Skolverket

Avgifter

Kommuner får ta ut en skälig avgift för plats i förskola, annan pedagogisk omsorg och fritidshem. Utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri.

Vilka avgifter får finnas i förskolan?

En kommun eller huvudman för en fristående förskola får ta ut en avgift för att ta emot ett barn i förskolan. Avgiften ska vara skälig. Alla kommuner använder ett system med maxtaxa som innebär att det finns ett angivet tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon ytterligare avgift för exempelvis frukt eller blöjor. Bestämmelsen om maxtaxa gäller för både kommunala och fristående förskolor. Från och med höstterminen det år som barnet fyller tre år har barnet rätt till 525 avgiftsfria timmar i förskola per år. Ett barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling, i form av förskola, har rätt till 15 avgiftsfria timmar i veckan oavsett ålder.

Källor: 8 kapitlet 16 och 20 §§ skollagen. Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

Utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri. Rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet får aldrig vara beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar. Principen om en avgiftsfri utbildning i grundskolan och motsvarande skolformer inom det obligatoriska skolväsendet är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Det innebär att kommunen eller den enskild huvudmannen inte heller får ta ut avgifter för att ansöka om plats i utbildningen. Elever ska ha tillgång till böcker och annat material utan kostnad. De ska också få näringsriktiga skolmåltider utan kostnad. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Det kan till exempel vara en färdbiljett för resa med kollektivtrafik eller en liten entréavgift till ett museum. Även små belopp kan strida mot avgiftsfriheten i skolan om de återkommer vid upprepade tillfällen. Det är den som driver skolan, huvudmannen som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri. Skolinspektionen kan pröva vilka avgifter som är tillåtna.

För skolresor gäller delvis andra bestämmelser. Trots att skolan ska vara avgiftsfri får det i enstaka fall förekomma kostnader för vårdnadshavarna i samband med skolresor och andra liknande aktiviteter. Avgifterna ska vara frivilliga och alla elever ska få delta i aktiviteten, oavsett om deras vårdnadshavare betalar eller inte. Den del av kostnaden som betalas av vårdnadshavarna får inte vara högre än den del som betalas av skolans huvudman.

Mer om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Källor: 9 kapitlet 8 - 9 §§, 10 kapitlet 10 - 11 §§, 11 kapitlet 13 - 14 §§, 12 kapitlet 10 - 11 §§, 13 kapitlet 10 - 11 §§ skollagen.

Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Reglerna kring avgifter är i stora delar desamma för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som för grundskolan och motsvarande skolformer samt förskoleklassen. En skillnad är dock att eleverna inte måste få måltider i skolan. Ytterligare en skillnad är att eleverna kan få hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som är förenliga med skollagens bestämmelser har prövats i ärenden hos Skolinspektionen.

Mer om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Källa: 15 kapitlet 17 - 18 §§ skollagen.

Vad gäller kring avgifter för skolresor och liknande?

Trots bestämmelsen om avgiftsfri skola får det i samband med skolresor och liknande aktiviteter i enstaka fall förekomma kostnader för vårdnadshavarna. Avgifterna ska vara frivilliga och alla elever ska få delta i aktiviteten, oavsett om deras vårdnadshavare är med och betalar eller inte. Den del av kostnaden som betalas av vårdnadshavarna får inte vara högre än den del som betalas av skolans huvudman. Skolor kan ha offentlig huvudman (stat, kommun eller landsting) eller enskild huvudman.

Källor: 9 kapitlet 9 §, 10 kapitlet 11 § och 11 kapitlet 14 § skollagen.

Kan en förskola kräva att föräldrar ska betala till exempel frukt eller blöjor?

Alla kommuner använder idag ett system med maxtaxa. Det innebär att om förskoleavgiften är lika stor som maxtaxan får inga ytterligare avgifter tas ut. Om förskoleavgiften är lägre än maxtaxan är det möjligt för förskolan att ta ut avgifter för exempelvis frukt eller blöjor. Samma regler gäller för fritidshemmet, pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (nattis).

Källor: 8 kapitlet 16 och 20 §§ skollagen och 25 kapitlet 9 och 16 §§ Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

Vad gäller om skolmåltider?

Skolmåltider i grundskolan

I grundskolan och motsvarande skolformer ska eleverna utan kostnad erbjudas skolmåltider. De skolmåltider som serveras ska vara näringsriktiga. I förarbetena framhålls att det kan anses som en del av läroplanens intentioner att eleverna får tillgång till varierad och näringsriktig mat och äta lunch tillsammans med andra elever och vuxna.

Skolmåltider i gymnasieskolan

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är det elevens hemkommun som beslutar om eleverna ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider eller inte. Kommunens beslut gäller för alla elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de går i en kommunal skola eller i en fristående skola inom eller utanför hemkommunen.

En fristående skola får därför inte ta ut avgift för skolmaten av en gymnasieelev om ersättning för skolmat ingår i hemkommunens ersättning till den fristående skolan. Skolan kan inte heller välja att inte ta emot ersättning från kommunen för att istället ta ut avgiften från eleven. En fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola som inte erbjuder skolmåltider ska inte heller få del av hemkommunens bidrag för skolmåltider.

Får skolor kräva att elever eller vårdnadshavare skriver under avtal för att eleverna ska få låna digitala enheter?

Många skolor lånar ut digitala enheter till eleverna, till exempel datorer eller läsplattor. Om de digitala enheterna är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta del av undervisningen i skolan så måste kommunen eller den fristående huvudmannen säkerställa att alla elever får tillgång till dessa utan att betala någon avgift. Då får inte skolan kräva att eleven eller vårdnadshavaren ska ingå ett avtal om ekonomiska förpliktelser. Avtal får inte gå ut på att elever eller vårdnadshavare ska stå för de kostnader och den självrisk som kan uppstå om eleven förlorar en digital enhet eller om den blir skadad, till exempel om eleven råkar ut för en olyckshändelse.

Det finns ingenting som hindrar skolan från att kräva att elever eller vårdnadshavare ersätter skolan för olika typer av skador på digitala enheter. Men då måste det prövas på civilrättslig grund.

Eftersom det handlar om värdefull utrustning kan det vara lämpligt att skolorna uppmanar elever och vårdnadshavare att använda utrustningen på ett varsamt sätt. Det är också viktigt att skolan förklarar att den kan kräva skadestånd om utrustningen förstörs eller slarvas bort på ett oaktsamt sätt.

Källa: Skadeståndslagen (1972:207), Skolinspektionens beslut med diarienummer 41-2017:7476, 41-2016:7801 och 41-2018:668.