På grund av spridningen av covid-19 gäller under en begränsad tid delvis andra bestämmelser än normalt för skolväsendet. De ordinarie lagarna och reglerna gäller fortfarande, men de tillfälliga bestämmelserna innebär att huvudmän i en del fall kan få göra vissa undantag från delar av skolförfattningarna. En del information under Ansvar i skolfrågor måste därför läsas tillsammans med de tillfälliga reglerna.

Regler för förskolor och skolor som håller öppet eller behöver stänga på grund av coronapandemin

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd. Här hittar du information om regelverket kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolan ska ge extra anpassningar till de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Om extra anpassningar inte är tillräckligt ska skolan ge särskilt stöd. Skolan ska så långt det är möjligt ge de anpassningar och det stöd som krävs för att en elev ska uppnå kunskapskraven.

Ledning och stimulans

Vad innebär individualiserad utbildning och det kompensatoriska uppdraget?

Barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, det som ibland kallas för ”det kompensatoriska uppdraget”.

Utbildningen ska vara individualiserad, vilket betyder att den kan behöva utformas på olika sätt beroende på barnens eller elevernas individuella förutsättningar och behov. Därför kan skolan behöva använda sig av stöd, stimulans och det som kallas för särskilt stöd.

Källor: 1 kapitlet 4 § och 3 kapitlet 2 § skollagen.

Vad gäller för elever som har en funktionsnedsättning?

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Det gäller även elever som uppnår de mål som minst ska uppnås, eller får godkänt betyg. I förarbetena understryks att huvudmannen inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Rätten att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål gäller alla elever, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.

Rätten till särskilt stöd gäller däremot bara elever som inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller, om det gäller ämnesområden, de kravnivåer som gäller.

Källor: 1 kapitlet 4 § skollagen och 3 kapitlet 2 § skollagen samt proposition 2009/10:165 ( Den nya skollagen- för kunskap valfrihet och trygghet), sidan 662.

Vad gäller för elever som har lätt för sig i skolan?

Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Det betyder att alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet. Skolan kan alltså inte nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Detta innebär också att tillgängliga resurser inte bara får riktas mot de elever som har svårt att nå målen, utan att resurser även behöver riktas mot de elever som har lättare att nå utbildningens mål så att de kan utvecklas så långt som möjligt.

Källor: 1 kapitlet 4 § skollagen och 3 kapitlet 2 § skollagen samt prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap valfrihet och trygghet), sidan 662.

Stöd i arbetet
Särskilt begåvade eleverlänk till annan webbplats

Vad är extra anpassningar och särskilt stöd?

Vad är extra anpassningar?

Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar.

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig skolpersonal normalt kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Källor: 3 kapitlet 5 § skollagen och Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 11.

I vilka skolformer gäller rätten till extra anpassningar?

Rätten till stöd i form av extra anpassningar gäller i alla skolformer och fritidshemmet:

  • förskola
  • förskoleklass
  • grundskola
  • grundsärskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola
  • gymnasiesärskola
  • kommunal vuxenutbildning
  • fritidshemmet

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen.

Vad innebär det att extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet?

Stöd i form av extra anpassningar ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär att när det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska stödet i form av extra anpassningar ges med utgångspunkt i elevens hela utbildning och inte bara inriktas på ett eller ett fåtal ämnen, kurser eller andra utbildningsmoment. Stödet får dock inriktas på enbart ett specifikt ämne eller kurs eller en annan specifik del av en utbildning om det är uppenbart att elevens stödbehov är begränsat till just denna del av utbildningen.

Behöver en elev extra anpassningar i ett ämne, ämnesområde eller kurs ska skolan ta ett helhetsgrepp på elevens lärande när man planerar stödet. Det kan till exempel innebära att skolan sätter in stödinsatser i början av ett ämne, ämnesområde eller en kurs och fortsätter även efter att ämnet, ämnesområdet eller kursen är avslutad, om det inte är uppenbart att stödinsatserna inte längre behövs.

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2017/18:183 Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser, sidan 40-41.

Hur kan en elevs behov av extra anpassningar uppmärksammas?

En elevs behov av extra anpassningar kan uppmärksammas på flera olika sätt, till exempel genom att läraren har använt sig av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt bedömningsstöd eller utifrån resultatet på ett nationellt prov. Behovet kan också visa sig på mindre formaliserade sätt, till exempel genom lärarens egna observationer, uppgifter från övrig skolpersonal, eller från eleven och elevens vårdnadshavare.

Källa: 3 kapitlet 5 § skollagen

Vad är särskilt stöd?

En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges. En elev kan dock behöva ytterligare stöd eller annat stöd än det som ska ges alla elever. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår.

Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen. Även insatsernas omfattning och varaktighet måste beaktas.

Källor: 3 kapitlet 6-12 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen- för kunskap valfrihet och trygghet, sidan 663.

I vilka skolformer gäller rätten till särskilt stöd?

Rätten till särskilt stöd gäller de elever som inte når eller riskerar att inte nå målen i följande skolformer samt fritidshemmet:

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan
  • fritidshemmet.

Även barn i förskolan har rätt till särskilt stöd om de behöver det. Detta regleras dock i egna bestämmelser och är inte kopplat till måluppfyllelse på samma sätt som för övriga skolformer. I förskolan finns mål för verksamheten men inte kunskapskrav eller andra mål som barnen ska uppnå.

Vilken typ av särskilt stöd som kan ges skiljer sig åt beroende på vilken skolform det gäller. Till exempel kan stödinsatserna särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång enbart ges i grundskolan och motsvarande skolformer.

Det finns ingen rätt till särskilt stöd inom öppen fritidsverksamhet. Eftersom den öppna fritidsverksamheten har andra förutsättningar och en annan inriktning än fritidshemmet har personalen inte samma möjlighet att ge elever särskilt stöd. Men även i den öppna fritidsverksamheten bör personalen uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd och medverka till att eleverna får det stöd de behöver. Utifrån önskemål från elevens vårdnadshavare kan också elever i behov av särskilt stöd delta i öppen fritidsverksamhet, om deras behov kan tillgodoses i sådan verksamhet.

Inom kommunal vuxenutbildning gäller bestämmelserna om extra anpassningar, men inte bestämmelserna om särskilt stöd.

Källor: 8 kapitlet 9 § skollagen och 3 kapitlet 5­–6 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Särskilt stöd i förskolan

Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?

Extra anpassningar är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig på. Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från stöd som ges i form av extra anpassningar.

Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid kan till exempel vara att betrakta som stöd i form av extra anpassningar medan mer omfattande eller regelbundna specialpedagogiska insatser utgör särskilt stöd.

Vissa åtgärder får bara ges som särskilt stöd. Det gäller särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång i grundskolan och motsvarande skolformer, samt reducerat program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar. Om extra anpassningar inte räcker, eller om det finns särskilda skäl att anta att det inte kommer att räcka, ansvarar rektorn för att elevens eventuella behov av särskilt stöd utreds. Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. Särskilt stöd beslutas av rektorn i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 5 § och 7-12 §§ skollagen, 9 kapitlet 6 § gymnasieförordningen samt proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 38 samt Skolverkets allmänna råd med kommenterar om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 11.

Stöd i arbetet

Exempel på extra anpassningar och särskilt stöd

Hur ska extra anpassningar dokumenteras?

Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan (IUP) i de årskurser där en sådan ska upprättas.

I de årskurser och skolformer där det inte finns något krav på att upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan har Skolverket inte tagit fram några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Det finns i dessa fall inte något uttryckligt krav på sådan dokumentation i skolans författningar.

Det finns inte något som hindrar att skolan dokumenterar i större utsträckning än vad som regleras i skolförfattningarna. I vilken utsträckning och på vilket sätt extra anpassningar kan dokumenteras i dessa årskurser och skolformer är alltså något som man får ta ställning till lokalt.

Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram eftersom sådana anpassningar inte går att överklaga.

Källor: 3 kapitlet 5 och 9 §§, 10 kapitlet 13 §, 11 kapitlet 16-16 a §§ och 12 kapitlet 13 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 16.

Individuella utvecklingsplanen, IUP

Behöver elever ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd?

Nej, en diagnos, så som till exempel språkstörning, dyslexi, dyskalkyli eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som adhd, add eller autismspektrumtillstånd (AST), får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. På samma sätt innebär inte heller en funktionsnedsättning att en elev per automatik är i behov av särskilt stöd. Det är elevens förutsättningar att nå målen som ska avgöra vilket stöd hen får.

Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om det behövs ska en elev som har en funktionsnedsättning få stöd som så långt som möjligt motverkar konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Det krävs inte någon diagnos för att ha rätt till det. Den som har en funktionsnedsättning som medför svårigheter att nå kunskapskraven ska inte bara ges tillräckligt stöd för att nå den lägsta godtagbara kunskapsnivån, utan ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.

En elev som riskerar att inte nå de mål som minst ska uppnås ska få extra anpassningar. Om det inte räcker med extra anpassningar ska eleven få särskilt stöd. Rätten till extra anpassningar eller särskilt stöd för en elev som behöver det är alltså kopplad till elevens förutsättningar att nå de mål som minst ska uppnås, inte till eventuell diagnos eller funktionsnedsättning.

Källor: 3 kapitlet 2 § och 5–12 §§ skollagen och proposition 2013/14:148 Vissa skollagsfrågor, sidan 25-29.

Extra anpassningar och särskilt stöd under coronapandemin

Hur ska skolor förhålla sig till extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram vid fjärr- eller distansundervisning?

Se svaret under Fjärr- och distansundervisning under coronapandeminlänk till annan webbplats

Om skolor stänger, vad gäller då för elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder?

Det är viktigt att hitta lösningar för de elever som behöver särskilt stöd eller har hemförhållanden som gör det svårt att till exempel ta del av undervisning på distans.

Att en skola är delvis stängd innebär att en mindre andel elever kan få sin utbildning i skolans lokaler, även om resten av undervisningen sker på distans eller viss undervisning tillfälligt inte bedrivs alls. En del elever kan behöva vara närvarande i skolans lokaler för att få sin utbildning. Det gäller till exempel

  • elever som har behov av särskilt stöd i utbildningen som endast kan ges i lokalerna
  • elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av att delta i utbildningen i lokalerna

Med fysiska, psykiska och andra skäl menas till exempel funktionsnedsättningar eller elevens sociala situation, så som familjesituationen eller andra sociala skäl.

Källor: 2 § förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta och regeringens förordningsmotiv (Fm 2020:4), sidorna 3-4.

Skillnaden mellan stängda och delvis stängda skolor

Vilka elever kan få ta del av utbildningen i skolans lokaler om skolan är delvis stängd?

Vad menas med att ”en mindre andel” elever kan vara närvarande i skolan om den är delvis stängd?

Hur kan skolan arbeta med utredningar och utvärderingar av särskilt stöd när utbildning bedrivs på distans?

När den ordinarie undervisningen bedrivs på distans och elever och lärare inte träffas fysiskt är det särskilt viktigt att hitta rutiner för att uppmärksamma och följa upp elevens studiesituation.

Rektorn bör säkerställa att de rutiner skolan har avseende arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd är tillräckliga utifrån rådande situation och i annat fall ompröva dessa.

Elevhälsan har en viktig roll. När skolan gör en utredning om särskilt stöd ska samråd alltid ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

Utredningar av en elevs behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt.

Av ett åtgärdsprogram ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Uppföljningen och utvärderingen är viktiga för att säkerställa att det stöd som eleven har utifrån rådande situation är relevant och tillräckligt. Det är också viktigt att hitta rutiner för att identifiera elever som behöver särskilt stöd med anledning av att den ordinarie undervisningen sker på distans.

Särskilt stöd för enskilda elever i skolans lokaler kan till exempel ske genom

  • återkommande specialpedagogiskt stöd för enskild elev
  • återkommande stödsamtal med skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog
  • stöd av lärare/mentor i samband med undervisning i skolans lokaler som ett komplement till fjärr- eller distansundervisning.

Källor: 3 kapitlet 7 och 9 §§ skollagen.

Fjärr- och distansundervisning under coronapandeminlänk till annan webbplats

Utredning om särskilt stöd

När ska en utredning om särskilt stöd göras?

Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, eller de kravnivåer som gäller om eleven läser ämnesområden, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Det kan finnas fall där särskilt stöd kan behöva sättas in mer omgående. Det kan också finnas situationer där det redan från början finns särskilda skäl för lärare eller annan skolpersonal att anta att extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte kommer att vara tillräckliga. I dessa situationer ska anmälan till rektorn göras omedelbart, även om extra anpassningar inte har prövats först.

Källor: 3 kapitlet 7 § skollagen och proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 37-38.

Vad menas med att skyndsamt utreda behovet av särskilt stöd?

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Syftet är att eleven ska få det stöd hen behöver så fort som möjligt. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt medan det i andra fall kan krävas en mer omfattande utredning. I skollagen finns det inte någon definition av ”skyndsamt” i form av en tidsgräns. Skolverket har inte heller definierat begreppen i de allmänna råden om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Rektorn på skolan avgör inom vilken tidsram som en utredning ska genomföras och hur omfattande en utredning ska vara. Ytterst är det skolans huvudman, som genom sitt ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen, ansvarar för att utredningen genomförs tillräckligt snabbt.

Utredningen ska genomföras med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska eleven ges det. Lagen ger inget utrymme för ekonomiska hänsynstaganden i sammanhanget.

Källa: 1 kapitlet 10 § skollagen, 2 kapitlet 8 § skollagen och 3 kapitlet 7 § skollagen.

Vad menas med ”andra svårigheter i sin skolsituation”?

Rektorn ska se till att en elevs behov av särskilt stöd utreds om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation som på sikt kan leda till att eleven inte når kunskapskraven. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro. Om utredningen kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram tas fram. Det är även möjligt att sätta in extra anpassningar för en elev som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källor: 3 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 12–13.

Vad ska en utredning om särskilt stöd innehålla?

Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Utredningen kan till exempel bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 28 och 30.

Vilken roll ska elevhälsan ha i en utredning om särskilt stöd?

Enligt skollagen ska rektorn, eller den som genomför en utredning om särskilt stöd, samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart att det inte behövs. Behovet av samarbete varierar, men det är endast i undantagsfall som det är uppenbart att samråd inte behövs med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.

I samband med en mer grundlig utredning är det viktigt att skolan, utöver personal med specialpedagogisk kompetens, även involverar andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, till exempel en logoped eller en person som arbetar med habilitering. De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det nödvändigt att underrätta rektorn om det.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 28.

Hur ska skolan samarbeta med vårdnadshavare när en utredning om särskilt stöd görs?

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevens utveckling och lärande är det viktigt att lärare och övrig skolpersonal samarbetar med eleven och elevens vårdnadshavare i utredningen. I samarbetet är det nödvändigt att det finns en lyhördhet inför elevens och vårdnadshavarens unika kunskaper om situationen.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

Behöver vårdnadshavare ge sitt medgivande till en utredning?

Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande om läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. Om vårdnadshavare skulle ha invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven kan de överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram. De kan också överklaga om rektorn har beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd. I övrigt kvarstår skolans ansvar att ge eleven det stöd han eller hon behöver. Skolan får aldrig sluta att söka efter lösningar som hjälper eleven att nå utbildningens mål.

Källor: 28 kapitlet 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

Skolverkets blanketter för utredning om särskilt stöd

Åtgärdsprogram

Vad är ett åtgärdsprogram?

Åtgärdsprogrammet är det dokument där skolan skriver ned vilka behov av särskilt stöd eleven har och hur skolan ska tillgodose dem. Åtgärdsprogrammet ska beskriva det särskilda stöd som en elev ska få.

Åtgärdsprogram ska tas fram för en elev som ska ges särskilt stöd i:

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • fritidshemmet
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan

Källa: 3 kapitlet 9 § skollagen.

Vilken information ska ett åtgärdsprogram innehålla?

I den första delen av åtgärdsprogrammet anges det behov av särskilt stöd som eleven har. I den andra delen av åtgärdsprogrammet anges de åtgärder som bedöms vara relevanta. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar och dokumenterar är kopplade både till elevens behov av särskilt stöd och till kunskapsmålen i läroplanen eller till de kunskapskrav eller kravnivåer som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vara konkreta och utvärderingsbara vilket innebär att det måste framgå på vilket sätt och i vilken omfattning som eleven ska få stöd.

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. I samtal med skolan kan de ge sin syn på skolsituationen, elevens styrkor och svårigheter samt komma med egna förslag till åtgärder. Studier visar att det har stor betydelse att elever och deras vårdnadshavare är aktiva vid utarbetandet av ett åtgärdsprogram för att programmet ska vara framgångsrikt.

Källor: 3 kapitlet 9 § skollagen och Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 35-37.

Hur ska åtgärdsprogrammet vara utformat?

Ett åtgärdsprogram ska dokumenteras och beslutas skriftligt. Beslutet ska ange vem det gäller, vilket lagrum beslutet grundar sig på och datum för när beslutet fattades. Det ska också innehålla skälen för beslutet samt undertecknas av beslutsfattaren. Ett beslut om åtgärdsprogram undertecknas av rektorn eller den i personalen som har fått i uppdrag att fatta beslut om åtgärdsprogrammet.

Vid beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram, liksom vid beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram, behöver skolan dokumentera vilket datum eleven och elevens vårdnadshavare har fått ta del av åtgärdsprogrammet. Detta behöver skolan göra eftersom elevens vårdnadshavare, samt de elever som har fyllt 16 år, har tre veckor på sig från detta datum att ta ställning till om de upplever att åtgärderna motsvarar elevens behov eller om de vill överklaga. Det förekommer även att åtgärdsprogrammet undertecknas av eleven och elevens vårdnadshavare, men detta är inget krav. De kan fortfarande överklaga åtgärdsprogrammet även om de har undertecknat det. Det är viktigt att informationen om möjligheten att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram är formulerad på ett sådant sätt att eleven och elevens vårdnadshavare förstår hur de ska gå till väga.

Källor: 28 kapitlet 16 § skollagen och Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 37–39 och 47-49.

Vilken rätt finns att överklaga ett åtgärdsprogram?

Måste man använda sig av Skolverkets blanketter? Kan man göra ändringar i dem?

Skolverkets blanketter för åtgärdsprogram som finns i våra allmänna råd är förslag på hur dokumentationen kan utformas. Skolor kan också använda andra blanketter eller utforma dokumentationen på annat sätt. Det viktiga är att man följer skollagens bestämmelser kring åtgärdsprogram när dokumentationen utformas.

Hur ofta ska ett åtgärdsprogram följas upp och utvärderas?

Hur ofta det är lämpligt att följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram beror på elevens behov av särskilt stöd. Behovet av uppföljning och utvärdering kan också variera över tid. Det är rektorn, eller den i personalen som har fått i uppdrag av rektorn att besluta om ett åtgärdsprogram, som i det enskilda fallet måste avgöra hur ofta det är lämpligt att göra uppföljningar och utvärderingar.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 44–45.

Vad är skillnaden mellan uppföljning och utvärdering av ett åtgärdsprogram?

Med uppföljning avses den ansvariga personalens kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärderna i vardagen. Varje person som ansvarar för en åtgärd ser då till att det som är bestämt verkligen genomförs, och bedömer fortlöpande om det egna arbetssättet är effektivt eller om det måste förändras.

En utvärdering av åtgärderna är en mer systematisk analys och helhetsbedömning som den ansvariga personalen gör av hur åtgärderna har fungerat. Vid en inplanerad tidpunkt gör skolan en utvärdering av åtgärdsprogrammet. Det är inte reglerat hur denna utvärdering ska ske, men eleven och vårdnadshavarna bör ges möjlighet att delta i utvärderingen.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 44–45.

Innebär beslut om förändringar i åtgärdsprogrammet ett beslut om nytt åtgärdsprogram?

Ja, om en utvärdering visar att åtgärderna behöver förändras utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Detsamma gäller om skolan tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kommer fram till att åtgärdsprogrammet fungerar, men att de tidigare beslutade åtgärderna skulle behöva pågå under en längre tid. Skolan kan i dessa fall kopiera det tidigare åtgärdsprogrammet, föra in eventuella kompletteringar eller stryka någon åtgärd som inte längre är aktuell. Programmet förses därefter med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter. Det behöver inte göras något formellt avslut av det tidigare åtgärdsprogrammet när ett nytt åtgärdsprogram utarbetas.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 45.

Vilken rätt finns att överklaga ett åtgärdsprogram?

Beslut av en rektor om åtgärdsprogram, särskilt stöd som ges i en annan undervisningsgrupp eller enskilt, eller anpassad studiegång får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN). Det går också att överklaga beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram.

Hos Skolväsendets överklagandenämnd finns mer information om överklagan.

Källa: 28 kapitlet 16 § skollagen.

Information om att överklaga åtgärdsprogram (ÖKN:s webbplats)länk till annan webbplats

När ska ett åtgärdsprogram avslutas?

När det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet, efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Det är rektorn, eller den i personalen som rektorn har delegerat ansvaret för att besluta om åtgärdsprogrammet till, som ansvarar för att avsluta programmet.

Skolan behöver dokumentera det formella beslutet om att avsluta ett åtgärdsprogram eftersom det är möjligt att överklaga även detta beslut.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 46.

Gäller sekretess för åtgärdsprogram?

De utredningar och åtgärdsprogram som utarbetas i kommunala och statliga skolor blir allmänna handlingar när de är färdigställda. Detta är viktigt att ha i åtanke vid dokumentationen av utredningar och åtgärdsprogram eftersom alla, enligt offentlighetsprincipen, har rätt att ta del av allmänna handlingar. Utredningar och åtgärdsprogram måste därför upprättas på ett sådant sätt att de tar hänsyn till elevens integritet, men ändå uppfyller kraven enligt skollagen. Uppgifter i utredningar skyddas i många fall av lagstiftningen om offentlighet och sekretess. Innan skolan lämnar ut en utredning måste det därför alltid göras en sekretessprövning för att undersöka om hela handlingen, eller delar av den, kan lämnas ut. Om skolan har låtit göra medicinska, psykologiska eller sociala utredningar i ärendet är uppgifterna vanligen sådana att de ska beläggas med sekretess.

Eftersom ett åtgärdsprogram däremot utgör ett beslut så faller åtgärdsprogram utanför det sekretessreglerade området. Skolan bör därför noga överväga vilka typer av uppgifter som tas med i ett åtgärdsprogram.

I fristående skolor gäller inte offentlighetsprincipen. Handlingar på en fristående skola är inte allmänna handlingar och skolan är inte skyldig att lämna ut handlingar på begäran. I fristående skolor gäller inte heller sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen. Däremot finns det bestämmelser i skollagen om tystnadsplikt vid enskilt bedrivna skolor och de bestämmelserna kan ge samma skydd för vissa uppgifter.

De flesta skolor använder IT-stöd för att dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Då måste hanteringen av personuppgifter följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kompletterande dataskyddsregler.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 16–17.

Överlämning vid skolbytelänk till annan webbplats

GDPR, dataskyddsförordningen i förskola, skola och vuxenutbildninglänk till annan webbplats

Hur ska ett åtgärdsprogram arkiveras?

Frågor om arkivering regleras inte i skolans författningar utan i arkivlagen (1990:782). Kommunala skolor ska följa arkivlagen och de råd om bevarande och gallring som utarbetas av Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. För fristående skolor gäller inte dessa regler, även om de givetvis kan använda dem som vägledning. Vill man veta mer om arkivlagstiftningen kan man vända sig till Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor (SKA).

Information om bevarande och gallring i kommunal verksamhet (Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågors webbplats)länk till annan webbplats

Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång

Vad innebär ett beslut om särskild undervisningsgrupp?

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör om det finns särskilda skäl. Detta kallas för särskild undervisningsgrupp. Det är rektorn som beslutar om särskild undervisningsgrupp och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Särskild undervisningsgrupp kan vara att en elev får undervisning i en annan grupp inom skolan. Det kan också vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland i så kallade resursskolor. Skälet till att en elev placeras i en särskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven. Det är också viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen när det är möjligt.

Källor: 3 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 34 och 39–40.

Innebär ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp att eleven får en ny skolplacering?

Nej, ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan inte ersätta beslut om skolplacering enligt bestämmelserna i respektive skolformskapitel.

Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp får inte innebära att eleven i och med det placeras vid en annan skolenhet. Beslut om skolplacering ska fattas i ett separat beslut enligt de regler som gäller för skolplacering. Eftersom målsättningen vid placering i en särskild undervisningsgrupp är att eleven ska återgå till sin ordinarie klass är det viktigt att det är klarlagt vid vilken skolenhet eleven har sin placering. Det finns inte något som hindrar att beslutet om särskild undervisningsgrupp innebär att eleven får sin undervisning på en annan skola (till exempel en resursskola), men det innebär alltså inte att eleven får en ny skolplacering.

Källa: Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen, sidan 666.

Får en kommun inrätta särskilda resursskolor?

Resursskolor används ibland som benämning på skolenheter som avgränsat målgruppen till elever som är i behov av särskilt stöd.

Fristående skolor har enligt skollagen möjlighet att begränsa utbildningen till att avse elever i behov av särskilt stöd. Det finns ingen motsvarande uttrycklig reglering för kommuner.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett avgörande från den 28 juni 2017 uttalat att bestämmelsen om det fria skolvalet inte kan anses utgöra ett förbud mot att inrätta resursskolor inom grundskolan vid vilka vårdnadshavare ges möjlighet att ansöka om placering av en elev. Principen om det fria skolvalet gäller såväl kommunala som fristående skolor. Givet detta förhållande måste de elever som sökt sig till en resursskola anses ha såväl sin ordinarie skolplacering som sin ordinarie undervisningsgrupp i resursskolan. Det är alltså skillnad mellan att ha specifika resursskolor som eleven söker till inom ramen för skolvalet och att på kommunnivå ha samordning av särskilda undervisningsgrupper till en specifik skola. I det senare fallet behåller eleverna sin ursprungliga skolplacering.

Källa: 10 kapitlet 24, 29-30 och 35 §§ skollagen samt HFD 2017 ref. 50.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska undervisas enskilt om det finns särskilda skäl. Det kallas för enskild undervisning. Det är rektorn som beslutar om enskild undervisning och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Skälet till att en elev får enskild undervisning kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar. Det är dock inte enskild undervisning om en elev vid ett eller ett par tillfällen i veckan får sin undervisning utanför den ordinarie klassens ram. Det avgörande är hur långvarig och omfattande den enskilda undervisningen är.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven. Det är också viktigt att skolan strävar efter att eleven ska återgå till den ordinarie gruppen när det är möjligt.

Källor: 3 kapitlet 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 34 och 39–41.

Vad innebär ett beslut om anpassad studiegång?

Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen för en enskild elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.

Anpassad studiegång kan i vissa situationer vara en nödvändig åtgärd för att exempelvis möjliggöra för en elev att koncentrera sig på ett mindre antal ämnen och få ett godkänt betyg i dessa. Ett beslut om anpassad studiegång förutsätter att särskilt stöd inte i tillräcklig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om anpassad studiegång. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Därför är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet.

Källor: 3 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 34 och 39–41.

Antagning till gymnasieskolan

Vilka ämnen kan helt eller delvis anpassas bort?

Inom ramen för ett beslut om anpassad studiegång går det att göra avvikelser från alla ämnen i timplanen. En anpassad studiegång i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska dock utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Ett beslut om anpassad studiegång kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det är viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet.

Källor: 3 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidorna 34 och 39–41.

Vad är skillnaden mellan anpassad studiegång och anpassad timplan?

Anpassad studiegång är en form av särskilt stöd. Det innebär att skolan får göra avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Ett beslut om anpassad studiegång ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Anpassad timplan kan användas för nyanlända elever som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan eller specialskolan. Anpassad timplan innebär att skolan kan prioritera bort ett eller flera ämnen till förmån för de ämnen, med vissa undantag, som krävs för gymnasiebehörighet. Elevens totala undervisningstid ska dock vara minst lika stor som för andra elever som går i motsvarande årskurs. Anpassad timplan ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Källor: 3 kapitlet 12 och 12 h §§ skollagen.

Anpassad timplanlänk till annan webbplats

Stödåtgärder i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Rätten att gå om en kurs i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Om eleven har slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg får eleven gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång. Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

Beslut om att en elev ska få gå om en kurs eller göra om gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte är myndig ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källa: 9 kapitlet 1 och 5 §§ gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

När en elev i gymnasieskolan inte klarat en kurslänk till annan webbplats

Individuellt anpassat program i gymnasieskolan

Om det finns särskilda skäl får det beslutas att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.

För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande:

  1. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program.
  2. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.
  3. Beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

Beslut om att byta ut en viss kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena. Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och i vilken omfattning. Enligt Skolverkets bedömning kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minsta fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan däremot ingå med fler poäng inom ramen för ett individuellt anpassat program. Beslut om individuellt anpassat program fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte är myndig ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källor: 16 kapitlet 14 § och 26- 28 §§ skollagen, 8 kapitlet 4-7 §§ och 9 kapitlet 4 och 5 §§ gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

Mer om programbyte och individuellt anpassat programlänk till annan webbplats

Individuellt anpassat program i gymnasiesärskolan

Om det finns särskilda skäl får en elevs utbildning i gymnasiesärskolan avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa

1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärskolan, eller
3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till

Beslut om individuellt anpassat program fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte är myndig ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källa: 19 kapitlet 13 § skollagen 9 kapitlet 4 a och 5 §§ gymnasieförordningen.

Reducerat program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Reducerat program i gymnasieskolan innebär att en elev befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet. Ett beslut om reducerat program kan fattas om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Om en elev har följt ett reducerat program får skolan inte utfärda en gymnasieexamen vilket får konsekvenser för elevens möjligheter att studera vidare.

En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.

Källa: 9 kapitlet 6 § gymnasieförordningen.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år. Det gäller om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Källa: 9 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Särskilt stöd i förskolan

Kan ett barn ha rätt till särskilt stöd i förskolan?

Ja, ett barn kan ha rätt till särskilt stöd i förskolan. Förskolan ska ge det stöd som barnets speciella behov kräver om barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är rektorn som ska se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska få möjlighet att delta när man utformar de särskilda stödinsatserna.

I förskolan finns inte någon rätt till åtgärdsprogram på samma sätt som i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det är rektorn som bestämmer hur stödåtgärder ska dokumenteras i förskolan.

Källa: 8 kapitlet 9 § skollagen.

Extra anpassningar inom vuxenutbildningen

Vilken rätt har elever till extra anpassningar inom vuxenutbildningen?

Inom komvux ska utgångspunkten för den enskilda elevens utbildning vara elevens behov och förutsättningar. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar.

Elever inom vuxenutbildningen som behöver stöd i form av extra anpassningar ska få det, oavsett undervisningsform och studienivå. De har däremot inte rätt till särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig personal brukar kunna genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det kan handla om att anpassa scheman med kortare eller längre lektionspass eller erbjuda flexibla pauser. Det kan också handla om att erbjuda lektionspass på olika tider, att kunna kombinera distansstudier med extra lärarstöd eller att erbjuda handledning på plats.

Källor: 3 kapitlet 5 §, 20 kapitlet 2 § skollagen, Läroplan för vuxenutbildningen, del 1 och 2.

Stöd i arbetet

Planera för individanpassning och extra anpassningar inom vuxenutbildningenlänk till annan webbplats

Studiehandledning på modersmålet

Vem har rätt till studiehandledning på modersmålet?

Se svaren under Stöd för nyanlända eleverlänk till annan webbplats

Skolverket välkomnar synpunkter på förslag

Skolverket vill gärna få in synpunkter på förslag som handlar om reviderade allmänna råd med kommentarer om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Ta del av förslaget i sin helhet och lämna synpunkter.

När är senaste datumet för att lämna synpunkter?

Skolverket välkomnar synpunkter på förslaget till reviderade allmänna råd med kommentarer. Lämna synpunkter senast den 23 april 2021.

Senast uppdaterad 20 april 2021

Innehåll på denna sida