Så funkar det för elever med intellektuell funktionsnedsättning att gå på komvux

Här går vi igenom de vanligaste frågorna om komvux som särskild utbildning, både när det gäller studierna och det stöd som finns kopplat till studierna.

Livssituationen för gruppen elever med intellektuell funktionsnedsättning är ofta komplex, där många aktörer är inblandade för att livet och studierna ska fungera. Det handlar bland annat om olika stöd och bidrag för möjlighet till studier. För dig som är studie- och yrkesvägledare eller pedagogisk personal kan det vara värdefullt att snabbt få en överblick över de vanligaste frågorna som vi möter när det gäller studier inom komvux för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många stycken har därför länkar med hänvisning till andra myndigheter och organisationer som ansvarar för respektive fråga, eller till andra sidor på Skolverkets webbplats där det finns mer utförliga beskrivningar.

Bakgrund – särvux har blivit komvux som särskild utbildning

Den tidigare skolformen särskild utbildning för vuxna (särvux) är numer en del av skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) och benämns nu komvux som särskild utbildning (namnet ändras till komvux som anpassad utbildning 2 juli 2023). Syftet med att särvux blev en del av komvux var bland annat att underlätta för vissa personer inom målgruppen att kombinera olika typer av utbildning, men också att ta del av annan struktur som till exempel studie- och yrkesvägledning.

Mer om komvux som särskild utbildning – en del av komvux

Vad är komvux som särskild utbildning?

Komvux som särskild utbildning riktar sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller förvärvad hjärnskada och finns på grundläggande och gymnasial nivå.

Målet för utbildningen är att vuxna ska få stöd och stimuleras i sitt lärande. De ska också få möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens för att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt främja sin personliga utveckling. Utbildningen ska även ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.

Ett övergripande mål för utbildningen är att utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Varje kommun ska erbjuda särskild utbildning på gymnasial nivå och sträva efter att utbildningen svarar mot efterfrågan och behov. På grundläggande nivå har eleven rätt till särskild utbildning. Det är hemkommunen som har ansvar för att de som vill och har rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå också får göra det.

Här kan du läsa mer om komvux som särskild utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå.

Komvux som särskild utbildning grundläggande

Komvux som särskild utbildning gymnasial

Intellektuell funktionsnedsättning – IF eller utvecklingsstörning, vad ska man säga?

Intellektuell funktionsnedsättning och utvecklingsstörning är olika benämningar på samma funktionsnedsättning. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts helt av intellektuell funktionsnedsättning från och med den 2 juli 2023.

Vad innebär en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada?

Intellektuell funktionsnedsättning, IF

IF står för intellektuell funktionsnedsättning. Personer med IF är ingen homogen grupp utan är olika precis som alla andra. Personer med IF har en nedsatt intellektuell förmåga. De kan behöva längre tid och stöd i att förstå, lära sig nytt, uttrycka tankar och känslor och att organisera sin vardag.

Mer om intellektuell funktionsnedsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) webbplats Länk till annan webbplats.

Mer om intellektuell funktionsnedsättning på 1177 Vårdguidens webbplats Länk till annan webbplats.

Förvärvad hjärnskada

Förvärvad hjärnskada innebär att personen har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Hjärnskadan har orsakats av yttre våld eller en kroppslig sjukdom.

Mer om habilitering och hälsa på region Stockholms webbplats Länk till annan webbplats.

Bemötande av elever med i funktionsnedsättning

Elever med IF strävar efter att ses som individer med kompetens att vara delaktiga i samhället på lika villkor. Att möta en person med IF är som att möta vem som helst och personer med IF är som människor är mest, olika, med olika styrkor och behov.

Att tänka på i bemötande av eleven i en vägledningssituation/ undervisningssituation

Trots stora individuella olikheter finns det en del generella saker som kan vara viktiga att lyfta fram. Elever med IF behöver ofta:

  • tydliga instruktioner
  • konkreta arbetsuppgifter
  • kontinuerlig feedback
  • stöd och hjälp vid övergångar, raster och lunch
  • förståelse för elevens individuella utmaningar
  • en tydlig ansvarsfördelning och förutsägbarhet.

Vad är tydliggörande pedagogik?

Tydliggörande pedagogik kan bland annat innebära en lärmiljö som för individen upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. Exempel på tydliggörande pedagogik kan vara att erbjuda svar på frågor som:

  • Var ska jag vara?
  • Vem ska jag vara med?
  • Vad ska jag göra?
  • Hur ska jag göra?
  • När?
  • Hur länge?
  • Vad händer sedan?

Mer om pedagogiskt förhållningssätt på SPSM:s webbplats Länk till annan webbplats.

Skolverkets stödmaterial för stödinsatser i utbildningen Länk till annan webbplats.

Skolverkspodden om vägledning

I vår podd hör du ett samtal med Svea Maria Kouppa om vägledningsmetoden PATH. I podden fokuserar Svea Maria på yngre elever men metoden fungerar väl även när vi arbetar med vuxna i behov av förstärkt vägledning till exempel inom vuxenutbildningen.

Lyssna till Skolverkspodden om vägledning av elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada

Inför studier på komvux som särskild utbildning

Utbildningsbehoven varierar beroende på till exempel utbildningsbakgrund och hur länge sedan det var som den vuxne studerade. En vuxen har också kunskaper och kompetenser som kan tas tillvara i studierna. När den individuella studieplanen ska göras är det viktigt att som studie- och yrkesvägledare tillsammans med eleven titta på studiegången ur olika perspektiv. Dels för att analysera behovet av stöd när det gäller att välja kurser, studieform, eventuell kombination av studier inom vuxenutbildningens olika skolformsdelar, dels för att kunna kombinera studier med andra insatser som exempelvis daglig verksamhet eller arbete. Hur eleverna ska finansiera sina studier är också en mycket viktig aspekt att ta med i planeringen av utbildningen, läs mer om olika möjligheter till studiefinansiering nedan. Här beskrivs vad som gäller inför studier på komvux och skolformsdelen komvux som särskild utbildning.

Rätt till utbildning på komvux som särskild utbildning

Grundläggande nivå

En vuxen med IF eller förvärvad hjärnskada har rätt att delta i särskild utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Hemkommunen ansvarar för att de som har rätt att delta i särskild utbildning på grundläggande nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning. Den som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå har också rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. Om en person studerar i annan kommun så har den kommunen rätt att få ersättning från hemkommunen om hemkommunen har bedömt att eleven har rätt att delta i utbildningen eller om det efter ett överklagande beslutats att personen har rätt till sådan utbildning.

Gymnasial nivå

En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada är behörig att delta i särskild utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon är bosatt i landet, saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Varje kommun ska erbjuda särskild utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska då sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

Från och med den 1 juli 2021 gäller nya regleringar av urval till komvux på gymnasial nivå. När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att en sökande som har störst behov av utbildning ska ges företräde i följande prioriteringsordning:

På grund av att den sökande;

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan
  3. är eller riskerar att bli arbetslös
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Särskilda skäl för personer yngre än 20 år

Personer som är yngre än 20 år kan vara behöriga att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. I så fall krävs särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden.

Kombinera utbildning inom komvux olika skolformsdelar

En person som tillhör målgruppen för komvux som särskild utbildning ska kunna kombinera sina studier med studier inom någon eller några av komvux övriga skolformsdelar.

Mer om regler om antagning till komvux som särskild utbildning Länk till annan webbplats.

Rätt att få studie- och yrkesvägledning

I den kommunala vuxenutbildningens uppdrag ingår att förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till vägledning som underlättar deras framtida utbildnings- och yrkesval utifrån sina behov. Det gäller även de som avser att påbörja studier. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar.

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

  • vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande
  • vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling
  • den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning
  • den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Den kommun som eleven bor i ansvarar för att erbjuda studie- och yrkesvägledning. På Skolverkets webbplats finns samlad information och stöd om utbildning och arbete för val av skola och utbildning, Utbildningsguiden.se.

Mer om att välja skola och utbildning på utbildningsguiden.se Länk till annan webbplats.

Rätt att få en individuell studieplan

Hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev, inom komvux samtliga skolformsdelar. Den individuella studieplanen ska utarbetas tillsammans med eleven och då ska eleven erbjudas studie- och yrkesvägledning. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och den ska vid behov revideras.

Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och innehålla den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Den individuella studieplanen är ett planeringsunderlag för eleven och berörd personal. Planen, som ska vara känd av elev och lärare och revideras vid behov. Elever har olika individuella mål för studierna. Det kan till exempel handla om att göra sig mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden eller stärka sin personliga utveckling. När eleven antagits till en kurs har hen rätt till undervisning inom kursens alla delar. Det är dock inte alltid eleven behöver studera hela kurser. Detta beror på elevens tidigare kunskaper samt mål och syfte med studierna.

Mer om individuell studieplan inom vuxenutbildningen Länk till annan webbplats.

Skolverkets stödmaterial komvux som särskild utbildning Länk till annan webbplats.

Rätt till validering av sina kunskaper

Alla vuxna har kunskaper inom olika ämnen genom olika livserfarenheter. Lärande kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv eller vardagsliv. Validering är då av stor betydelse för att kunna anpassa utbildningen. Validering innebär ett erkännande och en dokumentation av elevens tidigare kunskaper.

En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade, den möjligheten gäller även elever inom komvux som särskild utbildning. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

I samband med studieplaneringen är validering av elevens kunskaper, kompetens och förmågor central. Efter validering kan elevens studier bli mer effektiva eftersom fokus då kan läggas på det som eleven inte har med sig och som därför inte har kunnat valideras.

Mer om validering inom vuxenutbildningen Länk till annan webbplats.

Rätt att kombinera olika delar av komvux

Om eleven har förutsättningar ska eleven ges möjlighet att läsa inom olika delar av komvux samtidigt, förutsatt att behörighetsvillkoren uppfylls. Förhoppningen är att det, i och med att komvux som särskild utbildning nu är en del av komvux, ska bli lättare för eleven att kombinera kurser från de olika skolformsdelarna och öka möjligheten till flexibilitet i utbildningen.

Komvux som särskild utbildning i kombination med komvux i svenska för invandrare (sfi)

Personer som hör till målgruppen för komvux som särskild utbildning kan även ha rätt att studera sfi. I förordningen om vuxenutbildning anges att nödvändiga avvikelser får göras från kursplanen för sfi för elever med IF. Det är inte beskrivet vilka avvikelser som kan göras utan de behöver utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. Nödvändiga avvikelser används i planeringen, dvs. områden eller moment tas bort ur undervisningen. Eleverna kan få betyg även om nödvändiga avvikelser har gjorts. Viktigt att poängtera är att det vid antagning till sfi, till skillnad mot övriga skolformsdelar inom komvux, inte ska göras en bedömning av om eleven har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Det står inget i förordningen om hur studierna i sfi ska läggas upp för en elev med IF. Utbildningen kan ges tillsammans med andra elever som studerar sfi, men också inom komvux som särskild utbildning eller genom en kombination av båda. Även här behöver studierna utgå från elevens behov och förutsättningar och hur organisationen av vuxenutbildningen ser ut. Utbildning i sfi ska dock i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.

Yrkespaket inom komvux som särskild utbildning

En yrkesinriktad utbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning. Skolverket har tagit fram förslag på sammanhållna yrkesutbildningar, så kallade yrkespaket, inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Utbildningen inom yrkespaketen kan läsas med olika upplägg. Exempelvis kan utbildningen vara skolförlagd. Rektor kan besluta att en skolförlagd yrkesutbildning ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande (apl). Apl innebär att hela eller delar av en utbildning kan ges på en arbetsplats. Syftet med apl är att eleven ska få ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen, men det är läraren som sätter betyg på kursen. De föreslagna yrkespaketen utgår från tre av gymnasiesärskolans totalt nio nationella program:

  • Programmet för fastighet, anläggning och byggnation.
  • Programmet för hälsa, vård och omsorg.
  • Programmet för skog, mark och djur.

Samtliga paket är utformade så att de kan fungera som påbyggbara utbildningspaket, som stegvis kan leda till fördjupad kompetens inom ett yrkesområde. Påbyggbarheten innebär att varje paket innehåller ett baspaket och ett fördjupningspaket. Varje paket omfattar 300–500 gymnasiesärskolepoäng.

Huvudmän som genomför yrkesutbildning inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå kan välja om de ska använda de nationellt framtagna yrkespaketen i sitt utbud. Alla dessa paket kan förändras och kurser kan läggas till eller tas bort, beroende på elevers eller arbetsgivares behov.

Sammanhållna yrkesutbildningar kan också läsas med ett lärlingsupplägg.

Mer om yrkespaket inom komvux som särskild utbildning Länk till annan webbplats.

Lärling inom komvux som särskild utbildning

En lärlingsutbildning inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska, för att omfattas av statsbidrag, innehålla minst 400 och högst 1 600 gymnasiesärskolepoäng i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde, och till övervägande del genomföras på en arbetsplats (apl).

För lärlingsutbildning som inte omfattas av statsbidrag finns inga bestämmelser gällande antal gymnasiesärskolepoäng eller krav på arbetsplatsförlagt lärande.

Det är rektor som beslutar om möjligheten att gå utbildning till lärling. Det viktiga är att ett lärande sker på arbetsplatsen och att det följer målen för den kurs eller de kurser eleven studerar.

Daglig verksamhet eller praktik på komvux definieras inte som apl. Det kan dock finnas anledning att samarbeta med daglig verksamhet eller elevens arbetsplats för att skapa en helhet, där lärandet sker i samarbete mellan komvux och arbetsplats.

Att ta emot en yrkeselev med intellektuell funktionsnedsättning på apl Länk till annan webbplats.

Studieekonomi på komvux som särskild utbildning

Det finns olika former för elever med intellektuell funktionsnedsättning att finansiera sina studier. Här beskrivs kort några olika möjligheter som gäller för närvarande. Det är bra att vara uppmärksam på eventuella förändringar, där den senaste informationen alltid finns hos den myndighet eller organisation som ansvarar för respektive stöd.

Alternativ för studiefinansiering för elever på komvux som särskild utbildning:

  • Aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen. Aktivitetsstöd kan bli aktuellt om eleven är arbetssökande och deltar i ett av Arbetsförmedlingens program.
  • Bidrag kan sökas från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, så kallat bidrag för vissa studier. Det är utbildningsanordnaren som skickar in ansökan.

Studier inom komvux som särskild utbildning ger inte rätt till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. För elever som kombinerar studier inom komvux som särskild utbildning med studier inom andraskolformsdelar på komvux kan det finnas möjlighet till studiemedel från CSN.

Läs mer om studier efter gymnasiet i rapporten Begränsade livsval Länk till annan webbplats. från Myndigheten för delaktighet, MFD

Mer om utbildningar som ger rätt till studiemedel på CSN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Bidrag från SPSM

En elev kan söka bidrag per timme för de timmar som hen deltar i undervisningen eller på en praktikplats eller apl. Om eleven studerar minst halvtid kan bidraget behållas vid sjukdom eller vård av barn i högst sju dagar. Bidrag omfattar inte raster, luncher eller studier hemma. Bidraget gäller inte vid lov eller annan frånvaro från undervisningen. Bidraget är vanligt för elever som läser en lärlingsutbildning inom ramen för komvux som särskild utbildning.

Det finns begränsningar i SPSM:s bidrag som bland annat innebär att en elev inte kan söka det här bidraget om hen under samma tid får studiestöd, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Eleven får heller inte ha hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Mer om bidrag för vuxna som får särskild utbildning på komvux på SPSM:s webbplats Länk till annan webbplats.

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Aktivitetsersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att hen inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan personen få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta. Personer med aktivitetsersättning har en handläggare på Försäkringskassan som behöver vara inblandad i elevens planering.

Vid nedsatt arbetsförmåga finns det flera olika möjligheter att studera med aktivitetsersättning. Under tiden personen har aktivitetsersättning planerar handläggaren på Försäkringskassan tillsammans med personen hur hen ska kunna börja arbeta eller studera.

Mer om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, Försäkringskassans webbplats Länk till annan webbplats.

Skrålla ned till rubriken ”Vad händer när jag har aktivitetsersättning?” och därefter ”Prova att studera”.

Aktivitetsersättning för förlängd skolgång

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan ges till personer som är mellan 19 och 29 år och som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom behöver längre tid på sig för att bli klara med grundskolan eller gymnasiet. Försäkringskassan kan bevilja aktivitetsersättning vid förlängd skolgång till dess att den försäkrade har avslutat sin skolgång på gymnasienivå, vid till exempel komvux eller folkhögskola

Mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Länk till annan webbplats.

Mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, forsakringskassan.se Länk till annan webbplats.

Kombinera daglig verksamhet med studier på komvux men ändå behålla sin aktivitetsersättning

När det gäller aktivitetsersättning görs alltid en individuell bedömning. Det är därför viktigt att alltid kontakta sin handläggare på Försäkringskassan innan eleven påbörjar studier på komvux. Det är i kontakten alltid viktigt att prata om syfte och mål med studierna.

Under vissa omständigheter kan studierna leda till att rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga omprövas. En omprövning av rätten till aktivitetsersättning leder till minskad grad av ersättning eller att rätten till ersättning upphör om studiernas omfattning och studieresultaten bedöms visa på att personens arbetsförmåga har väsentligt förbättrats. Detta gäller oavsett vilken typ eller form av utbildning som eleven gått.

Det viktiga är att eleven alltid har en kontakt med sin handläggare på Försäkringskassan för att prata om planeringen och vad som ska hända under tiden hen har aktivitetsersättning.

Sjukersättning

Sjukersättning är för den som är mellan 19 och 64 och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att den aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden. Om en har sjukersättning och vill studera ska personen alltid kontakta Försäkringskassan innan hen påbörjar studierna.

Mer om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på forsakringskassan.se webbplats Länk till annan webbplats.

Aktivitetsstöd

Aktivitetsstöd finns för att en person ska öka sina chanser till etablering på arbetsmarknaden genom studier. En möjlighet är att studera med aktivitetsstöd på till exempel komvux eller folkhögskola. Eleven måste vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att ha rätt att söka bidraget hos Försäkringskassan.

Mer om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning, arbetsformedlingen.se Länk till annan webbplats.

Andra alternativ för ersättning

En person som är arbetssökande och deltar i någon av arbetsförmedlingens program kan få ersättning från Försäkringskassan under tiden. Kontakta arbetsförmedlingen för mer information.

Mer om kontakt för arbetssökande på arbetsformedlingen.se Länk till annan webbplats.

Under studier på komvux under särskild utbildning

Förutom vilka kurser, studieform eller upplägg för studierna finns en rad andra frågor som är bra att känna till för att eleverna ska få rätt stöd och stimulans under sin studietid. Kommunen där eleven bor ansvarar för det stöd som eleven kan få för att kunna delta i utbildningen.

Hemkommunen ansvarar för det stöd som inte ges inom ramen för utbildningen

Alla elever ska enligt skollagen få stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Komvux gör en bedömning av om det finns förutsättningar för eleven att tillgodogöra sig studierna, men har inte ansvar för frågor kring stöd utanför själva utbildningen.

Bestämmelserna för vilket ytterligare stöd eleven kan få, bestäms av den kommun man bor i. Den ansvarar för att utreda hur varje elevs behov ser ut och därefter utforma stöd. Det kan exempelvis gälla frågor runt studierna såsom färdtjänst eller personlig assistans. Eleven ska därför vända sig till den kommun hen bor i när det gäller olika former av stöd. En elev med intellektuell funktionsnedsättning ansöker oftast om stöd enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Läs mer om olika stöd under respektive rubriker längre ner.

Om komvuxarbete på komvux som särskild utbildning

Den 1 juli 2021 infördes ett komvuxarbete som ska omfatta 100 gymnasiesärskolepoäng. Komvuxarbetet ersätter det som tidigare hette gymnasiesärskolearbete.

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Det ska genomföras inom ramen för programmålen för det program i gymnasiesärskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar och ska visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet.

Komvuxarbete inom komvux på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå Länk till annan webbplats.

Betyg

Betyg ska sättas efter avslutad kurs. Detta gäller nationella kurser och delkurser med undantag för utbildning som motsvarar träningsskolan. Från den 1 januari 2022 gäller en förenklad betygsskala inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå. Det innebär att det inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå endast finns betyget Godkänt.

Inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå används en femgradig betygsskala. Beteckningarna A, B, C, D, E ska användas där A är det högsta betyget och E det lägsta i betygsskalan.

Om komvuxbevis på komvux som särskild utbildning

Den 1 juli 2021 infördes ett komvuxbevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Det ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå och ersätter det som tidigare hette gymnasiesärskolebeviset.

Om prövning på komvux som särskild utbildning

Den som är bosatt i Sverige har möjlighet att göra en prövning inom komvux i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.

Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning inom komvux i en kurs som eleven tidigare fått minst godkänt betyg på. En elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan får inte heller genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått godkänt betyg på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete.

Prövning får göras hos en huvudman eller en enskild utbildningsanordnare som anordnar den aktuella kursen. För elever som prövar inom komvux som särskild utbildning krävs planering för att prövningen ska ge ett rättvisande resultat. Eleven kan till exempel behöva extra tydliga instruktioner eller möjlighet att dela upp prövningen i fler och kortare delar. Det är viktigt att före prövningen ta reda på vilket stöd den enskilda eleven kan behöva och utforma prövningen individuellt.

Mer om prövning för betyg Länk till annan webbplats.

Efter studier på komvux som särskild utbildning

De flesta unga människor som slutar skolan och ska etablera sig i vuxenlivet tänker sig att få ett arbete direkt eller fortsatta studier, det gäller också personer med intellektuell funktionsnedsättning. Trots att de flesta vill och kan arbeta är detta en grupp som står långt bort från arbetsmarknaden.

Under denna rubrik beskrivs kort hur tiden efter studier kan se ut för en person med intellektuell funktionsnedsättning. Vi beskriver folkhögskolans, arbetslivets och insatsen daglig verksamhets roll samt det stöd en person med intellektuell funktionsnedsättning kan få av till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Möjligheter att studera på Folkhögskola

Folkhögskolor och studieförbund erbjuder längre allmänna kurser som både kan stärka den enskilde personens autonomi och självbestämmande men också ge nya och fördjupade kompetenser. Vissa folkhögskolor erbjuder undervisning och kurser särskilt utformade för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Studera på folkhögskola, utbildningsguiden.se Länk till annan webbplats.. Länk till annan webbplats.

Sveriges folkhögskolor, folkhogskola.nu Länk till annan webbplats.

Möjligheter att studera på universitet eller högskola

Gymnasiesärskolan ger inte behörighet till högskola eller universitet. För den som saknar grundläggande behörighet har universiteten tagit fram en gemensam modell för att bedöma grundläggande behörighet för reell kompetens, det är en teoretisk möjlighet som gäller för alla men ytterst få kvalar in till studier den vägen.

Reell kompetens på Universitets- och högskolerådets webbplats Länk till annan webbplats.

Möjligheter till arbete inom den reguljära arbetsmarknaden efter komvux som särskild utbildning

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning jobbar inom den reguljära arbetsmarknaden. Ibland behövs stöd på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen hjälper till att anpassa och stödja individen utifrån den enskildes behov. Det kan handla om att arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd i form av lönebidrag eller att individen stöttas med vissa uppgifter och anpassningar av arbetsmiljön. Arbetsförmedlingen kan även stötta arbetsgivare ekonomiskt vid tex. praktik och arbetsplatsförlagt lärande, apl, under studier.

Mer om funktionsnedsättning, arbetsformedlingen.se Länk till annan webbplats.

Lönebidrag, arbetsformedlingen.se Länk till annan webbplats.

Stöd för arbetsgivare Länk till annan webbplats.

Daglig verksamhet, LSS och habilitering

Organiserad sysselsättning för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning har förändrats, från att i mitten av 1900-talet bara vara till för några få, till att bli en lagstadgad rättighet. Ambitionen att deltagandet ska leda till arbete på den öppna arbetsmarknaden har skiftat mellan olika perioder.

Olika omständigheter som läget på arbetsmarknaden, ändrad lagstiftning, byte av huvudmän för verksamheten, ett ökat antal deltagare och nya gruppers tillkomst har bidragit till förändringarna. Idag har den enskildes möjligheter att påverka valet av sysselsättning ökat.

Arbetsmarknaden är ett viktigt område när det gäller att överbrygga klyftor i livsvillkor mellan olika grupper och skapa ett samhälle där alla människor kan vara delaktiga. Här beskrivs övergripande några olika insatser och termer som kan vara bra att känna till.

Daglig verksamhet

Personer som behöver extra mycket stöd och på grund av sin funktionsnedsättning inte bedöms kunna arbeta på den öppna arbetsmarknaden kan ha rätt till daglig verksamhet. Verksamheten ska anpassas efter individens behov och önskemål och ge en meningsfull sysselsättning.

Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt och är en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Precis som alla andra insatser enligt LSS ska den anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter dennes önskemål. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt.

Information och stöd om LSS, socialstyrelsen.se Länk till annan webbplats.

LSS, Lagen om stöd och service

LSS, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag som ska ge det stöd som behövs i vardagen. Alla personer som har en funktionsnedsättning har rätt att ansöka om stöd för att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. Det är syftet med lagstiftningen.

I rätten till ett gott och självständigt liv ingår till exempel att personen ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning. Hen ska också kunna vara med i samhällslivet och till exempel kunna ta del av kultur- och fritidsutbud på samma villkor som alla andra.

Här kan du läsa mer:

LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, riksdagen.se Länk till annan webbplats.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS på 1177 vardguiden.se Länk till annan webbplats.

Stöd inom funktionshinderområdet, socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Habilitering

Habiliteringen finns till för personer som har en bestående funktionsnedsättning. Habiliteringens insatser ska förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning kan innebära, både för personen själv och hens familj. Habiliteringen ska bidra till ett självständigt liv och delaktighet i samhället.

Läs mer:

Habilitering på 1177 Vårdguidens webbplats Länk till annan webbplats.Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Habiliteringsersättning

Habiliteringsersättning är en ersättning som en person som deltar i daglig verksamhet kan få. Habiliteringsersättningen är inte reglerad i lag, förordning eller föreskrift men är ett sätt att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Ersättningen är symbolisk. Läs mer:

Information och stöd om LSS, socialstyrelsen.se Länk till annan webbplats.

Stödmaterial för ansvariga och verksamma inom komvux som särskild utbildning

Vi har tagit fram ett stödmaterial som vänder sig till de som är ansvariga för och verksamma inom komvux som särskild utbildning. Syftet med materialet är att ge information om bestämmelser som reglerar komvux som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Stödmaterialet för komvux som särskild utbildning omfattar mål och syfte med utbildning, men också hur verksamheten enligt bestämmelserna ska utformas.

Stödmaterial om komvux som särskild utbildning Länk till annan webbplats.



Senast uppdaterad 06 december 2022