Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Här hittar du information om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå.
Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?
En vuxen är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år. Det gäller förutsatt att hen:
- är bosatt i Sverige,
- saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
- har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
- i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Man kan vara behörig att läsa på komvux även om man är yngre än 20 år, förutsatt att man uppfyller övriga ovanstående villkor. I så fall måste man också uppfylla något av dessa kriterier:
- Antingen ska man ha slutfört utbildningen på ett nationellt program i gymnasieskolan eller någon likvärdig utbildning.
- Eller så ska man ha särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden.
Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.
Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.
Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.
Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kan man vara behörig att delta i komvux på gymnasial nivå utan att man är eller ska vara folkbokförd i Sverige?
Ja. När det gäller antagning till komvux räknas man i skollagen också som bosatt i landet om man har rätt till utbildning utifrån
- EU-rätten
- avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
- avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.
Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.
Är asylsökande och personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (papperslösa) behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå?
Nej. Asylsökande och personer som är papperslösa räknas som bosatta i Sverige vid tillämpning av skollagen, men deras rätt till utbildning är begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Är personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd behöriga att delta i komvux på gymnasial nivå?
Personer från Ukraina som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd räknas enligt skollagen som bosatta i Sverige, men precis som för asylsökande är deras rätt till utbildning begränsad. De har inte rätt till utbildning inom komvux.
En kommun får dock låta en person som ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd delta i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux, om personen uppfyller villkoren för att delta i utbildningen.
Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen och 7 kapitlet 8 a § förordningen om vuxenutbildning.
Andra möjligheter till utbildning eller prövning för vuxna som flytt från Ukraina
Måste man ha ett personnummer för att studera inom komvux på gymnasial nivå?
Nej. En persons behörighet till komvux på gymnasial nivå är inte beroende av om hen har ett personnummer eller samordningsnummer.
En betygskatalog inom komvux ska dock innehålla bland annat uppgifter om elevens namn och personnummer eller motsvarande. Om en elev saknar personnummer behöver huvudmannen därför bestämma vilken annan identitetsbeteckning som ska användas i betygskatalogen. En del huvudmän använder sig av så kallade tillfälliga personuppgifter, det vill säga att eleven skrivs in med andra personuppgifter än de egna. Huvudmannen ansvarar för att det finns fungerande rutiner för utfärdande av betyg och måste säkerställa att elever kan få ut sina betygshandlingar med korrekta personuppgifter.
Källor: 20 kapitlet 20 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen samt 2 och 8 §§ och bilaga 1 till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:8) om betygskatalog för vuxenutbildning.
Personnummer och samordningsnummer, Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Kan personer från de övriga nordiska länderna läsa inom komvux på gymnasial nivå?
Ja. Personer som är bosatta i ett annat nordiskt land, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, ska likställas med sökande från den kommun där utbildningen anordnas. Det gäller även svenskar som är bosatta i ett annat nordiskt land. Även personer från de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland omfattas.
Källa: 7 kapitlet 5 § förordningen om vuxenutbildning.
Vad innebär ”slutfört utbildning” på ett nationellt program om man är yngre än 20 år och vill läsa på komvux på gymnasial nivå?
En sökande med studiebevis eller gymnasieexamen anses ha slutfört en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Då kan man vara behörig till komvux på gymnasial nivå även om man inte fyllt 20 år.
Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen, 8 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidorna 846-847 och proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, sidan 120.
Kan en elev i gymnasieskolan samtidigt läsa kurser inom komvux på gymnasial nivå?
Ja, förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven. En elev som går i gymnasieskolan är dock inte behörig att tas emot inom komvux i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i komvux studerar i gymnasieskolan.
Ett betyg som har satts inom komvux kan inte ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av en gymnasieskola.
Källor: 16 kapitlet 26 § och 20 kapitlet 20 § skollagen samt 3 kapitlet 2 och 5 §§ förordningen om vuxenutbildning.
Rätt till komvux på gymnasial nivå
Vem har rätt att delta i komvux på gymnasial nivå?
Personer som saknar behörighet till högskoleutbildning eller utbildning inom yrkeshögskolan har rätt till utbildning inom komvux på gymnasial nivå, förutsatt att de även uppfyller behörighetskraven.
De har rätt att gå en utbildning inom komvux på gymnasial nivå om de behöver utbildningen för att kunna uppnå något av följande:
Högskoleutbildning
- grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå
- särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare, förutsatt att personen har uppnått grundläggande behörighet till sådan utbildning
- en eller flera andra särskilda behörigheter till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare, om personen redan uppnått såväl grundläggande som särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.
Yrkeshögskolan
- grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
- krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, förutsatt att personen har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
- krav på särskilda kunskaper som behövs för en eller flera andra utbildningar inom yrkeshögskolan, om personen redan uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan samt uppfyller krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.
Det är hemkommunen som ansvarar för att erbjuda utbildningen. Om det finns flera utbildningar som kan ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller utbildning inom yrkeshögskolan bestämmer hemkommunen vilken av utbildningarna som den ska erbjuda. Kommunen ska då
- utgå från personens behov av särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, och
- så långt som möjligt beakta personens önskemål, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.
Källor: 20 kapitlet 19–20 §§ skollagen.
Vad avses i skollagen med begreppet ”nybörjare” när det handlar om rätten till komvux på gymnasial nivå?
Att utbildning på högskolenivå påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare innebär att det är en högskoleutbildning som inte kräver några tidigare akademiska meriter, det vill säga studier på högskolenivå.
Källor: 20 kapitlet 19-19 e §§ skollagen samt högskoleförordningen.
Vilka kurser inom komvux har den som vill få särskild behörighet till yrkeshögskolan rätt att läsa?
I Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter regleras vilka specifika kurser inom komvux på gymnasial nivå som den som vill uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan har rätt att läsa. Rätten att läsa dessa kurser gäller förutsatt att den sökande är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå och har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan.
Källor: 20 kapitlet 19 b § skollagen, 2 kapitlet 19 § förordningen om vuxenutbildning samt Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter (MYHFS 2022:2) om vilka kurser som omfattas av rätten att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan.
Har man rätt att läsa in flera särskilda behörigheter till högskoleutbildningar eller särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan?
Det finns ingen begränsning för hur många särskilda behörigheter till högskolan eller särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan man kan läsa. Däremot har man bara rätt att läsa in en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.
Källor: 20 kapitlet 19 a–b §§ skollagen.
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Ansökan och urval
Vart ska den som vill läsa inom komvux på gymnasial nivå skicka sin ansökan?
En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun.
Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.
Hur ska hemkommunen hantera en ansökan som avser utbildning som anordnas av en annan huvudman?
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt skicka ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande där det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse behövs dock inte ett sådant yttrande.
Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande har rätt till utbildning enligt 20 kapitlet 19 d § skollagen, eller om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.
Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.
Vem beslutar om att en sökande ska tas emot till utbildningen?
Det är den huvudman som anordnar den sökta utbildningen som beslutar om en sökande ska tas emot till utbildningen.
Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.
Vad innebär ett mottagningsbeslut för den som har rätt till behörighetsgivande utbildning på gymnasial nivå?
Om någon tas emot för att hen har rätt att delta i utbildningen innebär ett beslut om mottagande att personen också blir antagen till utbildningen. Huvudmannen får inte göra något urval bland dem som har rätt till utbildningen.
Källor: 20 kapitlet 23 § skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.
Vilken skyldighet har huvudmän att ta emot sökande som har rätt till utbildningen?
Om en sökande har rätt att delta i komvux på gymnasial nivå ska kommunen se till att hen får göra det. Kommuner är också skyldiga att ta emot sökande från andra kommuner om de har rätt till utbildningen och deras hemkommuner har åtagit sig att stå för kostnaderna för utbildningen. Detsamma gäller om Skolväsendets överklagandenämnd efter överklagande beslutat att hemkommunen ska åta sig att svara för kostnaderna.
Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.
Kan huvudmannen sätta upp generella förkunskapskrav för mottagande till komvux på gymnasial nivå?
Nej, i bestämmelserna om mottagande till komvux finns inga regler om generella förkunskapskrav i form av exempelvis godkända betyg i specifika ämnen eller kurser. Det som regleras är att den sökande ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. En huvudman kan välja olika sätt att ta reda på om den sökande har sådana förutsättningar.
Källa: 20 kapitlet 20 § skollagen.
Hur ska huvudmannen prioritera om söktrycket på en utbildning på gymnasial nivå blir så stort att alla sökande inte kan bli antagna?
Det är den huvudman som anordnar komvux på gymnasial nivå som bestämmer om en sökande ska bli antagen till utbildningen. Om samtliga behöriga sökande till komvux på gymnasial nivå inte kan antas, ska ett urval göras.
Vid urvalet ska de med störst behov av utbildning prioriteras. Reglerna om urval anger i vilken ordning olika grupper av sökande som alla har ett stort behov av utbildning ska prioriteras.
För sökande som har rätt till utbildningen ska dock inget urval göras, i och med beslutet om mottagande räknas dessa personer även som antagna till utbildningen.
Vid urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande
- önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan
- inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan
- är eller riskerar att bli arbetslösa,
- behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet
- behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Källor: 20 kapitlet 2, 19–19 b och 22–23 §§ skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.
Kan man läsa upp redan godkända betyg inom komvux på gymnasial nivå?
För att en sökande ska vara behörig till en kurs inom komvux på gymnasial nivå krävs bland annat att hen inte har de kunskaper som utbildningen syftar till att ge. När någon söker till utbildningen ska huvudmannen bedöma om den sökande saknar de kunskaperna. Det står inte något mer om hur bedömningen ska gå till, varken i skollagen eller i andra föreskrifter. I förarbetena till skollagen står däremot att det är viktigt att det är så tydligt som möjligt vilka som ska ses som behöriga, bland annat för att öka rättssäkerheten för de som söker. Det innebär också att om någon redan har ett godkänt betyg i en kurs så ska hen normalt inte ses som behörig att få gå den kursen igen.
I förarbetena till skollagen står dock också att det i vissa fall går att göra en annan bedömning. Ett exempel är om huvudmannen bedömer att det finns stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen för ämnet och den kursplan eller ämnesplan som var aktuell när den sökande gick utbildningen. Då kan man se det som att det i praktiken handlar om ett helt nytt kursinnehåll. I så fall kan den sökande vara behörig att gå kursen igen.
Källor: 20 kapitlet 20 och 22 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen, sidorna 485-486.
Kontinuerlig utbildning under hela året
Vad innebär det att kommunen ska bedriva utbildning inom komvux kontinuerligt under hela året?
Skolverkets bedömning är att kravet på kontinuerlig utbildning innebär att kommunerna ska bedriva utbildning under hela året, utan uppehåll för till exempel sommarlov. Skolverket har inte något bemyndigande att föreskriva närmare om vad det kan innebära.
Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska huvudmannen ta hänsyn till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns olika vägar att nå målen. De elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen ska särskilt uppmärksammas. Det är rektorn och lärarna som ansvarar för att planera och genomföra utbildningen så att innehållet i ämnes- och kursplaner uppfylls. Det ska de göra utifrån elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. I det arbetet ska rektorn, lärarna och huvudmannen förhålla sig till att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året. Det innebär att de generellt inte får dela upp utbildningen i traditionella terminer.
När Skolinspektionen har granskat utbildningar genom sin tillsyn har de utgått från vilken typ av utbildning det handlar om och hur den planeras och genomförs utifrån elevernas behov och förutsättningar. Därför måste bedömningen av om en utbildning bedrivs kontinuerligt göras utifrån hur utbildningen är upplagd och vilken form av undervisning som bedrivs. Utbildningar kan också innehålla en kombination av olika undervisningsformer. Därför har Skolinspektionen i enskilda fall bedömt att en utbildning pågår kontinuerligt även om undervisningen på plats i klassrummet tar uppehåll, eftersom utbildningen då bedrivs genom distansundervisning med handledning. Men utgångspunkten i Skolinspektionens bedömningar har varit att vuxenutbildningen inte ska delas in i traditionella terminer och huvudmannen måste kunna redogöra för hur de olika utbildningarna bedrivs kontinuerligt.
Källor: 20 kapitlet 2 § skollagen, 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning och Läroplan för vuxenutbildningen.
Planera för individanpassning och extra anpassningar – Möjlighet till kontinuerlig utbildning
Har en elev som hänvisas från Arbetsmedlingen till komvux rätt att erbjudas kontinuerlig utbildning?
Regelverken hos Arbetsförmedlingen och komvux överensstämmer inte fullt ut med varandra eftersom de har olika syften. Det här kan innebära svårigheter för individer som befinner sig i båda systemen och för huvudmannen kan frågan om kontinuerlig utbildning innebära utmaningar.
Skolverkets tolkning är att utbildning ska bedrivas kontinuerligt under hela året om det finns elever som behöver det. Elever har rätt till en utbildning som är anpassad utifrån deras behov oavsett varför de har sökt sig till komvux. Det gäller oberoende av om de är hänvisade dit från Arbetsförmedlingen eller har sökt sig till studier på eget initiativ.
Källa: 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning.
Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända
Kommuner är skyldiga att tillhandahålla en sammanhållen utbildning för nyanlända vuxna med så kallad utbildningsplikt. Den sammanhållna utbildningen ska innehålla utbildning i sfi. Den ska även innehålla orienteringskurser och kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Utbildningen kan även innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling.
Har man rätt att gå klart en kurs som man har blivit antagen till?
Ja, den som har blivit antagen till en kurs har rätt att gå klart kursen.
Huvudmannen får dock besluta att eleven inte ska få gå klart kursen, om eleven inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredställande framsteg. Om huvudmannen har fattat ett beslut om att avbryta elevens utbildning får eleven på nytt beredas utbildning på gymnasial nivå, om det finns särskilda skäl för det.
Vidare gäller att en elev som har påbörjat en kurs eller en delkurs och sedan uteblir från den under mer än tre veckor i följd, utan att det beror på sjukdom eller beviljad ledighet, ska anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Men om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får rektorn besluta att eleven inte ska anses ha avbrutit kursen eller delkursen.
Utbildningen får även avbrytas om en elev stängs av utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero.
Källor: 20 kapitlet 9 § skollagen och 7 kapitlet 1 § förordningen om vuxenutbildning.
Hittade du inte svar på din fråga?
Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.
-
Regler och ansvar
Rätt till komvux på grundläggande nivå
-
Regler och ansvar
Rätt till sfi
-
Regler och ansvar
Rätt till komvux som anpassad utbildning
-
-
