Aktuella regeländringar
Här hittar du information om de flesta aktuella ändringarna av lagar och regler inom skolområdet. Vi berättar också om ändringar i läroplaner här. Datumen anger den tidpunkt då en ändring ska börja tillämpas.
13 november 2024
Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt annan pedagogisk verksamhet
Ändringar i förordningen om belastningsregister samt förordningen om underrättelse till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål
Regeringen har beslutat om ändringar i förordningen om belastningsregister som innebär utökad kontroll av belastningsregistret vid nyanställningar och motsvarande inom skola och förskola.
Ett registerutdrag som en enskild begär med hänvisning till bestämmelser i skollagen ska nu även innehålla uppgifter om brott som involverar underåriga i brottslighet (16 kapitlet 5 a § brottsbalken) samt brott enligt terroristbrottslagen (2022:666) eller motsvarande äldre lag.
Regeringen har även beslutat att domstolar ska underrätta Skolinspektionen om redan legitimerade lärare och förskollärare döms för dessa brott, eftersom Skolinspektionen gör anmälningar om återkallelse av legitimation till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN). Sedan tidigare gäller samma sak för de övriga brott som ett sådant registerutdrag som nämns ovan ska innehålla uppgifter om.
Ändringarna börjar att gälla den 13 november 2024.
1 januari 2025
Komvux
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att det ska bli lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en bestämmelse i skollagen som reglerar att kurser som är relevanta för ett yrkesområde ska kunna kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska genomföras som arbetsplatsförlagt lärande (apl). Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkesutbildning eller vara utformad av en huvudman.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Det ska ske genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. Inom komvux ska det primära samverkansavtalet omfatta yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar på gymnasial nivå. En person som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom hela det primära samverkansområdet (så kallat frisök). När en kommun bestämmer vilka yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar som ska erbjudas, och antalet platser på dessa, ska kommunen ta hänsyn till vuxnas efterfrågan och behov av utbildning samt till arbetsmarknadens behov.
Kommuner kan välja att samverka även kring annan utbildning inom komvux. Ett sådant samverkansavtal benämns sekundärt samverkansavtal.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2024 när det gäller komvux. För utbildning som påbörjas före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800)
Länk till annan webbplats.
Läs mer om förändringarna avseende sammanhållna yrkesutbildningar
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
1 juli 2025
Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Stärkt tillgång till skolbibliotek
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som syftar till att stärka elevers tillgång till ett ändamålsenligt skolbibliotek.
Lagändringarna innebär att skolbibliotek definieras som en samlad, gemensam och ordnad verksamhet med ett allsidigt och målgruppsanpassat utbud av analoga och digitala medier som ställs till lärarnas och elevernas förfogande för att användas som en resurs i undervisningen.
Elever i förskoleklassen, grundskola, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska som huvudregel ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl får skolbiblioteket i stället tillhandahållas
- på en annan av huvudmannens skolenheter,
- på kommunens folkbibliotek, om det är fråga om en kommunal huvudman, eller
- genom att överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet eller till en huvudman för ett folkbibliotek.
Skolbibliotek ska verka för de ändamål som anges i 2 § bibliotekslagen (2013:801), och främja elevers läsande och medie- och informationskunnighet.
Varje huvudman ska ha en biblioteksplan som bland annat ska precisera hur ändamålen med skolbiblioteket ska uppnås. Om huvudmannen tillhandahåller skolbiblioteksverksamheten för en skolenhet på en annan plats än på den egna skolenheten ska även de särskilda skälen för detta anges.
Lagändringarna innebär även att krav ska ställas på att skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås. Varje huvudman ska sträva efter att för skolbiblioteksverksamheten anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.
Lag (2024:1072) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Lag (2024:1073) om ändring i bibliotekslagen (2013:801) Länk till annan webbplats.
Lag (2024:1075) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Ändringar i skollagen gällande skolbibliotek Länk till annan webbplats.
Grundskola
Riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet införs som en permanent del av skolväsendet
Regeringen har beslutat om en ny förordning som innebär att riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan införs som en permanent del av skolväsendet. Samtidigt skärps kraven för att en huvudman ska kunna bli godkänd att bedriva spetsutbildning.
Spetsutbildningar kommer att kunna anordnas av offentliga och enskilda huvudmän för grundskola och ska inriktas mot något eller några av följande grundskoleämnen:
- engelska
- matematik
- moderna språk
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik eller kemi
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
- svenska
- teckenspråk
- teknik
En spetsutbildning får även innehålla undervisning i ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner. I sådana fall ska rektorn för spetsutbildningen besluta att en elev ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven har anmält önskemål om det och rektorn bedömer att eleven har goda förutsättningar att klara studierna.
För att en sökande ska vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning ska krav ställas på att den sökandes kunskapsnivå i det eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot är väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6 vid antagning till årskurs 7 och annars i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 med hänsyn till den sökandes ålder. Tester och prov för att bedöma sökandes kunskaper och färdigheter i ämnet ska utgöra villkor för antagning och grund för urval. Testerna och proven ska göra det möjligt att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå som krävs.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning ska
- huvudmannen ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för spetsutbildningen
- spetsutbildningen i fråga bedömas bidra till syftet med utbildningen, det vill säga ge eleverna möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
- utbildningen vara av god kvalitet, och
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven som nämns ovan.
För enskilda huvudmän som ska anordna undervisning i gymnasieämnen måste också förutsättningarna i 10 kapitlet 23 § h skollagen vara uppfyllda.
I den nya förordningen finns också regler om statsbidrag för riksrekryterande spetsutbildningar i högstadiet i grundskolan. Även kraven för att beviljas statsbidrag skärps. För att en huvudman som bedriver spetsutbildning ska få statsbidrag för utbildningen måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi.
Den nya förordningen träder i kraft den 30 oktober 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den tidigare förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och statsbidrag för sådan utbildning fortsätter att gälla för utbildning som påbörjas till och med den 30 juni 2025. Förordningen om försöksverksamheten upphör att gälla i sin helhet vid utgången av juni 2027.
Gymnasial spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet
Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att den tidigare försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning avslutas, och att riksrekryterande spetsutbildning införs som en permanent del av skolväsendet. Samtidigt skärps kraven för att en huvudman ska kunna bli godkänd att bedriva spetsutbildning.
Spetsutbildning i gymnasieskolan kommer att kunna anordnas av offentliga och enskilda huvudmän inom ramen för ett högskoleförberedande program och ska inriktas mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen. Det får inte finnas något eget examensmål för utbildningen.
För att en sökande ska vara behörig till en riksrekryterande spetsutbildning i gymnasieskolan ska krav ställas på kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Kunskapsnivån ska vara väsentligt högre än vad som krävs för att den sökande ska uppfylla kraven för betyget A i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9 i grundskolan. Ett prov ska användas för att bedöma om den sökande har en sådan kunskapsnivå. Hänsyn ska även tas till provet vid urval bland behöriga sökande.
För att en huvudman ska godkännas att bedriva riksrekryterande spetsutbildning ska
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- utbildningen vara av god kvalitet,
- kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla de krav som nämns ovan.
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Regeringen har också beslutat om nya regler om statsbidrag för sådana gymnasiala spetsutbildningar som nämns ovan. Även kraven för att beviljas statsbidrag för gymnasial spetsutbildning skärps. För att en huvudman som bedriver spetsutbildning ska få statsbidrag för utbildningen måste undervisningen bedrivas av lärare som är anställda av huvudmannen och uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet. Det ställs också krav på bland annat huvudmannens ekonomi.
En offentlig huvudman ansöker om att anordna riksrekryterande spetsutbildning hos Skolverket. Enskilda huvudmän ger in ansökan till Skolinspektionen. Ansökan ska göras senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. För utbildning som planeras starta höstterminen 2025 eller höstterminen 2026 ska en ansökan ha lämnats in senast det datum som respektive myndighet bestämmer.
Bestämmelserna om gymnasial spetsutbildning träder i kraft den 30 oktober 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Den tidigare förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning fortsätter att gälla för utbildning som påbörjas till och med den 30 juni 2025. Förordningen om försöksverksamheten upphör att gälla i sin helhet vid utgången av juni 2028.
Förordningen som reglerar statsbidraget träder i kraft den 1 juli 2025.
Förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Vissa ändringar gällande förutsättningar för att anordna gymnasial estetisk spetsutbildning
Samtidigt som gymnasiala spetsutbildningar med inriktning mot matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen införs som en permanent del av skolväsendet görs även vissa ändringar och förtydliganden i gymnasieförordningen gällande de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet.
Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas om samtliga av följande villkor är uppfyllda:
- utbildningen efterfrågas av elever med särskilda kunskaper och färdigheter inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- utbildningen är av god kvalitet,
- kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning,
- uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 5 kap. 15 § respektive 16 § gymnasieförordningen, och
- det finns ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.
Dessutom krävs att
- spetsutbildningen innehåller nivåer med särskild fördjupning eller breddning inom det ämne eller ämnesområde som utbildningen är inriktad mot,
- skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser i det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot, och
- spetsutbildningen gör det möjligt för en elev att utöver sina gymnasiestudier delta i kurser vid en högskola.
Tillträde till högskolekurser och betyg på sådana kurser regleras i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2024:676) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Riksdagen har beslutat om flera ändringar i skollagen som syftar till att göra det lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden. Ändringarna syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
Bland annat införs en reglering om att både efterfrågan hos ungdomar och arbetsmarknadens behov ska vägas in när en kommun, region eller enskild huvudman bestämmer vilka nationella program som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna. Detsamma gäller vid planering av utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. För att en enskild ska godkännas som huvudman för en viss utbildning inom gymnasieskola kommer det också krävas att utbildningen dels bidrar till att möta ungdomars efterfrågan, dels fyller ett behov på arbetsmarknaden.
Vidare ska information från en huvudman om erbjudande av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.
En annan av de ändringar som införs är att varje kommun som huvudregel ska samverka med minst två andra kommuner om uppgifter i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Detta görs genom ett primärt samverkansavtal som ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. De samverkande kommunerna bildar ett primärt samverkansområde för utbildningen. För gymnasieskolan ska det primära samverkansavtalet omfatta nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever. En ungdom som är behörig ska fritt kunna söka och tas emot till sådan utbildning inom hela det primära samverkansområdet.
Kommunen kan även erbjuda sådan gymnasieutbildning som anordnas av en annan kommun utanför det primära samverkansområdet eller av en region. Sådana samverkansavtal benämns sekundära samverkansavtal. Ett sekundärt samverkansavtal kan också innebära att kommunen erbjuder övrig utbildning i gymnasieskolan som anordnas av en annan kommun eller en region.
Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 när det gäller gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 gäller äldre bestämmelser.
Lag (2022:1089) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2022:1092) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning
Gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, komvux på gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå
Ämnesbetyg ersätter kursbetyg – Gy25
Riksdagen har beslutat att ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå (Gy25). Lagändringarna trädde i kraft den 15 juli 2022, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Det ämnesutformade betygssystemet kommer att ersätta dagens system med kurser och kursbetyg. Ett ämne kommer att bestå av en eller flera nivåer. För varje nivå ska det anges hur många gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som nivån omfattar. Betyg ska sättas efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det gäller även om eleven har läst den högre nivån inom komvux och den eller de lägre nivåerna i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Regeringen har, med anledning av Gy25, beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024, och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har även beslutat om ändringar i gymnasieförordningen, förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt förordningen om vuxenutbildning. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Förordningsändringarna gäller bland annat hur betyg ska registreras och betygsdokument utformas. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. I betygsdokument som utfärdas efter avslutad utbildning, till exempel examensbevis, ska alla betyg som eleven har fått framgå utom de som har ersatts av ett annat betyg. Det gäller i samtliga skolformer där ämnesbetyg införs.
Till följd av att nya ämnesplaner tas fram görs också ändringar gällande vilka ämnen som får bedrivas som fjärrundervisning i gymnasieskolan.
För att ge skolor och verksamheter möjligheter att förbereda för införandet av ämnesbetyg och ge stöd för det finns det möjlighet för huvudmän att söka statsbidrag. Det regleras i en ny statsbidragsförordning, som träder i kraft den 16 januari 2024.
Skolverket har beslutat om de ämnesplaner för Gy25 som inte gäller gymnasiegemensamma ämnen. Dessa nya ämnesplaner har publicerats i Skolverkets författningssamling.
Till följd av att all gymnasial utbildning blir ämnesutformad har även ändringar gjorts i förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Ändringarna reglerar bland annat hur en lärare får behörighet i de nya ämnen som införs. Ändringarna i behörighetsförordningen träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om undervisning av elever vars utbildning påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:889) om statsbidrag för införande av ämnesbetyg Länk till annan webbplats.
Skolverkets författningssamling, SKOLFS Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Ändringar i examensmål och programmål samt nya programstrukturer för de nationella programmen
Inom ramen för Gy25 görs ändringar i de nationella programmen i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Regeringen har beslutat om ändringar i examensmålen för de flesta nationella program i gymnasieskolan samt ändringar i programmålen för anpassade gymnasieskolans nationella program. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverket har också beslutat om nya programstrukturer för gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans nationella program. De föreskrifterna, som finns publicerade i Skolverkets författningssamling, träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Ett nytt frisör- och stylistprogram införs och hantverksprogrammet upphör
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 1 till skollagen som innebär att ett nytt nationellt frisör- och stylistprogram införs i gymnasieskolan.
Samtidigt upphör hantverksprogrammet som nationellt program. Avsikten är dock att det även fortsatt ska finnas möjlighet att bedriva hantverksutbildningar i andra former. Skolverket har godkänt utbildningar för design och sömnadsteknik, finsnickeri, florist, glashantverk och guldsmed som riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har beslutat om ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar att de nationella inriktningarna på det nya frisör- och stylistprogrammet är barberare, frisör samt hår- och makeupstylist. Inriktningarna får börja det första läsåret, vilket tidigare även gällt för Hantverksprogrammets inriktningar. Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också beslutat om examensmål för frisör- och stylistprogrammet. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrift om programstruktur för frisör- och stylistprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Här hittar du de nya riksrekryterande utbildningarna med egna examensmål Länk till annan webbplats.
Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet
Den beslutade uppdelningen av matematikämnet i två mindre delar medför ändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan. I dessa programs gymnasiegemensamma delar ingår idag matematik med 300 gymnasiepoäng. När matematikämnet delas kommer matematik att ingå med 200 gymnasiepoäng som gymnasiegemensamt ämne, medan ämnet matematik – fortsättning läggs till som ett karaktärsämne med 100 gymnasiepoäng.
Ändringarna i poängplanen i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Det har också, för bland andra dessa program, gjorts ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrifter om nya programstrukturer för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Naturkunskap införs på teknikprogrammet
Riksdagen har beslutat om en ändring i bilaga 2 till skollagen som innebär att 50 gymnasiepoäng naturkunskap införs som gymnasiegemensamt ämne på teknikprogrammet. För att inte programmets omfattning ska bli för stor minskas samtidigt programmets karaktärsämnen med 50 gymnasiepoäng.
Lagändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrift om ny programstruktur för teknikprogrammet träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Anpassad gymnasieskola
Två nationella program byter namn
Riksdagen har beslutat om ändringar i bilaga 3 till skollagen som innebär att två nationella program i anpassade gymnasieskolan byter namn.
Programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service. Programmet för fastighet, anläggning och byggnation byter namn till programmet för fastighet och byggnation.
Ändringarna träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också, för bland annat dessa program, beslutat om ändringar i bilaga 2 till gymnasieförordningen, som reglerar omfattningen i gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola för de programgemensamma ämnena. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och ska också tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Vidare har regeringen även beslutat om ändringar i programmålen för anpassade gymnasieskolans nationella program. De ändringarna träder i kraft den 29 mars 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Skolverkets föreskrifter om programstrukturer för programmet för fastighet och byggnation och programmet för handel och service träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Stärkt rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk
Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen som innebär att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på förkunskaper i språket. Det tidigare kravet på att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska ha goda kunskaper i sitt nationella minoritetsspråk för att erbjudas modersmålsundervisning i språket tas nu alltså bort.
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2024, men ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:689) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Definitioner av moderna språk samt modersmålsämne införs i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
Regeringen har beslutat om ändringar i gymnasieförordningen och förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning som innebär att det införs reglerade definitioner av begreppen moderna språk samt modersmålsämne i gymnasieskolan.
Med moderna språk avses i dessa förordningar: ”språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk”.
Med modersmålsämne avses ”ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen”.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning respektive vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Gymnasieskola och komvux på gymnasial nivå
Ämnet matematik delas upp i två mindre delar
Med anledning av Gy25 har riksdagen beslutat om ändringar i bilaga 2 till skollagen, som innebär att ämnet matematik delas upp i två mindre delar: matematik och det nya karaktärsämnet matematik – fortsättning. Syftet med delningen är att elever inte ska avstå från att läsa mer matematik än nödvändigt av rädsla för att sänka sitt betyg. Detta då de nya reglerna om ämnesbetyg innebär att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ersätter de betyg som en elev fått på lägre nivåer i samma ämne.
Delningen av matematikämnet medför även förändringar i poängplanen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet i gymnasieskolan.
Ändringarna i skollagen träder i kraft den 15 juli 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Vidare har regeringen beslutat om ändrade bestämmelser i gymnasieförordningen om användningen av nationella prov i ämnet matematik respektive ämnet matematik-fortsättning. De ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Regeringen har också beslutat om en ny förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, där bland annat ämnet matematik ingår. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 februari 2024 och tillämpas också första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Lag (2023:354) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Delning av ämnet matematik medför förändringar för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet
Ämnet specialidrott delas upp i de två ämnena specialidrott samt tränings- och tävlingslära
Dagens ämne specialidrott delas i två ämnen: specialidrott samt tränings- och tävlingslära. De nya ämnesplanerna träder i kraft den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Med anledning av att ämnet specialidrott delas har regeringen också beslutat om ändringar i gymnasieförordningens bestämmelser om riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), som innebär att utbildningar där dessa två nya ämnen ingår får vara riksidrottsgymnasier, alternativt godkännas som nationella idrottsutbildningar, förutsatt att även övriga villkor för sådana utbildningar är uppfyllda.
Ämnesplanerna för specialidrott och tränings- och tävlingslära ska bara få tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Ämnena specialidrott och tränings- och tävlingslära får ingå med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med sammanlagt 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnena läsas som utökat program med sammanlagt högst 300 gymnasiepoäng. Samma poängfördelning gäller för gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.
Regeringen har också beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som reglerar att utbildning i tränings- och tävlingslära eller i specialidrott inte får bedrivas inom den skolformen. Samma sak gäller redan idag för det nuvarande ämnet specialidrott.
Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Länk till annan webbplats.
Komvux
Komvux får möjlighet att utfärda yrkesexamen med inriktning mot riksrekryterande utbildningar med egna examensmål
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om vuxenutbildning som innebär att det blir möjligt att utfärda en yrkesexamen inom komvux mot en sådan riksrekryterande utbildning med eget examensmål som avses i 5 kapitlet 13 § andra stycket gymnasieförordningen.
Sedan tidigare gäller att en gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom komvux, utöver betyg på de kurser som specificeras i bestämmelsen om examen, även ska innefatta betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. Genom den ändring som nu införs kan betygen om sammanlagt högst 1800 gymnasiepoäng även till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i en och samma riksrekryterande utbildning med eget examensmål.
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
Ny föreskrift om hantering och genomförande av digitala nationella prov
Skolverket har beslutat om föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov. Föreskrifterna reglerar hanteringen och genomförandet av nationella prov i digitalt format som helt eller delvis tillhandahålls genom Skolverkets digitala provtjänst.
Föreskrifterna träder i kraft den 1 augusti 2024 och ska tillämpas på ett digitalt nationellt prov som genomförs från och med andra kalenderhalvåret 2025 inom komvux på gymnasial nivå. Sedan höstterminen 2024 ska samma föreskrift även tillämpas på ett digitalt nationellt prov som genomförs i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan.
Bestämmelser om hantering och genomförande av nationella prov i pappersformat finns i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov i pappersformat.
Nya föreskrifter för digitala nationella prov Länk till annan webbplats.
Höstterminen 2025
Anpassad grundskola
Ändringar gällande undervisning i samiska som modersmål i anpassad grundskola
Regeringen har beslutat om en ändring i skolförordningen gällande undervisning i ämnet samiska som modersmål.
Idag gäller att de elever som ska läsa samiska som modersmål i anpassade grundskolan undervisas utifrån den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan, det vill säga samma kursplan som gäller för undervisning i samiska som modersmål i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordningsändringen innebär att detta inte längre ska gälla i anpassade grundskolan.
Skolverket avser att ta fram en ny kursplan för modersmål i samiska som ska användas i anpassade grundskolan.
Ändringen i skolförordningen träder i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas första gången på utbildning som bedrivs från och med höstterminen 2025.
Förordning (2011:185) om ändring i skolförordningen (2011:185) Länk till annan webbplats.
1 september 2025
Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare
Riksdagen har beslutat om nya bestämmelser i skollagen som innebär att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Huvudmannens befintliga skyldighet att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling preciseras också till viss del.
Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två bärande delar:
- en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, och
- ett nationellt meriteringssystem med meriteringsnivåer för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. En av meriteringsnivåerna ska förutsätta en examen på forskarnivå.
Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer och även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare, förskollärare och rektorer. Insatser för rektorer inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling får även erbjudas till ställföreträdande rektorer och anställda eller uppdragstagare som av rektorn har fått i uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter eller besluta i vissa frågor som rektorn annars beslutar om. Det närmare innehållet i den nationella strukturen för kompetensutveckling kommer att preciseras i föreskrifter från regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå, om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025.
Lag (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800) Länk till annan webbplats.
Lag (2024:1074) om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen Länk till annan webbplats.
(2010:800) Länk till annan webbplats.
Skolverket arbetar med att utforma det nationella professionsprogrammets två bärande delar
1 juli 2026
Tillfällig bestämmelse som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation upphör att gälla
Den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som syftar till att säkerställa tillgången till skolinformation förlängdes med tre år i juni 2023. Det innebär att bestämmelsen upphör att gälla den 1 juli 2026.
Regeländringar som rör statsbidrag
Regeländringar som rör statsbidrag presenteras vanligtvis inte på denna sida. Du hittar sådan information på respektive statsbidrags egen sida.
