På grund av spridningen av covid-19 och coronaviruset gäller under en begränsad tid delvis andra bestämmelser än normalt för skolväsendet. De ordinarie lagarna och reglerna för förskolan, skolan och vuxenutbildningen gäller fortfarande, men det finns tillfälliga bestämmelser som gör att skolor och huvudmän kan få göra vissa undantag.

De tillfälliga betämmelserna finns samlade här: Coronaviruset och covid-19 - regler för skolor och förskolor

De tillfälliga bestämmelserna gör det möjligt att besluta om undantag från delar av skolförfattningarna om en skola på grund av vissa omständigheter behöver stänga. Det gäller exempelvis bestämmelser om

  • distans- och fjärrundervisning
  • lärotider
  • entreprenad.

En del information under Ansvar i skolfrågor måste därför läsas tillsammans med de nya tillfälliga reglerna.

Rätt till förskola

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Här har vi samlat de vanligaste frågorna om rätten till förskola.

När har ett barn rätt till förskola?

Vilken rätt har ett barn till förskola?

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Normalt ska barn erbjudas förskola från och med ett års ålder. De ska få gå i förskolan så mycket de behöver med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Ett eget behov kan till exempel vara att barnets föräldrar är långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade.

Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn ska erbjudas förskola från och med ett års ålder under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Barn ska också erbjudas förskola om de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl.

Från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år ska kommunen erbjuda förskola i minst 525 timmar om året.

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola. Barnen ska då få omsorg så mycket som behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källor: 8 kapitlet 3–7 §§ och 25 kapitlet 5 § skollagen.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Vad innebär det att man ska vara bosatt i Sverige?

Barn ses som bosatta i Sverige om de är eller ska vara folkbokförda här. Vissa andra grupper som inte ska vara folkbokförda här ses ändå som bosatta här. Det gäller bland annat asylsökande barn.

Källor: 8 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2 § skollagen och folkbokföringslagen (1991:481).

Barn ses som bosatta i Sverige om de är eller ska vara folkbokförda här. Vissa andra grupper som inte ska vara folkbokförda här ses ändå som bosatta här. Det gäller bland annat asylsökande barn.

Källor: 8 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2 § skollagen och folkbokföringslagen (1991:481).

Vilken rätt har ett barn till förskola om föräldern är föräldraledig med ett annat barn eller arbetslös?

Kommunen ska erbjuda förskola till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat barn. Barnet ska få gå i förskola från och med ett års ålder och under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Källa: 8 kapitlet 6 § skollagen.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Har man rätt till förskola på obekväm arbetstid? Finns det en rätt till nattis?

Kommunen behöver inte erbjuda förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Däremot ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola så mycket som det behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källa: 25 kapitlet 5 § skollagen.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Har barn som inte har fyllt ett år rätt till förskola?

Ett barn som är under ett år har normalt sett inte rätt till förskola. Rätten till förskola finns från det att barnet fyller ett år. Däremot kan barn som inte fyllt ett år ha rätt till förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.

Hur mycket barnet ska få gå i förskolan bestäms utifrån barnets behov enligt vad som står ovan.

Källa: 8 kapitlet 7 § skollagen.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Får förskolan själv bestämma vilka tider och dagar barnet ska vara på förskolan om vårdnadshavaren är arbetslös eller föräldraledig för annat barn?

Det är kommunen som organiserar förskoleverksamheten och som avgör vilka vistelsetider barnen får vara i förskolan. Hur dessa timmar ska fördelas står inte i skollagen. Det är upp till kommunen att besluta om det. Kommunerna måste kunna göra bedömningar lokalt i samråd med föräldrar och den förskolepersonal som känner barnen och familjernas behov bäst och besluta om längre vistelsetider än de som står i lagen.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Hur lång tid får det ta att få en förskoleplats från det att en vårdnadshavare anmält behov av plats?

När vårdnadshavare har anmält önskemål om en kommunal förskola ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska erbjudas förskola skyndsamt.

Kommunen ska erbjuda plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Då ska kommunen också ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål.

För fristående förskolor finns det inte några motsvarande bestämmelser om hur snabbt ett barn ska erbjudas förskola.

Källa: 8 kapitlet 12 och 14 §§ skollagen.

Avgifter i förskolan

Vilka avgifter får man ta ut för förskola?

Se svaret under Avgifter

Förskola i en annan kommun

Kan ett barn gå i förskolan i en annan kommun än den där hen är folkbokförd?

En kommun kan komma överens med en annan kommun om att den kommunen ska ta emot förskolebarn från hemkommunen. Men då krävs det särskilda skäl med hänsyn till barnets personliga förhållanden.

Ett sådant skäl kan vara att barnets föräldrar bor i olika kommuner. Ett annat skäl kan vara att barnet behöver särskilt stöd i förskolan och att vårdnadshavarna därför vill att barnet ska gå i en annan kommuns förskola som är anpassad efter barnets behov.

Man kan också tillämpa bestämmelsen för att ge barn möjlighet till förskola på samiska, meänkieli eller finska enligt skollagen.

Innan en kommun tar emot ett barn från en annan kommun måste den få ett yttrande från barnets hemkommun. På så sätt får den mottagande kommunen information om barnets förhållanden och har därmed ett bättre underlag för beslutet.

Om ett barn har rätt att gå i en annan kommuns förskola ska hemkommunen betala kostnaderna för förskoleplatsen till den kommun som tar emot barnet.

Källor: 8 kapitlet 13 och 17 §§ skollagen.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Kan man gå i förskola i två kommuner, till exempel om föräldrarna har växelvis boende?

Det finns inga formella hinder mot det, men reglerna ska inte tolkas som att barn som bor växelvis hos föräldrar i olika kommuner ska erbjudas att gå växelvis i de olika kommunernas förskolor. Det beror på att barnet då skulle riskera att inte få den trygghet och kontinuitet det behöver.

Källa: proposition 2009/10:165, sidan 355.

Förskola och förskoleklass

Har ett barn rätt att gå kvar i förskolan istället för att gå i förskoleklass?

Riksdagen har beslutat att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige får skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år.

I vissa fall kan barn få börja i förskoleklass ett år senare. Skolplikten kan skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. För ett barn med uppskjuten skolplikt börjar skolplikten istället höstterminen det år då barnet fyller sju år. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp för ett barn. Om skolplikten skjuts upp ska barnet istället erbjudas att gå i förskola.

Källor: 7 kapitlet 4 och 10 §§ samt 8 kapitlet 3 § skollagen.

Får ett barn börja i förskoleklass ett år tidigare istället för att gå i förskolan?

Utgångspunkten är att ett barn ska gå i förskoleklass från höstterminen det år hen fyller 6 år. Om barnets vårdnadshavare vill det får en huvudman erbjuda plats i förskoleklass till barn som är yngre, men det är inte en rättighet. Ett barn kan få tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. En femåring i förskoleklass har inte skolplikt, men däremot en skyldighet att närvara och delta i utbildningen.

Huvudman är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Källa: 7 kapitlet 11 § skollagen.

Kommunens rätt att tillfälligt stänga en förskola

Får man stänga förskolor under sommaren och planeringsdagar?

Personalen i förskolor har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse i skollagen som ger en kommun möjlighet att stänga alla förskolor (kommunala och fristående) samtidigt. Kommunen är skyldig att ta emot barn i förskola så mycket som behövs om vårdnadshavarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det gäller även barn till arbetslösa eller föräldralediga och barn som är i behov av särskilt stöd. Barn kan få erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men bara om man tar hänsyn till barnets behov av trygghet och kontinuitet. Barn kan till exempel inte känna sig trygga om personalen och miljön är helt obekanta. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att förskolan ligger inom ett rimligt avstånd från barnets hem. Vad som kan anses vara en acceptabel lösning utifrån dessa faktorer måste avgöras från fall till fall.

Förskolor kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller liknande. Det är inte reglerat om förskolan får stänga för planeringsmöten, men det kan accepteras i undantagsfall. Kommunen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall. Förskolor kan få stänga under två dagar per termin för personalutbildning.

Källa: RÅ 1992 referat 31.

Frågor och svar om tillfälliga regler för förskolan på grund av coronaviruset och covid-19

Förskola på nationella minoritetsspråk

Har barn rätt att gå i en förskola som bedrivs på ett nationellt minoritetsspråk?

Ja, i vissa fall kan barn som har rätt till förskoleplats också ha rätt till en plats på en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Det gäller om barnets hemkommun ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Kommunen ska fråga alla vårdnadshavare som begär plats på en förskola inom ett förvaltningsområde om de vill ha en plats på en förskola som bedrivs på det språk som kommunen är förvaltningsområde för. Det räcker inte att fråga om barnet har något annat modersmål än svenska.

Det finns ingen rätt att få en förskoleplats på en förskola som bedriver hela eller en väsentlig del av utbildningen på de nationella minoritetsspråken jiddisch eller romani chib.

Se vilka kommuner som är förvaltningsområden på webbplatsen minoritet.selänk till annan webbplats

Källa: 8 kapitlet 12 a § skollagen, lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Hur många vårdnadshavare måste begära att deras barn ska få gå i en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska för att kommunen ska vara skyldig att erbjuda det?

Kommunen måste erbjuda förskola på finska, meänkieli eller samiska om så bara en vårdnadshavare till ett barn vill ha det. Kommuner i förvaltningsområden är dessutom skyldiga att fråga alla vårdnadshavare som ansöker om en förskoleplats om de vill att utbildningen ska bedrivas på finska, meänkieli eller samiska.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 55 och 59–60.

Ska förskolor som bedrivs på finska, meänkieli eller samiska vara öppna för alla barn?

Ja. De nya bestämmelserna från 2019 innebär att man förtydligat undervisningens innehåll för barn som tillhör de nationella minoriteterna. Det ska inte innebära att förskolan blir mindre tillgänglig för andra barn. Att ta hänsyn till varje barns behov kan leda till en ökad likvärdighet. Undervisningen i svenska, som är statens officiella språk, ska heller inte bli sämre.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 57.

Vad menas med en väsentlig del av utbildningen?

Tanken bakom rätten till förskola på nationella minoritetsspråk är att språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Utbildningen på minoritetsspråket bör alltså vara så omfattande att den bidrar till det. Enligt skollagen ska förskolan bedriva den huvudsakliga delen av utbildningen på det nationella minoritetsspråket. Men man måste göra en helhetsbedömning av verksamheten. Det är så klart betydelsefullt hur många timmar som förskolan undervisar på minoritetsspråket. Andra saker som är viktiga är

  • hur bra språkkunskaper personalen har
  • hur förskolan strukturerar sitt arbete med att bevara, utveckla och föra vidare språket
  • vilka arbetsmetoder förskolan använder
  • hur mycket vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i revitaliseringsarbetet, alltså språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer.

Det är viktigt att vårdnadshavare och andra i barnets omgivning blir involverade eftersom det rör sig om överföring av språk och kultur.

Vad som menas med en väsentlig del måste förstås utifrån de här faktorerna. Men det är upp till varje huvudman och förskola att närmare avgöra hur de ska göra för att leva upp till kravet.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 57–58.

Vad händer med rätten till förskola på nationella minoritetsspråk om det är brist på personal med språkkompetens?

Det är upp till kommunerna att hantera det genom att ha strategier för till exempel personalförsörjning, kompetensutveckling och organisatoriska frågor. Utöver det krävs långsiktiga och målmedvetna insatser från alla berörda aktörer för att se till att det finns personal både på kort och lång sikt. Det kan till exempel röra sig om att samla flera barn vid vissa förskoleenheter för att kunna erbjuda en samlad verksamhet och effektivisera personalplaneringen. Men tänk på att rätten till förskoleplats på ett nationellt minoritetsspråk gäller varje enskilt barn om vårdnadshavaren begär det. Därför måste kommunerna se till att de kan erbjuda olika former av verksamhet beroende på barnunderlag och andra lokala omständigheter.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 58.

Vilken rätt har barn att få gå i en förskola på finska, meänkieli eller samiska som också ligger nära hemmet eller vårdnadshavarens arbete?

Enligt skollagen ska kommunen erbjuda barn plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Kommunens organisatoriska lösningar ska inte leda till att vårdnadshavare avstår från att tacka ja till en förskoleplats. Det kan exempelvis ske om förskolan ligger för långt från hemmet eller arbetet.

Det går inte att på förhand och i allmänhet säga när kommunen har levt upp till både rätten till förskola nära hemmet och förskola på ett nationellt minoritetsspråk. Men kommunen måste ta hänsyn till det bakomliggande syftet med bestämmelsen när man planerar verksamheten, nämligen att barn ska ges möjlighet till utbildning på nationella minoritetsspråk. Kommunen kan till exempel se till att det finns flera förskoleenheter med mer omfattande verksamhet på nationella minoritetsspråket. Om det ändå inte fungerar för en enskild familj kan kommunen behöva se till att man gör skäliga anpassningar av verksamheten på någon förskoleenhet närmare hemmet. Barnets rätt till utbildning på nationella minoritetsspråket ska vara utgångspunkten.

Källa: 8 kapitlet 15 § skollagen och proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 58.

Öppen förskola

Vad är öppen förskola?

Öppen förskola vänder sig till barn som inte är inskrivna i en förskola. Deras föräldrar eller någon annan vuxen ska följa med barnet till öppna förskolan.

Öppna förskolans uppgift är att erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta.

Källa: 25 kapitlet 3 § skollagen.

När behöver kommunen erbjuda öppen förskola där hela eller väsentliga delar av verksamheten sker på finska, meänkieli eller samiska?

Det behöver finnas en efterfrågan för att kommunen ska sträva efter att anordna öppen förskola på ett nationellt minoritetsspråk. Eftersom man inte ansöker om att få gå i öppen förskola måste det finnas någon annan sorts efterfrågan. till exempel att det har kommit in uttryckliga frågor eller synpunkter till kommunen. Sådana frågor kan exempelvis dyka upp under de samråd som kommunen ska hålla med de nationella minoriteterna.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 59.

Svenskt teckenspråk i förskolan

Vilken rätt har barn att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk om barnet har en hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk.

Källa: Läroplanen för förskolan (Lpfö18) del 1 och 2.2.

Vem är ansvarig för att barnet får förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan?

Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal förskola eller förskolans styrelse om det är en fristående förskola. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens olika förutsättningar och behov. Det är också rektorns ansvar att utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver. Dessutom har den legitimerade förskolläraren ansvar för den undervisning som hen genomför tillsammans med övrig personal på förskolan.

Källa: 2 kapitlet 8, 10 och 15 §§ skollagen.

Motsvarar skrivningen om rätten att utveckla svenskt teckenspråk den skrivning som gäller rätten att utveckla sitt modersmål om barnet har ett annat modersmål än svenska?

Nej. Förskolan ska främja språkutvecklingen i det svenska teckenspråket för döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk. Det innebär att det är viktigt att personalen behärskar det svenska teckenspråket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling och förbereda barnen för fortsatt lärande.

Förskolan ska ge barn med andra modersmål än svenska möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det innebär att det räcker att personalen uppmuntrar och stimulerar barnets fortsatta språkutveckling på modersmålet genom aktiviteter, miljö och material, även om de själva inte kan språket.

Källa: 8 kapitlet 10 § skollagen och Läroplanen för förskolan (Lpfö18) del 1 och 2.2.

Vilka barn har rätt att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan?

Utöver döva barn och barn med hörselnedsättning finns det också andra barn i förskolan som har behov av att utveckla svenskt teckenspråk. Det gäller till exempel barn som har döva eller hörselskadade vårdnadshavare eller syskon.

Barn med döva vårdnadshavare eller syskon kan lära sig talad svenska men har också rätt att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan.

Förutom ovanstående exempel kan det även finnas barn som av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk och därmed rätt att utveckla det i förskolan.

Att arbeta med barnens språkutveckling och kommunikation är en viktig del av förskolans utbildning. När det gäller döva barn och barn med hörselnedsättning är det särskilt viktigt för att de ska kunna vara delaktiga i förskolans utbildning. Döva barn har ingen möjlighet att utveckla talad svenska och behöver därför få förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan. Det innebär att det behöver finnas kompetens och resurser för detta på den förskola där barnet går.

Fler och fler döva barn i Sverige får cochleaimplantat före ett års ålder och många av dem uppnår en talspråkig förståelse. Men variationen är stor och vissa barn utvecklar inte sitt talspråk trots implantatet. Då är en teckenspråkig start i förskolan avgörande. Att vänta in en möjlig talspråklig utveckling kan innebära förlorad tid. Rektorn behöver ta ställning till stödet i det enskilda fallet och föra en dialog med barnets vårdnadshavare.

Har barn med dövblindhet rätt att utveckla ett taktilt teckenspråk?

Ja, barn med dövblindhet kan använda taktilt teckenspråk. Det innebär att ta emot teckenspråk med hjälp av känseln. Den som tecknar låter då personens händer följa med i rörelsen. Alla barn ska få möjlighet att kommunicera och samspela med andra barn och vuxna. För dövblinda barn kan taktilt teckenspråk vara det enda sättet att kommunicera på.

Vem ansvarar för att personalen har rätt kompetens när det gäller teckenspråk i förskolan?

Rektorn ansvarar för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen. Det innebär bland annat att se till att förskolans personal har den kompetens och får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Källa: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen.

Vilken kompetens behöver personalen ha när det gäller teckenspråk i förskolan?

Exempelsituation 1: På en förskola ska det börja ett dövt barn. Behöver förskolan ha anställd personal som kan svenskt teckenspråk?

Ja, eftersom barnet är dövt och inte kan tillägna sig talad svenska behöver förskolan se till att det finns personal som kan kommunicera med barnet. Om ingen i personalen kan svenskt teckenspråk finns det ingen möjlighet för barnet att kommunicera och utveckla svenskt teckenspråk.

Exempelsituation 2: På en förskola går det ett barn som har ett syskon som använder svenskt teckenspråk. Behöver förskolan ha anställd personal som kan svenskt teckenspråk?

Ja, förskolan behöver se till att det finns personal som kan svenskt teckenspråk och kan främja barnets språkutveckling i svenskt teckenspråk.

Exempelsituation 3: På en förskola går det ett barn som har en hörselnedsättning och ett cochleaimplantat. Behöver förskolan ha anställd personal som kan svenskt teckenspråk?

Det behöver avgöras i varje enskilt fall. Vissa barn utvecklar inte sitt talspråk trots implantat. Då behövs en teckenspråkig personal i förskolan. Om det är svårt att avgöra vilket behov barnet har när det börjar på förskolan kan det vara viktigt att barnet får använda mycket tecken eller svenskt teckenspråk i yngre år. Då kan man senare avgöra vilket framtida behov barnet har av svenskt teckenspråk och ingen tid går förlorad. Förskolan behöver vara uppmärksam på barnets utveckling och ha en dialog med vårdnadshavare och andra som har kunskap om det specifika barnets hörselnedsättning och språkutveckling. Många språkforskare menar att språk stöder språk. Det innebär att om barnet även får lära sig teckenspråk stör det inte den talspråkliga utvecklingen, tvärtom främjas den.

Går det att söka statsbidrag kopplat till rätten att få svenskt teckenspråk i förskolan?

Nej. Skolverket fördelar inget statsbidrag som är kopplat till barns rätt att utveckla svenskt teckenspråk.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 08 april 2020