Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Alla barn och elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. En del elever har också rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd. Här hittar du information om skollagens regler kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Ledning och stimulans

Vad innebär det att skolväsendet har ett kompensatoriskt uppdrag?

I all utbildning inom skolväsendet ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kallas för det kompensatoriska uppdraget.

Källor: 1 kapitlet 4 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 4.

Vad innebär det att barn och elever har rätt till ledning och stimulans?

Alla barn och elever i samtliga skolformer och fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det är en övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen och som ligger till grund för det som föreskrivs närmare i läroplanerna om undervisningens individualisering.

Källor: 3 kapitlet 2 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 662.

Vad gäller för elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som finns?

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det gäller även om eleven uppfyller de kriterier som minst ska uppnås, och till exempel får godkänt betyg.

Huvudmannen kan inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Rätten att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål gäller alla elever.

Rätten till stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd gäller däremot bara elever som riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Källor: 3 kapitlet 2 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 9 och 25.

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner
Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Vad gäller för elever som har lätt att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper?

Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Det betyder att även elever som utvecklas snabbt mot utbildningens mål ska ges utmaningar i skolarbetet. Resurserna kan inte bara riktas mot de elever som har svårt att nå målen, utan behöver även riktas mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt.

Källor: 3 kapitlet 2 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet, sidan 662.

Stöd i arbetet
Särskilt begåvade elever

Extra anpassningar

Vad är extra anpassningar?

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats, som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Källor: 3 kapitlet 5 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 8.

Vad innebär det att extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning som helhet?

Stöd i arbetet

Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning

I vilka skolformer gäller rätten till extra anpassningar?

Rätten till stöd i form av extra anpassningar gäller i följande skolformer samt fritidshemmet:

  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola
  • gymnasiesärskola
  • kommunal vuxenutbildning
  • fritidshemmet

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

Extra anpassningar inom komvux

När har en elev rätt till extra anpassningar?

Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen.

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

Behöver en elev ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?

Hur kan en elevs behov av extra anpassningar uppmärksammas?

En elevs behov av extra anpassningar kan uppmärksammas på olika sätt, till exempel genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller utifrån resultatet på ett nationellt prov. Behovet kan också visa sig genom exempelvis lärarens egna observationer eller genom uppgifter från övrig skolpersonal, eleven själv eller elevens vårdnadshavare.

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

Vad innebär det att extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet?

Stöd i form av extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär att stödet som huvudregel inte bara ska inriktas på ett eller ett fåtal ämnen, kurser eller andra utbildningsmoment. Stödet får dock inriktas på enbart ett specifikt ämne eller kurs eller en annan specifik del av en utbildning om det är uppenbart att elevens stödbehov är begränsat till just denna del av utbildningen.

Källor: 3 kapitlet 5 § skollagen samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 135.

Hur ska extra anpassningar dokumenteras?

Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska det dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan (iup) i de årskurser där en sådan ska upprättas.

För de årskurser och skolformer där en skriftlig individuell utvecklingsplan inte behöver upprättas finns inte något krav på dokumentation av extra anpassningar. Det finns dock inget som hindrar att en skola dokumenterar extra anpassningar även i dessa skolformer och årskurser. Hur och på vilket sätt skolan i så fall gör det blir en lokal fråga.

Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram. Extra anpassningar går, till skillnad från åtgärdsprogram, inte att överklaga.

Källor: 3 kapitlet 5 och 9 §§, 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§, 12 kapitlet 13-13 a §§ samt 13 kapitlet 13 § skollagen.

Utvecklingssamtal och skriftlig individuell utvecklingsplan (iup)

Särskilt stöd

Vad är särskilt stöd?

Till skillnad från stöd i form av extra anpassningar är särskilt stöd insatser av mer ingripande karaktär. Särskilt stöd för en elev beslutas av rektorn i ett åtgärdsprogram.

Särskilt stöd är insatser som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det innebär dock inte att elevstödjande arbete som utförs av någon annan än den undervisande läraren i alla lägen utgör särskilt stöd. Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid räknas inte som särskilt stöd, utan betraktas som stöd i form av extra anpassningar.

Särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning som eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat regleras i skollagen eller annan författning.

Källor: 3 kapitlet 6-12 §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 8.

Stöd i arbetet

Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning

I vilka skolformer gäller rätten till särskilt stöd?

Rätten till särskilt stöd gäller i följande skolformer samt fritidshemmet:

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan
  • fritidshemmet.

Även barn i förskolan har rätt till särskilt stöd om de behöver det. Det regleras dock i en separat bestämmelse och är inte kopplat till måluppfyllelse på samma sätt som för övriga skolformer. I förskolan finns mål för verksamheten men inte kriterier för bedömning av kunskaper eller andra mål som det individuella barnet ska uppnå.

Inom komvux gäller bestämmelserna om extra anpassningar, men inte bestämmelserna om särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 6 § och 8 kapitlet 9 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, sidan 10.

Särskilt stöd i förskolan

Extra anpassningar inom komvux

Behöver en elev ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?

Nej. En diagnos, till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd eller autismspektrumtillstånd (AST), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. Omvänt innebär en funktionsnedsättning inte att eleven per automatik är i behov av särskilt stöd.

Det som avgör om en elev har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd är om det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Rätten till extra anpassningar eller särskilt stöd påverkas inte av en eventuell diagnos.

Om en elev har en diagnos räcker det inte att skolan i en utredning om särskilt stöd anger diagnosen som en beskrivning av elevens stödbehov. Det som är relevant för frågeställningen kring särskilt stöd är i stället hur elevens diagnos påverkar skolsituationen. Att en elev får rätt diagnos kan hjälpa skolan att sätta in adekvata åtgärder utifrån elevens behov men kan aldrig vara en förutsättning för att särskilt stöd eller andra åtgärder ska sättas in.

Källor: 3 kapitlet 2 § och 5–12 §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

Vad gäller för elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskap som finns?

Utredning om särskilt stöd

Skiljer sig reglerna om särskilt stöd åt mellan olika skolformer?

Ja, delvis. Till exempel regleras för skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Vidare får de specifika stödinsatserna särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång enbart ges i grundskolan och motsvarande skolformer.

Även reglerna om särskilt stöd i form av distansundervisning skiljer sig åt mellan de obligatoriska skolformerna och utbildning på gymnasial nivå.

Källor: 3 kapitlet 10-12 §§ skollagen.

Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och distansundervisning

Stödåtgärder i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Särskilt stöd i förskolan

Finns det en rätt till särskilt stöd inom öppen fritidsverksamhet (”fritidsklubb”)?

Nej, det finns ingen rätt till särskilt stöd inom öppen fritidsverksamhet. Öppen fritidsverksamhet får erbjudas i stället för fritidshem från och med höstterminen det år då en elev fyller 10 år, men det gäller bara om eleven inte är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. Om eleven har ett sådant stödbehov ska eleven erbjudas utbildning i fritidshem i stället, till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år.

Men även i den öppna fritidsverksamheten bör personalen uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd och medverka till att eleverna får det stöd de behöver. I förarbetena uttalas också att en elev i behov av särskilt stöd utifrån önskemål från elevens vårdnadshavare kan delta i öppen fritidsverksamhet, om elevens behov kan tillgodoses i sådan verksamhet.

Källor: 3 kapitlet 6 § och 14 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Utredning om särskilt stöd

När ska en utredning om särskilt stöd göras för en elev?

Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att extra anpassningar har getts inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga. I så fall ska anmälan till rektorn göras omedelbart, även om extra anpassningar inte har prövats först.

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

I utredningen ska samråd ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 37-38.

Vad menas med ”andra svårigheter” i skolsituationen?

Det kan förekomma att en elev vid tillfället för bedömning uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, men uppvisar andra svårigheter som gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå kommande kriterier. Även i en sådan situation ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 10.

Vad innebär det att behovet av särskilt stöd ska utredas skyndsamt?

När ett eventuellt behov av särskilt stöd för en elev har anmälts till rektorn ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Det finns ingen definition i skollagen av vad ”skyndsamt” innebär. Syftet med bestämmelsen är att eleven ska få det stöd hen behöver så fort som möjligt. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt medan det i andra fall kan krävas en mer omfattande utredning. Någon tidsgräns för hur lång tid utredningen får ta kan därför inte anges.

Utredningen ska genomföras med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 3 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet, sidan 291.

Vad bör en utredning om särskilt stöd innehålla?

En utredning om särskilt stöd bör bestå av en kartläggning och en pedagogisk bedömning.

Kartläggning

Kartläggningen innefattar hur elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå påverkar elevens förutsättningar och förmågor.

Pedagogisk bedömning

Utifrån vad kartläggningen visat görs en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i förekommande fall vilket behov av stöd eleven har. Den som gör den pedagogiska bedömningen bör särskilt beakta:

  • om de svårigheter som kommer till uttryck i skolsituationen rör skolsituationen som helhet eller endast vissa delar,
  • om det finns bakomliggande förhållanden som kan vara orsaken till svårigheterna,
  • vilka åtgärder skolan överväger att sätta in eller fortsätta med och varför, samt
  • vilka resultat som förväntas av åtgärderna.

En del elever behöver särskilt stöd under en längre tid. I de flesta fall behöver skolan då ta ställning till stödbehovet vid flera tillfällen. Men i en sådan situation är det ofta inte nödvändigt att göra om hela utredningen från grunden, om inte förhållandena för eleven har ändrats eller det har gått lång tid sedan en pedagogisk kartläggning genomfördes.

Källor: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

Stöd i arbetet

Exempel på blankett för att dokumentera en utredning om särskilt stöd

Vilken roll har elevhälsan i arbetet med att uppmärksamma stödbehov och genomföra utredningar om särskilt stöd?

I arbetet med att tidigt upptäcka och uppmärksamma elevers behov av stöd kan det vara en framgångsfaktor att organisera verksamheten så att elevhälsans personal kan samverka med övrig personal.

En utredning om särskilt stöd för en elev ska alltid ske i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

I skolans rutiner för särskilt stöd som rektorn beslutar om bör det finnas beskrivet hur samverkan mellan undervisande lärare, elevhälsan och eventuell extern utredningskompetens ska ske.

Det är viktigt att elevhälsans kompetens tas till vara i arbetet med att kartlägga och anpassa den pedagogiska verksamheten och dess lärmiljöer efter elevernas olika förutsättningar och behov. För att kunna vara en resurs i det dagliga arbetet kan elevhälsan till exempel delta på arbetslagsmöten. Att ha med personal med specialpedagogisk kompetens är viktigt i både det främjande och förebyggande arbetet och i det fortsatta arbetet med stödinsatser.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 10 och 17.

Hur ska skolan samarbeta med en elevs vårdnadshavare när en utredning om särskilt stöd görs?

Det är angeläget att kontakten med en elevs vårdnadshavare upprättas skyndsamt i samband med en utredning av eventuellt behov av särskilt stöd.

I Skolverkets allmänna råd om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram anges att rektorn bör skapa rutiner för arbetet med särskilt stöd på skolan som bland annat beskriver hur elever och vårdnadshavare involveras i arbetet med särskilt stöd. Rektorn bör sträva efter att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Det är viktigt att lyssna in och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som eleven och elevens vårdnadshavare har om elevens situation.

Det är dock rektorn som avgör om en utredning om särskilt stöd ska inledas för en elev, och som även beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Rektorn bör se till att elev och vårdnadshavare får information om detta. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas, men de kan inte kräva en specifik stödinsats. Omvänt ska ett åtgärdsprogram upprättas om skolan bedömer att en elev behöver särskilt stöd, även om elevens vårdnadshavare inte håller med om att eleven har ett stödbehov.

Om elev eller vårdnadshavare har invändningar mot ett beslut om åtgärdsprogram, eller mot ett beslut om att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas, kan beslutet överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Källor: 3 kapitlet 7 och 9 §§ samt 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 21.

Behöver vårdnadshavare ge sitt medgivande för att skolan ska få göra en utredning om särskilt stöd?

Nej, det krävs inget medgivande för att skolan ska få göra en utredning om särskilt stöd, även om utgångspunkten är att rektorn bör sträva efter att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.

Vissa utredningsinsatser förutsätter dock att elevens vårdnadshavare gett sitt medgivande. Det gäller till exempel när det är aktuellt med en psykologisk eller medicinsk utredning. Sådana utredningar får inte göras utan att elevens vårdnadshavare medger det.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 21.

Åtgärdsprogram

Vad är ett åtgärdsprogram?

Åtgärdsprogrammet, som beslutas av rektorn, är det dokument där det framgår vilket behov av särskilt stöd som en elev har och hur stödbehovet ska tillgodoses. Det finns inget krav på att åtgärdsprogrammet ska undertecknas av eleven eller elevens vårdnadshavare.

Åtgärdsprogrammet är en skriftlig bekräftelse på att eleven är i behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska sättas in. Det är därför ett viktigt dokument ur ett rättssäkerhets- och likvärdighetsperspektiv. Ett beslut om åtgärdsprogram, ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram eller ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram får överklagas till ÖKN.

Källor: 3 kapitlet 9 § och 28 kapitlet 16 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 32.

Stöd i arbetet

Exempel på blanketter för åtgärdsprogram

Vilken information ska ett åtgärdsprogram innehålla?

I åtgärdsprogrammet ska elevens behov av särskilt stöd beskrivas. Det ska också framgå hur behovet av stöd ska tillgodoses. Åtgärderna bör vara konkreta och utvärderingsbara.

Rektorn bör se till att åtgärdsprogrammet endast innehåller den information om eleven som behövs för att adekvata stödåtgärder ska kunna vidtas. Åtgärdsprogrammet ska inte innehålla en beskrivning av elevens svårigheter eller eventuella diagnoser. Uppgifter som i andra sammanhang omfattats av sekretess, är offentliga i ett beslut om åtgärdsprogram. Det är därför viktigt att integritetskänsliga uppgifter om eleven inte tas med i åtgärdsprogrammet i större utsträckning än vad som är nödvändigt. Det finns inte något som hindrar att hänvisningar görs till den underliggande utredningen.

Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen.

Källor: 3 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 32-33.

Hur ofta ska ett åtgärdsprogram följas upp och utvärderas och vad innebär uppföljningen respektive utvärderingen?

Vad behöver skolan göra efter att ett beslut om åtgärdsprogram har fattats?

När ett beslut om åtgärdsprogram har fattats ska eleven, eller i förekommande fall elevens vårdnadshavare, underrättas om beslutet. De ska också underrättas om att beslutet kan överklagas och hur man går till väga för att överklaga. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och när det ska lämnas in.

Skolan behöver dokumentera vilket datum eleven och elevens vårdnadshavare har fått ta del av åtgärdsprogrammet.

Källor: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 17-18 samt 32-33.

Vilken rätt finns att överklaga ett åtgärdsprogram?

Från det datum som vårdnadshavare och elev fått ta del av ett beslut om åtgärdsprogram, eller ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram, har de möjlighet att överklaga beslutet till ÖKN inom tre veckor. En elev som har fyllt 16 år får själv överklaga beslutet.

Hos ÖKN finns mer information om överklagan.

Källor: 28 kapitlet 16 § och 29 kapitlet 11-12 §§ skollagen.

Information om att överklaga åtgärdsprogram, ÖKN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Innebär beslut om förändringar i åtgärdsprogrammet ett beslut om nytt åtgärdsprogram?

Ja. Vissa elever har behov av särskilt stöd under en längre tid. Då finns det nästan alltid skäl för skolan att vid flera tillfällen ta ställning till stödbehovet och fatta nya beslut om åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 9 §, 28 kapitlet 9 § och 29 kapitlet 11 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30 och 35.

Hur ofta ska ett åtgärdsprogram följas upp och utvärderas och vad innebär uppföljningen respektive utvärderingen?

Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen.

Den som ansvarar för att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet bör tillsammans med dem som är involverade i arbetet kontinuerligt följa upp och utvärdera om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven, eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas.

Med uppföljning menas den ansvariga personalens kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna. Varje person som ansvarar för en åtgärd ser då till att det som är bestämt verkligen genomförs, och bedömer fortlöpande om det egna arbetssättet är effektivt eller om det måste förändras.

En utvärdering av åtgärderna är en mer systematisk analys och helhetsbedömning som den ansvariga personalen gör utifrån hur åtgärderna har fungerat. Utvärderingen syftar till att se över om de stödinsatser som har getts in har gett effekt. Utvärderingen av åtgärdsprogrammet görs av skolan vid en inplanerad tidpunkt. Det är inte specifikt reglerat i skollagen hur denna utvärdering ska gå till eller hur ofta den behöver göras. Eleven och elevens vårdnadshavare bör ges möjlighet att delta i utvärderingen.

Källor: 3 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

När ska ett åtgärdsprogram avslutas?

Rektorn beslutar om att avsluta åtgärdsprogrammet när det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd.

Ett beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram, eller om att minska omfattningen eller utformningen av åtgärderna, utgör också ett beslut om åtgärdsprogram, som är möjligt att överklaga för elev och vårdnadshavare.

En förutsättning för att avsluta ett åtgärdsprogram är att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd. Det varierar under hur lång tid elever är i behov av särskilt stöd. Vissa elever kommer att ha ett åtgärdsprogram under en kort tid, medan andra elever behöver särskilt stöd och åtgärdsprogram under hela sin skoltid.

Källor: 3 kapitlet 9 §, 28 kapitlet 9 § och 29 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 35.

Gäller sekretess och tystnadsplikt för åtgärdsprogram?

De utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i kommunala och statliga skolor blir allmänna handlingar när de är färdigställda. Detta är viktigt att ha i åtanke vid dokumentationen av utredningar och åtgärdsprogram eftersom alla, enligt offentlighetsprincipen, har rätt att ta del av allmänna handlingar med de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen. Utredningar och åtgärdsprogram måste därför upprättas på ett sådant sätt att de tar hänsyn till elevens integritet, men ändå uppfyller kraven enligt skollagen. Uppgifter i utredningar skyddas i många fall av offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Innan skolan lämnar ut en utredning eller andra handlingar måste det därför alltid göras en sekretessprövning för att undersöka om hela handlingen, eller delar av den, kan lämnas ut. Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess.

Eftersom ett åtgärdsprogram utgör ett beslut så faller åtgärdsprogram dock utanför det sekretessreglerade området. Skolan bör därför noga överväga vilka typer av uppgifter som tas med i ett åtgärdsprogram.

I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen. Handlingar hos en fristående skola är inte allmänna handlingar och skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. I fristående skolor gäller inte heller sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen. Däremot finns det bestämmelser i skollagen om tystnadsplikt vid enskilt bedrivna skolor och de bestämmelserna är avsedda att ge samma skydd för vissa uppgifter.

De flesta skolor använder IT-stöd för att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Då måste hanteringen av personuppgifter följa reglerna i bland annat dataskyddsförordningen (GDPR).

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 11.

GDPR, dataskyddsförordningen i förskola, skola och vuxenutbildning Länk till annan webbplats.

Vad gäller kring arkivering av åtgärdsprogram?

Frågor om arkivering regleras inte i skolans författningar utan i arkivlagen. Hos Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor finns mer information om arkivering.

Information om bevarande och gallring i kommunal verksamhet, Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågors webbplats Länk till annan webbplats.

Måste skolan använda Skolverkets blanketter för åtgärdsprogram?

Nej. Skolverkets blanketter för utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram är exempel på hur dokumentationen kan utformas. Skolor kan välja att utforma dokumentationen på annat sätt.

Stöd i arbetet

Exempel på blanketter för dokumentation av utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram

Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och distansundervisning

Vad innebär ett beslut om särskild undervisningsgrupp?

Om det finns särskilda skäl får rektorn besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska ges särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp, det vill säga en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt hör till. Rektorn får inte delegera ett sådant beslut till någon annan.

Det är viktigt att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte är mer ingripande än vad som behövs. Rektorn bör säkerhetsställa att ett beslut om särskild undervisningsgrupp inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt.

Placeringen ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats.

En rektors beslut om att en elev ska ges särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp får överklagas hos ÖKN.

Källor: 3 kapitlet 11 § och 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 33.

Innebär ett beslut om särskild undervisningsgrupp att eleven får en ny skolplacering?

Nej, ett beslut om att en elev ska ges särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp innebär inte att en elev får en ny skolplacering. Ett beslut om särskild undervisningsgrupp fattas av rektorn för den skola där eleven är inskriven.

Stöd inom ramen för en särskild undervisningsgrupp kan ges i andra lokaler med annan personal, men det är inte fråga om byte av skola i en sådan situation. Om en elev ska byta till en annan skola krävs ett separat beslut som fattas enligt de regler som gäller för skolplacering.

Källor: 3 kapitlet 9 och 11 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen, sidan 666.

Välja förskoleklass och grundskola eller grundsärskola

Får en kommun inrätta särskilda resursskolor?

Resursskolor är skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd.

Fristående skolor har enligt skollagen möjlighet att begränsa utbildningen till att avse elever i behov av särskilt stöd. Det finns ingen motsvarande reglering för kommuner som kan tillämpas i dagsläget. Det finns dock nya bestämmelser om kommunala resursskolor inom skolformerna grundskola och grundsärskola som ska tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 1 juli 2023.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande uttalat att bestämmelsen om det fria skolvalet inte kan anses utgöra ett förbud mot att inrätta resursskolor inom grundskolan vid vilka vårdnadshavare ges möjlighet att ansöka om placering av en elev. Principen om det fria skolvalet gäller såväl kommunala som fristående skolor. Givet detta förhållande måste de elever som sökt sig till en resursskola anses ha såväl sin ordinarie skolplacering som sin ordinarie undervisningsgrupp i resursskolan. Det är alltså skillnad mellan att ha specifika resursskolor som eleven söker till inom ramen för skolvalet och att på kommunnivå ha samordning av särskilda undervisningsgrupper till en specifik skola. I det senare fallet behåller eleverna sin ursprungliga skolplacering.

Källor: 3 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 35 § och 11 kapitlet 34 § skollagen samt HFD 2017 ref. 50.

Nya bestämmelser om resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Om det finns särskilda skäl får rektorn besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska ges särskilt stöd enskilt, även kallat enskild undervisning. Rektorn får inte delegera ett sådant beslut till någon annan.

Det är viktigt att beslut om enskild undervisning för en elev inte är mer ingripande än vad som behövs. Rektorn bör säkerhetsställa att ett sådant beslut inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt.

Placeringen ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats.

En rektors beslut om att en elev ska ges särskilt stöd enskilt får överklagas hos ÖKN.

Källor: 3 kapitlet 11 § och 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 33.

Vad innebär ett beslut om anpassad studiegång?

Ett beslut om anpassad studiegång för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebär avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. En förutsättning för att rektorn ska få besluta om anpassad studiegång för en elev är att annat särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Rektorn får inte delegera ett sådant beslut till någon annan.

Anpassad studiegång kan i vissa situationer vara en nödvändig åtgärd för att exempelvis göra det möjligt för en elev att koncentrera sig på ett mindre antal ämnen och få godkänt betyg i dessa. Möjligheten till anpassad studiegång måste dock användas med stor försiktighet och föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det är viktigt att ingreppet i elevens utbildning inte görs i en större omfattning än vad som krävs för att eleven ska ha förutsättningar att delta i skolarbetet.

En rektors beslut om anpassad studiegång får överklagas hos ÖKN.

Källor: 3 kapitlet 12 § och 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 33-34.

Vilka ämnen kan anpassas bort genom ett beslut om anpassad studiegång?

Det är inte specifikt reglerat vilka ämnen som helt eller delvis kan anpassas bort genom ett beslut om anpassad studiegång.

I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången dock utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Då ett beslut om anpassad studiegång innebär en risk att eleven inte når sådan behörighet är det viktigt att rektorn gör en prioritering av vilka ämnen som eleven ska koncentrera sig på. Eftersom behörighetskraven ser olika ut för gymnasieskolans program kan denna negativa konsekvens av en anpassad studiegång mildras om åtgärden utformas med målsättningen att eleven ska nå behörighet till exempel till ett visst gymnasieprogram.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Rektorn bör också säkerställa att ett beslut om anpassad studiegång för en elev inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt. Om det är en del av ett ämne som anpassas bort är det viktigt att det noga övervägs vilka delar av ämnet som det är lämpligt att göra avvikelser från.

Källor: 3 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 33.

Antagning till gymnasieskolan

Vad är skillnaden mellan anpassad studiegång och anpassad timplan?

Anpassad studiegång är en form av särskilt stöd som ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Anpassad timplan är en stödåtgärd som kan användas för nyanlända elever som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Anpassad timplan är inte en form av särskilt stöd och dokumenteras inte i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 12 och 12 h §§ skollagen.

Anpassad timplan Länk till annan webbplats.

Under vilka förutsättningar kan en elev i de obligatoriska skolformerna få särskilt stöd i form av distansundervisning?

Rektorn får besluta att en elev ska ges särskilt stöd i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kapitlet skollagen. Med ”annan undervisning” menas närundervisning eller fjärrundervisning. Det är alltså möjligt att kombinera distansundervisning med andra former av undervisning för en elev. Rektorn får inte delegera ett beslut om särskilt stöd i form av distansundervisning till någon annan.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får distansundervisning användas som en form av särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En förutsättning för att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd i dessa skolformer är dock att alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga. Det krävs också att elevens vårdnadshavare medger att distansundervisning används.

Som huvudregel får distansundervisning som särskilt stöd bara ges till elever i mellanstadiet och högstadiet. För elever i lågstadiet krävs synnerliga skäl, alltså extra starka skäl. Synnerliga skäl kan enligt förarbetena exempelvis anses finnas om en elev har en sådan infektionskänslighet att inte ens särskild undervisning i hemmet kan komma i fråga. Distansundervisning får inte användas i förskoleklassen.

Ett beslut om att en elev ska få särskilt stöd i form av distansundervisning får gälla för högst en termin åt gången. Enligt förarbetena till bestämmelserna bör ambitionen vara att eleven så snart som möjligt ska återgå till närundervisning och, om det behövs, inom ramen för närundervisning få särskilt stöd av annat slag. Även om skolan initialt gör bedömningen att en elev behöver distansundervisning i alla ämnen som är tillåtna och för hela terminen så behöver åtgärden utvärderas och skolan ta ställning till om eleven gradvis kan återgå till närundervisning i något eller några ämnen.

Distansundervisning får bara bedrivas av huvudmän som har fått ett godkännande för detta från Skolinspektionen. En ansökan om godkännande måste ha gjorts senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Källor: 3 kapitlet 11 a §§ och 22 kapitlet 2, 5 och 9 §§ skollagen, 5 b kapitlet 3 § skolförordningen, Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34 samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 83-84 och 235-236.

Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats

Förutsättningar för distansundervisning i olika skolformer

Ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används, Skolinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

I vilka ämnen i grundskolan och motsvarande skolformer får distansundervisning användas?

Ämnen där distansundervisning får användas

Vad menas med dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik?

Med ”dokumenterad” avses enligt förarbetena att problematiken på något sätt ska vara nedtecknad, till exempel i ett intyg från läkare, psykolog eller socionom. Men det är inte nödvändigt att eleven har fått någon fastställd diagnos. Dokumentationen kan också vara en utredning som gjorts av annan personal inom elevhälsa eller socialtjänst. Bestämmelserna om särskilt stöd i form av distansundervisning skiljer sig på detta sätt från övriga bestämmelser om särskilt stöd. För att en elev ska kunna få särskilt stöd i form av distansundervisning krävs både att eleven riskerar att inte nå målen för utbildningen och att eleven har en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. För andra former av särskilt stöd krävs enbart att eleven riskerar att inte nå målen.

I förarbetena finns exempel på vad som avses med en medicinsk, psykisk respektive social problematik:

  • Med medicinsk problematik avses att eleven har en somatisk sjukdom eller funktionsnedsättning som innebär att eleven av hälsoskäl är förhindrad att delta i den ordinarie undervisningen i skolan.
  • Med psykisk problematik avses till exempel att eleven har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning som innebär att eleven inte kan delta i den vanliga undervisningen.
  • Med social problematik avses att eleven har en mycket svår social situation.

Källor: 22 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 234-235.

Har en elev som lever med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning rätt till särskilt stöd i form av distansundervisning?

Det måste alltid göras en individuell prövning av om elev behöver särskilt stöd i form av distansundervisning. Alla elever ska bedömas utifrån sina individuella behov. En fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning utgör i sig inte ett skäl till att få särskilt stöd i form av distansundervisning. En elev med hörselnedsättning kan exempelvis med hjälp av tekniska hjälpmedel ofta ändå delta i den ordinarie undervisningen. Däremot kan en funktionsnedsättning i vissa fall leda till sådana medicinska eller psykiska problem att eleven är förhindrad att delta i den vanliga undervisningen i skolan. En fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning kan också vara en del av en mer omfattande medicinsk, psykisk eller social problematik som gör att en elev är förhindrad att delta i den ordinarie undervisningen och behöver särskilt stöd i form av distansundervisning.

Precis som för övriga elever krävs det alltså att en elev som lever med en funktionsnedsättning inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik för att distansundervisning ska få användas.

Källor: 3 kapitlet 11 a § och 22 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 79 och 235.

Stödåtgärder i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Rätt att gå om en kurs i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

Beslut om att en elev ska få gå om en kurs eller göra om gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källa: 9 kapitlet 1 och 5 §§ gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

När en elev i gymnasieskolan inte klarat en kurs Länk till annan webbplats.

Individuellt anpassat program i gymnasieskolan

En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om:

  1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
  2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
  3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

Beslut om att byta ut en viss kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.

Den inledande kursen i matematik (Matematik 1a, 1b eller 1c) får bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik utan att ett beslut om individuellt anpassat program behöver tas. Resterande kurser där det finns olika matematikspår (Matematik 2a, 2b, 2c, 3b och 3c) kan däremot inte bytas ut utan ett beslut om individuellt anpassat program.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena. Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och i vilken omfattning. Enligt Skolverkets bedömning kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minsta fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan däremot ingå med fler poäng inom ramen för ett individuellt anpassat program.

Ett beslut om individuellt anpassat program fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källor: 16 kapitlet 26- 28 §§ skollagen, 8 kapitlet 4-7 §§ samt 9 kapitlet 4 och 5 §§ gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

Mer om programbyte och individuellt anpassat program Länk till annan webbplats.

Individuellt anpassat program i gymnasiesärskolan

En elevs utbildning i gymnasiesärskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa

1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärskolan, eller
3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till.

Ett beslut om individuellt anpassat program fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källor: 9 kapitlet 4 a och 5 §§ gymnasieförordningen.

Reducerat program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Reducerat program i gymnasieskolan innebär att en elev befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet. Ett sådant beslut kan fattas om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Om en elev har följt ett reducerat program får skolan inte utfärda en gymnasieexamen vilket får konsekvenser för elevens möjligheter att studera vidare.

En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.

Rektorn bör pröva alla möjligheter för att en elev ska kunna fullfölja ett fullständigt program i gymnasie- eller gymnasiesärskolan, innan det fattas ett eventuellt beslut om reducerat program.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.

Källor: 16 kapitlet 26-28 §§ skollagen, 8 kapitlet 4-7 §§ och 9 kapitlet 6 § gymnasieförordningen samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år. Det gäller om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Det kan till exempel handla om elever som har svårt att koncentrera sig på många kurser samtidigt. För dessa elever kan en sådan åtgärd underlätta måluppfyllelsen, eftersom de då får möjlighet att koncentrera sig på färre kurser åt gången.

Förlängd undervisning är ett beslut som huvudmannen fattar och utgör inte per definition särskilt stöd, som beslutas av rektorn i ett åtgärdsprogram. Rektorn bör pröva alla möjligheter för att en elev ska kunna fullfölja ett fullständigt program i gymnasieskolan på avsedd tid, innan det fattas ett eventuellt beslut om åtgärder som innebär förlängd skolgång.

Källor: 3 kapitlet 9 § skollagen, 9 kapitlet 7 § gymnasieförordningen, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:334) om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34-35.

Särskilt stöd i form av distansundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Ett beslut om åtgärdsprogram får innebära att en elev ska ges särskilt stöd i form av distansundervisning och annan undervisning enligt 22 kapitlet skollagen. Med ”annan undervisning” menas närundervisning eller fjärrundervisning. Det är alltså möjligt att kombinera distansundervisning med andra former av undervisning för en elev. Rektorn får inte delegera ett beslut om särskilt stöd i form av distansundervisning till någon annan.

Distansundervisning får användas som särskilt stöd inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik.

För att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd för en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan krävs det att eleven själv samtycker till detta.

Ett beslut om att en elev ska få särskilt stöd i form av distansundervisning får gälla för högst en termin åt gången. Enligt förarbetena till bestämmelserna bör ambitionen vara att eleven så snart som möjligt ska återgå till närundervisning och, om det behövs, inom ramen för sådan undervisning få särskilt stöd av annat slag. Även om skolan initialt gör bedömningen att en elev behöver distansundervisning i alla ämnen som är tillåtna och för hela terminen så behöver åtgärden utvärderas och skolan ta ställning till om eleven gradvis kan återgå till närundervisning i något eller några ämnen.

Distansundervisning får enbart bedrivas av huvudmän som har fått ett godkännande för detta från Skolinspektionen. En ansökan om godkännande måste ha gjorts senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Källor: 3 kapitlet 11 a §§, 22 kapitlet 2 och 7 §§ skollagen, 4 b kapitlet 3 § gymnasieförordningen, Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34 samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 235-236.

Vad menas med dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik?

Har en elev som lever med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning rätt till särskilt stöd i form av distansundervisning?

Förutsättningar för distansundervisning i olika skolformer

Ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används, Skolinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

Gäller rätten till extra anpassningar och särskilt stöd för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som gör apl?

Ja. Om en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppnås i den eller de kurser som genomförs som apl gäller rätten till extra anpassningar, på samma sätt som under andra delar av utbildningen. Om extra anpassningar inte är tillräckligt har eleven rätt till särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 5-9 §§ skollagen.

Särskilt stöd i förskolan

Kan ett barn ha rätt till särskilt stöd i förskolan?

Ja, ett barn kan ha rätt till särskilt stöd i förskolan. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

För förskolan finns inte några bestämmelser om åtgärdsprogram. Det är en lokal fråga hur stödåtgärder dokumenteras i förskolan.

Källa: 8 kapitlet 9 § skollagen.

Extra anpassningar inom komvux

Vilken rätt har elever till extra anpassningar inom komvux?

Inom komvux ska utgångspunkten för den enskilda elevens utbildning vara elevens behov och förutsättningar. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar.

Elever inom vuxenutbildningen som behöver stöd i form av extra anpassningar har rätt till sådant stöd. Det gäller inom alla delar av komvux. Elever inom vuxenutbildningen har däremot inte rätt till särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 5 § och 20 kapitlet 2 § skollagen samt Läroplan för vuxenutbildningen.

Stöd i arbetet

Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningen Länk till annan webbplats.

Gäller rätten till extra anpassningar när elever inom komvux gör apl?

Ja. Om en elev riskerar att inte uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i den eller de kurser som genomförs som apl gäller rätten till extra anpassningar, på samma sätt som under andra delar av utbildningen.

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

Studiehandledning på modersmålet

Läshundar

Vad bör huvudmän och rektorer tänka på innan läshundar används i skolan?

Skolverket har fått signaler om att det blivit vanligare med så kallade läshundar i skolan. Varken i skollagen eller arbetsmiljölagen finns det några uttryckliga bestämmelser om man får eller inte får använda läshundar i skolan som en del av utbildningen. Däremot framgår det av bestämmelserna att skolorna har en skyldighet att se till att arbetsmiljön är god för alla som vistas i skolan. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till elevernas och de anställdas olika psykiska och fysiska förutsättningar. Ett exempel på en fysisk faktor kan vara pälsdjursallergi och ett exempel på en psykologisk faktor kan vara rädsla för hundar.

Även om läshundar skulle visa sig ge positiva effekter för vissa elever med särskilda behov behöver skolan ta hänsyn till att det kan finnas elever som av olika anledningar inte kan eller vill vistas i närheten av hundar i skolan. Om man planerar att införa så kallade läshundar i skolan behöver man bedöma olika aspekter av kvalitet och säkerhet innan en sådan insats införs. Elever med behov av särskilt stöd ska givetvis få det stöd de behöver, men det kan finnas många typer av insatser för att avhjälpa eller lindra ett visst stödbehov. Skolan måste både kunna se till att alla elever får den utbildning de har rätt till och att arbetsmiljön på skolan är god. En elevs stödinsatser kan därför inte innebära att en annan elevs rätt till utbildning åsidosätts eller att arbetsmiljön försämras.

Källor: 1 kapitlet 4–5 och 8–10 §§ samt 5 kapitlet 3–4 §§ skollagen, arbetsmiljölagen (1977:1160), samt arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Senast uppdaterad 14 september 2022