Avgifter

I huvudsak ska skolan vara fri från avgifter, men det finns undantag. Till exempel får det förekomma enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad för eleverna. Här kan du läsa om vad som gäller kring avgifter i förskolan, skolan och vuxenutbildningen.

Avgifter i olika skolformer

Vilka avgifter får finnas i förskolan?

En kommun eller huvudman för en fristående förskola får ta ut en avgift för att ta emot ett barn i förskolan. Avgiften ska vara skälig. Alla kommuner använder sig av maxtaxan idag. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon mer avgift.

Det finns inga uttryckliga regler som säger vad som ingår i maxtaxan, men enligt förarbetena ska måltider alltid ingå i avgiften. Enligt en dom från Kammarrätten i Stockholm i juni 2019 ska blöjor ingå i avgiften. Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, som ännu inte har meddelat om de kommer att pröva den.

Bestämmelsen om maxtaxa gäller för både kommunala och fristående förskolor.

Från och med höstterminen det år som barnet fyller tre år har barnet rätt till 525 avgiftsfria timmar i förskolan per år. Ett barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola har rätt till 15 avgiftsfria timmar i veckan oavsett ålder.

Källor: 8 kapitlet 16 och 20 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, Kammarrättens dom 2019-06-20 mål nummer 10160-18.

Vilka avgifter får finnas inom pedagogisk omsorg?

När det handlar om att få en plats i pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem så gäller samma regler kring avgifter som för förskolan och fritidshemmet. Ett exempel är familjedaghem. Avgifterna måste vara skäliga. Det gäller även omsorg under tid när kommunen inte erbjuder förskola eller fritidshem, det som ofta kallas nattis.

Eftersom alla kommuner använder maxtaxan finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut.

Det finns inga uttryckliga regler som säger vad som ingår i maxtaxan, men enligt förarbetena ska måltider alltid ingå i avgiften. Enligt en dom från Kammarrätten i Stockholm i juni 2019 ska blöjor ingå i avgiften. Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, som ännu inte har meddelat om de kommer att pröva den.

Källor: 25 kapitlet 9 och 16 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 345, Kammarrättens dom 2019-06-20 mål nummer 10160-18.

Vilka avgifter får finnas i fritidshemmet?

Både kommunala och fristående fritidshem får ta ut en avgift för att ett barn ska tas emot i fritidshemmet. Avgiften ska vara skälig.

Alla kommuner använder sig av maxtaxan idag. Om en kommun använder maxtaxan gäller den även för de fristående fritidshemmen i kommunen. Det innebär att det finns ett givet tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut. Enligt förarbetena ska måltider alltid ingå i avgiften.

Källor: 14 kapitlet 12 och 19 §§ skollagen. Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

Utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri. Rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet får aldrig vara beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar. Principen om en avgiftsfri utbildning i grundskolan och motsvarande skolformer inom det obligatoriska skolväsendet är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Det innebär att kommunen eller den enskilda huvudmannen inte heller får ta ut avgifter för att ansöka om plats i utbildningen. Elever ska ha tillgång till böcker och annat material utan kostnad. De ska också få näringsriktiga skolmåltider utan kostnad. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Det kan till exempel vara en färdbiljett för resa med kollektivtrafik eller en liten entréavgift till ett museum. Även små belopp kan strida mot avgiftsfriheten i skolan om de återkommer vid upprepade tillfällen. Det är den som driver skolan, huvudmannen som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri. Skolinspektionen kan pröva vilka avgifter som är tillåtna.

För skolresor gäller delvis andra bestämmelser. Trots att skolan ska vara avgiftsfri får det i enstaka fall förekomma kostnader för vårdnadshavarna i samband med skolresor och andra liknande aktiviteter. Avgifterna ska vara frivilliga och alla elever ska få delta i aktiviteten, oavsett om deras vårdnadshavare betalar eller inte. Den del av kostnaden som betalas av vårdnadshavarna får inte vara högre än den del som betalas av skolans huvudman.

Källor: 9 kapitlet 8 - 9 §§, 10 kapitlet 10 - 11 §§, 11 kapitlet 13 - 14 §§, 12 kapitlet 10 - 11 §§, 13 kapitlet 10 - 11 §§ skollagen.

Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Reglerna kring avgifter är i stora delar desamma för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som för grundskolan och motsvarande skolformer samt förskoleklassen. En skillnad är dock att eleverna inte måste få måltider i skolan. Ytterligare en skillnad är att eleverna kan få hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Vilka hjälpmedel som är förenliga med skollagens bestämmelser har prövats i ärenden hos Skolinspektionen.

Källa: 15 kapitlet 17 - 18 §§ skollagen.

Vilka avgifter får finnas inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna?

Utgångspunkten är att vuxenutbildningen ska vara avgiftsfri. Men det får finnas enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att eleverna själva ska skaffa och betala för böcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra jämförbara hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Huvudmannen kan också erbjuda eleverna att köpa dessa saker till självkostnadspris. Övriga lärverktyg som används i utbildningen ska eleverna få tillgång till utan kostnad.

Elever inom sfi ska ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel utan kostnad. Men huvudmannen får besluta att eleverna själva ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Källor: 20 kapitlet 7 § och 21 kapitlet 6 § skollagen.

Avgifter för utbildning utomlands

Vilka avgifter får tas ut av internationella skolor?

För kommunala internationella skolor gäller samma regler kring avgifter som för grundskolan.

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

En fristående huvudman för en internationell skola får ta ut en avgift för att täcka rimliga merkostnader som hör samman med att utbildningen

  • följer ett annat lands läroplan
  • följer en internationell läroplan, eller
  • i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige under en begränsad tid.

Avgiften ska vara skälig utifrån

  • de kostnader den är avsedd att täcka
  • de bidrag huvudmannen får
  • omständigheterna i övrigt.

Källa: 9-10 §§ förordning (2015:801) om internationella skolor.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra grupper som i huvudsak räknas som bosatta i Sverige, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som till följd av EU-rätten har rätt till utbildning här
  • barn till exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige (så kallade papperslösa).

Källa: 3 kapitlet 12 a § och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Vilka elevavgifter får svenska utlandsskolor ta ut?

Svenska utlandsskolor är till för barn och ungdomar som bor i utlandet med minst en av sina vårdnadshavare. Utbildningen motsvarar förskoleklassen, grundskolan och så långt det är möjligt gymnasieskolan. Svenska utlandsskolor får ta ut elevavgifter för utbildningen. Elevavgifterna ska vara skäliga utifrån skolans kostnader och det statsbidrag som skolan får. Skolans kostnader måste i sin tur anses rimliga utifrån hur verksamheten ser ut.

Källa: 17 och 19 §§ förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Vilka avgifter gäller för distansundervisning för elever som bor utomlands?

Distansundervisning gör det möjligt för utlandssvenska elever i grundskolan (årskurs 6–9) och gymnasieskolan att fullfölja sina studier när de bor utomlands. Distansundervisningen anordnas av Sofia Distans och Hermods AB. Avgifterna varierar beroende på vilken utbildning, vilket ämne eller vilken kurs eleven läser. Den som anordnar distansundervisningen informerar om avgifterna. Utbildningsanordnaren kan få statsbidrag under vissa förutsättningar.

Källa: Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Avgifter för mat, blöjor, hjälpmedel, utflykter och skolresor

Vad gäller kring avgifter för skolresor och liknande?

Trots att skolan ska vara avgiftsfri får det i enstaka fall förekomma kostnader för vårdnadshavarna i samband med skolresor och liknande aktiviteter. Avgifterna ska vara frivilliga och alla elever ska få delta i aktiviteten, oavsett om deras vårdnadshavare är med och betalar eller inte. Den del av kostnaden som betalas av vårdnadshavarna får inte vara högre än den del som betalas av skolans huvudman. Skolor kan ha offentlig huvudman (stat, kommun eller landsting) eller enskild huvudman.

Källor: 9 kapitlet 9 §, 10 kapitlet 11 § och 11 kapitlet 14 § skollagen.

Kan en förskola kräva att föräldrar ska betala för till exempel frukt eller blöjor?

Alla kommuner använder sig av maxtaxan idag. Det innebär att de finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon ytterligare avgift.

Det finns inga uttryckliga regler som säger vad som ingår i maxtaxan, men enligt förarbetena ska måltider alltid ingå i avgiften. Enligt en dom från Kammarrätten i Stockholm i juni 2019 ska blöjor ingå i avgiften. Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, som ännu inte har meddelat om de kommer att pröva den.

Källor: 8 kapitlet 16 och 20 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, Kammarrättens dom 2019-06-20 mål nummer 10160-18.

Vad gäller om skolmåltider?

Skolmåltider i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan

I de obligatoriska skolformerna ska eleverna utan kostnad erbjudas skolmåltider. De skolmåltider som serveras ska vara näringsriktiga. I förarbetena framhålls att det kan anses som en del av läroplanens intentioner att eleverna får tillgång till varierad och näringsriktig mat och äta lunch tillsammans med andra elever och vuxna.

Källor: 9 kapitlet 8 §, 10 kapitlet 10 §, 11 kapitlet 13 §, 12 kapitlet 10 § och 13 kapitlet 10 § skollagen. Proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor sidan 78.

Skolmåltider i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är det elevens hemkommun som beslutar om eleverna ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider eller inte. Kommunens beslut gäller för alla elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de går i en kommunal skola eller i en fristående skola inom eller utanför hemkommunen.

En fristående skola får därför inte ta ut avgift för skolmaten av en gymnasieelev om ersättning för skolmat ingår i hemkommunens ersättning till den fristående skolan. Skolan kan inte heller välja att inte ta emot ersättning från kommunen för att istället ta ut avgiften från eleven. En fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola som inte erbjuder skolmåltider ska inte heller få del av hemkommunens bidrag för skolmåltider.

Källa: 13 kapitlet 4 § gymnasieförordningen .

Får en gymnasieskola ta ut avgifter för miniräknare?

Utgångspunkten är att utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Trots det får huvudmannen besluta att eleven själv ska stå för enstaka egna hjälpmedel. Enligt Skolinspektionen kan ett exempel på ett sådant hjälpmedel vara en miniräknare. Då kan skolan ta ut en avgift för miniräknaren, men eleven måste själv kunna välja hur hen skaffar miniräknaren. Att köpa miniräknaren via skolan kan vara ett alternativ, men eleven ska också kunna skaffa den på något annat sätt, till exempel genom att låna den av ett syskon. Skolan kan därför inte ta ut en generell avgift för miniräknare.

Källor: 15 kapitlet 17 § skollagen.

Får skolor kräva att elever eller vårdnadshavare skriver under avtal för att eleverna ska få låna digitala enheter?

Många skolor lånar ut digitala enheter till eleverna, till exempel datorer eller läsplattor. Om de digitala enheterna är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta del av undervisningen i skolan så måste kommunen eller den fristående huvudmannen säkerställa att alla elever får tillgång till dessa utan att betala någon avgift. Då får inte skolan kräva att eleven eller vårdnadshavaren ska ingå ett avtal om ekonomiska förpliktelser. Avtal får inte gå ut på att elever eller vårdnadshavare ska stå för de kostnader och den självrisk som kan uppstå om eleven förlorar en digital enhet eller om den blir skadad, till exempel om eleven råkar ut för en olyckshändelse.

Det finns ingenting som hindrar skolan från att kräva att elever eller vårdnadshavare ersätter skolan för olika typer av skador på digitala enheter. Men då måste det prövas på civilrättslig grund.

Eftersom det handlar om värdefull utrustning kan det vara lämpligt att skolorna uppmanar elever och vårdnadshavare att använda utrustningen på ett varsamt sätt. Det är också viktigt att skolan förklarar att den kan kräva skadestånd om utrustningen förstörs eller slarvas bort på ett oaktsamt sätt.

Skolinspektionen har skrivit i flera beslut att skolor inte får kräva några ekonomiska åtaganden från elever eller vårdnadshavare i avtalen. Däremot får skolorna ha låneavtal där de tydliggör att det är viktigt att vara försiktig med utrustningen. Där kan det också stå att eleven eller vårdnadshavaren kan bli skyldig att ersätta utrustningen enligt civilrättsliga regler om eleven använder den på ett oaktsamt sätt.

Skolverket har inte mandat eller uppdrag att ta fram förslag på hur låneavtal ska se ut. Vi kan heller inte bedöma enskilda avtal. Kommunerna och huvudmännen måste själva utforma avtalen.

Källa: Skadeståndslagen (1972:207), Skolinspektionens beslut med diarienummer 41-2017:7476, 41-2016:7801 och 41-2018:668.

Övriga avgifter

Vilka avgifter får tas ut i samband med prövning?

Se svaret under Prövning

Får skolan ta ut en ansökningsavgift eller köavgift?

Nej, den som anordnar utbildningen får inte ta ut några avgifter i samband med att ett barn eller en elev ansöker om en utbildningsplats i det svenska skolväsendet. Det är inte heller tillåtet att ta ut en avgift för att barn och elever ska få ställa sig i kö till en skola.

För internationella skolor som har en fristående huvudman gäller andra regler. Det är för att internationella skolor inte är en del av det svenska skolväsendet. En internationell skola får ta ut en avgift för att täcka rimliga merkostnader som hör samman med att utbildningen

  • följer ett annat lands läroplan
  • följer en internationell läroplan, eller
  • i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige under en begränsad tid.

För kommunala internationella skolor gäller samma regler kring avgifter som för grundskolan.

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan?

Källor: 9 kapitlet 8 §, 10 kapitlet 10 §, 11 kapitlet 13 §, 12 kapitlet 10 §, 13 kapitlet 10 §, 15 kapitlet 17 §, 18 kapitlet 17 §, 20 kapitlet 7 § och 21 kapitlet 6 § skollagen. 9–10 §§ förordning (2015:801) om internationella skolor.

Vad gäller kring medlemsavgift i föräldrakooperativ?

Medlemskap och medlemsavgifter i föräldrakooperativ är inte något som regleras i skolans författningar, utan i annan lagstiftning. För att få information och vägledning om sådana frågor kan du vända dig till Bolagsverket.

Kontakta Bolagsverket via deras webbplatslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 29 augusti 2019