Så funkar det för elever med intellektuell funktionsnedsättning att gå på komvux

Här går vi igenom de vanligaste frågorna om komvux som särskild utbildning, både när det gäller studierna och det stöd som finns kopplat till studierna.

Livssituationen för gruppen elever med intellektuell funktionsnedsättning är ofta komplex, där många aktörer är inblandade för att livet och studierna ska fungera. Det handlar bland annat om olika stöd och bidrag för möjlighet till studier. För dig som är studie- och yrkesvägledare eller pedagogisk personal kan det vara värdefullt att snabbt få en överblick över de vanligaste frågorna som vi möter när det gäller studier inom komvux för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Många stycken har därför länkar med hänvisning till andra myndigheter och organisationer som ansvarar för respektive fråga, eller till andra sidor på Skolverkets webbplats där det finns mer utförliga beskrivningar.

Bakgrund - särvux har blivit komvux som särskild utbildning

Den tidigare skolformen särskild utbildning för vuxna (särvux) är numer en del av skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) och benämns nu komvux som särskild utbildning. Syftet med att särvux blev en del av komvux är bland annat att underlätta för vissa personer inom målgruppen att kombinera olika typer av utbildning, men också att ta del av annan struktur som till exempel studie- och yrkesvägledning.

Mer om komvux som särskild utbildning

Vad är komvux som särskild utbildning?

Komvux som särskild utbildning riktar sig till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller förvärvad hjärnskada och finns på grundläggande och gymnasial nivå.

Målet för utbildningen är att vuxna ska få stöd och stimuleras i sitt lärande. De ska också få möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens för att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt främja sin personliga utveckling. Utbildningen ska även ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning.

Ett övergripande mål för utbildningen är att utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Varje kommun ska erbjuda särskild utbildning på gymnasial nivå och sträva efter att utbildningen svarar mot efterfrågan och behov. På grundläggande nivå har eleven rätt till särskild utbildning. Det är hemkommunen som har ansvar för att de som vill och har rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå också får göra det.

Komvux som särskild utbildning grundläggande

Komvux som särskild utbildning gymnasial

Intellektuell funktionsnedsättning - IF eller utvecklingsstörning, vad ska en säga?

Intellektuell funktionsnedsättning och utvecklingsstörning är olika benämningar på samma funktionsnedsättning. Socialstyrelsen förordar en övergång till begreppet intellektuell funktionsnedsättning. Ordet utvecklingsstörning används i lagtext men många upplever ordet som omodernt och ibland kränkande. På utbildningsdepartementet pågår det en utredning om begreppen i lagstiftningen. Användningen av begreppet intellektuell funktionsnedsättning, IF, är idag ett vedertaget begrepp som används av fler och fler, även i officiella sammanhang. Det är även den term som används internationellt (intellectual disability). Vi använder begreppet intellektuell funktionsnedsättning, IF, i den här texten.

Mer om intellektuell funktionsnedsättning på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) webbplatslänk till annan webbplats

Vad innebär en intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada?

Intellektuell funktionsnedsättning, IF

IF står för intellektuell funktionsnedsättning. Personer med IF är ingen homogen grupp utan är olika precis som alla andra. Personer med IF har en nedsatt intellektuell förmåga. De kan behöva längre tid och stöd i att förstå, lära sig nytt, uttrycka tankar och känslor och att organisera sin vardag.

Mer om IF på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) webbplatslänk till annan webbplats

Mer om intellektuell funktionsnedsättning på 1177 Vårdguidens webbplatslänk till annan webbplats

Förvärvad hjärnskada

Förvärvad hjärnskada innebär att personen har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder. Hjärnskadan har orsakats av yttre våld eller en kroppslig sjukdom i vuxen ålder.

Mer om habilitering och hälsa på region Stockholms webbplatslänk till annan webbplats

Bemötande av elever med intellektuell funktionsnedsättning

Elever med intellektuell funktionsnedsättning strävar efter att ses som individer med kompetens att vara delaktiga i samhället på lika villkor. Att möta en person med intellektuell funktionsnedsättning är som att möta vem som helst och personer med IF är som människor är mest, olika, med olika styrkor och behov.

Att tänka på i bemötande av eleven i en vägledningssituation/ undervisningssituation

Trots stora individuella olikheter finns det en del generella saker som kan vara viktiga att lyfta fram. Elever med IF behöver ofta:

  • tydliga instruktioner
  • konkreta arbetsuppgifter
  • kontinuerlig feedback
  • stöd och hjälp vid övergångar, raster och lunch
  • förståelse för elevens individuella utmaningar
  • en tydlig ansvarsfördelning och förutsägbarhet.

Vad är tydliggörande pedagogik?

Tydliggörande pedagogik kan bland annat innebära en lärmiljö som för individen upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. Exempel på tydliggörande pedagogik kan vara att erbjuda svar på frågor som:

  • Var ska jag vara?
  • Vem ska jag vara med?
  • Vad ska jag göra?
  • Hur ska jag göra?
  • När?
  • Hur länge?
  • Vad händer sedan?

Om pedagogik och förhållningssätt på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats

Stödmaterial för stödinsatser i utbildningenlänk till annan webbplats

Inför studier på komvux som särskild utbildning

Utbildningsbehoven varierar beroende på till exempel utbildningsbakgrund och hur länge sedan det var som den vuxne studerade. En vuxen har också kunskaper och kompetenser som kan tas tillvara i studierna. När den individuella studieplanen ska göras är det viktigt att som studie- och yrkesvägledare tillsammans med eleven titta på studiegången ur olika perspektiv. Dels för att analysera behovet av stöd när det gäller att välja kurser, studieform, eventuell kombination av studier inom vuxenutbildningens olika skolformsdelar, dels för att kunna kombinera studier med andra insatser som exempelvis daglig verksamhet eller arbete. Här beskrivs vad som gäller inför studier på komvux och skolformsdelen komvux som särskild utbildning.

Rätt till utbildning på komvux som särskild utbildning

Vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning, IF eller en förvärvad hjärnskada har rätt att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå från och med den 1 juli det år de fyller 20 år. Det gäller under förutsättning att de uppfyller nedanstående kriterier för behörighet:

  • De är bosatta i Sverige.
  • De har inte de kunskaper som utbildningen syftar till att ge.
  • De har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Personer som är yngre än 20 år kan vara behöriga att delta i komvux som särskild utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. I så fall krävs särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden. Villkoren ovan måste också vara uppfyllda.

En elev har rätt att läsa komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå antingen i den egna eller i en annan kommun.

Från och med den 1 juli 2021 gäller nya regleringar av urval till komvux på gymnasial nivå. När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå innebär den nya regleringen att en sökande som har störst behov av utbildning ska ges företräde i följande prioriteringsordning:

På grund av att den sökande

  1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. är eller riskerar att bli arbetslös,
  4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Endast vuxna som har en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada är behöriga att delta i komvux som särskild utbildning.

Det är dock möjligt för en person som tillhör målgruppen för komvux som särskild utbildning att kombinera sina studier med studier inom någon eller några av komvux övriga skolformsdelar. En elev som gått i gymnasiesärskolan kan även studera enbart inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå om eleven har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Mer om regler om antagning till särvux

Rätt att läsa komvux som särskild utbildning i en annan kommun

Från den 1 juli 2020 har det införts:

  • rätt att läsa på grundläggande nivå i annan kommun.
  • utökade möjligheter till utbildning på gymnasial nivå i en annan kommun än hemkommunen. Hemkommunen ska svara för kostnaderna om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan huvudman.

Mer om komvux för stärkt kompetensförsörjninglänk till annan webbplats

Rätt att få studie- och yrkesvägledning

I den kommunala vuxenutbildningens uppdrag ingår att förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till vägledning som underlättar deras framtida utbildnings- och yrkesval utifrån sina behov. Det gäller även de som avser att påbörja studier. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar.

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att;

  • vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,
  • vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,
  • den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och
  • den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Den kommun som eleven bor i ansvarar för att erbjuda studie- och yrkesvägledning. De flesta kommuner har information om vägledning om komvux på kommunens hemsida.

Det finns också samlad information och stöd om utbildning och arbete på Skolverkets webbplats för val av skola och utbildning, Utbildningsguiden.se.

Mer om att välja skola och utbildning på utbildningsguiden.selänk till annan webbplats

Rätt att få en individuell studieplan

Hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev, inom komvux samtliga skolformsdelar. Den individuella studieplanen ska utarbetas tillsammans med eleven och då ska eleven erbjudas studie- och yrkesvägledning. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och den ska vid behov revideras

Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och innehålla den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Den individuella studieplanen är ett planeringsunderlag för eleven och berörd personal. Planen, som ska vara känd av elev och lärare, kan vid behov revideras. Elever har olika individuella mål för studierna. Det kan till exempel handla om att göra sig mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden eller stärka sin personliga utveckling. När eleven antagits till en kurs har hen rätt till undervisning inom kursens alla delar. Det är dock inte alltid eleven behöver studera hela kurser. Detta beror på elevens tidigare kunskaper samt mål och syfte med studierna.

Mer om individuell studieplan inom vuxenutbildningenlänk till annan webbplats

Stödmaterial om komvux som särskild utbildninglänk till annan webbplats

Rätt till validering av sina kunskaper

Alla vuxna har kunskaper inom olika ämnen genom olika livserfarenheter. Lärande kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv eller vardagsliv. Validering är då av stor betydelse för att kunna anpassa utbildningen. Validering innebär ett erkännande och en dokumentation av elevens tidigare kunskaper. I samband med studieplaneringen är validering av elevens kunskaper, kompetens och förmågor central. Efter validering kan elevens studier bli mer effektiva eftersom fokus då kan läggas på det som eleven inte har med sig och som därför inte har kunnat valideras.

En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och sin kompetens validerade, den möjligheten gäller även elever inom komvux som särskild utbildning. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Mer om validering inom vuxenutbildningenlänk till annan webbplats

Lärling inom komvux som särskild utbildning

Hela eller delar av studierna kan förläggas till en arbetsplats. Hur stor del av studierna som arbetsplatsförläggs är individuellt och bör ingå i elevens individuella studieplan. Det är rektor som beslutar om möjlighet att gå utbildningen som lärling. Det viktiga är att ett lärande sker på arbetsplatsen och att det följer målen för den kurs eller de kurser eleven studerar. Som exempel kan delar av kursen i matematik konkretiseras genom en arbetsplatsförläggning där eleven bland annat får mäta och beräkna olika längder och ytor. I svenska kan till exempel kommunikativa färdigheter, eller delar av dessa läras på en arbetsplats.

En yrkesinriktad lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet under en handledares ledning på en arbetsplats.

En lärlingsutbildning inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska omfatta minst 400 och högst 1 600 gymnasiesärskolepoäng i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde, och till övervägande del genomföras på en arbetsplats. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen, men det är läraren som sätter betyg på kursen.

Daglig verksamhet eller praktik på komvux definieras inte som apl. Det kan dock finnas anledning att samarbeta med daglig verksamhet eller elevens arbetsplats för att skapa en helhet, där lärandet sker i samarbete mellan komvux och arbetsplats.

Mer om Lärlingscentrum och starta lärlingsutbildning

Reportage om studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningen på Lärvux i Lundlänk till annan webbplats

Stödmaterialet om studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildningenlänk till annan webbplats

Att ta emot en yrkeselev med intellektuell funktionsnedsättning på apl länk till annan webbplats

Under studier på komvux som särskild utbildning

Förutom vilka kurser, studieform eller upplägg för studierna finns en rad andra frågor som är bra att känna till för att eleverna ska få rätt stöd och stimulans under sin studietid. Kommunen där eleven bor ansvarar för det stöd som eleven kan få för att kunna delta i utbildningen. Här beskrivs också kort vad som gäller för att eleven ska få ett bevis på deltagande i studierna och hur eleven kan tillgodoräkna sig tidigare studier.

Hemkommunen ansvarar för de olika stöd som är möjliga att få under tiden man studerar inom komvux som särskild utbildning

Alla elever ska enligt skollagen få stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Komvux gör en bedömning om det finns förutsättningar för studier, men har inte ansvar för frågor kring stöd utanför själva utbildningen.

Bestämmelserna för vilket ytterligare stöd eleven kan få, bestäms av den kommun man bor i. Den ansvarar för att utreda hur varje elevs behov ser ut och därefter utforma stöd. Det kan exempelvis gälla frågor runt studierna såsom färdtjänst eller personlig assistans. Eleven ska därför vända sig till den kommun hen bor i när det gäller olika former av stöd. En elev med intellektuell funktionsnedsättning ansöker oftast om stöd enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Läs mer om olika stöd under respektive rubriker längre ner.

Om komvuxarbete på komvux som särskild utbildning

Den 1 juli 2021 införs ett komvuxarbete som ska omfatta 100 gymnasiesärskolepoäng. Komvuxarbetet ersätter det som tidigare hette gymnasiesärskolearbete.

Komvux för stärkt kompetensförsörjninglänk till annan webbplats

Om komvuxbevis på komvux som särskild utbildning

Den 1 juli 2021 införs ett komvuxbevis inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Det ska utfärdas för den som har avslutat komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå och ersätter det som tidigare hette gymnasiesärskolebeviset.

Komvux för stärkt kompetensförsörjninglänk till annan webbplats

Om prövning på komvux som särskild utbildning

Den som inte har deltagit i viss utbildning inom komvux som särskild utbildning men som vill ha betyg från sådan utbildning, ska få rätt att genomgå prövning. Prövning får göras hos en huvudman eller en enskild utbildningsanordnare som anordnar den aktuella kursen. För elever som prövar inom komvux som särskild utbildning krävs planering för att prövningen ska ge ett rättvisande resultat. Eleven kan till exempel behöva extra tydliga instruktioner eller möjlighet att dela upp prövningen i fler och kortare delar. Det är viktigt att före prövningen ta reda på vilket stöd den enskilda eleven kan behöva och utforma prövningen individuellt.

Mer om prövning för betyg

Efter studier på komvux som särskild utbildning

De flesta unga människor som slutar skolan och ska etablera sig i vuxenlivet tänker sig att få ett arbete direkt eller fortsatta studier, det gäller också personer med intellektuell funktionsnedsättning. Trots att de flesta vill och kan arbeta är detta den grupp som står långt bort från arbetsmarknaden.

De studievägar som står öppna efter gymnasiesärskolan är komvux och anpassade kurser på folkhögskola. Under denna rubrik beskrivs kort hur tiden efter studier kan se ut för en person med intellektuell funktionsnedsättning. Vi beskriver folkhögskolans, arbetslivets och insatsen daglig verksamhets roll samt det stöd en person med intellektuell funktionsnedsättning kan få av till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Möjligheter att studera på Folkhögskola

Folkhögskolor och studieförbund erbjuder längre allmänna kurser som både kan stärka den enskilde personens autonomi och självbestämmande men också ge nya och fördjupade kompetenser. Vissa folkhögskolor erbjuder undervisning och kurser särskilt utformade för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Mer om att studera på folkhögskola på utbildningsguiden.selänk till annan webbplats

Mer om Sveriges folkhögskolor på folkhogskola.nulänk till annan webbplats

Möjligheter att studera på universitet eller högskola

Gymnasiesärskolan ger inte behörighet till högskola eller universitet. För den som saknar grundläggande behörighet har universiteten tagit fram en gemensam modell för att bedöma grundläggande behörighet för reell kompetens, det är en teoretisk möjlighet som gäller för alla men ytterst få kvalar in till studier den vägen.

Om reell kompetens på Universitets- och högskolerådets webbplatslänk till annan webbplats

Möjligheter till arbete inom den reguljära arbetsmarknaden efter komvux som särskild utbildning

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning jobbar inom den reguljära arbetsmarknaden. Ibland behövs stöd på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen hjälper till att anpassa och stödja individen utifrån den enskildes behov. Det kan handla om att arbetsgivaren får ett ekonomiskt stöd i form av lönebidrag eller att individen stöttas med vissa uppgifter och anpassningar av arbetsmiljön. Arbetsförmedlingen kan även stötta arbetsgivare ekonomiskt vid tex. praktik och arbetsplatsförlagt lärande, apl, under studier.

Om funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingens webbplatslänk till annan webbplats

Om lönebidrag på Arbetsförmedlingens webbplatslänk till annan webbplats

Stöd för arbetsgivarelänk till annan webbplats

Daglig verksamhet, LSS och habilitering

Organiserad sysselsättning för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning har förändrats, från att i mitten av 1900-talet bara vara till för några få, till att bli en lagstadgad rättighet. Ambitionen att deltagandet ska leda till arbete på den öppna arbetsmarknaden har skiftat mellan olika perioder. Olika omständigheter som läget på arbetsmarknaden, ändrad lagstiftning, byte av huvudmän för verksamheten, ett ökat antal deltagare och nya gruppers tillkomst har bidragit till förändringarna. Idag har den enskildes möjligheter att påverka valet av sysselsättning ökat. Arbetsmarknaden är ett viktigt område när det gäller att överbrygga klyftor i livsvillkor mellan olika grupper och skapa ett samhälle där alla människor kan vara delaktiga. Här beskrivs övergripande några olika insatser och termer som kan vara bra att känna till.

Daglig verksamhet

Personer som behöver extra mycket stöd och på grund av sin funktionsnedsättning inte bedöms kunna arbeta på den öppna arbetsmarknaden kan ha rätt till daglig verksamhet. Verksamheten ska anpassas efter individens behov och önskemål och ge en meningsfull sysselsättning.

Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt och är en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Precis som alla andra insatser enligt LSS ska den anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter dennes önskemål. Ett övergripande mål med insatsen daglig verksamhet är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt.

Information och stöd om LSS  på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

LSS, Lagen om stöd och service

LSS, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag som ska ge det stöd som behövs i vardagen. Alla personer som har en funktionsnedsättning har rätt att ansöka om stöd för att kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt. Det är syftet med lagstiftningen.

I rätten till ett gott och självständigt liv ingår till exempel att personen ska ha möjlighet att arbeta, studera eller ha någon annan meningsfull sysselsättning. Hen ska också kunna vara med i samhällslivet och till exempel kunna ta del av kultur- och fritidsutbud på samma villkor som alla andra.

Läs mer:

LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS på 1177 Vårdguidens webbplatslänk till annan webbplats

Stöd inom funktionshinderområdet på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

Habilitering

Habiliteringen finns till för personer som har en bestående funktionsnedsättning. Habiliteringens insatser ska förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning kan innebära, både för personen själv och hens familj. Habiliteringen ska bidra till ett självständigt liv och delaktighet i samhället.

Läs mer:

Habilitering på 1177 Vårdguidens webbplatslänk till annan webbplats

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

Habiliteringsersättning

Habiliteringsersättning är en ersättning som en person som deltar i daglig verksamhet kan få. Habiliteringsersättningen är inte reglerad i lag, förordning eller föreskrift men är ett sätt att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Ersättningen är symbolisk. Läs mer:

Information och stöd om LSS på Socialstyrelsens webbplatslänk till annan webbplats

Studieekonomi på komvux som särskild utbildning

Det finns olika former för elever med intellektuell funktionsnedsättning att finansiera sina studier. Här beskrivs kort några olika möjligheter som gäller för närvarande. Det är bra att vara uppmärksam på eventuella förändringar, där den senaste informationen alltid finns hos den myndighet eller organisation som ansvarar för respektive stöd.

Alternativ för studiefinansiering för elever på komvux som särskild utbildning:

  • Aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen. Aktivitetsstöd kan bli aktuellt om eleven är arbetssökande och deltar i ett av Arbetsförmedlingens program.
  • Bidrag kan sökas från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, så kallat bidrag för vissa studier som utbildningssamordnaren söker åt eleven (läs mer om studier efter gymnasiet i rapporten Begränsade livsval (2020)länk till annan webbplats från Myndigheten för delaktighet, MFD s.38–42).

Studier inom komvux som särskild utbildning ger inte rätt till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Om en elev kombinerar studier inom komvux olika skolformsdelar finns möjlighet till studiemedel från CSN för de delar eleven läser inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå.

Mer om utbildningar som inte ger rätt till studiemedel på CSN:s webbplatslänk till annan webbplats

Bidrag från SPSM

En elev kan söka bidrag per timme för de timmar som hen deltar i undervisningen eller på en praktikplats eller apl. Om eleven studerar minst halvtid kan bidraget behållas vid sjukdom eller vård av barn i högst sju dagar. Bidrag omfattar inte raster, luncher eller studier hemma. Bidraget gäller inte vid lov eller annan frånvaro från undervisningen. Bidraget är vanligt för elever som läser en lärlingsutbildning inom ramen för komvux som särskild utbildning.

Det finns begränsningar i SPSM:s bidrag som bland annat innebär att en elev inte kan söka det här bidraget om hen under samma tid får studiestöd, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Eleven får heller inte ha hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Mer om bidrag för vuxna som får särskild utbildning på komvux på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Aktivitetsersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att hen inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan personen få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta. Personer med aktivitetsersättning har en handläggare på Försäkringskassan som behöver vara inblandad i elevens planering.

Vid nedsatt arbetsförmåga finns det flera olika möjligheter att studera med aktivitetsersättning. Under tiden personen har aktivitetsersättning planerar handläggaren på Försäkringskassan tillsammans med personen hur hen ska kunna börja arbeta eller studera.

Mer om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, Försäkringskassans webbplatslänk till annan webbplats

Skrålla ned till rubriken ”Vad händer när jag har aktivitetsersättning?” och därefter ”Prova att studera”.

Aktivitetsersättning för förlängd skolgång

Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan ges till personer som är mellan 19 och 29 år och som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom behöver längre tid på sig för att bli klara med grundskolan eller gymnasiet. Försäkringskassan kan bevilja aktivitetsersättning vid förlängd skolgång till dess att den försäkrade har avslutat sin skolgång på gymnasienivå, vid till exempel komvux eller folkhögskola

Mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgånglänk till annan webbplats

Om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång på Försäkringskassans webbplatslänk till annan webbplats

Informationsfilm till skolan om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång på Försäkringskassans webbplatslänk till annan webbplats

Kombinera daglig verksamhet med studier på komvux men ändå behålla sin aktivitetsersättning

När det gäller aktivitetsersättning görs alltid en individuell bedömning. Det är därför viktigt att alltid kontakta sin handläggare på Försäkringskassan innan eleven påbörjar studier på komvux. Det är i kontakten alltid viktigt att prata om syfte och mål med studierna.

Under vissa omständigheter kan studierna leda till att rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga omprövas. En omprövning av rätten till aktivitetsersättning leder till minskad grad av ersättning eller att rätten till ersättning upphör om studiernas omfattning och studieresultaten bedöms visa på att personens arbetsförmåga har väsentligt förbättrats. Detta gäller oavsett vilken typ eller form av utbildning som eleven gått.

Det viktiga är att eleven alltid har en kontakt med sin handläggare på Försäkringskassan för att prata om planeringen och vad som ska hända under tiden hen har aktivitetsersättning.

Mer om sjukersättning

Sjukersättning är för den som är mellan 19 och 64 och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att den aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden. Om en har sjukersättning och vill studera ska personen alltid kontakta Försäkringskassan innan hen påbörjar studierna.

Mer om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på Försäkringskassans webbplatslänk till annan webbplats

Mer om aktivitetsstöd

Aktivitetsstöd finns för att en person ska öka sina chanser till etablering på arbetsmarknaden genom studier. En möjlighet är att studera med aktivitetsstöd på till exempel komvux eller folkhögskola. Eleven måste vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att ha rätt att söka bidraget hos Försäkringskassan.

Mer om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning på Arbetsförmedlingens webbplatslänk till annan webbplats

Andra alternativ för ersättning

En person som är arbetssökande och deltar i någon av arbetsförmedlingens program kan få ersättning från Försäkringskassan under tiden. Kontakta arbetsförmedlingen för mer information.

Mer om kontakt för arbetssökande på Arbetsförmedlingens webbplats länk till annan webbplats

Stödmaterial

Vi har tagit fram ett stödmaterial som vänder sig till de som är ansvariga för och verksamma inom komvux som särskild utbildning. Syftet med materialet är att ge information om bestämmelser som reglerar komvux som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Stödmaterialet för komvux som särskild utbildning omfattar mål och syfte med utbildning, men också hur verksamheten enligt bestämmelserna ska utformas.

Här hittar du stödmaterialet om komvux som särskild utbildninglänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 21 oktober 2021

Innehåll på denna sida