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad”.
Enligt förarbetena måste byggnaderna ligga någorlunda nära varandra och höra ihop på ett naturligt sätt för att de ska anses tillhöra samma förskole- eller skolenhet. Verksamhet som inte bedrivs i förskolans eller skolans byggnader men som ändå ingår i förskole- eller skolenheten kan till exempel vara skolgårdar eller idrottsplatser i nära anslutning till byggnaderna. I begreppet skolenhet ingår även verksamhet vid fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.
En och samma byggnad kan rymma flera förskole- eller skolenheter.
Varje fristående förskoleenhet eller skolenhet måste ha ett eget godkännande. Skolinspektionens godkännande av en enskild som huvudman för skola ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. På samma sätt ska kommunens godkännande av enskild som huvudman för förskola avse viss utbildning vid en viss förskoleenhet.
Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 5 § och 2 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 633.
Vad gäller om det blir färre än fem elever efter att språkundervisningen börjat?
Bestämmelserna om språkval reglerar huvudmannens skyldighet att starta undervisningen. Om omständigheterna skulle ändras, till exempel för att elever hoppar av, kvarstår rätten för de elever som är kvar att fullfölja sin utbildning.
Källor: 9 kapitlet 7 § och 11 kapitlet 6 § skolförordningen.
Undervisning i moderna språk kan i vissa fall ges som fjärrundervisning
Kan en elev läsa sitt modersmålsspråk som modernt språk?
Ja. En elev kan läsa sitt modersmålsspråk inom ramen för ämnet moderna språk. Det gäller dock bara om huvudmannen har valt att erbjuda språket som ett modernt språk. Om en elev läser sitt modersmålsspråk som modernt språk ska kursplanen för moderna språk följas, och elevens kunskaper ska bedömas i förhållande till betygskriterierna för moderna språk.
Det finns inget i skolförfattningarna som hindrar att en elev läser ett och samma språk både enligt kursplanen för ämnet moderna språk och enligt kursplanen för ämnet modersmål, om eleven exempelvis får modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden och samtidigt läser samma språk som ett modernt språk inom ramen för språkvalet.
Källor: 10 kapitlet 4 § och 13 kapitlet 4 § skollagen samt 9 kapitlet 5–7 §§ och 11 kapitlet 4–6 §§ skolförordningen.
Kan en elev läsa en kombination av svenska och engelska inom språkvalet?
Nej. Det är inte möjligt att välja en kombination av svenska alternativt svenska som andraspråk och engelska som språkval. En elev i grundskolan och specialskolan får välja svenska alternativt svenska som andraspråk eller engelska i stället för ett modernt språk, men eleven måste då välja ett av alternativen.
Källor: 9 kapitlet 6 § och 11 kapitlet 5 § skolförordningen.
Kan en elev byta språk inom språkvalet?
Det är inte specifikt reglerat i skolans regelverk om en elev kan göra omval inom ramen för språkvalet. Det är rektorn som bedömer om det är möjligt för skolan att organisera detta.
Källa: 2 kapitlet 10 § skollagen.
Måste språkundervisningen inom språkvalet ges vid den skola eleven går i?
Det är vanligt att undervisningen ges vid den skola eleven går i, men det är möjligt för huvudmannen att anordna undervisningen vid en annan skola.
Det är även möjligt för huvudmannen att anordna undervisning i moderna språk som fjärrundervisning, förutsatt att skollagens krav för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllda. Vid fjärrundervisning är eleverna i skolans lokaler tillsammans med en handledare, medan läraren som undervisar befinner sig på en annan plats.
Källor: 1 kapitlet 3 § samt 21 kapitlet 2–5 och 9–14 §§ skollagen och 5 a kapitlet 1–4 §§ skolförordningen.
Förutsättningar för fjärrundervisning i grundskolan, specialskolan och sameskolan
Hebreiska och jiddisch ska erbjudas som språkval på utbildning i grundskolan som omfattar judiska studier
Elever som läser en sådan särskild utbildning i grundskolan som omfattar judiska studier ska som språkval erbjudas undervisning i hebreiska och jiddisch.
Källa: 8 § förordning (2011:398) om särskild utbildning med judiska studier i grundskolan och statsbidrag för sådan utbildning.
Får elever som läser svenska, svenska som andraspråk eller engelska som språkval ett extra betyg i dessa ämnen?
Nej. Om en elev läser svenska, svenska som andraspråk eller engelska som språkval är det kursplanerna för dessa ämnen som ska följas. Eleven får bara ett betyg i svenska eller svenska som andraspråk och ett betyg i engelska. Dock kan elevens prestationer på de undervisningspass som ges inom ramen för språkvalet påverka betyget i det aktuella ämnet.
Källor: 8 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:157) om utformningen av slutbetyg i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan samt 9 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:50) om utformningen av terminsbetyg i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Hur påverkar betyg i moderna språk meritvärdet?
Vid urval till nationella program i gymnasieskolan används ett meritvärde som räknas ut genom summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt, det vill säga sammanlagt 17 betyg.
För att få räkna med ett 17:e betyg i meritvärdet ska eleven ha fått betyg i moderna språk som språkval. Elever som har fått betyg i moderna språk som skolans val får inte räkna med detta betyg som ett 17:e betyg i meritvärdet. Elever som har fått betyg i ämnet modersmål eller teckenspråk som språkval får inte heller räkna med detta betyg som ett 17:e betyg.
Källa: 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.
Kan en elev ha betyg i två eller flera moderna språk?
Ja. En elev kan ha betyg i två eller flera moderna språk. Det gäller oavsett om betygen är satta i förhållande till betygskriterierna för moderna språk som språkval eller moderna språk som skolans val.
Att en elev får betyg i flera moderna språk kan exempelvis bli aktuellt om eleven genomgår prövning i ett eller flera språk. Den undervisning som enligt timplanerna ska ges inom ramen för språkval ska dock bara omfatta ett valt språk.
Om en elev har betyg i två moderna språk som språkval innebär det inte att eleven får tillgodoräkna sig ett 18:e betyg i meritvärdet vid ansökan till gymnasieskolan. Endast ett betyg i moderna språk som språkval kan räknas med som ett 17:e betyg i meritvärdet.
Källor: 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen, 8 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:157) om utformningen av slutbetyg i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan samt 9 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:50) om utformningen av terminsbetyg i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.
Språk som skolans val i grundskolan, specialskolan och sameskolan
Får en skola erbjuda undervisning i ett nybörjarspråk som skolans val?
Ja. Som skolans val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
I grundskolan och sameskolan beslutar rektorn om hur utrymmet för skolans val ska användas. I grundskolan får rektorn inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut. I specialskolan är det inte reglerat vem som beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.
Källor: 9 kapitlet 9 §, 11 kapitlet 8 § och 12 kapitlet 8 § skolförordningen.
Språk i anpassade grundskolan
Kan en elev i anpassade grundskolan läsa moderna språk?
Det finns ingen kursplan för moderna språk i anpassade grundskolan. Rektorn kan dock besluta att en elev ska läsa moderna språk enligt grundskolans kursplan om eleven har förutsättningar för det.
Rätten till modersmålsundervisning är däremot densamma för elever i anpassade grundskolan som för elever i motsvarande obligatoriska skolformer.
Källor: 11 kapitlet 8 och 10 § § skollagen.
Modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer
Språk i gymnasieskolan
Vilka ämnesplaner för moderna språk finns i gymnasieskolan?
Det finns fyra olika ämnesplaner för moderna språk i gymnasieskolan:
- Moderna språk – nybörjare, med nivå 1
- Moderna språk – grund, med nivå 1
- Moderna språk – fortsättning, med nivå 1 och nivå 2
- Moderna språk – fördjupning, med nivå 1, nivå 2 och nivå 3
De fyra ämnesplanerna är gemensamma, och varje språk är ett eget ämne. Det innebär att en elev kan ha med betyg i flera olika språk inom ramen för samma ämnesplan för moderna språk i en gymnasieexamen.
Språket kinesiska (mandarin) har fyra separata ämnesplaner:
- Kinesiska – nybörjare, med nivå 1
- Kinesiska – grund, med nivå 1
- Kinesiska – fortsättning, med nivå 1 och nivå 2
- Kinesiska – fördjupning, med nivå 1, nivå 2 och nivå 3
För elever som påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 2025 finns alla kurser inom moderna språk och kinesiska i samma ämnesplan. Möjligheten att ha med betyg i flera olika språk i en gymnasieexamen finns även för dessa elever.
Källor: 16 kapitlet 21 § skollagen och 1 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.
Vilka elever på nationella program i gymnasieskolan ska läsa moderna språk och vilka möjligheter finns för andra elever att läsa moderna språk?
Moderna språk ingår i varierande omfattning i de programgemensamma ämnena i programstrukturen för:
- Ekonomiprogrammet
- Humanistiska programmet
- Naturvetenskapsprogrammet
- Samhällsvetenskapsprogrammet
Huvudmannen får erbjuda alla ämnen inom moderna språk och kinesiska som programfördjupning på alla högskoleförberedande program.
På Försäljnings- och serviceprogrammet och Hotell- och turismprogrammet får huvudmannen erbjuda alla ämnen inom moderna språk och kinesiska som programfördjupning, utom moderna språk – fördjupning och kinesiska – fördjupning.
Huvudmannen får erbjuda alla ämnen inom moderna språk och kinesiska som individuellt val på alla nationella program.
Vidare får rektorn, om det finns särskilda skäl och övriga förutsättningar är uppfyllda, besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program får avvika från vad som annars gäller för programmet. Ett sådant beslut om individuellt anpassat program kan exempelvis innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen byts ut mot moderna språk.
Källor: 16 kapitlet 14 § skollagen, 4 kapitlet 5–7 §§ och 9 kapitlet 4 och 5 §§ gymnasieförordningen samt bilaga 1 till gymnasieförordningen.
Kan elever på introduktionsprogram läsa moderna språk?
Beroende på vilket introduktionsprogram en elev går på finns olika möjligheter att läsa moderna språk.
På alla introduktionsprogram får elevens utbildning innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Bland dessa ämnen kan moderna språk ingå.
På alla introduktionsprogram utom yrkesintroduktion får elevens utbildning innehålla moderna språk enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
Källor: 6 kapitlet 4–6 och 8 §§ gymnasieförordningen.
Vilka moderna språk ska erbjudas i gymnasieskolan?
I gymnasieskolan ska franska, spanska och tyska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska även sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska.
Det finns ingen motsvarande bestämmelse för gymnasieskolan som för grundskolan och specialskolan om att det måste finnas ett visst antal elever som vill läsa franska, spanska eller tyska för att huvudmannen ska vara skyldig att anordna undervisning i språket.
Källor: 4 kapitlet 10 § gymnasieförordningen.
Hur påverkar studier i moderna språk i grundskolan vilka ämnen och nivåer i ämnen eleven ska läsa i gymnasieskolan?
Om en elev har betyg i moderna språk från grundskolan, och eleven ska fortsätta att läsa samma språk i gymnasieskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå.
Det innebär att:
- en elev som har fått betyg i moderna språk som språkval och ska fortsätta med samma språk i gymnasieskolan ska börja med Moderna språk – fortsättning, nivå 1
- en elev som har fått betyg i moderna språk som skolans val och ska fortsätta med samma språk i gymnasieskolan ska börja med Moderna språk – grund, nivå 1.
- en elev som ska läsa ett språk i gymnasieskolan som hen inte tidigare har fått betyg i ska börja med Moderna språk – nybörjare, nivå 1.
Det finns dock inget som hindrar att undervisningen för en elev utgår från en nivå som är högre än grundskolans utbildningsnivå, om eleven har förutsättningar för det.
Källa: 4 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.
Får en huvudman erbjuda undervisning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande?
Ja. En huvudman får erbjuda undervisning i ämnet teckenspråk för hörande som ersättning för undervisning i moderna språk utöver undervisning i franska, spanska och tyska.
Källa: 4 kapitlet 10 a § gymnasieförordningen.
Får döva eller hörselskadade elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva?
Ja. I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Ett sådant beslut fattas av rektorn.
Vid Riksgymnasiet i Örebro kommun finns även särskilda riksrekryterande gymnasieutbildningar för elever som är döva, hörselskadade, dövblinda eller har en språkstörning.
Källor: 4 kapitlet 10 a § och 10 kapitlet 1–12 §§ gymnasieförordningen.
Vilka språkämnen får erbjudas på humanistiska programmets inriktning språk?
På humanistiska programmets inriktning språk får som språkämne erbjudas:
- engelska,
- klassisk grekiska – språk och kultur,
- latin – språk och kultur,
- moderna språk,
- modersmålsämnen,
- svenskt teckenspråk för hörande – nybörjare,
- svenskt teckenspråk för hörande – grund,
- svenskt teckenspråk för hörande – fortsättning, och
- svenskt teckenspråk för hörande – fördjupning.
Källa: 4 kapitlet 1 a § gymnasieförordningen.
Språk i anpassade gymnasieskolan
Kan en elev på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan läsa moderna språk?
Ja. Huvudmannen får erbjuda moderna språk som programfördjupning på:
- Programmet för estetiska verksamheter
- Programmet för hotell, restaurang och bageri
- Programmet för samhälle, natur och språk
Huvudmannen får erbjuda moderna språk som individuellt val på alla nationella program i anpassade gymnasieskolan.
Vidare får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program får avvika från vad som annars gäller för programmet. Ett sådant beslut om individuellt anpassat program kan exempelvis innebära att eleven får läsa moderna språk enligt anpassade gymnasieskolans eller gymnasieskolans ämnesplaner, eller som grundskoleämne.
Källor: 19 kapitlet 13 § skollagen och 4 kapitlet 5–6 och 7 a samt 9 kapitlet 4 a–5 §§ gymnasieförordningen.
Kan en elev på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan läsa moderna språk?
Moderna språk finns inte som ämnesområde på individuella program i anpassade gymnasieskolan.
Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, om eleven har förutsättningar för det. Om rektorn beslutar att elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden får ett sådant ämne vara moderna språk enligt anpassade gymnasieskolans ämnesplan.
Källa: 19 kapitlet 15 § skollagen.
Språk inom komvux
Vilken undervisning i språk får erbjudas inom komvux?
Det är endast inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå som undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska får erbjudas. Det finns inte några kursplaner för moderna språk i de andra skolformsdelarna inom komvux.
Huvudmannen för komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå väljer om undervisning i språk ska erbjudas, och i så fall vilka språk och på vilken nivå.
Källor: 2 kapitlet 18–19, 21 och 23 §§ förordningen om vuxenutbildning.
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux som anpassad utbildning
Senast uppdaterad 07 april 2026.