Särskilt begåvade elever

Har du en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut? Forskare och lärare ger dig stöd och inspiration för att utveckla arbetet med särskilt begåvade elever.

Illustration: Elin Jonsson

Illustration: Elin Jonsson

Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.

Här ger forskare och lärare en introduktion till området särskilt begåvade elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Materialet riktar sig till lärare/speciallärare, specialpedagoger, elevhälsa, rektorer och huvudmän.

Uppmärksamma eleverna och anpassa undervisningen

Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna

Linda Mattsson och Eva Pettersson beskriver de särskilt begåvade eleverna och riskerna med att inte uppmärksamma och möta dem. Här finns också en sammanfattning av hela materialets innehåll.

Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade elevernaPDF (pdf, 230 kB)

Särskilt begåvade barn i skolan

Johanna Stålnacke ger en introduktion om särskilt begåvade barn i skolan. Hon tar också upp hur särskild begåvning kan definieras och upptäckas, socioemotionell utveckling och behovet av acceptans, kognitiv utveckling samt nödvändigheten av utmaning i undervisningen.

Särskilt begåvade barn i skolanPDF (pdf, 297 kB)

Organisatorisk och pedagogisk differentiering

Anette Jahnke ger exempel på hur skolor, genom olika typer av differentiering, kan planera och genomföra undervisning utifrån särskilt begåvade elevers förutsättningar och behov.

Organisatorisk och pedagogisk differentieringPDF (pdf, 198 kB)

Att ge förutsättningar för skolornas arbete

Sara Penje och Inger Wistedt beskriver hur huvudmän och skolor kan arbeta med att utveckla utbildningen för att möta särskilt begåvade elever och hur ansvaret för dessa insatser kan fördelas. Dessutom lyfts vikten av kompetensutveckling.

Att ge förutsättningar för skolornas arbetePDF (pdf, 229 kB)

Internationellt perspektiv på särskilt begåvade elever

Mara Westling Allodi beskriver hur elever med särskild begåvning uppmärksammas i några länders utbildningssystem. Texten tar också upp olika synsätt och begrepp.

Internationellt perspektiv på särskilt begåvade eleverPDF (pdf, 245 kB)

Ämnesdidaktiskt stöd för undervisning

Här finns förslag på hur särskild begåvning kan uttryckas i olika ämnen. Det finns också exempel på hur undervisningen kan utformas för att utmana särskilt begåvade elever och främja deras utveckling.

Att undervisa särskilt begåvade elever, Linda Mattsson och Eva PetterssonPDF (pdf, 204 kB)

Ämnesdidaktiskt stöd i bild, Ann-Charlotte Säfbom och Stina Myringer KarlssonPDF (pdf, 492 kB)

Ämnesdidaktiskt stöd i historia, Per Eilasson och Kenneth NordgrenPDF (pdf, 360 kB)

Ämnesdidaktiskt stöd i matematik, Cecilia Eriksson och Henrik PeterssonPDF (pdf, 378 kB)

Ämnesdidaktiskt stöd i moderna språk, Camilla Bardel och Rakel ÖsterbergPDF (pdf, 182 kB)

Ämnesdidaktiskt stöd i svenska, Mona LiljedahlPDF (pdf, 250 kB)

Studiepaket till materialet

Med hjälp av studiepaketet kan du och dina kollegor sätta er in i materialet och utifrån det reflektera över hur den egna verksamheten fungerar. Titta gärna på dessa korta filmer innan ni samtalar.

I filmen ger forskare en inblick i vad forskningen säger om särskilt begåvade elever.

I filmen träffar du två elever och en lärare som berättar om sina erfarenheter.

Del 1: Att uppmärksamma särskilt begåvade elever

Denna del vänder sig i första hand till pedagoger, elevhälsopersonal och rektorer.

Förbered inför samtalet

Läs avsnitt 1.1 och 1.2. i stödmaterialet. Det handlar om vad som menas med begreppet särskilt begåvade elever, hur deras situation kan se ut i skolan och varför det är viktigt att uppmärksamma dem.

Samtala

  • Vilken kunskap har vi på vår skola om begreppen särskilt begåvade elever respektive högpresterande elever?
  • Vilka tecken på att en elev är särskilt begåvad brukar vi vanligtvis uppmärksamma? Vilka tecken kan vara svårare att uppmärksamma? Varför är det så?
  • Hur arbetar vi för att uppmärksamma tecken på att en elev, kan vara särskilt begåvad? Hur arbetar vi för att uppmärksamma om även nyanlända elever, och elever med annan språklig bakgrund, kan vara särskilt begåvade?
  • Vilket behov finns det av att utveckla vårt arbete med detta?
  • När vi har uppmärksammat att en elev kan vara särskilt begåvad – hur gör vi då för att få en fördjupad bild av elevens förutsättningar och behov? Hur ser vi till att få en helhetsbild genom att belysa förhållanden på individ-, grupp- och organisationsnivå (dvs. såväl elevens förutsättningar och behov som vilka pedagogiska metoder som används, hur elevens lärmiljö ser ut, hur verksamheten är organiserad m.m.)?
  • Hur samverkar vi från skolans sida med och, tar tillvara på elevens och elevens vårdnadshavares synpunkter i detta arbete?

Sammanfatta och fyll utvecklingsbehoven i matrisen

På vilket sätt behöver skolans arbete med att uppmärksamma särskilt begåvade elever utvecklas?

Matris Del 1 Att uppmärksamma särskilt begåvade eleverWord (word, 33 kB)

Del 2: Skolans arbete med att möta särskilt begåvade elever

Denna del vänder sig i första hand till pedagoger, elevhälsopersonal och rektorer.

Förbered inför samtalet

Läsa avsnitt 1.3 och 1.4 i stödmaterialet. Det handlar om hur skolan arbetar för att möta de särskilt begåvade eleverna och ge dem en likvärdig utbildning utifrån deras förutsättningar och behov.

Samtala

  • Hur arbetar vi för att kunna möta de särskilt begåvade eleverna, såväl i de tidigare som senare åren, utifrån deras förutsättningar och behov? Hur arbetar vi för att kunna möta även nyanlända elever som är särskilt begåvade?
  • Hur ser vi till att lärmiljön är utformad på ett sätt som ger dessa elever stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt?
  • Hur samarbetar och samverkar vi inom skolan i detta arbete? Hur samverkar vi med och tar tillvara elevens och elevens vårdnadshavares synpunkter?
  • Vilka former av organisatorisk differentiering används i vår skola? Varför har vi valt dessa former? Hur fungerar de i förhållande till de särskilt begåvade elevernas förutsättningar och behov?
  • Hur följer vi upp att utbildningen ger de särskilt begåvade eleverna det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt?
  • Vilket behov finns av att utveckla vårt arbete med att möta särskilt begåvade elever?

Sammanfatta och fyll utvecklingsbehoven i matrisen

På vilket sätt behöver vi utveckla skolans arbete med att möta särskilt begåvade elever? Matris Del 2 - Skolans arbete med att möta särskilt begåvade eleverWord (word, 33 kB)

En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov (i gymnasieskolan även kunskapsnivå). Det finns också olika vägar att nå målet/-n.
Avsnitt 1 i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och gymnasieskolan.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
1 kap. 4 § skollagen (2010:800)

Del 3: Att undervisa särskilt begåvade elever

Denna del vänder sig i första hand till pedagoger.

Förbered inför samtalet

Läs avsnitt 1.3 och 2 (2.1- 2.6) i stödmaterialet. Det handlar om hur undervisningen anpassas till de särskilt begåvade elevernas förutsättningar och behov.

Samtala

  • Hur arbetar vi som pedagoger med att utmana och motivera de särskilt begåvade eleverna utifrån deras förutsättningar och behov? Hur arbetar vi med detta när det gäller elever som har annat modersmål än svenska?
  • Hur arbetar vi med pedagogisk differentiering i form av acceleration för dessa elever? Vad innebär det i praktiken i olika ämnen? Hur kan vi vidareutveckla detta arbete?
  • Hur arbetar vi med pedagogisk differentiering i form av berikning för dessa elever? Vad innebär det i praktiken i olika ämnen? Hur kan vi vidareutveckla detta arbete?
  • Hur ser vi till att de särskilt begåvade eleverna utvecklar en väl fungerande studieteknik?
  • Hur samarbetar och samverkar vi som pedagoger i arbetet med att undervisa dessa elever? Finns det behov av att utveckla samarbetet och samverkan? I så fall varför och på vilket sätt?
  • Hur följer vi upp att undervisningen i olika ämnen ger de särskilt begåvade elever den ledning och stimulans som de behöver? Vad gör vi utifrån de resultat som kommer fram?

Sammanfatta och fyll utvecklingsbehoven i matrisen

På vilket sätt behöver vi utveckla skolans undervisning av särskilt begåvade elever?
Matris del 3 - Att undervisa särskilt begåvade eleverWord (word, 33 kB)

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt (...). Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
3 kap. 3 § skollagen (2010:800)

Denna del vänder sig i första hand vänder sig till pedagoger, elevhälsopersonal och rektorer.,

Förbered er

Läs avsnitt 1.1 och 1.2. i stödmaterialet. Den handlar om vad som menas med begreppet särskilt begåvade elever, hur deras situation kan se ut i skolan och varför det är viktigt att uppmärksamma dem.

Frågor:

  • Vilken kunskap har vi på vår skola om begreppen särskilt begåvade elever respektive högpresterande elever?
  • Vilka tecken på att en elev är särskilt begåvad brukar vi vanligtvis uppmärksamma? Vilka tecken kan vara svårare att uppmärksamma? Varför är det så?
  • Hur arbetar vi för att uppmärksamma tecken på att en elev, kan vara särskilt begåvad? Hur arbetar vi för att uppmärksamma om även nyanlända elever, och elever med annan språklig bakgrund, kan vara särskilt begåvade?
  • Vilket behov finns det av att utveckla vårt arbete med detta?
  • När vi har uppmärksammat att en elev kan vara särskilt begåvad – hur gör vi då för att få en fördjupad bild av elevens förutsättningar och behov? Hur ser vi till att få en helhetsbild genom att belysa förhållanden på individ-, grupp- och organisationsnivå (dvs. såväl elevens förutsättningar och behov som vilka pedagogiska metoder som används, hur elevens lärmiljö ser ut, hur verksamheten är organiserad m.m.)?
  • Hur samverkar vi från skolans sida med och tar tillvara elevens och elevens vårdnadshavares synpunkter i detta arbete?

Sammanfatta och fyll i utvecklingsbehoven i matrisen

På vilket sätt behöver skolans arbete med att uppmärksamma särskilt begåvade elever utvecklas?
Matris Del 1 Att uppmärksamma särskilt begåvade eleverWord (word, 33 kB)

Syftet med utbildningen inom skolväsendet är att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

1 kap. 4 § skollagen (2010:800)

Varje del i studiepaktetet innehåller frågor som tar sin utgångspunkt i vissa angivna avsnitt i materialet om särskilt begåvade elever. Ni förbereder er på egen hand genom att läsa de angivna avsnitten i stödmaterialet. När ni sedan träffas kan det vara bra att inledningsvis se de två korta introduktionsfilmerna. Därefter kan arbetet med frågorna börja.

Frågorna är utformade så att de ger er möjlighet att samtala, reflektera och utbyta erfarenheter och idéer om hur den egna verksamheten är utformad, vilka styrkor som finns och vad som skulle kunna utvecklas.

Avslutningsvis, sammanfatta vad som kommit fram i samtalen och vilka utvecklingsbehov ni har uppmärksammat. Utvecklingsbehoven kan ni dokumentera i enkla matriser som sedan kan ligga till grund för ett fortsatt skolutvecklingsarbete.

Senast uppdaterad 20 september 2018