Rätt, behörighet och antagning till sfi

Grundregeln är att man har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) från och med andra kalenderhalvåret det år då man fyller 16. Men det finns också fler kriterier. Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna kring vad som gäller för sfi.

Vem kan gå på sfi?

Vem har rätt att läsa på sfi?

Man har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, sfi, från och med andra kalenderhalvåret det år då man fyller 16 år. Det gäller under förutsättning att man uppfyller båda dessa kriterier:

  • Man är bosatt i Sverige.
  • Man saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Finländska medborgare som bor i Finland nära gränsen till Sverige kan också ha rätt att gå på sfi från och med andra kalenderåret då de fyller 16 år. Det gäller under förutsättning att de uppfyller båda dessa kriterier:

  • De arbetar stadigvarande i en svensk kommun.
  • De saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Personer som har kunskaper i danska eller norska har inte rätt till utbildningen om det inte anses vara nödvändigt att de får grundläggande svenskundervisning.

Källor: 20 kapitlet 31 och 32 §§ skollagen, 29 kapitlet 2 § skollagen.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kan man ha rätt att delta i sfi utan att man är eller ska vara folkbokförd här?

Ja. När det gäller antagning till vuxenutbildningen räknas man i skollagen också som bosatt i landet om man har rätt till utbildning utifrån

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Har asylsökande, papperslösa eller personer med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd rätt att delta i sfi?

Nej. För att ha rätt till sfi krävs det att man är bosatt i Sverige. Man kan också ha rätt till sfi utifrån

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Vad innebär utbildningsplikt för nyanlända?

Sedan den 1 januari 2018 gäller nya regler inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Nu finns det en utbildningsplikt för nyanlända som har kort utbildning och står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kan anvisa nyanlända som tar del av deras etableringsinsatser och som behöver utbildning för att få ett arbete att söka och delta i reguljär vuxenutbildning. Syftet är att de ska höja sin kompetens. Nyanlända som omfattas av utbildningsplikten kan studera på heltid under sin etableringsperiod på 24 månader. De som inte följer Arbetsförmedlingens anvisning om utbildning kan förlora sin ersättning.

Utbildningsplikten kan göra att efterfrågan på kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ökar. Den kan också leda till att fler elever behöver kombinera studier i sfi eller svenska som andraspråk med andra ämnen på grundläggande nivå och i viss mån på gymnasial nivå.

Skolverket bedömer att de nyanlända som Arbetsförmedlingen anvisar till utbildning på heltid inom ramen för utbildningsplikten framförallt påbörjar sina studier i sfi på studieväg 1 och 2. Men även kombinationer med studieväg 3 eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå kan bli aktuella. Eleverna kan kombinera bland annat nationella kurser och delkurser med orienteringskurser på heltid under 24 månader utifrån sina behov.

Frågor och svar om utbildningsplikten på regeringens webbplatslänk till annan webbplats

Källa: Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Kan man studera inom vuxenutbildningen med samordningsnummer? Vad gäller i så fall när man ska utfärda betygsdokument där personnumret ska finnas med?

Det finns inget krav på att man ska ha ett personnummer eller ett samordningsnummer för att få delta i komvux. Det avgörande är om man kan anses bo i Sverige. Det finns också undantag för nordiska sökande och finländska medborgare. Trots det krävs att kommunerna ska registrera elevens namn och personnummer eller motsvarande i betygskatalogen. När en kommun erbjuder komvux till någon som inte har ett personnummer behöver kommunen själv bestämma vilken identitetsbeteckning de ska använda och hur de ska redovisa elevens uppgifter.

Läs mer om samordningsnummer på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Källor: 20 kapitlet 11, 20 och 31 §§, 21 kapitlet 11 och 16 §§ och 29 kapitlet 2 och 3 §§ skollagen, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning.

Har man rätt att gå klart en kurs man redan inlett?

Om en elev har blivit antagen till en kurs har hen också rätt att gå klart kursen. Men huvudmannen kan besluta att eleven inte ska få gå klart utbildningen om hen inte har förutsättningar att tillgodogöra sig den eller inte gör tillfredställande framsteg. Om det finns särskilda skäl ska det dock finnas möjlighet för eleven att återuppta studierna.

Källa: 20 kapitlet 9 § skollagen.

Vem anordnar sfi?

Vem är ansvarig för att erbjuda sfi?

Det är hemkommunen som är skyldig att erbjuda sfi för den som har rätt att delta. Hemkommunen är även skyldig att se till att den som vill börja på en utbildning i svenska för invandrare blir erbjuden studie- och yrkesvägledning.

Kommunen ska dessutom arbeta aktivt för att nå ut till dem i kommunen som har rätt att gå utbildningen och motivera dem att delta.

Källor: 20 kapitlet 28–30 §§ skollagen och 29 kapitlet 6 § skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Får man delta i sfi på folkhögskola istället för hos kommunen?

Den som har rätt till utbildning i svenska för invandrare har också rätt och möjlighet att istället delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi. För att det ska vara möjligt ska folkhögskolan ha tillstånd att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg. Folkhögskolan ska också ha för avsikt att ta emot personen till utbildningen.

Källa: 24 kapitlet 11 § skollagen.

När ska utbildningen på sfi ske?

När har man rätt att tidigast påbörja utbildningen?

Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att någon fått rätt till utbildning i svenska för invandrare. Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.

När det gäller personer som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller särskilda regler. Då ska kommunen aktivt verka för att de ska kunna påbörja sfi inom en månad från det att de anmält sig till utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 29 § skollagen. 

Hur många timmars undervisning inom sfi ska kommunen erbjuda i veckan?

Under en fyraveckorsperiod ska eleverna i sfi i genomsnitt få minst 15 timmars undervisning i veckan. Kommunen får minska undervisningstiden om en elev begär det och kommunen tycker att det är förenligt med utbildningens syfte.

Källa: 20 kapitlet 24 § skollagen.

Under vilka tider ska sfi anordnas?

Kommunen ska försöka se till att eleverna erbjuds undervisning på tider som passar deras behov.

Källa: 20 kapitlet 24 § skollagen. 

Vad innebär det att huvudmannen ska samverka med arbetslivet?

Elever ska kunna kombinera sfi-studier med förvärvsarbete, vilket understryker vikten av att huvudmannen verkar för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Huvudmannen ska också i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som

  • arbetslivsorientering,
  • validering,
  • praktik, eller
  • annan utbildning.

Vidare ska huvudmannen verka för att utbildning i sfi kan bedrivas under tid då eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada eller föräldraledighet och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.

Källor: 20 kapitlet 25-26 §§ skollagen.

Vad innebär det att sfi och övrig utbildning inom komvux ska bedrivas kontinuerligt under hela året?

Se svaret under Kontinuerlig utbildning under hela året

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 09 september 2021

Innehåll på denna sida