Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå, till exempel om vem som är behörig att delta i utbildningen. Behöriga sökande har också under vissa förutsättningar en rätt till utbildning.

Behörighet till komvux på gymnasial nivå

Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?

En vuxen är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå från och med den 1 juli det år hen fyller 20 år. Det gäller förutsatt att hen:

  • är bosatt i Sverige,
  • saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
  • har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
  • i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Man kan vara behörig att läsa på komvux, förutsatt att man uppfyller övriga ovanstående villkor. I så fall måste man även uppfylla något av dessa kriterier:

  • Antingen ska man ha slutfört utbildningen på ett nationellt program i gymnasieskolan eller någon likvärdig utbildning.
  • Eller så ska man ha särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden.

Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kan man vara behörig att delta i komvux på gymnasial nivå utan att man är eller ska vara folkbokförd i Sverige?

Ja. När det gäller antagning till vuxenutbildningen räknas man i skollagen också som bosatt i landet om man har rätt till utbildning utifrån

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.

Kan man studera inom vuxenutbildningen med samordningsnummer? Vad gäller i så fall när man ska utfärda betygsdokument där personnumret ska finnas med?

Se svaret under Rätt till sfi

Kan personer från de övriga nordiska länderna läsa inom komvux på gymnasial nivå?

Ja. Personer som bor i ett annat nordiskt land, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning, ska likställas med sökande från den kommun där utbildningen anordnas. Det gäller även svenskar som bor i ett annat nordiskt land. Även personer från de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland omfattas.

Källa: 7 kapitlet 5 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad innebär ”slutfört utbildning” på ett nationellt program om man är yngre än 20 år och vill läsa på komvux på gymnasial nivå?

Enligt Skolverkets bedömning är en sökande med studiebevis eller gymnasieexamen att bedöma som att den slutfört en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan. Då kan man vara behörig till komvux på gymnasial nivå även om man inte fyllt 20 år. Skolverkets bedömning grundar sig på att eleven får ett examensbevis eller ett studiebevis när hen har avslutat ett nationellt program. Bedömningen grundar sig också på förarbetena till bestämmelserna.

Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen, 8 kapitlet 12 § gymnasieförordningen och proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.

Kan en elev i gymnasieskolan samtidigt läsa kurser inom komvux på gymnasial nivå?

Ja, förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven.

En elev som går i gymnasieskolan är dock inte behörig att tas emot inom komvux i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i komvux studerar i gymnasieskolan.

Källor: 20 kapitlet 20 § skollagen och 3 kapitlet 2 och 5 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?

Rätt till komvux på gymnasial nivå

Vem har rätt att delta i komvux på gymnasial nivå?

Personer som saknar behörighet till högskoleutbildning eller utbildning inom yrkeshögskolan har rätt till utbildning inom komvux på gymnasial nivå, förutsatt att de även uppfyller behörighetskraven.

De har rätt att gå en utbildning inom komvux på gymnasial nivå om de behöver utbildningen för att kunna uppnå något av följande:

Högskoleutbildning

  • grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå
  • särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare, förutsatt att personen har uppnått grundläggande behörighet till sådan utbildning
  • en eller flera ytterligare särskilda behörigheter till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare, om personen redan uppnått såväl grundläggande som särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.

Yrkeshögskolan

  • grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
  • krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, förutsatt att personen har uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan
  • krav på särskilda kunskaper som behövs för en eller flera ytterligare utbildningar inom yrkeshögskolan, om personen redan uppnått grundläggande behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan samt uppfyller krav på särskilda kunskaper för en sådan utbildning. Rättigheten avser dock endast en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.

Det är hemkommunen som ansvarar för att erbjuda utbildningen. Om det finns flera utbildningar som kan ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå eller utbildning inom yrkeshögskolan bestämmer hemkommunen vilken av utbildningarna som den ska erbjuda. Kommunen ska då

  1. utgå från personens behov av särskild behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare eller av särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan, och
  2. så långt som möjligt beakta personens önskemål, tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Källor: 20 kapitlet 19–20 §§ skollagen.

Vem är behörig att delta i komvux på gymnasial nivå?

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Vad avses i skollagen med begreppet ”nybörjare” när det handlar om rätten till komvux på gymnasial nivå?

Att utbildning på högskolenivå vänder sig till nybörjare innebär att det är en högskoleutbildning på grundläggande nivå som inte kräver några tidigare akademiska meriter. Det räcker att eleven har betyg från gymnasieskolan eller någon annan utbildning på gymnasial nivå för att hen ska få behörighet till högskolestudierna.

Källor: 20 kapitlet 19-19 e §§ skollagen och 7 kapitlet 5 § högskoleförordningen.

Vilka kurser inom komvux ger särskilda kunskaper till yrkeshögskolan?

På Myndigheten för yrkeshögskolans webbplats finns en lista över kurser inom komvux på gymnasial nivå som man har rätt att delta i för att uppfylla krav på särskilda förkunskaper inom yrkeshögskolan. Listan regleras i Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter.

Lista över kurser på komvux (Myndigheten för yrkeshögskolans webbplats)länk till annan webbplats

Har man rätt att läsa in flera särskilda behörigheter till högskoleutbildningar eller särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan?

Det finns ingen begränsning för hur många särskilda behörigheter till högskolan eller särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan man kan läsa. Däremot har man bara rätt att läsa in en sådan behörighetsgivande utbildning åt gången.

Källor: 20 kapitlet 19 a–b §§ skollagen.

Vart ska den som vill läsa inom komvux på gymnasial nivå skicka sin ansökan?

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska lämnas in till den sökandes hemkommun. Om den sökande ansöker om att få gå en utbildning som anordnas av en annan huvudman än hemkommunen ska hemkommunen skyndsamt skicka ansökan vidare till den huvudmannen.

Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Vem beslutar om att en sökande ska tas emot till utbildningen?

Det är den huvudman som anordnar den sökta utbildningen som beslutar om en sökande ska tas emot till utbildningen.

Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.

Vad innebär ett mottagningsbeslut för den som har rätt till behörighetsgivande utbildning på gymnasial nivå?

Om någon tas emot för att hen har rätt att delta i utbildningen innebär ett beslut om mottagande att personen också blir antagen till utbildningen. Huvudmannen får inte göra något urval bland dem som har rätt till utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 23 § skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.

Vilken skyldighet har huvudmän att ta emot sökande som har rätt till utbildningen?

Om en sökande har rätt att delta i komvux på gymnasial nivå ska kommunen se till att hen får göra det. Kommuner är också skyldiga att ta emot sökande från andra kommuner om de har rätt till utbildningen och deras hemkommuner har åtagit sig att stå för kostnaderna för utbildningen. Detsamma gäller om Skolväsendets överklagandenämnd efter överklagande beslutat att hemkommunen ska åta sig att svara för kostnaderna.

Källa: 20 kapitlet 22 § skollagen.

Har huvudmannen rätt att ställa upp egna förkunskapskrav för antagning till komvux på gymnasial nivå?

Nej, huvudmannen har inte rätt att ställa upp egna förkunskapskrav för antagning till komvux. Det som finns reglerat är att den sökande ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. En huvudman kan välja olika sätt att ta reda på om den sökande har sådana förutsättningar. Men det är inte tillåtet att använda betyg som förkunskapskrav för att huvudmannen ska kunna avgöra om eleven har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller inte.

Källa: 20 kapitlet 20 § skollagen.

Hur ska huvudmannen prioritera om söktrycket på en utbildning på gymnasial nivå blir så stort att alla sökande inte kan bli antagna?

Det är den huvudman som anordnar komvux på gymnasial nivå som bestämmer om en sökande ska bli antagen till utbildningen. Om samtliga behöriga sökande till komvux på gymnasial nivå inte kan antas, ska ett urval göras. De som har störst behov av utbildning ska prioriteras och ges företräde vid urvalet. De sökande ska vid urvalet ges företräde i följande ordning:

  1. sökande som önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
  2. sökande som inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
  3. sökande som är eller riskerar att bli arbetslösa,
  4. sökande som behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
  5. sökande som behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Om en sökande har rätt till utbildning på gymnasial nivå ska hen mottas och också antas till utbildningen. Huvudmannen får inte göra något urval bland dem som har rätt att gå utbildningen.

Källor: 20 kapitlet 2 och 23 §§ skollagen och 3 kapitlet 7 § förordningen om vuxenutbildning.

Kan man läsa upp redan godkända betyg inom komvux på gymnasial nivå?

För att en sökande ska vara behörig till en kurs inom komvux på gymnasial nivå krävs bland annat att hen inte har de kunskaper som utbildningen syftar till att ge. När någon söker till utbildningen ska huvudmannen bedöma om den sökande saknar de kunskaperna. Det står inte något mer om hur bedömningen ska gå till, varken i skollagen eller i andra föreskrifter. I förarbetena till skollagen står däremot att det är viktigt att det är så tydligt som möjligt vilka som ska ses som behöriga, bland annat för att öka rättssäkerheten för de som söker. Det innebär också att om någon redan har ett godkänt betyg i en kurs så ska hen normalt inte ses som behörig att få gå den kursen igen.

I förarbetena till skollagen står dock också att det i vissa fall går att göra en annan bedömning. Ett exempel är om huvudmannen bedömer att det finns stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen för ämnet och den kursplan eller ämnesplan som var aktuell när den sökande gick utbildningen. Då kan man se det som att det i praktiken handlar om ett helt nytt kursinnehåll. I så fall kan den sökande vara behörig att gå kursen igen.

Källor: 20 kapitlet 20 och 22 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen, sidorna 485-486.

Kontinuerlig utbildning under hela året

Vad innebär det att kommunen ska bedriva vuxenutbildning kontinuerligt under hela året?

Skolverkets bedömning är att kravet på kontinuerlig utbildning innebär att kommunerna ska bedriva utbildning under hela året, utan uppehåll för till exempel sommarlov. Skolverket har inte något bemyndigande att föreskriva närmare om vad det kan innebära.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. Enligt läroplanen för vuxenutbildningen ska huvudmannen ta hänsyn till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns olika vägar att nå målen. De elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen ska särskilt uppmärksammas. Det är rektorn och lärarna som ansvarar för att planera och genomföra utbildningen så att innehållet i ämnes- och kursplaner uppfylls. Det ska de göra utifrån elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. I det arbetet ska rektorn, lärarna och huvudmannen förhålla sig till att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året. Det innebär att de generellt inte får dela upp utbildningen i traditionella terminer.

När Skolinspektionen har granskat utbildningar genom sin tillsyn har de utgått från vilken typ av utbildning det handlar om och hur den planeras och genomförs utifrån elevernas behov och förutsättningar. Därför måste bedömningen av om en utbildning bedrivs kontinuerligt göras utifrån hur utbildningen är upplagd och vilken form av undervisning som bedrivs. Utbildningar kan också innehålla en kombination av olika undervisningsformer. Därför har Skolinspektionen i enskilda fall bedömt att en utbildning pågår kontinuerligt även om undervisningen på plats i klassrummet tar uppehåll, eftersom utbildningen då bedrivs genom distansundervisning med handledning. Men utgångspunkten i Skolinspektionens bedömningar har varit att vuxenutbildningen inte ska delas in i traditionella terminer och huvudmannen måste kunna redogöra för hur de olika utbildningarna bedrivs kontinuerligt.

Källor: 20 kapitlet 2 § skollagen, 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning och Läroplan för vuxenutbildningen.

Planera för individanpassning och extra anpassningar – Möjlighet till kontinuerlig utbildning

Har en elev som hänvisas från Arbetsmedlingen till komvux rätt att erbjudas kontinuerlig utbildning?

Regelverken hos Arbetsförmedlingen och den kommunala vuxenutbildningen överensstämmer inte fullt ut med varandra eftersom de har olika syften. Det här kan innebära svårigheter för individer som befinner sig i båda systemen och för huvudmannen kan frågan om kontinuerlig utbildning innebära utmaningar.

Skolverkets tolkning är att utbildning ska bedrivas kontinuerligt under hela året om det finns elever som behöver det. Elever har rätt till en utbildning som är anpassad utifrån deras behov oavsett varför de har sökt sig till den kommunala vuxenutbildningen. Det gäller oberoende av om de är hänvisade dit från Arbetsförmedlingen eller har sökt sig till studier på eget initiativ.

Källa: 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning.

Rätt att gå klart utbildningen

Har man rätt att gå klart en kurs som man antagits till?

Den som har blivit antagen till en kurs har rätt att gå klart kursen. Huvudmannen får dock besluta att en elev inte ska få gå klart kursen om hen inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller inte gör tillfredsställande framsteg.

Under vissa förutsättningar kan en elev också stängas av från utbildning, till exempel om elevens uppförande inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Källor: 5 kapitlet 17 -20 §§ och 20 kapitlet 9 § skollagen.

Avstängning i frivilliga skolformer

Om en elev flyttar till en annan kommun under studierna, måste den tidigare hemkommunen då betala för utbildningen?

Ja, den tidigare hemkommunens åtagande att bekosta utbildningen gäller även om en elev flyttar till en annan kommun.

Källa: 20 kapitlet 21 § skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 05 juli 2021

Innehåll på denna sida