Fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola ska erbjudas fritidshem. Här svarar vi på frågor om rätten till fritidshem och vilka regler som gäller för öppen fritidsverksamhet.

När har ett barn rätt till fritidshem?

Vilken rätt har ett barn till fritidshem?

Kommunen ska erbjuda fritidshem för elever som går i kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Hemkommunen ska även erbjuda fritidshem för elever som går i fristående skolor som inte har fritidshem. Huvudmän för fristående skolor kan erbjuda fritidshem till sina elever, men har ingen skyldighet att göra det. Staten ska erbjuda fritidshem till elever i specialskolan och sameskolan.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven behöver en sådan plats.

En elev ska erbjudas utbildning i fritidshemmet så mycket som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

”Ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt” kan till exempel handla om

  • elever med ett annat modersmål än svenska
  • elever som bor i glesbygden
  • elever vars föräldrar är arbetslösa, sjukskrivna eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En elev ska även erbjudas utbildning i fritidshem om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.

Fritidshem ska erbjudas eleven till och med vårterminen det år hen fyller 13 år. Från och med höstterminen det år eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem om inte eleven på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast ett fritidshem kan ge.

Elever ska erbjudas fritidshem under den del av dagen då de inte går i skolan och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med helger.

Källor: 14 kapitlet 3–8 §§, 25 kapitlet 2 och 4–5 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 774.

Vad är öppen fritidsverksamhet?

Vad är pedagogisk omsorg som kan erbjudas i stället för fritidshem?

Se svaret under vår information om pedagogisk omsorg

Kan barn som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige ha rätt till fritidshem?

Ja. Vissa barn anses enligt skollagen som bosatta i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Dessa barn har rätt till fritidshem på samma villkor som barn som är eller ska vara folkbokförda här i landet. Det gäller bland annat

  • asylsökande barn
  • barn som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mellan vilka tider måste fritidshem hålla öppet?

Det är inte reglerat mellan vilka klockslag ett fritidshem måste hålla öppet. En elev i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan ska erbjudas utbildning i fritidshem så mycket som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. En elev ska även erbjudas utbildning i fritidshem om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. Det gäller både för kommunen och för fristående huvudmän som valt att erbjuda fritidshem för sina elever.

Fritidshem ska erbjudas under den del av dagen som eleverna inte går i skolan och under lov. Men huvudmannen behöver inte erbjuda fritidshem under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Källor: 14 kapitlet 5, 6 och 8 §§ skollagen.

Har barn rätt till fritidshem på obekväm arbetstid? Finns det en rätt till nattis?

Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Däremot ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då fritidshem inte erbjuds, exempelvis så kallade nattis. Barnen ska då få omsorg så mycket som behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källor: 14 kapitlet 8 § och 25 kapitlet 5 § skollagen.

Finns det en rätt till fritidshem på obekväm arbetstid, nattis, som bedrivs på ett nationellt minoritetsspråk?

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som bedriver omsorg för barn under tid då fritidshem inte erbjuds ska sträva efter att erbjuda barn plats i sådan verksamhet där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska, om barnets vårdnadshavare begär det.

Om kommunen erbjuder omsorg under tid då fritidshem inte erbjuds, exempelvis så kallade nattis, ska vårdnadshavare som ansöker om sådan verksamhet tillfrågas om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

Källa: 25 kapitlet 5 a § skollagen.

Vad menas med en väsentlig del av verksamheten?

Det övergripande syftet med bestämmelserna om nationella minoritetsspråk är att språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Verksamheten på minoritetsspråket bör därför vara så omfattande att den bidrar till det syftet. Det är upp till varje kommun att närmare avgöra hur de ska göra för att leva upp till detta.

Begreppet ”en väsentlig del” måste tolkas utifrån en helhetsbedömning av verksamheten. Hur många timmar som verksamheten bedrivs på minoritetsspråket har förstås stor betydelse. Även följande faktorer har betydelse:

  • Hur bra språkkunskaper personalen har.
  • Hur verksamheten strukturerar sitt arbete med språkrevitalisering, det vill säga att bevara, utveckla och föra vidare språket.
  • Vilka arbetsmetoder verksamheten använder.
  • Hur mycket vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i arbetet med att revitalisera språket. Det är viktigt att vårdnadshavare och andra i barnets omgivning blir involverade eftersom det rör sig om överföring av språk och kultur.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidorna 57–59.

Har en elev rätt till fritidshem om en förälder är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med annat barn?

Det finns ingen automatisk rätt till fritidshem baserat på att en förälder är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med ett annat barn. Däremot kan en elev ha rätt till fritidshem om eleven

  • har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt
  • av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av utbildning i fritidshem.

”Ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt” kan till exempel handla om

  • elever som har ett annat modersmål än svenska
  • elever som bor i glesbygden
  • elever vars föräldrar är arbetslösa, sjukskrivna eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Källor: 14 kapitlet 5–7 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 774.

Vem ansvarar för att erbjuda fritidshem?

Det är den kommun i vilken eleven går i skolan som ansvarar för att erbjuda utbildning i fritidshem. För elever i specialskolan och sameskolan är det staten som ska erbjuda fritidshem.

Huvudmän för fristående skolor kan erbjuda fritidshem till sina elever, men har ingen skyldighet att göra det. Fristående skolor har ofta fritidshem, men om en fristående huvudman inte anordnar sådan verksamhet så är det elevens hemkommun som ansvarar för att erbjuda fritidshem.

Källa: 14 kapitlet 3 § skollagen.

Har man rätt att fritt välja fritidshem på samma sätt som när man väljer skola?

Nej. Placering i fritidshem går inte till på samma sätt som vid skolplacering, där vårdnadshavarens önskemål som huvudregel ska vara styrande. En elev ska erbjudas plats i ett fritidshem vid den skola som eleven går i, eller så nära skolan som möjligt. En av anledningarna till detta är att fritidshemmet ska komplettera och samverka med utbildningen i skolan.

Föräldrars och elevers önskemål om var eleven ska gå i fritidshem är dock alltid viktiga att beakta.

Det finns också möjlighet för föräldrar och elever att välja ett fritidshem som inte hör till en skola, när sådana finns att tillgå. Då räknas inte fritidshemmet som en skolenhet enligt skollagen. Sådana, så kallade ”friställda”, fritidshem kan ha antingen en kommunal eller en fristående huvudman.

Källor: 14 kapitlet 2–3 och 10 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 408–409.

Hur snabbt ska plats i fritidshem erbjudas?

Det är inte specifikt reglerat inom vilken tid en huvudman måste erbjuda plats i fritidshemmet åt en elev. Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven behöver en sådan plats.

Källa: 14 kapitlet 4 § skollagen.

Rätt till fritidshem och öppen fritidsverksamhet under coronapandemin

Får en huvudman begränsa rätten till fritidshem eller öppen fritidsverksamhet för vissa elever trots att verksamheten håller öppet?

Utifrån skolförfattningarna finns det inte någon möjlighet för huvudmän att begränsa rätten till fritidshem eller öppen fritidsverksamhet för vissa elever i syfte att hantera personalbrist eller att motverka smittspridning. Det har inte skett några förändringar i regelverket kring rätten till fritidshem eller öppen fritidsverksamhet så länge verksamheten håller öppet. Om fritidshemmet eller den öppna fritidsverksamheten har brist på personal och därför vill vädja till föräldrar att ha sina barn hemma om de kan, bör vädjan riktas generellt till alla barns föräldrar och inte till vissa specifika grupper. I beslut som rör barn ska barnets bästa beaktas.

Om fritidshemmet eller den öppna fritidsverksamheten har brist på personal kan föräldrar naturligtvis själva ta initiativ till att ha sina barn hemma i större utsträckning än vanligt, för att underlätta arbetssituationen för personalen. Detta under förutsättning att föräldrarna har den möjligheten.

Källa: 1 kapitlet 10 § skollagen.

Möjlighet att tillfälligt stänga ett fritidshem

Får man stänga fritidshem under sommaren?

Personalen i fritidshem har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse som ger en kommun möjlighet att stänga alla fritidshem samtidigt. Elever ska tas emot i fritidshem så mycket som behövs om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det gäller även elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling genom fritidshemmet. Skyldigheten att ta emot elever i fritidshem gäller också under lov.

Elever kan erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men då måste man ta hänsyn till elevernas behov av trygghet och kontinuitet. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att fritidshemmet ligger inom ett rimligt avstånd från elevens hem.

Källor: 14 kapitlet 5–8 §§ skollagen och proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33.

Får man stänga fritidshem för personalutbildning och planeringsdagar?

Fritidshem kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller utbildning. Det är inte reglerat om fritidshem får stänga av dessa anledningar eller hur många dagar som är tillåtet. Av förarbetsuttalanden och praxis framgår att stängning för planering eller utbildning kan accepteras i undantagsfall.

Frågan om kortare stängning av verksamheten för personalplanering, personalutbildning och liknande ändamål har behandlats vid flera tillfällen av Justitieombudsmannen (JO). Två dagars stängning för personalplanering har lämnats utan kritik i ett fall där alternativ omsorg erbjöds. Fyra dagars stängning per år för personalutbildning har lämnats utan kritik i ett fall där kommunen skulle bistå med omsorg vid behov.

Om ett fritidshem behöver stänga för personalutbildning eller planering så kan huvudmannen inte kräva att föräldrarna själva tar hand om sina barn dessa dagar. Huvudmannen för ett fritidshem är kommunen om det är ett kommunalt fritidshem och styrelsen eller motsvarande om det är ett fristående fritidshem.

Huvudmannen måste kunna erbjuda föräldrarna ett godtagbart alternativ till verksamheten under de aktuella dagarna. Det är viktigt att huvudmannen strävar efter att planera personalutbildning och liknande aktiviteter så att inte hela verksamheten behöver stängas.

Huvudmannen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall.

Källor: 14 kapitlet 5–8 §§ skollagen, proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33, RÅ 1992 referat 31, JO 1992/93 sidan 284–285, JO beslut 2001-11-19, diarienummer 4902000, JO beslut 2008-10-16, diarienummer 3207–2008 samt JO beslut 2009-03-06 diarienummer 1819–2008.

Särskilt stöd i fritidshemmet

Kan en elev ha rätt till särskilt stöd i fritidshemmet?

Se svaret under Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Avgifter i fritidshemmet

Arbetsmiljön i fritidshemmet

Vilka regler gäller för arbetsmiljön i fritidshemmet?

Huvudmannen ska enligt skollagen se till att eleverna i fritidshemmet erbjuds en god miljö och att det ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. I skollagen står det även att utbildningen i fritidshemmet ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen ska också se till att elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek.

Undervisningen i fritidshemmet ska enligt skollagen komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande. Enligt läroplanen utgör omsorg, utveckling och lärande en helhet i fritidshemmet.

Av Skolverkets allmänna råd om fritidshem framgår att huvudmannen och rektorn bör se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp. Huvudmannen och rektorn ansvarar för att fritidshemmets lokaler ger utrymme för olika typer av verksamhet, både livliga aktiviteter och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Eleverna behöver också ha tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. Boverket har tagit fram allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid bland annat fritidshem.

Till skillnad från i skolan gäller inte arbetsmiljölagen för elever i fritidshemmet. Men utöver skollagens regler finns det bestämmelser i miljöbalken som ställer krav på inomhusmiljön i fritidshemmet.

Källor: Miljöbalk (1998:808), 2 kapitlet 35 §, 5 kapitlet 3 §, och 14 kapitlet 9 § skollagen, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) samt Skolverkets allmänna råd med kommentarer om fritidshemmet, sidan 18–19.

Skolverkets allmänna råd om fritidshem

Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (Boverkets webbplats)länk till annan webbplats

Öppen fritidsverksamhet

Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem. Detta gäller om inte eleven på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Källa: 14 kapitlet 7 § skollagen.

Vad är öppen fritidsverksamhet?

Öppen fritidsverksamhet tillhör så kallad annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller bestämmelserna i skollagen bara om det anges särskilt. Öppen fritidsverksamhet är inte en egen skolform och ingår inte i skolväsendet.

Vad är annan pedagogisk verksamhet?

Med annan pedagogisk verksamhet menas

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet
  • omsorg under den tid då kommunen inte erbjuder förskola eller fritidshem.

Källa: 25 kapitlet 1 § skollagen.

Med annan pedagogisk verksamhet menas

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet
  • omsorg under den tid då kommunen inte erbjuder förskola eller fritidshem.

Källa: 25 kapitlet 1 § skollagen.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i skolan och erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation. Läroplanen, Lgr 11, gäller inte för öppen fritidsverksamhet men kan vara vägledande för verksamheten.

I en öppen fritidsverksamhet är barnen inte inskrivna. Familjerna avgör själva när och hur ofta barnen ska delta. Öppen fritidsverksamhet är frivillig att delta i.

Den öppna fritidsverksamheten benämns ibland som en fritidsklubb. Det kan också finnas andra fritidsverksamheter inom kommunen som vänder sig till 1012-åringar, men som inte uppfyller de krav som skollagen ställer på öppna fritidsverksamheter. Dessa verksamheter är då inte öppna fritidsverksamheter i skollagens mening.

Källor: 1 kapitlet 1–2 §§, 14 kapitlet 7 §, 25 kapitlet 4 § och 6–7 §§ skollagen samt proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33 och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Mellan vilka tider ska öppen fritidsverksamhet hålla öppet?

För öppen fritidsverksamhet gäller samma regler för öppettider som för fritidshem.

Mellan vilka tider måste fritidshem hålla öppet?

Vilka övergripande kvalitetskrav finns på öppen fritidsverksamhet?

Barnets bästa ska vara utgångspunkt för öppen fritidsverksamhet, precis som i all utbildning och annan verksamhet som rör barn enligt skollagen. Den öppna fritidsverksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler samt i grupper med en lämplig sammansättning och storlek. Personalen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att de kan tillgodose barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet.

Huvudmannen har ett ansvar för att den öppna fritidsverksamheten uppfyller de kvalitetskrav som det är rimligt att ställa på pedagogisk verksamhet för barn. Föräldrar ska kunna känna sig trygga med att barnen erbjuds en säker och utvecklande miljö, även om det sker i friare former än i fritidshemmet.

Kommunen ska systematiskt följa upp och utvärdera verksamheten. Kommunen behöver också ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda eventuella klagomål.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 25 kapitlet 7–8 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Vad är skillnaden mellan öppen fritidsverksamhet och fritidshem?

Till skillnad från fritidshemmet ingår öppen fritidsverksamhet inte i skolväsendet. Läroplanen, Lgr 11, gäller inte för öppen fritidsverksamhet, men kan ändå vara vägledande för verksamheten. Den öppna fritidsverksamheten är en enklare form av verksamhet än fritidshemmet och behöver inte erbjuda samma grad av omsorg och tillsyn, utan verksamheten ska vara mer anpassad till äldre barns behov.

Barn är inte inskrivna i öppen fritidsverksamhet. Öppen fritidsverksamhet är frivillig att delta i och familjerna avgör själva när och hur ofta barnen ska delta.

Källor: 1 kapitlet 1–2 §§ skollagen och proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera, sidan 33 samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Vad gäller vid kränkande behandling, mobbning och diskriminering inom öppen fritidsverksamhet?

Skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling gäller även i öppen fritidsverksamhet. Det innebär att huvudmannen för verksamheten bland annat har en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Källa: 6 kapitlet skollagen.

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Kan en huvudman välja att erbjuda fritidshem eller öppen fritidsverksamhet?

Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får huvudmannen erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem. Elever som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem ska dock alltid erbjudas plats i fritidshem.

Vilken form, fritidshem eller öppen fritidsverksamhet, som är mest lämplig i ett enskilt fall beror på elevens behov och förutsättningar samt önskemål från barnets vårdnadshavare.

Källor: 14 kapitlet 7 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Särskilt stöd inom öppen fritidsverksamhet

Kan en elev få särskilt stöd inom öppen fritidsverksamhet?

Se svaret under I vilka skolformer gäller rätten till särskilt stöd?

Avgifter inom öppen fritidsverksamhet

Får en avgift tas ut för plats i öppen fritidsverksamhet?

Se svaret under Avgifter i öppen fritidsverksamhet

Tillsyn över öppen fritidsverksamhet

Vem ansvarar för tillsyn av den öppna fritidsverksamheten?

Skolinspektionen har tillsyn över de öppna fritidsverksamheter som kommunen driver. Kommunen har i sin tur tillsyn över öppen fritidsverksamhet som drivs av en fristående huvudman som kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Kommunens tillsyn omfattar dock inte tillsyn över att bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling följs. Det är Skolinspektionen som har tillsyn över arbetet mot kränkande behandling i fristående öppen fritidsverksamhet.

Källor: 25 kapitlet 15 § och 26 kapitlet 3–4 §§ skollagen.

Senast uppdaterad 10 maj 2021

Innehåll på denna sida