Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande nivå, till exempel vem som har rätt att delta i utbildningen.

Rätt att delta och gå klart

Vem har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå?

Vuxna har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå från och med den 1 juli det år de fyller 20 år. Det gäller under förutsättning att de uppfyller alla dessa kriterier:

  • De är bosatta i Sverige.
  • De har inte de kunskaper som normalt uppnås i grundskolan.
  • De har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Man kan vara behörig att delta i komvux på grundläggande nivå även om man är yngre än 20 år. I så fall måste man ha särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden. Villkoren ovan måste också vara uppfyllda.

Det är hemkommunen som har ansvar för att de som vill och har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå också får göra det. Kommunen ska dessutom arbeta aktivt för att nå ut till de vuxna i kommunen som har rätt att gå utbildningen och motivera dem att delta.

Om man har rätt att delta i komvux på grundläggande nivå har man också rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun om utbildningen finns där.

Källor: 20 kapitlet 10 - 11 §§ skollagen, 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Kan man ha rätt att delta i komvux på grundläggande nivå utan att man är eller ska vara folkbokförd här?

Ja. När det gäller antagning till vuxenutbildningen räknas man i skollagen också som bosatt i landet om man har rätt till utbildning utifrån

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Har man rätt att gå klart en kurs som man börjat på?

Den som har blivit antagen till en kurs har rätt att gå klart kursen. Huvudmannen får dock besluta att en elev inte ska få gå klart kursen om hen inte har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller inte gör tillfredsställande framsteg.

Huvudmannen och i vissa fall rektorn får ibland också avbryta elevens utbildning

  • om hen stängs av enligt bestämmelserna om avstängning i skollagen för att eleverna ska få trygghet och studiero
  • för att komma till rätta med att en elev uppträder ordningsstörande.

Källor: 5 kapitlet 17–20 §§ skollagen och 20 kapitlet 9 § skollagen.

Kan man studera inom vuxenutbildningen med samordningsnummer? Vad gäller i så fall när man ska utfärda betygsdokument där personnumret ska finnas med?

Se svaret under Rätt till sfi

Vad innebär det att kommunen ska bedriva vuxenutbildning kontinuerligt under hela året?

Se svaret under Rätt behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Har en elev som hänvisas från Arbetsmedlingen till komvux rätt att erbjudas kontinuerlig utbildning?

Se svaret under Rätt behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Utbildningens innehåll

Vilka ämnen ska kommunen erbjuda inom komvux på grundläggande nivå?

Utbildningen inom komvux på grundläggande nivå sker i form av nationella kurser, delkurser och orienteringskurser. Komvux på grundläggande nivå bedrivs i form av

  • kurser i svenska
  • kurser i svenska som andraspråk
  • kurser i engelska
  • kurser i matematik
  • grundläggande kurser i samhällsorienterande ämnen
  • kurser i samhällskunskap
  • kurser i religionskunskap
  • kurser i historia
  • kurser i geografi
  • grundläggande kurser i naturorienterande ämnen
  • kurser i fysik
  • kurser i kemi
  • kurser i biologi.

Syftet med komvux på grundläggande nivå är att ge de som går utbildningen de kunskaper som vuxna behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Syftet är också att bidra till personlig utveckling och att göra det möjligt för eleverna med fortsatta studier. Utgångspunkten för utbildningen ska vara varje elevs behov och förutsättningar.

Källor: 20 kapitlet 2–4 skollagen och 2 kapitlet 3, 11 och 18 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Vem bestämmer om jag ska läsa en hel- eller delkurs?

Inom komvux på grundläggande nivå får nationella kurser delas upp i delkurser om det inte finns nationella delkurser. Det är rektorn som beslutar om nationella kurser ska delas in i delkurser och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta.

När det finns nationella delkurser är det dem man ska använda om rektorn beslutar att dela in en nationell kurs i delkurser. Det gäller kurser i

  • engelska
  • matematik
  • svenska
  • svenska som andraspråk.

Källor: 2 kapitlet 4, 9 och 10 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 17 juni 2020