Avgifter

Skolan ska som huvudregel vara fri från avgifter, men det finns undantag. Till exempel får det förekomma enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad för eleverna. Här kan du läsa om vad som gäller kring avgifter i förskola, skola och vuxenutbildning.

Avgifter i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Vilka avgifter får finnas i förskolan?

En kommun får ta ut en avgift för att ta emot ett barn i förskolan. Avgiften som kommunen tar ut ska vara skälig. Även en huvudman för en fristående förskola får ta ut en avgift för att ta emot ett barn i förskolan. Avgiften som den fristående huvudmannen tar ut får inte vara oskäligt hög.

Alla kommuner använder sig av maxtaxan idag. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon mer än denna. Det gäller för både kommunala och fristående förskolor. Det ingår i förskolans omsorg av barnen att servera dem varierade och näringsrika måltider. Förskolan får inte ta ut någon avgift utöver maxtaxans tak för dessa måltider.

Från och med höstterminen det år då ett barn fyller tre år får avgiften för en plats i förskolan bara avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. Det gäller alla barn som är inskrivna i förskolan. Från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år, har alla barn också rätt att gå i förskola under minst 525 timmar om året, oavsett vilken sysselsättning föräldrarna har. Detta kallas för allmän förskola.

För barn som har erbjudits förskola för att de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola får avgiften bara avse den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. Kommunen är alltid skyldig att ge de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling förskola 15 timmar i veckan, oavsett vad föräldrarna har för sysselsättning.

Källor: 8 kapitlet 4, 7, 16 och 20 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 345.

Vad är allmän förskola?

Kan en förskola kräva att föräldrar ska betala för till exempel frukt eller blöjor?

Alla kommuner använder sig av maxtaxan idag. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon ytterligare avgift. Det gäller för både kommunala och fristående förskolor.

Det finns inga uttryckliga regler som säger vad som ingår i maxtaxan, men enligt förarbetena ska måltider alltid ingå i förskoleavgiften. Enligt en dom från Kammarrätten i Stockholm i juni 2019 ska även blöjor ingå i avgiften. Domen överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som inte beviljade prövningstillstånd. Kammarrättens dom står därför fast i det prövade målet. En kammarrätts dom är inte i sig prejudicerande och då det finns fyra kammarrätter kan praxis variera mellan dessa. Domen från Kammarrätten i Stockholm kan ge viss vägledning utifrån hur omständigheterna har bedömts i det enskilda fallet.

Källor: 8 kapitlet 16 och 20 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 345, Kammarrättens dom 2019-06-20 mål nummer 10160–18 samt Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2019-12-19, mål nr 4309–19.

Vad gäller kring medlemsavgift i föräldrakooperativ?

Medlemskap och medlemsavgifter i föräldrakooperativ är inte något som regleras i skolans författningar, utan i annan lagstiftning.

Bolagsverket kan ge mer information i dessa frågor.länk till annan webbplats

Vilka avgifter får finnas inom pedagogisk omsorg?

För pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem, gäller samma regler kring avgifter som för kommunala förskolor och fritidshem, det vill säga att avgifterna ska vara skäliga. Detsamma gäller för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, det som ofta kallas nattis.

Eftersom alla kommuner använder maxtaxan finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut. I begreppet ”omsorg” ingår att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Någon avgift utöver maxtaxans tak får inte tas ut för måltider.

Källor: 25 kapitlet 9 och 16 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, samt proposition 2009/10:165, sidan 527.

Kan en förskola kräva att föräldrar ska betala för till exempel frukt eller blöjor?

Vilka avgifter får finnas i fritidshem?

Både kommunala och fristående fritidshem får ta ut en avgift för att en elev ska tas emot i fritidshemmet. Avgiften inom kommunal verksamhet ska vara skälig. Avgiften inom fristående fritidshem får inte vara oskäligt hög.

Alla kommuner använder sig av maxtaxan idag. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Det gäller både kommunala och fristående fritidshem. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut. Av fritidshemmets läroplan framgår att verksamheten ska präglas av omsorg för eleverna. Enligt förarbetena ingår det i begreppet ”omsorg” att eleverna ska serveras varierade och näringsriktiga måltider. Någon avgift utöver maxtaxans tak får därför inte tas ut för måltider i fritidshem.

Källor: 14 kapitlet 12 och 19 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet samt proposition 2009/10:165, sidan 404.

Får en avgift tas ut för plats i öppen fritidsverksamhet?

Om en fristående huvudman som har godkänts som huvudman för fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, får huvudmannen ta ut en avgift. Avgiften får inte vara oskäligt hög.

Det finns inga bestämmelser i skollagen om avgifter för öppen fritidsverksamhet som en kommunal huvudman bedriver.

Källa: 25 kapitlet 15 § skollagen.

Förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

Utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri. Eleverna ska ha kostnadsfri tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Med lärverktyg avses den utrustning och materiel, förutom böcker, som eleverna behöver för att kunna nå målen för utbildningen. Sådana lärverktyg kan även avse alternativa verktyg för lärande till exempel talsyntes.

Om en elev får distansundervisning som särskilt stöd ska eleven ha kostnadsfri tillgång till den tekniska utrustning som behövs för detta. Att utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri innebär också att eleverna ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider utan att behöva betala för dem. Det gäller även om elever får distansundervisning som särskilt stöd. Om elever får distansundervisning som särskilt stöd kan de enligt förarbetena till exempel få ett erbjudande om måltidskuponger eller möjlighet att inta måltider i en närbelägen skola i hemkommunen.

Trots att utbildningen ska vara avgiftsfri får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Det kan till exempel vara en färdbiljett för resa med kollektivtrafik eller en entréavgift till ett museum. Även små belopp kan dock strida mot avgiftsfriheten i skolan om de återkommer vid upprepade tillfällen. Det är huvudmannen för skolan som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan. Det är inte heller tillåtet att ta ut en avgift för att barn och elever ska få ställa sig i kö till en skola.

Källor: 3 kapitlet 11 a §, 9 kapitlet 8–9 §§, 10 kapitlet 10–11 §§, 11 kapitlet 13–14 §§, 12 kapitlet 10–11 §§, 13 kapitlet 10–11 §§ skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 374 samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 129-130.

Får avgift tas ut för skolresor i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

För skolresor gäller att det i enstaka fall under ett läsår får förekomma frivilliga kostnader för vårdnadshavarna i samband med skolresor och liknande aktiviteter. Alla elever ska få delta i aktiviteten, oavsett om deras vårdnadshavare väljer att vara med och betala eller inte. Den del av kostnaden som betalas av vårdnadshavare får inte vara högre än den del som skolans huvudman betalar för att eleven deltar i aktiviteten.

Källor: 9 kapitlet 9 §, 10 kapitlet 11 §, 11 kapitlet 14 §, 12 kapitlet 11 §, 13 kapitlet 11 § skollagen och proposition 2009/10:165, sidan 375.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Reglerna kring avgifter är till stor del samma för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som för förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer. Utgångspunkten är att utbildningen ska vara avgiftsfri.

I gymnasieskolan, men inte gymnasiesärskolan, får huvudmannen dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Huvudmannen får också besluta att vissa elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som får hela sin utbildning på distans själva ska stå för en del av de kostnader som följer av att utbildningen bedrivs på distans. Det gäller kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning i form av nödvändig hårdvara som behövs för utbildningens genomförande. Elever som får distansundervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik omfattas dock inte av detta undantag. Det är enbart elever som får distansundervisning av andra särskilda skäl, till exempel för att de tillfälligt ska bo utomlands eller på grund av en idrottskarriär, som kan behöva stå för denna typ av kostnader själva.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Skolmåltider i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

En skillnad mot vad som gäller för de obligatoriska skolformerna är att elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inte måste erbjudas måltider i skolan. Om måltider erbjuds är det elevens hemkommun som bestämmer om skolmaten ska vara avgiftsfri eller inte. Ett eventuellt beslut från hemkommunen om avgiftsfria måltider gäller för alla elever som är folkbokförda i kommunen, oavsett om de går i en kommunal eller i en fristående skola inom eller utanför hemkommunen.

En fristående skola får inte ta ut avgifter för skolmat om ersättning för måltider ingår i hemkommunens ersättning till den fristående skolan. Skolan kan inte heller välja att inte ta emot ersättning från kommunen för att i stället ta ut en avgift från eleven.

Källor: 15 kapitlet 17–18 §§, 16 kapitlet 52–53 §§, 17 kapitlet 36 §, 18 kapitlet 17–18 §§ och 22 kapitlet 16 § skollagen, 13 kapitlet 4 § gymnasieförordningen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 124.

Kommunal vuxenutbildning

Vilka avgifter får finnas inom kommunal vuxenutbildning?

Utgångspunkten är att vuxenutbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att eleverna själva ska införskaffa böcker och andra lärverktyg som eleverna har för eget bruk och får behålla som sin egendom. Sådana lärverktyg kan enligt förarbetena till exempel vara skrivmateriel, verktyg och skyddskläder. Huvudmannen kan också erbjuda eleverna sådana lärverktyg mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Övriga lärverktyg som används i utbildningen ska eleverna få tillgång till utan kostnad.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats inom vuxenutbildningen.

Källor: 20 kapitlet 7 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 840.

Avgifter under coronapandemin

Ska föräldrar få tillbaka avgiften för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg om verksamheten tillfälligt stängs under coronapandemin?

På Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats finns svar på bland annat denna fråga.

Frågor och svar om kommunens ansvar för förskola och skola vid epidemi eller pandemi (SKR:s webbplats)länk till annan webbplats

Vad gäller kring obligatoriska skolformers skyldighet att erbjuda skolmåltider vid stängning och distansundervisning?

Se svaret under Coronaviruset och Covid-19 – frågor och svar om förskola, skola och vuxenutbildning

Behöver en gymnasieskola servera skolmat om eleverna får distansundervisning?

Se svaret under Coronaviruset och covid-19 - frågor och svar om förskola, skola och vuxenutbildning

Hur kan huvudmannen tänka kring eventuell distansundervisning om en elev inte har tillgång till internet hemma?

Vid beslut om att erbjuda fjärr- eller distansundervisning utifrån den tillfälliga förordningen är det viktigt att huvudmannen tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Huvudmannen behöver bland annat beakta att elever i grundskolan och motsvarande skolformer ska ha tillgång till nödvändiga digitala verktyg eller andra lärverktyg som behövs för att de ska kunna ta del av utbildningen. Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska utbildningen vara avgiftsfri. I gymnasieskolan får huvudmannen dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Den omständigheten att en elev inte har tillgång till internet hemma är något som huvudmannen också kan behöva väga in i sin bedömning av om det är lämpligt att eleven får distansundervisning, eller om detta innebär att eleven kan anses sårbar för sådan undervisning och därför behöver erbjudas närundervisning i skolans lokaler.

Ett undantag från huvudregeln om kostnadsfri tillgång till digitala verktyg finns för vissa elever som genomför hela sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan på distans. Sådan distansutbildning har dock ingen koppling till covid-19 eller den tillfälliga förordningen, utan regleras i skollagens ordinarie bestämmelser om distansundervisning.

Källor: 10 kapitlet 10 §, 11 kapitlet 13 §, 12 kapitlet 10 §, 13 kapitlet 10 §, 15 kapitlet 17 §, 18 kapitlet 17 § och 22 kapitlet 16 § skollagen samt regeringens förordningsmotiv (Fm 2020:4), sidan 4, (Fm 2020:6), sidan 2 och (Fm 2021:1), sidan 3.

Ta hänsyn till elevernas ålder och övriga förutsättningar

Eleverna behöver ha tillgång till nödvändiga lärverktyg

Undantag för vissa elever som genomför hela sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan på distans

Internationella skolor och svenska utlandsskolor

Vilka elevavgifter får tas ut av internationella skolor?

För kommunala internationella skolor gäller samma regler kring avgifter som för grundskolan.

Enligt skollagens regler om bidrag till internationella skolor är hemkommunen skyldig att för vissa elever lämna bidrag till fristående huvudmän. Av dessa elever får en fristående huvudman för en internationell skola ta ut en elevavgift. Elevavgiften får tas ut för att täcka rimliga merkostnader som hör samman med att utbildningen

  • följer ett annat lands läroplan
  • följer en internationell läroplan, eller
  • i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige under en begränsad tid.

Avgiften ska vara skälig utifrån

  • de kostnader den är avsedd att täcka
  • de bidrag huvudmannen får
  • omständigheterna i övrigt.

Källor: 9–10 §§ förordning (2015:801) om internationella skolor och 24 kapitlet 5 § och 6a § skollagen.

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  1. personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande, med flera, det vill säga bland andra asylsökande
  2. personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
  3. personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  4. familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
  5. personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vilka elevavgifter får svenska utlandsskolor ta ut?

Svenska utlandsskolor är till för barn och ungdomar som bor i utlandet med minst en av sina vårdnadshavare. Utbildningen motsvarar förskoleklassen, grundskolan och –så långt det är möjligt – gymnasieskolan. I svensk lagstiftning är frågan om avgifter i utlandsskolor reglerad avseende de elever som utlandsskolan kan få statsbidrag för. För andra elever som tas emot vid utlandsskolor finns inga bestämmelser om avgifter i svensk lagstiftning.

Elevavgifter som svenska utlandsskolor tar ut från de elever som utlandsskolan kan få statsbidrag för ska vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som lämnas, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.

Källa: 19 § förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Avtal för lån av datorer och läsplattor

Får skolor kräva att elever eller vårdnadshavare skriver under avtal för att eleverna ska få låna digitala enheter?

Många skolor lånar ut digitala enheter till eleverna, till exempel datorer eller läsplattor. Om de digitala enheterna är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta del av undervisningen i skolan måste skolan säkerställa att alla elever får tillgång till dessa utan att betala någon avgift. Skolan får då inte heller kräva att eleven eller vårdnadshavaren ska ingå ett avtal om ekonomiska förpliktelser, där de till exempel på förhand förbinder sig att gå med på krav på ersättning för de kostnader och den självrisk som kan uppstå om eleven förlorar en digital enhet eller om den digitala enheten blir skadad.

Det hindrar dock inte att elever och vårdnadshavare ändå kan bli ersättningsskyldiga för olika typer av skador på den digitala enheten. Detta regleras i första hand i civilrättslig lagstiftning, som skadeståndslagen. Det kan därför vara så att skolan, om en skada uppkommit på en digital enhet, kräver att elever eller vårdnadshavare ersätter skolan på civilrättslig grund.

Skolinspektionen har i flera beslut uttalat att skolor inte får kräva ekonomiska åtaganden från elever eller vårdnadshavare i de eventuella avtalen. Däremot får skolorna ha låneavtal där de tydliggör att det är viktigt att vara försiktig med utrustningen. Där kan det också stå att eleven eller vårdnadshavaren kan bli skyldig att ersätta utrustningen enligt civilrättsliga regler om eleven använder den på ett oaktsamt sätt.

Ett undantag från huvudregeln om kostnadsfri tillgång till digitala enheter finns för vissa elever som genomför hela sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan på distans.

Källor: 22 kapitlet 16 § skollagen och skadeståndslagen (1972:207) samt Skolinspektionens beslut, diarienummer 41–2017:7476, 41–2016:7801 och 41–2018:668.

Undantag för vissa elever som genomför hela sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan på distans

Avgifter för prövning

Vilka avgifter får tas ut i samband med prövning?

Se svaret under Prövning

Övriga avgifter och ersättning för kostnader

Kan en elev som får distansundervisning ha rätt till ersättning för resor och boende?

Ja. Eftersom utbildning i Sverige som huvudregel ska vara avgiftsfri har en elev som deltar i utbildning där distansundervisning används rätt till ersättning från sin hemkommun för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. En elev som får distansundervisning kan till exempel behöva resa till den ort där utbildning anordnas för att delta i träffar och laborationer. Om eleven i anslutning till en sådan resa måste övernatta utanför det egna hemmet, ska hemkommunen även svara för kostnader för logi under resan.

Källor: 22 kapitlet 12 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 123 och 241.

Distansundervisning

Kan en elev som får distansundervisning få tillgång till exempelvis uppslagsverk via webben om eleven inte har tillgång till skolbibliotek?

Till skillnad från vad som gäller för övriga elever finns det inget krav på att elever som får distansundervisning måste ges tillgång till skolbibliotek. Enligt förarbetena bör elever som läser på distans i stället få tillgång till elektroniska resurser, till exempel referenslitteratur via webben, som ersättning för uppslagsverk i ett fysiskt skolbibliotek. Sådana elektroniska resurser får enligt förarbetena anses utgöra sådana lärverktyg som eleverna enligt skollagen ska ha tillgång till utan kostnad.

Källor: 22 kapitlet 3 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 129.

Avgifter i obligatoriska skolformer

Avgifter i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 06 september 2021

Innehåll på denna sida