Inackordering, elevresor och skolskjuts
Utbildningen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska som utgångspunkt vara avgiftsfri. Elever kan ha rätt till ekonomiskt stöd från hemkommunen för vissa kostnader som kan uppstå under skolgången, till exempel för inackordering, hemresor och dagliga resor till och från skolan. Elever i anpassade gymnasieskolan kan ha rätt till skolskjuts.
Denna sida är en del av Skolverkets stöd för dig som arbetar med eller ansvarar för antagning till gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Avgiftsfri utbildning
Det är en grundläggande princip i skolans författningar att alla ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet, oberoende av var i landet man bor och oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden. Utbildningen ska som utgångspunkt vara avgiftsfri, men elever kan ändå behöva stå för vissa kostnader själva.
Källor: 1 kapitlet 8 §, 15 kapitlet 17–18 §§ och 18 kapitlet 17–18 §§ skollagen.
Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
Stöd till inackordering
Inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman
Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd (ofta kallat inackorderingsbidrag) till elever som går i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman, och som på grund av skolgången behöver inackordering. Inackorderingsbidraget ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Hemkommunens skyldighet att lämna inackorderingsbidrag gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
Hemkommunen är inte skyldig att lämna inackorderingsbidrag till
- elever som tagits emot i andra hand till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt 16 kapitlet 47 § skollagen
- elever som tagits emot i andra hand till ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan enligt 19 kapitlet 39 § skollagen
- elever som tagits emot i andra hand till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever enligt 17 kapitlet 19 § skollagen
- elever på Rh-anpassad utbildning
- utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).
Det är inte specifikt reglerat vad som krävs för att en elev ska anses ha behov av inackordering för sin skolgång. Enligt en dom från Kammarrätten i Jönköping i mars 2022 får bedömningen ske mot bakgrund av det övergripande målet att främja tillgången till utbildning för alla ungdomar.
Hemkommunen kan utifrån bestämmelserna i skollagen besluta om egna riktlinjer för inackorderingsbidrag, exempelvis avseende maximal restid, som kan användas som utgångspunkt för att bedöma elevens behov. Prövningen av en elevs behov av inackordering behöver göras individuellt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utöver restiderna kan, enligt ovan nämnda kammarrättsavgörande, bland annat resvägen och skoldagarnas längd behöva beaktas vid bedömningen. En kammarrätts dom är inte i sig prejudicerande och då det finns fyra kammarrätter kan praxis variera mellan dessa.
Inackorderingsbidrag ska lämnas kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kapitlet 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.
Beslut om ekonomiskt stöd till inackordering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Källor: 15 kapitlet 32 §, 18 kapitlet 32 § och 28 kapitlet 5 § skollagen samt Kammarrättens i Jönköping dom 2022-03-21, mål nummer 868–21.
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Stöd till inackordering för elever vid Riksgymnasiet i Örebro kommun för döva och hörselskadade
Samma regler kring avgifter gäller för utbildning vid Riksgymnasiet i Örebro kommun för döva och hörselskadade som för övrig utbildning i gymnasieskolan. Det innebär att utbildningen som utgångspunkt ska vara avgiftsfri.
För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.
Elever kan söka bidrag hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) för bland annat sådana kostnader (Rg-bidrag). Om en elev får inackorderingsbidrag från hemkommunen kan Rg-bidrag dock bara utgå för kostnader som den ersättningen inte täcker.
Källor: 15 kapitlet 17–18 och 32 §§ skollagen, 10 kapitlet 11 § gymnasieförordningen samt förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.
Hemresor och dagliga resor för elever vid Riksgymnasiet i Örebro kommun för döva och hörselskadade
Stöd till inackordering för elever på Rh-anpassad utbildning
I likhet med övrig gymnasieutbildning är utgångspunkten att Rh-anpassad utbildning ska vara avgiftsfri. Avgifter får inte heller tas ut för insatser för omvårdnad i boende eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller en region i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. För elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning tas dock en avgift ut för kost och logi. Bestämmelser om beräkning av avgiften finns i Specialpedagogiska skolmyndighetens föreskrifter. Elever kan söka bidrag hos CSN för bland annat sådana kostnader (Rg-bidrag).
Elever som läser en Rh-anpassad utbildning har inte rätt till inackorderingsbidrag från hemkommunen.
Källor: 15 kapitlet 9, 17–18 och 39 §§ skollagen, förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan samt Specialpedagogiska skolmyndighetens föreskrifter (SKOLFS 2009:24) om avgifter för kost och logi för vissa elever som bor i elevhem.
Hemresor och dagliga resor för elever på Rh-anpassad utbildning
Inackorderingstillägg för elever i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med enskild huvudman
Hemkommunen har ingen skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till inackordering (inackorderingsbidrag) till elever som går i en gymnasieskola eller en anpassad gymnasieskola med enskild huvudman. Elever i fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor kan ansöka om inackorderingstillägg hos CSN enligt bestämmelser i studiestödslagen och studiestödsförordningen.
Inackorderingstillägg får också lämnas till utlandssvenska studerande vid en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman.
Källor: studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655).
Inackorderingstillägg – Bidrag på fristående gymnasieskola eller folkhögskola, CSN:s webbplats
Elevresor för elever i gymnasieskolan
Hemkommunen ska stå för kostnaderna för en elevs dagliga resor mellan bostaden och skolan om
- eleven har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen, och
- färdvägen är minst sex kilometer.
Detsamma gäller för en elev som inte har uppnått åldern för att ha rätt till studiehjälp i form av studiebidrag enligt studiestödslagen, men som i övrigt uppfyller villkoren för bidraget.
Stödet för elevresorna ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt som kommunen bestämmer. Kommunen får bestämma hur resorna ska ske.
Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att ge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 och 6 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan.
Om resorna inte rimligen kan ske med annat kollektivt färdmedel än flyg ska kommunen ersätta elevens resekostnader med skäligt belopp.
Hemkommunens skyldighet att stå för kostnaderna för elevers dagliga resor gäller fram till och med utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, i och med att det är fram till den tidpunkten som studiehjälp enligt studiestödslagen kan lämnas.
Hemkommunens ansvar omfattar alla elever, oavsett om de får sin utbildning inom det offentliga skolväsendet eller på annat sätt. Det innebär att hemkommunen är skyldig att stå för kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan även för elever i fristående skolor. Skyldigheten omfattar också elever som får sin utbildning i en annan kommun.
Det går dock inte att utläsa någon skyldighet ur vare sig skollagen eller lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor att hemkommunen skulle vara skyldig att ansvara för dagliga resor mellan inackorderingsbostaden och skolan när en elev bor inackorderad i en annan kommun.
Källor: 1–2 a §§ lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, 2 kapitlet 3 § studiestödslagen (1999:1395) och 2 § förordning (1991:1120) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, RÅ 2010 referat 26 samt proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen, sidan 176.
Elevresor för elever med växelvist boende
För en elev under 18 år som bor växelvis hos sina vårdnadshavare gäller hemkommunens skyldighet att, utifrån reglerna i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, stå för kostnaden för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan i förhållande till båda dessa bostäder. Detta oavsett vilken av adresserna som eleven är folkbokförd på. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Domstolen konstaterade att innebörden av begreppet bostad i lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor inte ska begränsas till att bara avse den bostad där ett barn som bor växelvis hos sina vårdnadshavare är folkbokfört.
Källor: 2 § lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och HFD 2023 referat 4.
Överklagande av beslut om elevresor
I lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor finns inga bestämmelser om överklagande. Det innebär att beslut enligt dessa bestämmelser endast kan bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Källor: 13 kapitlet kommunallagen samt lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.
Skolskjuts för elever i anpassad gymnasieskola
En elev som går i en anpassad gymnasieskola med offentlig eller enskild huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen, om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Rätten till skolskjuts innebär att alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt i varje enskilt fall.
Elevens hemkommun, eller i förekommande fall den region som anordnar utbildningen, ansvarar för att skolskjuts anordnas. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts för en elev som går i en anpassad gymnasieskola med enskild huvudman om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
För elever som väljer att gå i en annan kommuns anpassade gymnasieskola ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.
Elever som går i en fristående anpassad gymnasieskola i en annan kommun än hemkommunen har inte rätt till skolskjuts.
Kammarrätten i Göteborg har i en dom från 2017 uttalat att i de fall en kommun inte har någon egen anpassad gymnasieskola, utan hänvisar elever till andra kommuners anpassade gymnasieskolor med stöd av samverkansavtal, måste situationen jämställas med om eleven går i hemkommunens egen anpassade gymnasieskola. En kammarrätts dom är inte i sig prejudicerande och då det finns fyra kammarrätter kan praxis variera mellan dessa.
Beslut om skolskjuts inom hemkommunen för elever som går i anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman får överklagas till förvaltningsrätten.
Källor: 18 kapitlet 27, 30 och 35 §§ och 28 kapitlet 5 § skollagen, Kammarrättens i Göteborg dom 2017-01-13, mål nummer 899–16 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 471–472.
Skolskjuts för vissa elever i anpassade gymnasieskolan som måste övernatta i en annan kommun och för elever som placerats i skyddat boende i en annan kommun
En elev som med stöd av 19 kapitlet 35–37 §§ skollagen går i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman i en annan kommun, och som på grund av skolgången måste övernatta i den andra kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i skolkommunen.
Även en elev som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kapitlet 6 § socialtjänstlagen har rätt till skolskjuts mellan det skyddade boendet och den plats där utbildningen bedrivs, under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.
Skolkommunen ansvarar för att anordna skolskjuts. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.
Beslut om skolskjuts för elever som, med stöd av 19 kapitlet 35–37 §§ skollagen, har tagits emot i första hand i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman i en annan kommun, och som måste övernatta i skolkommunen, får överklagas till förvaltningsrätten. Detsamma gäller beslut om skolskjuts för en elev som går i en annan kommuns anpassade gymnasieskola på grund av att eleven har placerats i ett skyddat boende.
Källor: 18 kapitlet 31 § och 28 kapitlet 5 § skollagen.
Skolskjuts när viss undervisning ges vid en annan skola än elevens ordinarie skola
Det kan förekomma att elever i anpassade gymnasieskolan får en del av sin undervisning, exempelvis undervisning i modersmål eller idrott och hälsa, i en annan skola än den skola där de är inskrivna.
Skolinspektionen har i ett beslut som gällde modersmålsundervisning för en elev i grundskolan uttalat att huvudmannen för den ordinarie skolan har tillsynsansvar i en sådan situation, inklusive under resan till och från den andra skolan. Detta eftersom modersmålsundervisning är en del av elevens utbildning. Bestämmelserna om skolskjuts är dock inte tillämpliga när skolan, utifrån tillsynsansvaret, ska ta ställning till om en elev under skoldagen kan ta sig själv till och från olika undervisningslokaler eller om hen behöver få transport dit.
Skolskjuts innebär enligt skollagen resor mellan den plats där utbildningen bedrivs och en plats i anslutning till elevens hem före och efter skoldagen. Resor mellan olika undervisningslokaler under skoldagen utgör inte skolskjuts i skollagens mening.
Källor: 18 kapitlet 30 § skollagen och Skolinspektionens beslut 2018-05-18 dnr 41-2017:10970.
Huvudmannens tillsynsansvar för elever
Skolskjuts för elever i anpassade gymnasieskolan med växelvist boende
En elev under 18 år som bor växelvis hos sina vårdnadshavare i samma kommun kan ha rätt till skolskjuts från båda bostadsadresserna till skolan och tillbaka, oavsett vilken av dessa adresser som eleven är folkbokförd på.
Om eleven går i skolan i sin hemkommun men bor växelvis i en annan kommun har eleven däremot inte rätt till skolskjuts mellan skolan och hemmet i den andra kommunen.
Källor: RÅ 2002 referat 91 och HFD 2014 referat 34.
Resor och logi för elever som har distansundervisning
Elever som har distansundervisning har rätt till ersättning från hemkommunen för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. En elev som deltar i utbildning där distansundervisning används kan till exempel behöva resa till den ort där utbildning anordnas för att delta i träffar och laborationer. Om eleven i anslutning till en sådan resa måste övernatta utanför det egna hemmet ska hemkommunen även svara för kostnader för logi under resan.
Kommunen kan ta fram en policy för resor och logi för elever som har distansundervisning. En sådan policy kan exempelvis uttrycka att bokning av resor bör göras kostnadsmedvetet och att det mest miljövänliga alternativet bör väljas i första hand. Policyn bör dock ta hänsyn till den aktuella målgruppens förutsättningar och behov.
Om det är fråga om distansundervisning som anordnas på entreprenad kan det, enligt förarbetena, finnas anledning att i entreprenadavtalet särskilt reglera elevernas rätt till ersättning för resor och logi.
Källor: 22 kapitlet 12 § skollagen och proposition 2019/20:127, Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 123–124.
Hemresor och dagliga resor för elever vid Riksgymnasiet i Örebro kommun för döva och hörselskadade
Elever vid Riksgymnasiet i Örebro kommun för döva och hörselskadade som under utbildningstiden bor tillfälligt på utbildningsorten kan ansöka om Rg-bidrag hos CSN för bland annat kostnader för hemresor, det vill säga resor mellan Örebro kommun och elevens ordinarie bostadsort, och dagliga resor mellan bostaden i Örebro kommun och skolan.
Det finns inte någon skyldighet för hemkommunen att ge ekonomiskt stöd till hemresor. Det inackorderingsbidrag som lämnas från hemkommunen avser bland annat resor till och från hemmet.
Elever i gymnasieskolan som reser dagligen mellan sin bostad och skolan i Örebro kommun omfattas av lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Det innebär att hemkommunen under vissa förutsättningar ska stå för kostnaderna för elevers dagliga resor mellan bostaden och skolan.
För elever i anpassade gymnasieskolan gäller skollagens bestämmelser om skolskjuts.
Källor: 15 kapitlet 32 § och 18 kapitlet 30-31 §§ skollagen, lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor samt förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.
Inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman
Elevresor för elever i gymnasieskolan
Skolskjuts för elever i anpassad gymnasieskola
Hemresor och dagliga resor för elever på Rh-anpassad utbildning
Elever på Rh-anpassad utbildning som under utbildningstiden bor tillfälligt på utbildningsorten kan ansöka om Rg-bidrag hos CSN för bland annat kostnader för hemresor, det vill säga resor mellan utbildningsorten och elevens ordinarie bostadsort, och för dagliga resor mellan bostaden på utbildningsorten och skolan.
Det finns inte någon skyldighet för hemkommunen att ge ekonomiskt stöd till hemresor. Elever på Rh-anpassad utbildning som reser dagligen mellan sin bostad och skolan omfattas av lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Det innebär att hemkommunen under vissa förutsättningar ska stå för kostnaderna för elevers dagliga resor mellan bostaden och skolan.
Källor: lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor samt förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.
Senast uppdaterad 27 juni 2025.