Prövning för betyg

En prövning är en bedömning av en persons kunskaper i förhållande till de betygskriterier som finns i kursplaner eller ämnesplaner. Den som genomgår en prövning får ett betyg i det specifika ämne eller den specifika kurs som prövningen avser. Här hittar du svar på vanliga frågor om reglerna kring prövning.

Utformningen av prövning

Vad är en prövning?

En prövning är en bedömning av den prövandes kunskaper i förhållande till betygskriterierna i kurs- eller ämnesplanerna. En prövning gäller alltid för

  • ett helt ämne i grundskolan eller specialskolan,
  • en hel kurs eller ett helt grundskoleämne i gymnasieskolan, eller
  • en hel kurs eller delkurs inom komvux.

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12 och 53-54.

Vad ska en prövning innehålla?

Det är läraren som avgör hur prövningen ska utformas. Prövningar kan utformas på många olika sätt beroende på ämnets eller kursens karaktär och vilken information som läraren behöver för att kunna göra en rättvisande bedömning av den prövandes kunskaper. Prövningen behöver ge ett brett underlag för att läraren ska kunna sätta ett så rättvisande och rättssäkert betyg som möjligt. Det innebär oftast att olika underlag behöver samlas in.

Den prövandes kunskaper ska bedömas i förhållande till alla delar av betygskriterierna för ämnet eller kursen. En prövning får inte vara en komplettering där bara vissa delar av betygskriterierna prövas. Den prövandes kunskaper måste också kunna bedömas utifrån hela betygsskalan. I grundskolan, gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå används betygsskalan A-F. Det innebär att en prövning i dessa skolformer inte kan vara utformad så att den enbart prövar kunskaper motsvarande betyget E. Inom komvux på grundläggande nivå, som anpassad utbildning på grundläggande nivå och i sfi finns bara ett godkänt betygssteg. Det innebär att en prövning där utformas för att pröva samtliga delar av betygskriterierna för betyget Godkänt.

Inför en prövning bör läraren se till att den prövande får information om de kunskaper som kommer att prövas och hur prövningen ska gå till.

Källor: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:417) om betyg och prövning och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidorna 53-55.

Hur snabbt ska en prövning erbjudas?

Det är skolan eller komvux som bestämmer hur och när en prövning ska genomföras. Den som ska erbjudas prövning kan inte kräva att få genomgå prövningen vid en specifik tidpunkt.

För den som ska genomgå prövning är det ofta önskvärt att tiden från anmälan tills det att prövningen genomförs inte är för lång. För den prövande kan det också vara bra om prövningens olika delar genomförs i anslutning till varandra. Men det går inte att fastställa någon generell tidsram för detta. Det beror på att förutsättningarna för att genomföra en prövning skiftar och olika ämnen och kurser ställer olika praktiska krav. Huvudmän och skolor kan behöva tid att göra lämpliga förberedelser, som att utse lärare, boka lokaler och ställa i ordning utrustning. Lärare som håller i prövningar behöver också tid för att planera och förbereda sig.

Det kan vara lämpligt att huvudmän och skolor som anordnar många prövningar samordnar prövningar i samma ämnen eller kurser så att de genomförs under perioder som planerats i förväg. För att undvika att de som ska genomgå prövningar får vänta orimligt länge behöver dessa perioder återkomma regelbundet och vara anpassade till de tider då efterfrågan på prövningar är stor.

För elever som deltagit i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 9 ska prövning erbjudas i anslutning till lovskolan i de ämnen som undervisningen i lovskolan avsett.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 55-56.

Lovskola

Prövning i grundskolan och specialskolan

Vilken rätt har man till prövning i grundskolan och specialskolan?

Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan i ett eller flera ämnen har rätt att genomgå prövning. Det gäller både den som är elev i någon av dessa skolformer och den som inte är elev.

En prövning kan avse hela utbildningen i grundskolan eller specialskolan, eller ett eller flera ämnen.

Det finns inte någon begränsning av hur många gånger en person kan genomgå prövning i samma ämne. Vidare gäller rätten till prövning oavsett om personen tidigare har fått ett avslutande betyg i det aktuella ämnet, och oavsett om ett sådant avslutande betyg är godkänt (A-E) eller ej godkänt (F). Rätten till prövning gäller också den som har fått ett slutbetyg utfärdat.

Källor: 10 kapitlet 23 § och 12 kapitlet 23 § skollagen.

Har elever som deltagit i lovskola rätt till prövning? 

Kan man genomgå prövning för ett sådant betyg som sätts i slutet av en termin innan undervisningen i ämnet har avslutats?

Nej. Precis som när ett avslutande betyg sätts i övrigt i grundskolan eller specialskolan måste samtliga delar av betygskriterierna för slutet av årskurs 9 respektive slutet av årskurs 10 vara uppfyllda för att den prövande ska kunna få ett godkänt betyg. En prövning kan inte göras för ett sådant betyg som sätts i slutet av en termin innan undervisningen i ämnet har avslutats (terminsbetyg).

Källor: 10 kapitlet 23 § och 12 kapitlet 23 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12.

Får en elev som genomgått en prövning fortsätta att delta i undervisningen?

Om en elev i grundskolan eller specialskolan har genomgått en prövning och fått lägst betyget E måste hen inte närvara vid resten av undervisningen i ämnet. Om eleven inte är nöjd med det betyg hen har fått i ett ämne i samband med prövningen kan hen fortsätta att följa undervisningen för att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Då sker betygsättning som vanligt för eleven. Det innebär att eleven får betyg i ämnet i slutet av varje termin och och att ett nytt avslutande betyg sätts när undervisningen i ämnet har avslutats.

Källor: 10 kapitlet 15, 20 och 23 §§, 12 kapitlet 15, 20 och 23 §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12.

Får en grundskola anordna prövning i en gymnasiekurs?

Nej. Grundskolor får bara anordna prövningar i grundskoleämnen.

Elever som lätt uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas ska dock ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I Skolverkets stödmaterial för att utveckla arbetet med särskilt begåvade elever ges exempel på hur skolor kan ge elever sådan ledning och stimulans. Om en elev redan i grundskolan har kunskaper på gymnasienivå och vill ha betyg i en gymnasiekurs kan eleven vända sig till en gymnasieskola och begära att få genomgå prövning där.

En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan hen påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen när eleven börjar i gymnasieskolan.

Källor: 3 kapitlet 2 §, 10 kapitlet 23 § och 15 kapitlet 28 § skollagen samt 8 kapitlet 23 § (i dess lydelse enligt SFS 2018:1328) och 25 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

Särskilt begåvade elever

Prövning i gymnasieskolan

Vilken rätt har man till prövning i gymnasieskolan?

Olika bestämmelser för prövning gäller beroende på om man är elev eller inte i gymnasieskolan.

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolan i alla kurser, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.

Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:443) gymnasieförordningen.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

En person som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, förutom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Prövning får endast göras vid en skola som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. Den som inte är elev i gymnasieskolan kan genomgå prövning även om hen tidigare har fått ett godkänt betyg på kursen.

Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 25 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Kan en elev i grundskolan genomgå prövning i gymnasiekurser?

Ja, den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program, med undantag för de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Även elever i grundskolan omfattas av denna rätt. Man får bara genomgå prövning vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen. En elev som har fått betyg i en gymnasiekurs innan hen har påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen samt 8 kapitlet 23 § (i dess lydelse enligt SFS 2018:1328) och 25 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Är det möjligt att genomgå prövning i grundskoleämnen och gymnasiekurser om man går på ett introduktionsprogram?

Ja, en elev som läser på ett introduktionsprogram har rätt att genomgå prövning i sin skola i alla kurser och grundskoleämnen som ingår i elevens individuella studieplan. Det gäller dock bara om eleven inte tidigare har fått betyg i kursen eller grundskoleämnet, eller om eleven har fått betyget F.

Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:443) gymnasieförordningen.

Kan en elev genomgå en prövning under en pågående kurs?

Ja, det är tillåtet att genomgå prövning i en kurs innan den är avslutad. Men det är skolan som bestämmer vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras. Det finns ingen skyldighet för skolan att anordna en prövning vid en viss tidpunkt. Det innebär att kursen kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.

Källor: 8 kapitlet 24 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:443) gymnasieförordningen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 55-56.

Hur snabbt ska en prövning erbjudas?

Kan man genomgå prövning i en överliggande kurs även om man inte har betyg i underliggande kurser?

Ja, men man får bara betyg i den kurs som prövningen avser. Om en person gör en prövning i en kurs så avser prövningen bara den kursen, till exempel franska som Moderna språk 4 eller Matematik 4. Den prövande får inte automatiskt betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta fall franska som Moderna språk 1–3 eller Matematik 1–3.

Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24–25 §§ (24 § i dess lydelse enligt SFS 2020:443 och 25 § i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Måste elever som studerat utomlands och fått kunskaper som motsvarar en svensk gymnasiekurs genomgå en prövning för att få betyg?

Nej, i vissa fall kan rektorn ge en elev som går i gymnasieskolan betyget E på en kurs utan att eleven gör en prövning och utan att eleven följt undervisningen i kursen. Det gäller om det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt fått sådana kunskaper som krävs för betyget E. Den aktuella kursen måste också anordnas vid skolan. Ett sådant rektorsbetyg kan inte bli högre än E.

Källor: 15 kapitlet 29 § skollagen och 8 kapitlet 27 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen.

Prövning inom komvux

Vilken möjlighet har man att genomgå prövning inom komvux?

Den som är bosatt i Sverige ska ha möjlighet att genomgå prövning inom komvux i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning inom komvux i en kurs som eleven tidigare fått minst godkänt betyg på. En elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

Utgångspunkten för om en huvudman anses anordna utbildning i en kurs eller inom det kunskapsområde som ett komvuxarbete avser är den tidpunkt då personen önskar genomgå prövningen.

Ett betyg som har satts inom komvux kan ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av komvux. Ett betyg som har satts inom komvux kan däremot inte ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av en gymnasieskola.

Källor: 16 kapitlet 26–28 §§ (27-28 §§ i dessas lydelser enligt SFS 2010:800) och 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen, 8 kapitlet 12–17 och 19 §§ (12 och 14 §§ i dessas lydelser enligt SFS 2010:2039, 15 § i dess lydelse enligt SFS 2022:1105, 17 och 19 §§ i dessas lydelser enligt SFS 2023:270) gymnasieförordningen, 4 kapitlet 14–19 §§ (14 § i dess lydelse enligt SFS 2021:308, 15 a-17 §§ i dessas lydelser enligt SFS 2021:96 och 18 § i dess lydelse enligt SFS 2015:1046) förordningen om vuxenutbildning samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.

Måste en person ha rätt till utbildning inom komvux för att ha möjlighet att genomgå prövning?

Nej. För att ges möjlighet att genomgå prövning inom komvux ska en person vara bosatt i landet. Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen. Det finns dock ytterligare ett antal kategorier av personer som ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen, trots att de inte ska vara folkbokförda här. Även dessa personer ska ha möjlighet att genomgå prövning.

Rätten till utbildning inom komvux är däremot mer begränsad. De flesta av de kategorier av personer som ska anses som bosatta i landet vid tillämpning av skollagen, trots att de inte ska vara folkbokförda här, har inte rätt till utbildning inom komvux.

Det innebär att exempelvis asylsökande ska ha möjlighet att genomgå prövning om de önskar det, men att de inte har rätt till utbildning inom komvux.

Källor: 20 kapitlet 11-11 a §§, 20-20 a §§ och 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) samt 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux som anpassad utbildning
Rätt till sfi

Måste den som vill genomgå prövning vända sig till den kommun där hen bor?

Nej, den som vill genomgå prövning behöver inte vända sig till den kommun där hen bor, utan kan välja att genomgå prövningen hos en annan huvudman. En kommun får inte säga nej till en person som är bosatt i Sverige och vill genomgå prövning med hänvisning till att hen har en annan hemkommun. Däremot får prövningen bara göras hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Det som avgör om en kurs anses vara anordnad hos en huvudman är den tidpunkt då personen önskar genomgå prövningen.

Källor: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.

Kan elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan genomgå prövning inom komvux?

Så länge man är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får man inte genomgå prövning inom komvux i en kurs som man redan fått minst godkänt betyg på. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Däremot har en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan möjlighet att genomgå prövning inom komvux i alla kurser som det sätts betyg på och som eleven inte fått godkänt betyg på.

Efter att man har gått ut gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan kan man genomgå prövning även i kurser som man fått godkänt betyg på. Man kan då välja att vända sig antingen till en gymnasieskola för att genomgå prövning i en kurs eller i gymnasiearbetet, eller till komvux för att genomgå prövning i en kurs eller i komvuxarbetet.

Källor: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.

Kan man genomgå prövning i en delkurs inom komvux?

Ja. Om man är bosatt i Sverige och vill ha betyg från komvux på grundläggande eller gymnasial nivå ska man ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. En prövning gäller alltid för en hel kurs eller delkurs inom komvux.

Även den som redan har fått ett godkänt betyg i en delkurs ska ha möjlighet att genomgå prövning. Men man får bara genomgå prövning hos en huvudman som anordnar den aktuella delkursen.

Källor: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 53.

Är det möjligt att genomgå prövning inom sfi?

Ja. Den som är bosatt i Sverige och vill ha betyg på en kurs i sfi ska, i likhet med vad som gäller inom komvux i övrigt, ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på.

Det gäller även om personen tidigare har fått betyg på kursen. Prövning får bara göras hos en huvudman som anordnar den kurs som prövningen avser.

Källa: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen.

Vad är validering?

Validering inom komvux

Kan en elev genomgå en prövning under en pågående kurs?

Ja, det är möjligt att genomgå prövning i en kurs innan den är avslutad. Men det är huvudmannen som bestämmer vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras. Det finns ingen skyldighet för huvudmannen att anordna en prövning vid en viss tidpunkt. Det innebär att kursen kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.

Källa: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen.

Hur snabbt ska en prövning erbjudas?

Kan man genomgå prövning i en överliggande kurs även om man inte har betyg i underliggande kurser?

Ja, men man får bara betyg i den kurs som prövningen avser. Om en person gör en prövning i en kurs så avser prövningen bara den kursen, till exempel franska som Moderna språk 4 eller Matematik 4. Den prövande får inte automatiskt betyg i de underliggande kurserna i samma ämne, i detta fall franska som Moderna språk 1–3 eller Matematik 1–3.

Källa: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen.

Vilka regler gäller vid prövning i komvuxarbetet?

Prövning i komvuxarbetet får bara genomföras hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser. Utgångspunkten för om en huvudman anses anordna utbildning inom det kunskapsområde som ett komvuxarbete avser är den tidpunkt då personen önskar genomgå prövningen.

Källor: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.

Vem ansvarar för prövningar inom komvux om kommunen eller regionen lagt ut uppgifter på entreprenad?

Om en kommun eller region har lagt ut uppgifter inom komvux på entreprenad har kommunen eller regionen fortfarande kvar huvudmannaskapet för utbildningen. Det innebär att det är kommunen eller regionen som är ytterst ansvarig för att den som ska ha möjlighet att genomgå prövning och önskar göra det får den möjligheten.

Källor: 2 kapitlet 8 § och 23 kapitlet 2 § skollagen.

Entreprenad och samverkan

Vilken rätt har utbildningsanordnare med betygsrätt att anordna prövningar?

Om en utbildningsanordnare har fått betygsrätt har utbildningsanordnaren rätt att anordna prövningar. Tillståndet från Skolinspektionen ger utbildningsanordnare rätt att sätta och utfärda betyg och att anordna prövningar.

Källa: 6 kapitlet 1 § förordningen om vuxenutbildning.

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer om vad som gäller vid prövning

Vem sätter betyg i samband med en prövning?

Den eller de lärare som håller i prövningen sätter betyget. Bestämmelserna om betygssättning gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

Källor: 10 kapitlet 23 §, 12 kapitlet 23 § skollagen, 4 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:17) om prövning i gymnasieskolan och (SKOLFS 2016:18) om prövning i kommunal vuxenutbildning.

Att sätta betyg

Är det möjligt att genomgå prövning i bara en del av en kurs eller en del av ett ämne?

Nej. Den lärare som håller i prövningen måste bedöma den prövandes kunskaper i förhållande till alla delar av betygskriterierna. En prövning får inte vara en komplettering där bara vissa delar av betygskriterierna prövas. Däremot går det bra att genomföra en prövning i en delkurs inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom komvux som anpassad utbildning. Prövningen ska då avse delkursen i sin helhet.

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 53.

Kan alla skolor och huvudmän anordna prövning i modersmål eller moderna språk?

Prövning i ett språk får bara genomföras vid en skola eller hos en huvudman som anordnar undervisning i det aktuella språket. För att en prövning ska kunna genomföras i modersmål måste undervisningen i språket dessutom anordnas inom ramen för ämnet modersmål. På samma sätt kan en prövning bara genomföras i ämnet moderna språk om skolan eller huvudmannen anordnar undervisning i det aktuella språket som moderna språk. Även om det handlar om samma språk, till exempel franska, så är modersmål och moderna språk olika ämnen med olika kurs- och ämnesplaner samt olika betygskriterier.

Källor: 20 kapitlet 40 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen, 8 kapitlet 24–25 §§ (24 § i dess lydelse enligt SFS 2020:443 och 25 § i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12-14.

Kan läraren använda ett nationellt prov vid en prövning?

Ja, nationella prov eller delar av nationella prov kan med fördel användas vid prövningar i ämnen eller kurser där nationella prov ges. Proven är utvecklade med utgångspunkt i kurs- och ämnesplanerna och utprövade för att ge tillförlitliga resultat. Men en prövning kan inte bara bestå av ett nationellt prov. Prövningen kan samordnas med ordinarie provtillfällen på skolenheten. Om det inte är möjligt är det viktigt att använda nationella prov som fortfarande är sekretesskyddade. Läraren behöver vara uppmärksam på att den som gör prövningen redan kan ha gjort ett nationellt prov i ett annat sammanhang och att provets syfte inte kan uppnås om den prövande gör om samma nationella prov.

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 54.

Nationella prov

Vilken information om kunskaperna hos den som gör prövningen ska ingå i bedömningen?

Betyg efter prövning sätts med utgångspunkt i vad den prövande kan vid prövningstillfället, och den prövandes kunskaper ska bedömas i förhållande till samtliga delar av betygskriterierna. Om läraren haft den prövande som elev kan läraren ha tillgång till tidigare underlag om hens kunskaper. Det kan även vara intyg från praktik, apl eller liknande som läraren har tillgång till. Sådana underlag kan vara relevanta för läraren att beakta tillsammans med övrigt prövningsunderlag. Det är i så fall viktigt att läraren noggrant analyserar och värderar underlagens relevans utifrån vad de säger om den prövandes kunskaper vid tiden för betygssättningen. Den prövande själv kan inte kräva att läraren ska ta hänsyn till dokument eller intyg som är okända för läraren. Det är den prövande läraren som värderar och bestämmer vad som, utöver prövningsunderlaget, kan ingå i bedömningen.

Även om läraren redan före prövningen har viss information om den prövandes kunskaper måste den prövande ges möjlighet att visa kunskaper i hela ämnet eller kursen i relation till betygskriterierna. Den prövandes kunskaper ska också kunna bedömas utifrån hela betygsskalan.

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 54.

Kan lärare använda undantagsbestämmelsen vid prövningar?

Ja, det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen vid prövningar, men det är upp till läraren att besluta om det är möjligt i det enskilda fallet. Det ska finnas särskilda skäl för att lärare ska kunna bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättningen. Med särskilda skäl menas en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Om elevens svårigheter kan avhjälpas genom stödinsatser får läraren inte använda undantagsbestämmelsen. För att en lärare ska få använda undantagsbestämmelsen ska det vara omöjligt för eleven att utveckla tillräckliga kunskaper för ett godkänt betyg, oavsett i vilka former och i vilken omfattning stöd ges.

Källor: 10 kapitlet 21 §, 12 kapitlet 21 §, 15 kapitlet 26 § och 20 kapitlet 38 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 41-42 och 54.

Mer om undantagsbestämmelsen i olika skolformer

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 14 mars 2024

Innehåll på denna sida