Behörighet och antagning till komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
På den här sidan finns information om vad som gäller för behörighet och antagning till kommunal vuxenutbildning (komvux) som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Här finns också information om vilka regler som gäller för ansökan, mottagande, urval samt rätten för en elev att fullfölja sin utbildning.
Utbildningens syfte
Vad är syftet med komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå?
Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan ska ge.
Källa: 20 kapitlet 4 § skollagen.
Behörighet att delta i utbildning
Vem är behörig att delta i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå?
En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning är behörig att delta i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå Det gäller från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år, om hen:
- är bosatt i landet,
- saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
- har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
- i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Källa: 20 kapitlet 20 a § skollagen.
Det som står i skollagen om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Vid tillämpningen av skollagen ska personer med autism eller autismliknande tillstånd inte jämställas med personer med intellektuell funktionsnedsättning om de inte också har en intellektuell funktionsnedsättning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada enligt ovan.
Källa: 29 kapitlet 8 § skollagen.
Kan en sökande vara behörig innan 1 juli det år hen fyller 20 år?
Ja, i vissa fall.
En yngre sökande är behörig att tas emot till komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå om hen har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.
En yngre sökande är också behörig om det finns särskilda skäl med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden.
Källor: 20 kapitlet 20 a § skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.
Vad innebär det att den sökande ska sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge?
Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den kunskapsnivå som utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan ska ge.
Enligt förarbetena är en sökande som huvudregel inte behörig om den sökande i nära anslutning till utbildningens start har avslutat sin utbildning i anpassade gymnasieskolan eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå med minst betyget E på den kurs som personen ansöker om att få gå. Vissa undantag kan dock göras. Ett exempel på ett sådant fall kan enligt förarbetena vara en ansökan till en kurs där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen i ämnet och den kursplan eller ämnesplan som gällde vid det tillfälle då den sökande följde kursen, att det i praktiken blir fråga om ett nytt kursinnehåll. Det skulle också kunna handla om äldre sökande som inte har använt kunskapen från tidigare studier under mycket lång tid, eller om sökande som på grund av en sjukdom eller en skada har förlorat tidigare erhållen kunskap.
Sedan förarbetena skrevs har kurser ersatts av ämnen och nivåer i ämnen inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Reglerna om behörighet har dock inte ändrats. Bedömningen av om en sökande är behörig kan göras utifrån samma principer även när det gäller ämnen och nivåer i ämnen.
Källor: 20 kapitlet 4 och 20 a §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 498–499 samt 859–860.
Läs mer om bedömning av behörighet
Bedömning av behörighet inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Behörighet för vissa personer som inte är folkbokförda i Sverige
Kan en person vara behörig att delta i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå utan att vara folkbokförd i Sverige?
Ja. Vid tillämpningen av skollagen ska vissa grupper av personer anses som bosatta i landet, även om de inte är folkbokförda här. Rätt till utbildning inom komvux finns även för personer som har rätt till utbildning i landet till följd av:
- EU-rätten
- avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
- avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.
Personen måste också uppfylla övriga villkor för rätt till komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Kan asylsökande eller personer som är papperslösa vara behöriga att delta i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå?
Nej. Asylsökande och personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) ska anses som bosatta i Sverige vid tillämpningen av skollagen, men deras rätt till utbildning är begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Har personer från Ukraina som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte ska vara folkbokförda rätt att delta i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå?
Nej. Det är bara de personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som uppfyller kraven för att folkbokföras i Sverige som har rätt till utbildning inom komvux.
Personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som inte är eller ska vara folkbokförda anses vid tillämpningen av skollagen som bosatta i Sverige, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.
En kommun får dock låta en sådan person delta i utbildning i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen och 7 kapitlet 8 a § förordningen om vuxenutbildning.
Andra möjligheter till utbildning eller prövning för vuxna som flytt från Ukraina
Ansvar för att erbjuda utbildning
Vilken skyldighet har kommunen att erbjuda komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå?
Varje kommun ska sträva efter att erbjuda komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.
Kommunen ska också informera om möjligheterna till anpassad utbildning på gymnasial nivå samt aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning.
Källor: 20 kapitlet 16 b och 17 §§ skollagen.
Ansökan och mottagande
Vart ska den som vill läsa inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå skicka sin ansökan?
En ansökan om att delta i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. Detta gäller även en ansökan om att delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen.
Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.
Hur ska hemkommunen hantera en ansökan som avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman?
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska det fogas ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.
Om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse behövs dock inte ett sådant yttrande.
Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.
I vilka situationer är hemkommunen skyldig att betala för en elevs utbildning i en annan kommun?
Hemkommunen ska alltid lämna ett åtagande att svara för kostnaderna för utbildning hos en annan huvudman (interkommunal ersättning) om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen.
Ett åtagande att svara för kostnaderna gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.
Hemkommunens beslut gällande åtagande om interkommunal ersättning får överklagas av den sökande till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).
Källor: 20 kapitlet 21 a § och 28 kapitlet 12 § skollagen.
Vilken skyldighet har en huvudman att ta emot sökande?
Sökande från hemkommunen
En sökande ska tas emot av hemkommunen om den sökande uppfyller skollagens villkor för behörighet till komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Att en sökande är mottagen är inte samma sak som att hen är antagen. Innan antagning ska i vissa fall ett urval av de sökande göras.
Sökande från en annan kommun
En kommun eller region ska också ta emot en sökande från en annan kommun om
- den sökande är behörig till utbildningen, och
- hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning eller om ÖKN har beslutat att hemkommunen ska åta sig att svara för kostnaderna.
Att en sökande är mottagen är inte samma sak som att hen är antagen. Innan antagning ska i vissa fall ett urval av de sökande göras.
Kommunens beslut om mottagande får överklagas av den sökande till ÖKN. Det gäller oavsett om kommunen i fråga är elevens hemkommun eller inte.
Källor: 20 kapitlet 22 § och 28 kapitlet 12 § skollagen.
Vem beslutar om en sökande ska tas emot till utbildningen?
Den huvudman som anordnar den sökta utbildningen beslutar om en sökande ska tas emot. Ett beslut om mottagande innebär dock inte alltid att den sökande även antas till utbildningen.
Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.
Med en persons hemkommun avses i skollagen den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som denne stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Urval och antagning
Vem beslutar om en mottagen sökande ska antas till utbildningen?
Den huvudman som anordnar den sökta utbildningen beslutar om en mottagen sökande ska antas till utbildningen.
Källa: 20 kapitlet 23 § skollagen.
Hur görs urval om samtliga behöriga sökande inte kan antas?
Huvudmannen ska prioritera de sökande som har störst behov av utbildning. Reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras.
Vid urval ska företräde ges, i den ordning som anges nedan, till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande
- önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
- inte har genomgått utbildning i form av ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan eller någon utbildning som motsvarar ett sådant program,
- är eller riskerar att bli arbetslös,
- behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
- behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Källor: 20 kapitlet 2 § skollagen och 3 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.
Läs mer om bedömning av behörighet
Rätt att fullfölja utbildning
Har en elev rätt att fullfölja utbildningen på en nivå i ett ämne som hen har blivit antagen till?
Den som har antagits till utbildning på en nivå i ett ämne har som huvudregel rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån. Det finns dock situationer där en elev inte har rätt att fullfölja utbildningen.
Källa: 20 kapitlet 9 § skollagen.
När får huvudmannen besluta att en elev inte får fullfölja utbildningen på en nivå i ett ämne?
Huvudmannen får besluta att eleven inte ska få gå klart nivån i ämnet om eleven inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredställande framsteg. Om huvudmannen har fattat ett beslut om att avbryta elevens utbildning får personen beredas sådan utbildning på nytt, om det finns särskilda skäl.
Både beslut om upphörande av utbildningen för en elev och beslut om att bereda personen utbildning på nytt får överklagas av eleven eller den sökande till ÖKN.
Utbildningen får även avbrytas om en elev stängs av utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero.
Källor: 5 kapitlet 17–20 §§, 20 kapitlet 9 § och 28 kapitlet 12 § skollagen.
Vad händer om en elev uteblir från utbildningen?
En elev ska alltid anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen har uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet.
Källa: 20 kapitlet 9 a § skollagen.
Övriga frågor
Kontinuerlig utbildning inom komvux
Vad innebär det att kommunen ska bedriva utbildning inom komvux kontinuerligt under hela året?
Senast uppdaterad 07 maj 2026.