Har du en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut? Forskare och lärare ger dig stöd och inspiration för att utveckla arbetet med särskilt begåvade elever.
Materialet kan innehålla hänvisningar till tidigare versioner av styrdokument. Innehållet är fortfarande ändå aktuellt.
Varje del i studiepaketet innehåller frågor som tar sin utgångspunkt i vissa angivna avsnitt i materialet om särskilt begåvade elever.
Frågorna är utformade så att de ger er möjlighet att samtala, reflektera och utbyta erfarenheter och idéer om hur den egna verksamheten är utformad, vilka styrkor som finns och vad som skulle kunna utvecklas.
Avslutningsvis, sammanfatta vad som kommit fram i samtalen och vilka utvecklingsbehov ni har uppmärksammat. Utvecklingsbehoven kan ni dokumentera i enkla matriser som sedan kan ligga till grund för ett fortsatt skolutvecklingsarbete.
I filmen ger forskare en inblick i vad forskningen säger om särskilt begåvade elever.
I filmen träffar du två elever och en lärare som berättar om sina erfarenheter.
Denna del vänder sig i första hand till pedagoger, elevhälsopersonal och rektorer.
Läs avsnitt 1.1 och 1.2. i stödmaterialet. Det handlar om vad som menas med begreppet särskilt begåvade elever, hur deras situation kan se ut i skolan och varför det är viktigt att uppmärksamma dem.
På vilket sätt behöver skolans arbete med att uppmärksamma särskilt begåvade elever utvecklas?
Matris Del 1 Att uppmärksamma särskilt begåvade elever Word, 33 kB.
Linda Mattsson och Eva Pettersson beskriver de särskilt begåvade eleverna och riskerna med att inte uppmärksamma och möta dem. Här finns också en sammanfattning av hela materialets innehåll.
Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna, avsnitt 1.1 Pdf, 230 kB.
Johanna Stålnacke ger en introduktion om särskilt begåvade barn i skolan. Hon tar också upp hur särskild begåvning kan definieras och upptäckas, socioemotionell utveckling och behovet av acceptans, kognitiv utveckling samt nödvändigheten av utmaning i undervisningen.
Denna del vänder sig i första hand till pedagoger, elevhälsopersonal och rektorer.
Läsa avsnitt 1.3 och 1.4 i stödmaterialet. Det handlar om hur skolan arbetar för att möta de särskilt begåvade eleverna och ge dem en likvärdig utbildning utifrån deras förutsättningar och behov.
På vilket sätt behöver vi utveckla skolans arbete med att möta särskilt begåvade elever? Matris Del 2 - Skolans arbete med att möta särskilt begåvade elever Word, 33 kB.
En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov (i gymnasieskolan även kunskapsnivå). Det finns också olika vägar att nå målet/-n.
Avsnitt 1 i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och gymnasieskolan.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
1 kap. 4 § skollagen (2010:800)
Anette Jahnke ger exempel på hur skolor, genom olika typer av differentiering, kan planera och genomföra undervisning utifrån särskilt begåvade elevers förutsättningar och behov.
Organisatorisk och pedagogisk differentiering, avsnitt 1.3 Pdf, 198 kB.
Sara Penje och Inger Wistedt beskriver hur huvudmän och skolor kan arbeta med att utveckla utbildningen för att möta särskilt begåvade elever och hur ansvaret för dessa insatser kan fördelas. Dessutom lyfts vikten av kompetensutveckling.
Att ge förutsättningar för skolornas arbete, avsnitt 1.4 Pdf, 229 kB.
Denna del vänder sig i första hand till pedagoger.
Läs avsnitt 1.3 och 2 (2.1- 2.6) i stödmaterialet. Det handlar om hur undervisningen anpassas till de särskilt begåvade elevernas förutsättningar och behov.
På vilket sätt behöver vi utveckla skolans undervisning av särskilt begåvade elever?
Matris del 3 - Att undervisa särskilt begåvade elever Word, 33 kB.
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt (...). Elever som lätt uppfyller betygskriterierna ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
3 kap. 2 § skollagen (2010:800)
Här finns förslag på hur särskild begåvning kan uttryckas i olika ämnen. Det finns också exempel på hur undervisningen kan utformas för att utmana särskilt begåvade elever och främja deras utveckling.
Att undervisa särskilt begåvade elever, Linda Mattsson och Eva Pettersson, avsnitt 2.1 Pdf, 204 kB.
Ämnesdidaktiskt stöd i historia, Per Eilasson och Kenneth Nordgren, avsnitt2.3 Pdf, 360 kB.
Ämnesdidaktiskt stöd i matematik, Cecilia Eriksson och Henrik Petersson, avsnitt 2.4 Pdf, 378 kB.
Ämnesdidaktiskt stöd i moderna språk, Camilla Bardel och Rakel Österberg, avsnitt 2.5 Pdf, 182 kB.
Ämnesdidaktiskt stöd i svenska, Mona Liljedahl, 2.6 Pdf, 250 kB.
Mara Westling Allodi beskriver hur elever med särskild begåvning uppmärksammas i några länders utbildningssystem. Texten tar också upp olika synsätt och begrepp.
Internationellt perspektiv på särskilt begåvade elever Pdf, 245 kB.
Illustration: Elin Jonsson
Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de betygskriterier som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.
Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.