Bedömning av behörighet inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå

I normalfallet är en sökande behörig från och med andra kalenderhalvåret, det vill säga från den 1 juli, det år som den sökande fyller 20 år.

Det finns dock undantagsbestämmelser som i vissa fall medger att en sökande yngre än 20 år kan anses vara behörig. En yngre sökande kan vara behörig om

• den sökande har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor, eller
• det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl.

Uttrycket slutfört i den första punkten innebär att den sökande ska ha avslutat sin utbildning, i regel med gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola eller, om den sökande avslutat sin utbildning före 2 juli 2023, gymnasiesärskolebevis. Vad som kan anses vara likvärdig utbildning får bedömas från fall till fall. Det kan till exempel vara fråga utländsk utbildning, som motsvarar utbildning i anpassade gymnasieskolan i Sverige.

När det gäller undantag på grund av särskilda skäl finns inga generella regler, utan det ska bedömas specifikt från fall till fall utifrån varje enskild sökandes omständigheter. Exempel på särskilda skäl kan enligt förarbetena till skollagen vara en ungdom som redan bildat familj eller på annat sätt redan tagit ett stort och avgörande steg in i vuxenvärlden, och därför har lite gemensamt med andra ungdomar i 16-årsåldern som påbörjar sina studier i anpassade gymnasieskolan. Det kan också handla om en ung vuxen som påbörjar studier på gymnasial nivå sent, till exempel som 19-åring.

Källor: 20 kap. 20 a § skollagen, 3 kap. 2 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s. 486, 498–499.

Med bosatt i landet menas enligt skollagen den som är folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Det finns även personer som ska anses som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Vilka dessa är räknas upp i 29 kap. 2 § andra stycket skollagen.

Av de personkategorier som anges i den paragrafen är det dock endast de som anges i punkt 3 som kan ha möjlighet att delta i utbildning inom komvux. Det är personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kap. 2 och 3 §§ skollagen.

Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan ska ge. Enligt förarbetena till skollagen är en sökande till komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå i normalfallet inte behörig om den sökande i nära anslutning till utbildningens start har avslutat sin utbildning i anpassade gymnasieskolan eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå med minst betyget E på den aktuella kursen eller ämnesnivån. En sökande som nyligen förvärvat kunskaper i den aktuella kursen eller ämnesnivån ska inte kunna gå om en kurs flera gånger med hänvisning till att den sökande saknar kunskaperna.

Bedömning av behörighet ska dock göras i det enskilda fallet utifrån de förutsättningar som råder. Därför är det möjligt, i vissa speciella fall, att göra bedömningen att en sökande som redan har minst betyget E faktiskt inte har de kunskaper som utbildningen syftar till att ge – och därmed kan anses vara behörig. Men det är att betrakta som en undantagsbestämmelse i det enskilda fallet och går inte att tillämpa som en generell regel.

Ett exempel på ett sådant fall kan enligt förarbetena till skollagen vara en ansökan till en kurs eller en nivå i ett ämne där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen och den kursplan eller ämnesplan som gällde vid det tillfälle då den sökande läste kursen, att det i praktiken blir fråga om ett nytt innehåll. Det kan till exempel handla om yrkesämnen där den tekniska utvecklingen har medfört ny teknik eller nya metoder.

Det kan även finnas andra fall där en sökande med godkänt betyg kan anses sakna kunskap. Till exempel en äldre sökande som inte har använt kunskapen från sina tidigare studier under mycket lång tid och kunskapen därför har förlorats, eller en sökande som på grund av en sjukdom eller en skada har förlorat tidigare erhållen kunskap.

Källor: 20 kap. 4 och 20 a §§ skollagen och prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s. 484 ff, 498 f.

För att kunna avgöra om en sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen krävs en utredning. Det kan både handla om pedagogisk och annan utredning. Det är viktigt att göra utredningen i varje enskilt fall i förhållande till den sökta utbildningen. Vad som krävs för att tillgodogöra sig utbildning kan skilja sig beroende på vad det är för utbildning som avses.

Utredningen av en sökandes förutsättningar och bedömningen av detta villkor uppfylls bör genomföras systematiskt, det vill säga inte baseras på en enda faktor eller något som inträffat vid ett enda tillfälle. Utredningen kan också behöva genomföras stegvis för att göra en bedömning av en sökandes förutsättningar.

Bedömningen om en sökande har de förutsättningar som krävs att tillgodogöra sig den sökta utbildningen blir sedan en samlad bedömning. Enligt förarbetena till skollagen ska bedömningen göras utifrån varje enskild kurs eller nivå i ett ämne som ansökan avser. Det kan vara så, i de fall utbildningen består av flera kurser eller nivåer i ämnen, att en sökande har förutsättningar att följa någon eller några av kurserna eller nivåerna, men inte alla. Bedömningen ska också göras för varje sökande i relation till den utbildning som sökts.

För att kunna göra en pedagogisk utredning av den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå behöver det finnas personal som har kunskaper om intellektuell funktionsnedsättning och andra funktionsnedsättningar och hur de kan påverka elevers vardag och studier. För att göra en sådan utredning av god kvalitet behöver personalen också kunna se till de specifika behoven hos den sökande och ha kunskaper om möjligheterna att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

Den sökande behöver vara delaktig i utredningen och planeringen av studierna. För att den sökande ska få stöd i detta är det viktigt att personalen, till exempel lärare och studie- och yrkesvägledare, samverkar med den sökande och om den sökande önskar även närstående eller stödpersoner. Vid övergångar, till exempel om den sökande nyligen har avslutat sin utbildning i anpassade gymnasieskolan, kan det vara en fördel om personal som känner den sökande kan medverka. Även samverkan med andra samhällsaktörer kan vara aktuellt.

Det finns flera faktorer som kan vara relevanta att undersöka för att avgöra om en sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Till exempel kan det för vissa utbildningar behövas vissa tidigare kunskaper eller erfarenheter inom ett ämne, vissa språkliga förutsättningar eller en förmåga att studera i den aktuella studieformen enligt utbildningens upplägg, till exempel lärlingsutbildning. I följande avsnitt nedan beskrivs några sådana faktorer ytterligare.

Förkunskaper

Det är endast regeringen eller Skolverket som har rätt att ställa upp särskilda förkunskapskrav för kurser och nivåer i ämnen. En huvudman har alltså inte möjlighet att ställa upp särskilda förkunskapskrav om inte regeringen eller Skolverket har utfärdat sådana föreskrifter för den aktuella kursen eller nivån i ämnet.

Det kan dock vara så att det till vissa kurser eller nivåer i ämnen behövs att en person har med sig vissa kunskaper eller erfarenheter sedan tidigare för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan till exempel handla om vissa kunskaper inom matematik för att läsa en kurs eller en nivå i ämnet administration. Det kan också handla om att det behövs vissa kunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildning på en högre nivå i ett ämne. Till exempel om en person söker för att läsa nivå 3 i ett ämne bör den sökande ha med sig kunskaper som motsvarar de kunskaper som nivå 1 och 2 ger.

Det finns inga krav på att kunskapen ska vara dokumenterad eller att en individ ska ha betyg i lägre kurser eller nivåer. Det är därmed möjligt att söka och läsa en högre nivå i ett ämne även om den sökande inte har läst eller har godkänt betyg i lägre nivåer eller motsvarande kurser inom samma ämne. Dock behöver den sökande kunna bedömas som behörig, vilket visar på behovet av att utreda om den sökande har de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig den sökta utbildningen, i synnerhet om det inte finns dokumentation över de kunskaperna.

Tidigare studieresultat

Tidigare studieresultat kan vara en faktor att beakta vid bedömning av om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

En omständighet som kan tala för att en sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen är om sökanden har läst andra kurser eller nivåer i ämnen till exempel inom anpassade gymnasieskolan eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå med minst betyget E. Det gäller särskilt om det skett i närtid i förhållande till ansökan.

Men att den sökande inte avslutat enstaka kurser eller ämnesnivåer med minst betyget E är däremot inte ensamt tillräckligt för att kunna bedöma att sökanden saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detsamma gäller om kurserna eller ämnesnivåerna ligger längre tillbaka i tiden.

I sammanhanget kan nämnas att betyget F inte används i anpassade gymnasieskolan eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E i ett ämne i anpassade gymnasieskolan ska betyg inte sättas. För den elev som inte uppnår betyget E i ett ämne inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet.

Det är viktigt att göra en bedömning i det enskilda fallet och att beakta hur den sökandens förutsättningar ser ut vid tiden för ansökan. Att en sökande tidigare inte avslutat kurser eller nivåer i ämnen med minst betyget E kan bero på omständigheter som inte längre kvarstår. Den sökandes personliga förhållanden kan ha ändrats på ett sådant sätt att det finns anledning att anta att personen numera har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Avgörande är alltså om sådana förutsättningar föreligger i det enskilda fallet.

Språkliga förutsättningar

Det finns olika sätt att göra bedömningen av sökandens språkliga kunskaper för att avgöra om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Bedömningen av en sökandes språkliga kunskaper kan till exempel göras genom samtal med den sökande för att få en bild av den sökandes förmåga att kommunicera i tal och skrift eller med andra former för kommunikation. Den sökande kan då till exempel få berätta muntligt eller skriva något själv.

Källor: 20 kap 20 a § skollagen, prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s. 484ff, 498 f och prop. 2005/06:148, Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m., s. 58

I vissa fall kan det finnas ytterligare föreskrivna villkor som ska beaktas vid bedömningen av behörighet. I skollagen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Det kan således handla om villkor som meddelas av regeringen i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning eller i annan förordning, eller föreskrifter meddelade av Skolverket genom ett bemyndigande från regeringen.

Det finns till exempel sådana villkor i förordningen om vuxenutbildning för viss språkutbildning för personer med annat modersmål än svenska. För att vara behörig till utbildning i svenska som andraspråk krävs att den sökande har ett annat språk än svenska som modersmål. För att vara behörig till utbildning i ett modersmål krävs att den sökande har det aktuella språket som sitt modersmål.

Det finns också begränsningar i de fall en elev i anpassade gymnasieskolan söker till komvux som anpassad utbildning. En elev i anpassade gymnasieskolan är inte behörig att tas emot till en kurs eller nivå i ett ämne inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå om eleven studerar samma kurs eller nivå i ämnet i anpassade gymnasieskolan.

Ytterligare föreskrivna villkor är föreskrifter som är meddelade med stöd av 3 kap. 6 § förordningen om vuxenutbildning, det vill säga att Skolverket får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav för ämnen och nivåer i ämnen inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Skolverket har i dagsläget inte meddelat några sådana föreskrifter gällande komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Om det inte finns några ytterligare föreskrivna villkor eller föreskrifter meddelade, vilket det i normalfallet inte gör, behöver heller inte denna punkt hanteras vid bedömningen av en individs behörighet.

Källor: 20 kap. 20 a och 20 b §§ skollagen, 3 kap 2, 3, 4, 5 och 6 §§ förordningen om vuxenutbildning.

I vissa fall kan det finnas ytterligare föreskrivna villkor som ska beaktas vid bedömningen av behörighet. I skollagen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Det kan således handla om villkor som meddelas av regeringen i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning eller i annan förordning, eller föreskrifter meddelade av Skolverket genom ett bemyndigande från regeringen.

Det finns till exempel sådana villkor i förordningen om vuxenutbildning för viss språkutbildning för personer med annat modersmål än svenska. För att vara behörig till utbildning i svenska som andraspråk krävs att den sökande har ett annat språk än svenska som modersmål. För att vara behörig till utbildning i ett modersmål krävs att den sökande har det aktuella språket som sitt modersmål.

Det finns också begränsningar i de fall en elev i anpassade gymnasieskolan söker till komvux som anpassad utbildning. En elev i anpassade gymnasieskolan är inte behörig att tas emot till en kurs eller nivå i ett ämne inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå om eleven studerar samma kurs eller nivå i ämnet i anpassade gymnasieskolan.

Ytterligare föreskrivna villkor är föreskrifter som är meddelade med stöd av 3 kap. 6 § förordningen om vuxenutbildning, det vill säga att Skolverket får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav för ämnen och nivåer i ämnen inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Skolverket har i dagsläget inte meddelat några sådana föreskrifter gällande komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Om det inte finns några ytterligare föreskrivna villkor eller föreskrifter meddelade, vilket det i normalfallet inte gör, behöver heller inte denna punkt hanteras vid bedömningen av en individs behörighet.

Källor: 20 kap. 20 a och 20 b §§ skollagen, 3 kap 2, 3, 4, 5 och 6 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Enligt förarbetena till skollagen ska bedömningen av behörighet göras utifrån varje enskild kurs. Lagstiftningen har dock ändrats i vissa avseenden sedan bestämmelserna om behörighet och mottagande infördes.

Kurser har ersatts av ämnen och nivåer i ämnen. Bedömning av behörighet ska därmed göras utifrån varje sökt nivå i ett ämne i stället för kurs.

En annan förändring är att bestämmelser om sammanhållna yrkesutbildningar, även kallad yrkespaket, har införts i skollagen. En sammanhållen yrkesutbildning består av nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde. Yrkesvuxutredningen fick med anledning av de nya bestämmelserna uppdrag att överväga hur bestämmelserna om behörighet, mottagande, antagning och fullföljande av utbildning kan ändras så att de även gäller för en hel sammanhållen yrkesutbildning i komvux.

I sitt betänkande, Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16), föreslog utredningen bland annat att bestämmelserna om mottagande även ska gälla för en hel sammanhållen yrkesutbildning. Enligt utredningen ska det vara en möjlighet för kommunerna att välja om beslut om mottagande och antagning ska gälla för enstaka kurser eller för hela utbildningen när det gäller en sammanhållen yrkesutbildning. I dagsläget är det dock oklart om och hur förslaget kommer att tas vidare. Informationen på denna webbsida kan därmed komma att uppdateras om Yrkesvuxutredningens förslag realiseras.

Överklagandenämnden har uttalat att det kan vara godtagbart och ändamålsenligt att i vissa fall göra bedömningen om mottagande för en hel sammanhållen yrkesutbildning, ett så kallat yrkespaket. I dagsläget innebär det att Överklagandenämnden vid ett eventuellt överklagande kan komma att göra bedömningen att det är godtagbart att bedöma om en sökande är behörig att mottas till en hel sammanhållen yrkesutbildning.

Skolverket vill i sammanhanget lyfta fram vikten av en kvalitativ bedömning av behörighet, att det görs en utredning av varje sökandes behörighet i förhållande till den sökta utbildningen, oavsett om bedömningen görs för enstaka kurser, enstaka nivåer i ämnen eller en hel sammanhållen yrkesutbildning.

Yrkespaket inom komvux

Källor: Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Prop. 2009/10:165 s. 486), Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16) och Överklagandenämndens beslut den 26 november 2020, dnr 2020:1951.