Rätt till sfi

Här hittar du svar på vanliga frågor om rätt till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Du hittar även specifik information om vad som gäller för sfi och personer som flytt från Ukraina.

Rätt att delta i sfi

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen ska också ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att få sådana färdigheter. Här hittar du svar på vanliga frågor om rätt till sfi.

Vem har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)?

En person har rätt att delta i sfi från och med andra kalenderhalvåret det år hen fyller 16 år. Det gäller om hen

  • är bosatt i Sverige, och
  • saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Finländska medborgare som bor i Finland nära gränsen till Sverige och stadigvarande arbetar i en svensk kommun har också rätt till sfi, om de uppfyller ålderskravet och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska som utbildningen syftar till att ge.

Personer som har sådana kunskaper i danska eller norska att utbildning i sfi inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Det är huvudmannen för utbildningen som beslutar om en person ska tas emot till sfi.

Källor: 20 kapitlet 31-33 §§ skollagen.

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner
Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Kan en person ha rätt att delta i sfi utan att hen är eller ska vara folkbokförd i Sverige?

Ja, vid tillämpning av skollagen räknas vissa kategorier av personer som bosatta i Sverige, även om de inte är eller ska vara folkbokförda här. Rätt till sfi har även personer som har rätt till utbildning till följd av:

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Personen måste även uppfylla övriga villkor för rätt till sfi.

Källor: 20 kapitlet 31-32 och 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Vem har rätt att delta i sfi?

Har asylsökande och personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) rätt att delta i sfi?

Nej. Även fast asylsökande och papperslösa räknas som bosatta i Sverige vid tillämpning av skollagen är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till utbildning i sfi eller annan utbildning inom komvux.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Har personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd rätt att delta i sfi?

Nej. Personer från Ukraina som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd räknas enligt skollagen som bosatta i Sverige, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till sfi eller annan utbildning inom komvux.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Andra möjligheter till utbildning i svenska för vuxna som flytt från Ukraina

Vad gäller för personer som omfattas av reglerna om utbildningsplikt för nyanlända?

Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildning i sfi inom en månad från det att personen har anmält sig till sådan utbildning hos kommunen.

Arbetsförmedlingen är ansvarig myndighet för att samordna etableringsinsatser och för att pröva frågor om anvisning till etableringsprogrammet.

Källor: 20 kapitlet 29 § skollagen, lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Frågor och svar om utbildningsplikten (SKR:s webbplats) Länk till annan webbplats.

Stöd i arbetet

Utbildning för nyanlända vuxna

Kan en person som saknar personnummer läsa sfi? Vad gäller i så fall vid utfärdande av betygsdokument?

Det finns inget krav på att en person ska ha ett personnummer eller ett samordningsnummer för att ha rätt att delta i sfi. Det avgörande är om personen är bosatt i Sverige, alternativt är finländsk medborgare och uppfyller kraven för finländska medborgares rätt till sfi.

Betygskatalogen inom vuxenutbildningen ska innehålla namn på eleven och elevens personnummer eller motsvarande. Om en elev saknar personnummer behöver huvudmannen bestämma vilken identitetsbeteckning som ska användas.

Källor: 20 kapitlet 31-32 §§, 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt 2 och 8 §§ och bilaga 1 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning.

Vem har rätt att delta i sfi?

Personnummer och samordningsnummer (Skatteverkets webbplats) Länk till annan webbplats.

Ansvar för att anordna sfi

Vem är ansvarig för att erbjuda sfi till de personer som har rätt till det?

Det är hemkommunen som ska erbjuda sfi till dem som har rätt till sådan utbildning. När det gäller finländska medborgare som har rätt till sfi är det den kommun där personen stadigvarande arbetar som är skyldig att se till att hen erbjuds sfi.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen. Hemkommunen är även skyldig att se till att den som avser att börja läsa sfi erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Källor: 20 kapitlet 28–30 §§ skollagen.

Vem har rätt att delta i sfi?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Är det möjligt att delta i utbildning motsvarande sfi på folkhögskola i stället för hos kommunen?

Ja, under vissa förutsättningar. Den som har rätt till utbildning i sfi inom komvux har rätt att i stället delta i en folkhögskolas motsvarande utbildning, om

1) folkhögskolan har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning och utfärda betyg och intyg (betygsrätt), och

2) folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen.

Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi ska anmäla det till sin hemkommun. Om en person som har rätt till sfi har gjort en sådan anmälan, och punkterna 1 och 2 ovan är uppfyllda, ska hemkommunen i samband med beslutet om mottagande även förklara eleven behörig att delta i utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 31-32 §§ och 24 kapitlet 11-15 §§ skollagen.

Vem har rätt att delta i sfi?

Omfattning och tider för utbildning i sfi

Hur snabbt måste kommunen erbjuda utbildning i sfi?

Utbildning i sfi ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en person har fått rätt till sådan utbildning. Utbildningen ska kunna påbörjas inom tre månader, om det inte finns särskilda skäl.

När det gäller personer som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska kommunen aktivt verka för att de ska kunna påbörja sfi inom en månad från det att de har anmält sig till utbildningen hos kommunen.

Källa: 20 kapitlet 29 § skollagen.

Vem har rätt att delta i sfi?

Vad gäller för personer som omfattas av reglerna om utbildningsplikt för nyanlända?

Hur många timmars undervisning i sfi ska kommunen erbjuda i veckan?

Utbildning i sfi ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får minskas om en elev begär det och huvudmannen bedömer att det är förenligt med utbildningens syfte.

Källa: 20 kapitlet 24 § skollagen.

Under vilka tider ska sfi anordnas?

Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Källa: 20 kapitlet 24 § skollagen.

Vad innebär det att huvudmannen ska samverka med arbetslivet?

Elever ska kunna kombinera sfi-studier med förvärvsarbete, vilket understryker vikten av att huvudmannen verkar för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov. Huvudmannen ska samråda med elevens eventuella arbetsgivare och den lokala arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om elevens deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.

Huvudmannen ska också i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som

  • arbetslivsorientering,
  • validering,
  • praktik, eller
  • annan utbildning.

Vidare ska huvudmannen verka för att utbildning i sfi kan bedrivas under tid då eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada eller föräldraledighet och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården.

Källor: 20 kapitlet 24-27 §§ skollagen.

Vad innebär det att sfi och övrig utbildning inom komvux ska bedrivas kontinuerligt under hela året?

Se svaret under Kontinuerlig utbildning under hela året

Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända

Vad är syftet med utbildningen och vem riktar den sig till?

Kommuner är skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen utbildning för vissa nyanlända vuxna. Utbildningen syftar till att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden.

Den sammanhållna utbildningen riktar sig till nyanlända med så kallad utbildningsplikt. Det vill säga nyanlända som tar del av etableringsinsatser och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för etableringsinsatserna.

Källor: 20 kapitlet 3 a § och 4 a § skollagen.

Vad ska den sammanhållna utbildningen innehålla?

Den sammanhållna utbildningen ska innehålla utbildning i sfi. Den ska även innehålla orienteringskurser och kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Utbildningen kan även innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling.

Kommunen ska utforma utbildningen utifrån elevernas utbildningsbehov. Enligt förarbetena måste urvalet av de kurser som erbjuds ge utrymme för individanpassning utifrån elevernas förutsättningar. Vid utformningen av utbildningen ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen och andra berörda aktörer som exempelvis regionen, andra kommuner och enskilda utbildningsanordnare.

Utbildningen ska följa en plan som beslutas av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll. För varje elev ska det finnas en individuell studieplan.

Källor: 20 kapitlet 33 b § skollagen, 2 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2021/22:51 En sammanhållen utbildning för nyanlända som har utbildningsplikt, sidan 53-58.

Stöd i arbetet

Sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna

Vilken omfattning ska den sammanhållna utbildningen ha?

Utbildningen ska i genomsnitt omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan under en fyraveckorsperiod.

Källa: 20 kapitlet 33 a § skollagen.

Rätt att fullfölja utbildning i sfi

Har man rätt att gå klart en kurs i sfi som man har blivit antagen till?

Ja, en elev som har blivit antagen till en kurs i sfi har rätt att gå klart kursen. Huvudmannen får dock besluta att eleven inte ska få gå klart kursen, om eleven inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg.

Om huvudmannen har fattat ett beslut om att avbryta elevens utbildning, eller om eleven själv frivilligt har avbrutit utbildningen, ska eleven på nytt beredas utbildning i sfi om det finns särskilda skäl för det.

Utbildning inom sfi får även avbrytas om en elev stängs av utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero.

Källa: 20 kapitlet 9 § skollagen.

Avstängning av elever i frivilliga skolformer

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 01 augusti 2022