Resursskolor

En resursskola är en skola som bara tar emot elever som behöver särskilt stöd. Det finns både kommunala och fristående resursskolor. Här hittar du svar på frågor om placering, mottagande och andra regler som gäller för resursskolor.

Det finns beslutade nya regler om urvalsgrunder för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola. Dessa ändringar tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Urvalsregler för fristående resursskolor

Resursskola som verksamhetsform

Vad är en resursskola?

En resursskola är en skola som begränsar sitt mottagande till elever som behöver särskilt stöd. Resursskolor är ofta små skolenheter som vanligen kännetecknas av anpassade lärmiljöer med små elevgrupper och hög personaltäthet.

Källor: 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 31 a och 35 §§, 11 kapitlet 30 a och 34 §§ och 15 kapitlet 33 § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 37 och 125-126.

Vilka elever kan få gå i en resursskola?

Resursskolor är endast inriktade mot elever som behöver sådant särskilt stöd som den specifika resursskolan erbjuder för att kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, eller för att undvika svårigheter i sin skolsituation. Elever som inte behöver särskilt stöd får inte gå i en resursskola.

De allra flesta elever kan och ska kunna få den ledning och stimulans och det stöd de behöver i sitt lärande och i sin utveckling i en ordinarie skola och inom den elevgrupp som eleven tillhör där. Det är skolans ansvar att anpassa lärmiljöerna för att kunna möta elevernas olika förutsättningar och behov. Huvudmannen och rektorn har ett långtgående ansvar att vidta åtgärder för att tillgodose en elevs stödbehov inom ramen för en ordinarie placering i en kommunal skola eller ett ordinarie mottagande i en fristående skola. Men trots detta kan det för vissa elever vara positivt att få gå i en resursskola, där det finns särskild kompetens för just de behov av särskilt stöd som eleven har.

Källor: 1 kapitlet 4 §, 3 kapitlet 2 och 8 §§, 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 31 a och 35 §§, 11 kapitlet 30 a och 34 §§ och 15 kapitlet 33 § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 43-44 och 125-126.

Finns det både kommunala och fristående resursskolor?

Ja. Både fristående och kommunala huvudmän får inrätta resursskolor. Det finns bestämmelser i skollagen om kommunala resursskolor inom skolformerna grundskola och anpassad grundskola. För kommunala resursskolor med förskoleklass finns bestämmelser om att den så kallade närhetsprincipen inte gäller samt bestämmelser om urval, men i övrigt finns det inte någon särskild reglering. För fristående skolor finns bestämmelser om resursskolor inom skolformerna förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och gymnasieskola.

Även om det inte finns någon reglering i skollagen om kommunala resursskolor inom skolformerna gymnasieskola och anpassad gymnasieskola finns det enligt förarbetena inget som hindrar att kommuner inrättar resursskolor även inom de skolformerna. Kommuner har stor frihet att själva bestämma hur den kommunala skolverksamheten ska organiseras.

Det finns inte någon skyldighet för kommuner att inrätta resursskolor.

Källor: 9 kapitlet 15 och 17 §§, 10 kapitlet 31 a och 35 §§, 11 kapitlet 30 a och 34 §§ och 15 kapitlet 33 § skollagen, HFD 2017 referat 50 samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 33 och 125.

Vad är skillnaden mellan ett beslut om placering vid en kommunal resursskola och ett beslut om särskild undervisningsgrupp?

Ett beslut om placering vid en kommunal resursskola fattas av kommunen efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Om eleven är placerad vid en av kommunens skolor får ansökan även göras av elevens rektor, om elevens vårdnadshavare medger det. Placering av en elev vid en kommunal resursskola bygger alltid på frivillighet. Detsamma gäller vid mottagande till en fristående resursskola.

Ett beslut om att en elev helt eller delvis ska ges särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp, det vill säga en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt hör till, fattas av rektorn inom ramen för ett åtgärdsprogram. Ett sådant beslut, som kräver särskilda skäl, kan rektorn fatta även mot elevens och vårdnadshavares vilja. Särskild undervisningsgrupp kan innebära undervisning i en annan grupp vid elevens ordinarie skolenhet eller undervisning i andra lokaler med annan personal, till exempel i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp.

Det finns inget som hindrar att en särskild undervisningsgrupp lokaliseras till en resursskola, om det skulle vara till elevernas bästa. Men det innebär inte att de elever som får undervisning i den särskilda undervisningsgruppen byter skola. Om en elev ska byta skola, exempelvis till en resursskola, krävs alltid ett separat beslut som fattas enligt de regler som gäller för skolplacering vid en kommunal skola eller mottagande till en fristående skola. Ett sådant beslut kan alltså inte fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 3 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 15 och 17 §§, 10 kapitlet 31 a § och 11 kapitlet 30 a § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 50 och 54-55.

Särskild undervisningsgrupp

Välja förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola

Måste en kommun som ska inrätta en resursskola ta hänsyn till elevers skolvägar och avstånd till skolan?

Ja. Varje kommun är enligt skollagen skyldig att vid utformningen av sin grundskola eller anpassade grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Det gäller även när kommunen ska inrätta en resursskola.

Syftet med bestämmelsen är att eleverna inte ska få längre skolvägar och resor än vad som är nödvändigt. Kommunen kan dock behöva göra avvägningar, till exempel mellan vissa elevers intresse av en kort skolväg och vikten av att skolor är tillräckligt stora. Utrymmet för sådana avvägningar bör enligt förarbetena vara större för lokaliseringen av resursskolor, mot bakgrund av dessa skolors karaktär och begränsade målgrupp. Det förhållandet att en placering vid en resursskola alltid sker på frivillig väg hindrar också att en elev placeras vid en skolenhet med längre resväg mot vårdnadshavares vilja.

Källor: 10 kapitlet 29 § och 11 kapitlet 28 § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 72-73.

Kan en elev i en kommunal resursskola ha rätt till skolskjuts?

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Placering vid en kommunal resursskola

Vem ansöker om placering av en elev vid en kommunal resursskola inom grundskolan eller anpassade grundskolan?

Vårdnadshavare ansöker om placering av ett barn vid en kommunal resursskola inom grundskolan eller anpassade grundskolan. Om en elev redan går i en av kommunens skolor får ansökan även göras av elevens rektor, men bara om elevens vårdnadshavare medger det. En placering i en resursskola bygger alltid på frivillighet.

Källor: 10 kapitlet 31 a § och 11 kapitlet 30 a § skollagen.

Vad gäller om elevens vårdnadshavare vill att placeringen vid en kommunal resursskola ska upphöra?

Hur går placering vid en kommunal resursskola inom grundskolan eller anpassade grundskolan till?

Kommunen beslutar om placering av en elev vid en kommunal resursskola. Särskilda regler gäller för beslut om en sådan skolplacering. Till exempel gäller inte närhetsprincipen.

Kommunen ansvarar för att bedöma om en elev tillhör den specifika resursskolans målgrupp, och därmed får tas emot där. Det innebär, enligt förarbetena, att kommunen också ansvarar för de utredningar som behövs för denna bedömning. Bedömningen ska avse om eleven är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. En resursskola kan exempelvis ha specialiserat sig mot en eller flera funktionsnedsättningar. Barnets bästa ska vara utgångspunkt vid beslut om placering i en kommunal resursskola. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 10 kapitlet 31 a § och 11 kapitlet 30 a § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 128-129.

Ordinarie regler för skolplacering i förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola

Hur förhåller sig den bedömning som görs innan en elev placeras vid en resursskola till skollagens förbud mot tester och prov vid antagning och urval?

Det generella förbudet i skollagen mot tester och prov för antagning till en skolenhet inom grundskolan eller anpassade grundskolan utgör enligt förarbetena inte något hinder mot utredningar som görs för att fastställa om en elev tillhör målgruppen för en viss resursskola. Även om en elev som blir aktuell för placering vid en kommunal resursskola redan har ett åtgärdsprogram i sin tidigare skola är det kommunen i egenskap av huvudman för resursskolan som ansvarar för att bedöma om en elev behöver det särskilda stöd som resursskolan erbjuder, och vilket underlag som behövs för denna bedömning.

Källor: 10 kapitlet 9 och 31 a §§ och 11 kapitlet 12 och 30 a §§ skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 126.

Vad gäller om det inte finns plats för alla sökande till en kommunal resursskola med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola?

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Då ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Närhetsprincipen ska inte tillämpas vid placering i kommunala resursskolor.

Exempel på faktorer som enligt förarbetena behöver beaktas vid urval till en resursskola är hur stora behov av anpassningar en elev har på grund av sina funktionsnedsättningar eller hur stora svårigheter eleven har i sin skolgång i övrigt. Dessa faktorer beaktas utifrån resursskolans eventuella specialisering mot till exempel vissa funktionsnedsättningar.

Även elevgruppens sammansättning kan behöva vägas in vid bedömningen av vilka elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Källor: 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 31 a § och 11 kapitlet 30 a § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 129-130.

Vad gäller om elevens vårdnadshavare vill att placeringen vid en kommunal resursskola med grundskola eller anpassad grundskola ska upphöra?

En placering vid en resursskola är alltid frivillig. Om elevens vårdnadshavare begär att placeringen ska upphöra ska kommunen placera eleven vid en annan av kommunens skolor. Då ska de vanliga skolplaceringsreglerna tillämpas, det vill säga eleven ska som huvudregel placeras vid den skolenhet där hens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.

Vårdnadshavare kan givetvis också ansöka om en plats för sitt barn i en annan kommunal eller fristående resursskola eller vid en fristående skola som inte är en resursskola.

Källor: 10 kapitlet 31 b § och 11 kapitlet 30 b § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 71 och 130-131.

Välja förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola

Mottagande till en fristående resursskola

Vad gäller om vårdnadshavare vill välja en fristående resursskola?

Vårdnadshavare kan ansöka om plats i en fristående resursskola inom förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola för sitt barn.

Det är den fristående resursskolans huvudman som ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation.

För elever i förskoleklass ska bedömningen avse om eleven behöver det särskilda stödet som resursskolan erbjuder för att eleven ska utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i lågstadiet i den eller de skolformer som det kan bli aktuellt för eleven att gå i, eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation.

Källor: 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 35 § och 11 kapitlet 34 § skollagen.

Vad gäller om det inte finns plats för alla sökande till en fristående resursskola?

Det finns i nuläget inte några särskilda urvalsregler för fristående resursskolor som ska tillämpas. Det innebär att det är skollagens ordinarie bestämmelser om urval som gäller. Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet ska urvalet därmed göras på ett sätt som Skolinspektionen godkänt.

Den 1 juli 2023 trädde nya regler om urval i kraft för fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. De nya urvalsreglerna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024, och innebär att de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska prioriteras.

Källor: 9 kapitlet 18 §, 10 kapitlet 36 § och 11 kapitlet 35 § skollagen samt lag (2022:1104) om ändring i skollagen (2010:800).

Nya urvalsregler för fristående resursskolor ska tillämpas från höstterminen 2024

Mottagande till en fristående skola

Vad gäller när en ungdom söker till en fristående resursskola inom gymnasieskolan?

På samma sätt som när det gäller grundskolan och anpassade grundskolan är det den fristående resursskolans huvudman som ansvarar för att bedöma om en elev behöver sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas, eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation.

Om antalet platser är färre än antalet sökande görs urval enligt de bestämmelser om urval som gäller för gymnasieskolan.

Källor: 15 kapitlet 33 § skollagen samt 6 kapitlet 1 § och 7 kapitlet 2-5 §§ gymnasieförordningen.

Antagning till gymnasieskolan

Rätten att gå kvar i en resursskola

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en kommunal resursskola?

En elevs placering vid en kommunal resursskola inom grundskolan eller anpassade grundskolan ska regelbundet följas upp och utvärderas. Kommunen ansvarar för att det görs. En elev har rätt att gå kvar vid resursskolan så länge eleven behöver sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att hen ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, eller för att hen ska undvika svårigheter i sin skolsituation.

Att en elev uppfyller betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper innebär dock inte automatiskt att eleven inte längre behöver det särskilda stöd som resursskolan ger. Det kan i stället vara så att eleven uppfyller kriterierna just för att eleven får detta särskilda stöd.

Det måste göras en noggrann utvärdering och analys av om eleven är eller inte är i behov av det särskilda stödet även fortsättningsvis. Vid denna bedömning ingår att beakta elevens behov av kontinuitet och trygghet i sin skolgång. Som alltid ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

En kommuns beslut om att en elev inte får behålla sin plats vid en resursskola får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Källor: 1 kapitlet 10 §, 10 kapitlet 31 b §, 11 kapitlet 30 b § och 28 kapitlet 12 § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 69-70 och 131.

Vad gäller om elevens vårdnadshavare vill att placeringen vid en kommunal resursskola ska upphöra?

Kan en elev i en kommunal resursskola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero?

Hur kan den regelbundna uppföljningen och utvärderingen av en elevs placering vid en kommunal resursskola göras?

Uppföljningen kan enligt förarbetena exempelvis hanteras inom ramen för den kontinuerliga uppföljning och utvärdering som ska göras av en elevs åtgärdsprogram.

Om det efter en viss tid bedöms vara till elevens bästa att återgå till en ordinarie grundskola eller anpassad grundskola bör frågan tas upp med elevens vårdnadshavare för att undvika inlåsningseffekter där en elevs placering i en resursskola blir mer långvarig än vad som behövs med hänsyn till elevens bästa.

Källor: 10 kapitlet 31 b § och 11 kapitlet 30 b § skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 66-67 och 130.

Hur ofta ska ett åtgärdsprogram följas upp och utvärderas?

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en kommunal resursskola?

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en fristående resursskola?

Huvudregeln är att elever i fristående skolor, inklusive fristående resursskolor, har rätt att gå kvar i den skola där de blivit mottagna. En huvudman för en fristående skola behöver dock inte fortsätta ge utbildning åt en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 35 §, 11 kapitlet 34 § och 15 kapitlet 33 § skollagen.

Åtgärdsprogram för elever i resursskola

Måste alla elever i en resursskola ha ett åtgärdsprogram?

Ja. Samtliga elever vid en resursskola ska ges särskilt stöd. För vissa elever kan den generella anpassning som resursskolans miljö innebär vara tillräcklig som särskilt stöd, medan andra elever kan behöva ytterligare stödåtgärder. Ett åtgärdsprogram ska upprättas för varje elev vid en resursskola, oavsett vilket stödbehov eleven har.

Källor: 3 kapitlet 7 och 9 §§ skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 125-126.

Måste rektorn se till att en utredning om särskilt stöd görs för att hen ska kunna besluta om ett åtgärdsprogram för en elev som börjar i en resursskola?

Nej. Det är huvudmannen för resursskolan som ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Huvudmannen ansvarar därmed för de utredningar som behövs för att kunna avgöra om en elev tillhör resursskolans målgrupp. När en elev börjar i en resursskola har det därför redan utretts att eleven behöver sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Det betyder att rektorn kan utgå från den utredning som gjordes vid placeringen eller mottagandet av eleven vid resursskolan när åtgärdsprogrammet ska upprättas.

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Som alltid gäller också att det ska framgå av åtgärdsprogrammet när åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen.

Källor: 3 kapitlet 7 och 9 §§ skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 126.

Åtgärdsprogram

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 21 mars 2024

Innehåll på denna sida