Rätt till förskola

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Här har vi samlat de vanligaste frågorna om rätten till förskola.

När har ett barn rätt till förskola?

Vilken rätt har ett barn till förskola?

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Normalt ska barn erbjudas förskola från och med ett års ålder. De ska få gå i förskolan så mycket de behöver med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Ett eget behov kan till exempel vara att barnets föräldrar är långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade.

Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn ska erbjudas förskola från och med ett års ålder under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Barn ska också erbjudas förskola om de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl.

Från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år ska kommunen erbjuda förskola i minst 525 timmar om året.

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola. Barnen ska då få omsorg så mycket som behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källor: 8 kapitlet 3–7 §§ och 25 kapitlet 5 § skollagen.

Vad innebär det att man ska vara bosatt i Sverige?

Barn ses som bosatta i Sverige om de är eller ska vara folkbokförda här. Vissa andra grupper som inte ska vara folkbokförda här ses ändå som bosatta här. Det gäller bland annat asylsökande barn.

Källor: 8 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 2 § skollagen och folkbokföringslagen (1991:481).

Vilken rätt har ett barn till förskola om vårdnadshavaren är föräldraledig med ett annat barn eller arbetslös?

Kommunen ska erbjuda förskola till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat vård. Barnet ska få gå i förskola från och med ett års ålder och under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Källa: 8 kapitlet 6 § skollagen.

Har man rätt till förskola på obekväm arbetstid? Finns det en rätt till nattis?

Kommunen behöver inte erbjuda förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Däremot ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola så mycket som det behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källa: 25 kapitlet 5 § skollagen.

Har barn som inte har fyllt ett år rätt till förskola?

Ett barn som är under ett år har normalt sett inte rätt till förskola. Rätten till förskola finns från det att barnet fyller ett år. Däremot kan barn som inte fyllt ett år ha rätt till förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.

Hur mycket barnet ska få gå i förskolan bestäms utifrån barnets behov enligt vad som står ovan.

Källa: 8 kapitlet 7 § skollagen.

Får förskolan själv bestämma vilka tider och dagar barnet ska vara på förskolan om vårdnadshavaren är arbetslös eller föräldraledig för annat barn?

Det är kommunen som organiserar förskoleverksamheten och som avgör vilka vistelsetider barnen får vara i förskolan. Hur dessa timmar ska fördelas står inte i skollagen. Det är upp till kommunen att besluta om det. Kommunerna måste kunna göra bedömningar lokalt i samråd med föräldrar och den förskolepersonal som känner barnen och familjernas behov bäst och besluta om längre vistelsetider än de som står i lagen.

Hur lång tid får det ta att få en förskoleplats från det att en vårdnadshavare anmält behov av plats?

När vårdnadshavare har anmält önskemål om en kommunal förskola ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska erbjudas förskola skyndsamt.

Kommunen ska erbjuda plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Då ska kommunen också ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål.

För fristående förskolor finns det inte några motsvarande bestämmelser om hur snabbt ett barn ska erbjudas förskola.

Källa: 8 kapitlet 12 och 14 §§ skollagen.

Avgifter i förskolan

Vilka avgifter får man ta ut för förskola?

Se svaret under Avgifter

Förskola i en annan kommun

Kan ett barn gå i förskolan i en annan kommun än den där hen är folkbokförd?

En kommun kan komma överens med en annan kommun om att den kommunen ska ta emot förskolebarn från hemkommunen. Men då krävs det särskilda skäl med hänsyn till barnets personliga förhållanden.

Ett sådant skäl kan vara att barnets föräldrar bor i olika kommuner. Ett annat skäl kan vara att barnet behöver särskilt stöd i förskolan och att vårdnadshavarna därför vill att barnet ska gå i en annan kommuns förskola som är anpassad efter barnets behov.

Man kan också tillämpa bestämmelsen för att ge barn möjlighet till förskola på samiska, meänkieli eller finska enligt skollagen.

Innan en kommun tar emot ett barn från en annan kommun måste den få ett yttrande från barnets hemkommun. På så sätt får den mottagande kommunen information om barnets förhållanden och har därmed ett bättre underlag för beslutet.

Om ett barn har rätt att gå i en annan kommuns förskola ska hemkommunen betala kostnaderna för förskoleplatsen till den kommun som tar emot barnet.

Källor: 8 kapitlet 13 och 17 §§ skollagen.

Kan man gå i förskola i två kommuner, till exempel om föräldrarna har växelvis boende?

Det finns inga formella hinder mot det, men reglerna ska inte tolkas som att barn som bor växelvis hos föräldrar i olika kommuner ska erbjudas att gå växelvis i de olika kommunernas förskolor. Det beror på att barnet då skulle riskera att inte få den trygghet och kontinuitet det behöver.

Källa: proposition 2009/10:165, sidan 355.

Förskola och förskoleklass

Har ett barn rätt att gå kvar i förskolan istället för att gå i förskoleklass?

Riksdagen har beslutat att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2018. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige får skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år.

I vissa fall kan barn få börja i förskoleklass ett år senare. Skolplikten kan skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. För ett barn med uppskjuten skolplikt börjar skolplikten istället höstterminen det år då barnet fyller sju år. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp för ett barn. Om skolplikten skjuts upp ska barnet istället erbjudas att gå i förskola.

Källor: 7 kapitlet 4 och 10 §§ skollagen.

Får ett barn börja i förskoleklass ett år tidigare istället för att gå i förskolan?

Utgångspunkten är att ett barn ska gå i förskoleklass från höstterminen det år hen fyller 6 år. Om barnets vårdnadshavare vill det får en huvudman erbjuda plats i förskoleklass till barn som är yngre, men det är inte en rättighet. Ett barn kan få tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. En femåring i förskoleklass har inte skolplikt, men däremot en skyldighet att närvara och delta i utbildningen.

Huvudman är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Källa: 7 kapitlet 11 § skollagen.

Kommunens rätt att tillfälligt stänga en förskola

Får man stänga förskolor under sommaren och planeringsdagar?

Personalen i förskolor har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse i skollagen som ger en kommun möjlighet att stänga alla förskolor (kommunala och fristående) samtidigt. Kommunen är skyldig att ta emot barn i förskola så mycket som behövs om vårdnadshavarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det gäller även barn till arbetslösa eller föräldralediga och barn som är i behov av särskilt stöd. Barn kan få erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men bara om man tar hänsyn till barnets behov av trygghet och kontinuitet. Barn kan till exempel inte känna sig trygga om personalen och miljön är helt obekanta. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att förskolan ligger inom ett rimligt avstånd från barnets hem. Vad som kan anses vara en acceptabel lösning utifrån dessa faktorer måste avgöras från fall till fall.

Förskolor kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller liknande. Det är inte reglerat om förskolan får stänga för planeringsmöten, men det kan accepteras i undantagsfall. Kommunen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall. Förskolor kan få stänga under två dagar per termin för personalutbildning.

Källa: RÅ 1992 referat 31.

Förskola på nationella minoritetsspråk

Har barn rätt att gå i en förskola som bedrivs på ett nationellt minoritetsspråk?

Ja, i vissa fall kan barn som har rätt till förskoleplats också ha rätt till en plats på en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Det gäller om barnets hemkommun ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Kommunen ska fråga alla vårdnadshavare som begär plats på en förskola inom ett förvaltningsområde om de vill ha en plats på en förskola som bedrivs på det språk som kommunen är förvaltningsområde för. Det räcker inte att fråga om barnet har något annat modersmål än svenska.

Det finns ingen rätt att få en förskoleplats på en förskola som bedriver hela eller en väsentlig del av utbildningen på de nationella minoritetsspråken jiddisch eller romani chib.

Se vilka kommuner som är förvaltningsområden på webbplatsen minoritet.selänk till annan webbplats

Källa: 8 kapitlet 12 a § skollagen, lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Hur många vårdnadshavare måste begära att deras barn ska få gå i en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska för att kommunen ska vara skyldig att erbjuda det?

Kommunen måste erbjuda förskola på finska, meänkieli eller samiska om så bara en vårdnadshavare till ett barn vill ha det. Kommuner i förvaltningsområden är dessutom skyldiga att fråga alla vårdnadshavare som ansöker om en förskoleplats om de vill att utbildningen ska bedrivas på finska, meänkieli eller samiska.

Källa: proposition 2017/18:199 sidan 55 och 59–60.

Ska förskolor som bedrivs på finska, meänkieli eller samiska vara öppna för alla barn?

Ja. De nya bestämmelserna från 2019 innebär att man förtydligat undervisningens innehåll för barn som tillhör de nationella minoriteterna. Det ska inte innebära att förskolan blir mindre tillgänglig för andra barn. Att ta hänsyn till varje barns behov kan leda till en ökad likvärdighet. Undervisningen i svenska, som är statens officiella språk, ska heller inte bli sämre.

Källa: proposition 2017/18:199 sidan 57.

Vad menas med en väsentlig del av utbildningen?

Tanken bakom rätten till förskola på nationella minoritetsspråk är att språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Utbildningen på minoritetsspråket bör alltså vara så omfattande att den bidrar till det. Enligt skollagen ska förskolan bedriva den huvudsakliga delen av utbildningen på det nationella minoritetsspråket. Men man måste göra en helhetsbedömning av verksamheten. Det är så klart betydelsefullt hur många timmar som förskolan undervisar på minoritetsspråket. Andra saker som är viktiga är

  • hur bra språkkunskaper personalen har
  • hur förskolan strukturerar sitt arbete med att bevara, utveckla och föra vidare språket
  • vilka arbetsmetoder förskolan använder
  • hur mycket vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i revitaliseringsarbetet, alltså språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer.

Det är viktigt att vårdnadshavare och andra i barnets omgivning blir involverade eftersom det rör sig om överföring av språk och kultur.

Vad som menas med en väsentlig del måste förstås utifrån de här faktorerna. Men det är upp till varje huvudman och förskola att närmare avgöra hur de ska göra för att leva upp till kravet.

Källa: proposition 2017/18:199 sidan 57–58.

Vad händer med rätten till förskola på nationella minoritetsspråk om det är brist på personal med språkkompetens?

Det är upp till kommunerna att hantera det genom att ha strategier för till exempel personalförsörjning, kompetensutveckling och organisatoriska frågor. Utöver det krävs långsiktiga och målmedvetna insatser från alla berörda aktörer för att se till att det finns personal både på kort och lång sikt. Det kan till exempel röra sig om att samla flera barn vid vissa förskoleenheter för att kunna erbjuda en samlad verksamhet och effektivisera personalplaneringen. Men tänk på att rätten till förskoleplats på ett nationellt minoritetsspråk gäller varje enskilt barn om vårdnadshavaren begär det. Därför måste kommunerna se till att de kan erbjuda olika former av verksamhet beroende på barnunderlag och andra lokala omständigheter.

Källa: proposition 2017/18:199 sidan 58.

Vilken rätt har barn att få gå i en förskola på finska, meänkieli eller samiska som också ligger nära hemmet eller vårdnadshavarens arbete?

Enligt skollagen ska kommunen erbjuda barn plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Kommunens organisatoriska lösningar ska inte leda till att vårdnadshavare avstår från att tacka ja till en förskoleplats. Det kan exempelvis ske om förskolan ligger för långt från hemmet eller arbetet.

Det går inte att på förhand och i allmänhet säga när kommunen har levt upp till både rätten till förskola nära hemmet och förskola på ett nationellt minoritetsspråk. Men kommunen måste ta hänsyn till det bakomliggande syftet med bestämmelsen när man planerar verksamheten, nämligen att barn ska ges möjlighet till utbildning på nationella minoritetsspråk. Kommunen kan till exempel se till att det finns flera förskoleenheter med mer omfattande verksamhet på nationella minoritetsspråket. Om det ändå inte fungerar för en enskild familj kan kommunen behöva se till att man gör skäliga anpassningar av verksamheten på någon förskoleenhet närmare hemmet. Barnets rätt till utbildning på nationella minoritetsspråket ska vara utgångspunkten.

Källa: proposition 2017/18:199 sidan 58, 8 kapitlet 15 § skollagen.

Öppen förskola

Vad är öppen förskola?

Öppen förskola vänder sig till barn som inte är inskrivna i en förskola. Deras föräldrar eller någon annan vuxen ska följa med barnet till öppna förskolan.

Öppna förskolans uppgift är att erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta.

Källa: 25 kapitlet 3 § skollagen.

När behöver kommunen erbjuda öppen förskola där hela eller väsentliga delar av verksamheten sker på finska, meänkieli eller samiska?

Det behöver finnas en efterfrågan för att kommunen ska sträva efter att anordna öppen förskola på ett nationellt minoritetsspråk. Eftersom man inte ansöker om att få gå i öppen förskola måste det finnas någon annan sorts efterfrågan. till exempel att det har kommit in uttryckliga frågor eller synpunkter till kommunen. Sådana frågor kan exempelvis dyka upp under de samråd som kommunen ska hålla med de nationella minoriteterna.

Källa: proposition 2017/18:199 sidan 59.

Senast uppdaterad 17 oktober 2019