Aktuella regeländringar

Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.

Höstterminen 2023

Gymnasieskola

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram ökade möjligheter att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. De kurser som krävs för sådan grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Elever ska alltså inte behöva läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.

För att säkra elevers rätt att läsa det som krävs för grundläggande behörighet utan att minska yrkesinnehållet ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller antalet gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet kommer att omfatta 2700 gymnasiepoäng. Övriga yrkesprogram kommer att omfatta 2800 gymnasiepoäng. Elever ska dock ha möjlighet att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet. En elev som väljer bort kurser enligt de nya bestämmelserna ska inte anses följa ett reducerat program.

En ändring har också gjorts i gymnasieförordningen som innebär att nationella prov på yrkesprogram ska användas i den inledande kursen i studievägen i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den befintliga bestämmelsen om att nationella prov ska användas i den avslutande kursen i studievägen i dessa ämnen, med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2, är oförändrad.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och ska tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Lag (2022:275) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1105) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Gymnasieskolans yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet till högskola och universitet

1 januari 2024

Komvux

Ändringar i Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet med mera

Skolverket har beslutat om vissa ändringar i de föreskrifter som reglerar vilka uppgifter som huvudmän för utbildning och annan verksamhet som är föremål för uppföljning och utvärdering av Skolverket är skyldiga att lämna om verksamheten.

Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2023, men ska när det gäller vissa bestämmelser för komvux tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker efter den 31 december 2023. Övriga ändringar tillämpas första gången på uppgiftsinsamling som sker efter den 1 september 2023.

Föreskrifter (2023:125) om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m. Länk till annan webbplats.

Anpassad gymnasieskola

Begreppet gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola skrivs in i 19 kapitlet 27 § skollagen

Riksdagen har beslutat om en rättelse i skollagen av ett tidigare förbiseende, som innebar att det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i anpassad gymnasieskola inte fick avsedd benämning i lagtexten. Genom rättelsen benämns dokumentet nu gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola i 19 kapitlet 27 § skollagen.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Lag (2023:689) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

30 juni 2024

Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola

Tillfällig förordning om särskild kvot gäller till och med 30 juni 2024

Giltighetstiden för den tillfälliga förordningen om särskild kvot i fristående skolor, som trädde i kraft den 1 april 2022, förlängdes i början på 2023. Förordningen ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2024.

Förordning (2023:33) om fortsatt giltighet av förordningen (2022:222) om särskild kvot i fristående skolor Länk till annan webbplats.

1 juli 2024

Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt komvux

Stärkt tillgång till ändamålsenliga läromedel

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel.

Definitioner av begreppen lärobok, läromedel samt lärverktyg förs in i skollagen.

För förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas att elever utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Dagens reglering om att en huvudman för gymnasieskola får besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel gäller dock fortsatt.

Motsvarande förtydligande om att elever utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål görs även för samtliga skolformsdelar inom komvux. När det gäller komvux på grundläggande eller gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå får huvudmannen dock fortsatt besluta att lärverktyg som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. När det gäller sfi får huvudmannen fortsatt besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Ändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.

Lag (2023:951) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Anpassad grundskola och specialskola

Garanti för tidiga stödinsatser ska gälla även inom anpassad grundskola

Sedan tidigare finns bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen, grundskolan, specialskolan och sameskolan. Garantin omfattar förskoleklassen och lågstadiet. Den består av flera led och syftar till att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik så att de kan få rätt stöd i rätt tid.

Garanti för tidiga stödinsatser införs nu även i den anpassade grundskolan och för de elever i specialskolan som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt den anpassade grundskolans kursplaner.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Lag (2022:1315) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:326) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

Stärkt undervisning för elever i anpassade skolformer

Garanti för tidiga stödinsatser och nya nationella bedömningsstöd

Höstterminen 2024

Förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola

Urvalsregler för fristående resursskolor

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen gällande urvalsregler för fristående resursskolor.

Det finns sedan tidigare nya bestämmelser i skollagen som innebär att kommuner kan få begränsa utbildningen vid en viss skolenhet inom grundskolan och anpassade grundskolan till att avse elever som de f särskilt stöd (resursskola). De nya bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023. Fristående skolor har redan den möjligheten. De elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska prioriteras om det inte finns plats för alla sökande till en kommunal resursskola med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.

Nu kompletteras dessa bestämmelser med motsvarande urvalsregler för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om resursskolor

Grundskola, specialskola och sameskola

Elevens val tas bort och undervisningstid omfördelas till andra ämnen

Elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med ändringen är att undervisningstid ska frigöras till andra ämnen. I anpassade grundskolan togs elevens val bort den 2 juli 2023.

Det utrymme i timplanen som frigörs när elevens val tas bort omfördelas till framför allt samhälls- och naturorienterande ämnen, men även till vissa praktisk-estetiska ämnen. I grundskolan utökas undervisningstiden bland annat med 95 timmar i SO-ämnena, 50 timmar i NO-ämnena och med 10 timmar i ämnet musik.

Regeringen har även beslutat att elever ska kunna erbjudas undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för skolans val, och att undervisningstiden i språkval inte ska få minskas vid skolans val. Fram till att elevens val nu tas bort har huvudmannen haft möjlighet att erbjuda undervisning i ett nybörjarspråk inom ramen för elevens val.

Antalet avsatta timmar för skolans val är oförändrat, vilket innebär att det även fortsättningsvis finns möjlighet för skolor som erbjuder en profilinriktning att omfördela tid till profilämnena inom ramen för skolans val.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Lag (2023:943) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:944) om ändring i förordningen (2011:7) om dansarutbildning Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:945) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.

1 januari 2025

Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

Riksdagen har beslutat om nya bestämmelser i skollagen som innebär att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras också till viss del.

Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två bärande delar:

  • en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och
  • ett nationellt meriteringssystem med meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.

Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer och även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare och rektorer. Insatser för rektorer inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får även erbjudas till ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som av rektorn har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Det närmare innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling kommer att preciseras i föreskrifter från regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Lag (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Skolverket arbetar med att utforma det nationella professionsprogrammets två bärande delar

Komvux

Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning

Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att det ska bli lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Bland annat införs en bestämmelse i skollagen som reglerar att kurser som är relevanta för ett yrkesområde ska kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande (apl). Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.

En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Det ska ske genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Inom komvux ska det primära samverkansavtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar på gymnasial nivå. En person som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom hela det primära samverkansområdet (så kallat frisök). När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas, och antalet platser på dessa, ska kommunen ta hänsyn till vuxnas efterfrågan och behov av utbildning samt till arbetsmarknadens behov.

Kommuner kan välja att samverka även kring annan utbildning inom komvux. Ett sådant samverkansavtal benämns sekundärt samverkansavtal.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller komvux. För utbildning som påbörjas före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.

Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1093) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Läs mer om förändringarna avseende sammanhållna yrkesutbildningar

Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning

1 juli 2025

Gymnasieskola

Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning

Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Bland annat införs en reglering om att både efterfrågan hos ungdomar och arbetsmarknadens behov ska vägas in när en kommun, region eller fristående huvudman bestämmer vilka nationella program som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Detsamma gäller vid planering av utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. För att en enskild ska godkännas som huvudman för en viss utbildning inom gymnasieskola kommer det också krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden.

Vidare ska information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.

En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Detta görs genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. För gymnasieskolan ska det primära samverkansavtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En ungdom som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till sådan utbildning inom hela det primära samverkansområdet.

Kommunen kan även erbjuda sådan gymnasieutbildning som anordnas av en annan kommun utanför det primära samverkansområdet eller av en region. Sådana samverkansavtal benämns sekundära samverkansavtal. Ett sekundärt samverkansavtal kan också innebära att kommunen erbjuder övrig utbildning i gymnasieskolan som anordnas av en annan kommun eller en region.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.

Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning

Ett nytt frisör- och stylistprogram införs och hantverksprogrammet upphör

Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 1 till skollagen som innebär att ett nytt nationellt frisör- och stylistprogram införs i gymnasieskolan.

Samtidigt upphör hantverksprogrammet som nationellt program. Regeringens avsikt, som bland annat uttrycks i förarbetena, är dock att det även fortsatt ska finnas möjlighet att bedriva hantverksutbildningar i andra former.

Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Regeringen har också beslutat om ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar att de nationella inriktningarna på det nya frisör- och stylistprogrammet är barberare, frisör samt hår- och makeupstylist. Inriktningarna får börja det första läsåret, vilket tidigare även gällt för Hantverksprogrammets inriktningar. Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas också första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Proposition 2022/23:94 Några ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m Länk till annan webbplats.

Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet

Den beslutade uppdelningen av matematikämnet i två mindre delar medför ändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan. I dessa programs gymnasiegemensamma delar ingår idag matematik med 300 gymnasiepoäng. När matematikämnet delas kommer matematik att ingå med 200 gymnasiepoäng som gymnasiegemensamt ämne, medan ämnet matematik – fortsättning läggs till som ett karaktärsämne med 100 gymnasiepoäng.

Ändringarna i poängplanen i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Det har också, för bland andra dessa program, gjorts ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Ämnet matematik delas upp i två mindre delar

Naturkunskap införs på teknikprogrammet

Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 2 till skollagen som innebär att 50 gymnasiepoäng naturkunskap införs som gymnasiegemensamt ämne på teknikprogrammet. För att inte programmets omfattning ska bli för stor minskas samtidigt programmets karaktärsämnen med 50 gymnasiepoäng.

Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Anpassad gymnasieskola

Två nationella program byter namn

Riksdagen har beslutat om ändringar i bilaga 3 till skollagen som innebär att två nationella program i anpassade gymnasieskolan byter namn.

Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation.

Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Regeringen har också, för bland andra dessa program, beslutat om ändringar i bilaga 2 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola

Stärkt rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk

Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på förkunskaper i språket. Det tidigare kravet på att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att erbjudas modersmålsundervisning i språket tas nu alltså bort.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Lag (2023:689) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Definitioner av moderna språk samt modersmålsämne införs i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Regeringen har beslutat om ändringar i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning som innebär att det införs reglerade definitioner av begreppen moderna språk samt modersmålsämne i gymnasieskolan.

Med moderna språk avses i dessa förordningar: ”språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk”.

Med modersmålsämne avses ”ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen”.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning respektive vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:656) om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola och komvux på gymnasial nivå

Ämnet matematik delas upp i två mindre delar

Med anledning av ämnesbetygsreformen har riksdagen beslutat om ändringar i bilaga 2 till skollagen, som innebär att ämnet matematik delas upp i två mindre delar: matematik och det nya karaktärsämnet matematik – fortsättning. Syftet med delningen är att elever inte ska avstå från att läsa mer matematik än nödvändigt av rädsla för att sänka sitt betyg. Detta då de nya reglerna om ämnesbetyg innebär att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter de betyg som en elev fått på lägre nivåer i samma ämne.

Delningen av matematikämnet medför även förändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan.

Ändringarna i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Vidare har regeringen beslutat om ändrade bestämmelser i gymnasieförordningen om användningen av nationella prov i ämnet matematik respektive ämnet matematik-fortsättning. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Regeringen har också beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, där bland annat ämnet matematik ingår. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024 och tillämpas också första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (SKOLFS 2023:130) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena Länk till annan webbplats.

Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet

Föreslagen delning av ämnet specialidrott medför förändringar i regelverket för riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar

I samband med ämnesbetygsreformen har Skolverket föreslagit att dagens ämne specialidrott delas i två ämnen, specialidrott och tränings- och tävlingslära.

Regeringen har nu beslutat om ändringar i gymnasieförordningens bestämmelser om riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som innebär att utbildningar där dessa två nya ämnen ingår får vara riksidrottsgymnasier, alternativt godkännas som nationella idrottsutbildningar, förutsatt att även övriga villkor för sådana utbildningar är uppfyllda.

Ämnesplanerna för specialidrott och tränings- och tävlingslära ska bara få tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng. Samma poängfördelning gäller för gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.

Regeringen har också beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som reglerar att utbildning i tränings- och tävlingslära eller i specialidrott inte får bedrivas inom den skolformen. Samma sak gäller redan idag för det nuvarande ämnet specialidrott.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:655) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå

Ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 15 juli 2022, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Det ämnesutformade betygssystemet kommer att ersätta dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.

Regeringen har, med anledning av Gy25, också beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024, men tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Regeringen har även beslutat om ändringar i gymnasieförordningen, förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt förordningen om vuxenutbildning. De förändringarna träder i kraft den 1 januari 2024, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Förordningsändringarna gäller bland annat hur betyg ska registreras och betygsdokument utformas. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. I betygsdokument som utfärdas efter avslutad utbildning (till exempel examensbeviset) ska alla betyg som eleven har fått framgå utom de som har ersatts av ett annat betyg. Det gäller i samtliga skolformer där ämnesbetyg införs.

I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan sker också vissa ändringar i de nationella programmen.

Till följd av att nya ämnesplaner tas fram görs också ändringar gällande vilka ämnen som får bedrivas som fjärrundervisning i gymnasieskolan.

För att ge skolor och verksamheter möjligheter att förbereda för införandet av ämnesbetyg och ge stöd för det finns det möjlighet för huvudmän att söka statsbidrag. Det regleras i en ny statsbidragsförordning, som träder i kraft den 16 januari 2024.

Skolverket beslutar om de ämnesplaner för Gy25 som inte gäller gymnasiegemensamma ämnen. Dessa nya ämnesplaner är under framtagning och publiceras löpande i Skolverkets författningssamling.

Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Lag (2022:1317) om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Lag (2022:1319) om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.

Förordning (SKOLFS 2023:130) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:655) om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:656) om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning Länk till annan webbplats.

Förordning (2023:889) om statsbidrag för införande av ämnesbetyg Länk till annan webbplats.

Ämnesbetyg på gymnasial nivå-Gy 25

1 juli 2026

Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla

Den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängdes med tre år i juni 2023. Det innebär att bestämmelsen upphör att gälla den 1 juli 2026.

Lag (2023:357) om ändring i lagen (2021:443) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Länk till annan webbplats.

Regeländringar som rör statsbidrag

Regeländringar som rör statsbidrag presenteras vanligtvis inte på denna sida. Du hittar sådan information på respektive statsbidrags egen sida.

Statsbidrag

Senast uppdaterad 22 februari 2024

Innehåll på denna sida