På grund av spridningen av covid-19 och coronaviruset gäller under en begränsad tid delvis andra bestämmelser än normalt för skolväsendet. De ordinarie lagarna och reglerna gäller fortfarande, men det finns tillfälliga bestämmelser som gör att huvudmän kan få göra vissa undantag från delar av skolförfattningarna om de behöver stänga verksamheter helt eller delvis. En del information under Ansvar i skolfrågor måste därför läsas tillsammans med de nya tillfälliga reglerna.

Rätt till förskola

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Här har vi samlat de vanligaste frågorna om rätten till förskola, förskola på nationella minoritetsspråk, teckenspråk i förskolan och öppen förskola.

När har ett barn rätt till förskola?

Vilken rätt har ett barn till förskola?

Hemkommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. Normalt ska barn erbjudas förskola från och med ett års ålder. De ska få gå i förskolan så mycket de behöver med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Ett eget behov kan till exempel vara att barnets föräldrar är långtidssjukskrivna.

Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn ska erbjudas förskola från och med ett års ålder under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Barn ska också erbjudas förskola om de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl.

Från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år ska kommunen erbjuda förskola i minst 525 timmar om året, så kallad allmän förskola.

Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola. Barnen ska då få omsorg så mycket som behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källor: 8 kapitlet 3–7 §§ och 25 kapitlet 5 § skollagen.

Vad är allmän förskola?

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Kan barn som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige ha rätt till förskola?

Ja, en del barn ses enligt skollagen som bosatta i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Dessa barn har rätt till förskola på samma villkor som barn som är eller ska vara folkbokförda här i landet. Det gäller bland annat

  • asylsökande barn
  • barn som är papperslösa
  • barn som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, EES-avtalet eller avtalet mellan EU:s medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Vad är allmän förskola?

Från och med höstterminen det år ett barn fyller tre år har barnet rätt till så kallad allmän förskola, det vill säga minst 525 avgiftsfria timmar per år i förskolan. Det gäller för alla barn, oavsett föräldrarnas sysselsättning och familjens situation i övrigt. Även barn som är inskrivna i andra verksamheter än förskolan, till exempel pedagogisk omsorg, ska erbjudas allmän förskola. För dessa barn ska förskolan ses som ett komplement till den andra verksamheten och samverka med denna.

Kommunen måste erbjuda minst 525 timmar om året. Det motsvarar i princip tre timmar om dagen under skolans terminer. Men det finns inget som hindrar att kommunen erbjuder fler timmar.

Det är kommunen som beslutar om hur allmän förskola ska organiseras utifrån lokala förutsättningar, barnets behov och föräldrarnas önskemål. Det är också kommunen som beslutar hur förskolan ska samordnas med övrig verksamhet.

Källor: 8 kapitlet 4 § skollagen och proposition 2008/09:115 Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar sidan 43.

Mellan vilka tider måste en förskola hålla öppet?

Det är inte reglerat mellan vilka klockslag på dagen en förskola måste ha öppet. Både kommunala och fristående förskolor ska erbjuda förskola så mycket som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Men hemkommunen måste inte erbjuda förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Källor: 8 kapitlet 3 och 5 §§ skollagen.

Har man rätt till förskola på obekväm arbetstid? Finns det en rätt till nattis?

Hemkommunen behöver inte erbjuda förskola under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Däremot ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder förskola så mycket som det behövs utifrån föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Källa: 25 kapitlet 5 § skollagen.

Vilken rätt har ett barn till förskola om föräldern är föräldraledig med ett annat barn eller arbetslös?

Hemkommunen ska erbjuda förskola till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat barn. Barnet har rätt till förskola från och med ett års ålder och under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

Källa: 8 kapitlet 6 § skollagen.

Får förskolan själv bestämma vilka tider och dagar barnet ska vara på förskolan om föräldern är arbetslös eller föräldraledig för annat barn?

Det är hemkommunen som organiserar förskoleverksamheten och som avgör vilka tider barnen får vara i förskolan. Kommunerna kan göra bedömningar lokalt i samråd med föräldrar och den förskolepersonal som känner barnen och familjernas behov bäst. De kan också besluta att barn ska få vara mer i förskolan än de tider de har rätt till enligt lag. Men hur dessa timmar ska fördelas är inte reglerat. Det innebär att det är upp till förskolans huvudman att besluta om det utifrån vad som är bäst för barnet. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal förskola och styrelsen eller motsvarande om det är en fristående förskola.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 8 kapitlet 6 § skollagen, samt proposition 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola med mera sidan 25.

Har barn som inte har fyllt ett år rätt till förskola?

Ett barn som är under ett år har normalt inte rätt till förskola. Rätten till förskola finns från det att barnet fyller ett år. Däremot kan barn som inte fyllt ett år ha rätt till förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.

Hur mycket barnet ska få gå i förskolan bestäms utifrån barnets behov av stöd.

Källa: 8 kapitlet 7 § skollagen.

Vem ansvarar för att barn erbjuds förskola?

Det är hemkommunen som ansvarar för att alla barn i kommunen som har rätt till och vill ha en plats i förskolan får det. Kommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda plats i någon av sina egna förskolor eller i en fristående förskola som har en motsvarande utbildning. Men barnets vårdnadshavare behöver inte acceptera ett erbjudande om en plats i en fristående förskola som har konfessionella inslag i verksamheten som inte får finnas i kommunala förskolor.

Ett barn ska erbjudas plats i en förskola som ligger så nära hemmet som möjligt. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål.

Källor: 8 kapitlet 12 och 15 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 354 och 714.

Hur lång tid får det ta att få en förskoleplats från det att en vårdnadshavare anmält behov av att få en plats?

När en vårdnadshavare har anmält önskemål om plats i en kommunal förskola ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska erbjudas förskola skyndsamt. Kommunen får fullgöra sin skyldighet genom att erbjuda plats i någon av sina egna förskolor eller i en fristående förskola som har motsvarande utbildning.

Kommunen ska erbjuda plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Kommunen ska också ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål.

Källa: 8 kapitlet 12 och 14 §§ skollagen.

Får en fristående förskola bestämma att de bara tar emot vissa barn?

Normalt ska en fristående förskola vara öppen för alla barn som har rätt till förskola, men kommunen kan tillåta att en fristående förskola får göra undantag från detta med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. En fristående förskola får exempelvis begränsa sin verksamhet till att bara ta emot barn vars föräldrar är medlemmar i ett föräldrakooperativ. Det kan också handla om en fristående förskola som riktar sig särskilt till barn som behöver särskilt stöd.

En fristående förskola behöver inte heller ta emot eller fortsätta ge utbildning åt ett barn som kommunen inte är skyldig att betala tilläggsbelopp för.

Om det inte finns plats för alla sökande till en fristående förskola får skolan göra ett urval utifrån de urvalsregler som kommunen har godkänt.

Källor: 8 kapitlet 18–19 §§ och 23 § skollagen, samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 717.

Rätt till förskola under coronapandemin

Vilka barn kommer att få omsorg om regeringen stänger förskolor eller skolor?

Om regeringen har beslutat att stänga skolverksamhet har barn till vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet ändå rätt att få omsorg. Det är barnets eller elevens hemkommun som i egenskap av huvudman ansvarar för att de ska få det. Hemkommunen ska också erbjuda förskola eller fritidshem till barn och elever som behöver få särskilt stöd i sin utveckling av fysiska, psykiska eller andra skäl och som bara kan få det genom att gå i förskola eller fritidshem.

Regler för förskolor och skolor som håller öppet eller behöver stänga på grund av coronapandemin

Läs mer om vilka sektorer och yrken som utgör samhällsviktig verksamhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplatslänk till annan webbplats

Vad gäller för barn vars vårdnadshavare har samhällsviktiga yrken?

Läs om vad som gäller om huvudmannen stänger en förskola

Läs om vad som gäller om regeringen stänger en förskola

Behov av förskoleplats under sommaren kan komma att öka bland vårdnadshavare som har samhällsviktiga yrken. Även uppskjutna semesterledigheter för till exempel vårdanställda kan innebära att behovet av förskoleplatser kan öka under sommaren på grund av det rådande läget. Det kan i sin tur innebära att ett utökat behov av förskola kan komma att anmälas senare än vanligt till förskolorna. Huvudman och rektor för förskola och annan pedagogisk verksamhet kan behöva ta hänsyn till detta och beakta det eventuellt ökade behovet av förskola i sin planering för sommaren. Man kan också behöva se över sina rutiner och sin organisation för hur man tar emot dessa önskemål från vårdnadshavare.

Får en huvudman besluta att barn till arbetslösa eller föräldralediga vårdnadshavare inte får vara på förskolan?

En huvudman kan enligt en ny lag besluta om att stänga en skola eller förskola i vissa fall. Huvudmannen är kommunen för kommunala skolor och förskolor och styrelsen för fristående skolor och förskolor.

Regler för förskolor och skolor som håller öppet eller behöver stänga på grund av coronapandemin

Om förskolan inte har stängts så har barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga med ett annat barn rätt till förskola från och med ett års ålder under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. I övrigt så gäller det att barn ska få gå i förskolan så mycket de behöver med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

Utifrån skolförfattningarna finns det i dagsläget inte några möjligheter för huvudmän att hantera personalbrist eller minska smittspridning genom att begränsa rätten till förskola för vissa barn. Det har inte skett några förändringar i regelverket kring rätten till förskola så länge förskolan är öppen. Om förskolan har brist på personal och därför vill vädja till vårdnadshavare att ha sina barn hemma om de kan, bör de vända sig generellt till alla barns vårdnadshavare och inte till vissa specifika grupper. Det är viktigt att beakta barnets bästa i beslut som berör barn.

Om förskolan har brist på personal kan vårdnadshavare naturligtvis själva ta initiativ till att ha sitt barn hemma i större utsträckning än vanligt, för att underlätta arbetssituationen för förskolepersonalen. Detta under förutsättning att vårdnadshavaren har den möjligheten.

Vad gäller för barn med vårdnadshavare som blivit korttidspermitterade?

Rätten till förskola gäller som huvudregel för barn som behöver barnomsorg med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det är upp till varje huvudman för förskolan att bedöma om ett barn har rätt till förskola i det enskilda fallet. Huvudmannen bör väga in det faktum att korttidspermitterade personer ska stå till sin arbetsgivares förfogande och att behovet av barnomsorg kan komma att förändras med kort varsel.

Om förskolan har brist på personal kan vårdnadshavare naturligtvis själva ta initiativ till att ha sitt barn hemma i större utsträckning än vanligt, för att underlätta arbetssituationen för förskolepersonalen. Detta under förutsättning att vårdnadshavaren har den möjligheten.

Vad gäller om huvudmannen fattar ett beslut om att inte erbjuda förskola för vissa barn?

Skolverket har förståelse för att den nuvarande situationen orsakar svårigheter för huvudmän att upprätthålla bland annat förskoleverksamhet enligt skolförfattningarnas krav. Det går inte att i dagsläget bedöma hur samhället, inklusive skolmyndigheterna, kommer att hantera eventuella avsteg som huvudmän bedömt att de behövt göra för att i så stor utsträckning som möjligt upprätthålla en fungerande verksamhet eller begränsa smittspridningen.

De beslut som huvudmannen och rektorn fattar kan senare komma att prövas av ansvarig tillsynsmyndighet, som granskar om skollagstiftningen följts. Därför är det viktigt för huvudmannen eller rektorn att tänka på hur de motiverar de beslut som de fattar.

Huvudmännen ska i så långt det går vidta åtgärder som inte innebär avsteg från de krav som finns i skolförfattningarna. De kan till exempel prata med vårdnadshavare för att se om de har möjlighet att ha sina barn hemma. Det är upp till varje huvudman att prioritera när det gäller den egna verksamheten. Men Skolverket vill framhålla att förskoleverksamheten är en samhällsviktig verksamhet. Ett syfte med den är ju att annan verksamhet i samhället ska kunna fortsätta genom att vårdnadshavarna kan förvärvsarbeta eller studera.

Om förskolan har brist på personal kan vårdnadshavare naturligtvis själva ta initiativ till att ha sitt barn hemma i större utsträckning än vanligt, för att underlätta arbetssituationen för förskolepersonalen. Detta under förutsättning att vårdnadshavaren har den möjligheten.

Om skolor eller förskolor stänger, vad gäller då för barn och elever som behöver särskilt stöd och andra stödåtgärder?

Se svaret under Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

När kan förskolebarn vistas i förskolan och när ska de vara hemma? 

Folkhälsomyndigheten svarar på frågan om när barn kan vists i förskolan och när de ska vara hemmalänk till annan webbplats

Ska vårdnadshavare få tillbaka förskoleavgiften om de inte kan ha sitt barn på förskolan?

Sveriges Kommuner och Regioner svarar på frågor om kommunens ansvar för avgifter och ersättningarlänk till annan webbplats

Vad gäller för kommunens ersättning till fristående förskolor om de stänger förskolan?

Sveriges Kommuner och Regioner svarar på frågor om kommunens ansvar för avgifter och ersättningarlänk till annan webbplats

Avgifter i förskolan

Vilka avgifter får man ta ut för förskola?

Se svaret under Avgifter

Förskola i en annan kommun

Kan ett barn gå i förskola i en annan kommun än hemkommunen?

Ett barn har rätt att tas emot i en förskola i en annan kommun än hemkommunen om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Det är den mottagande kommunen som bedömer om det finns särskilda skäl att ta emot ett barn från en annan kommun.

Ett sådant skäl kan exempelvis vara att barnets vårdnadshavare bor i olika kommuner. Det kan också handla om att barnet bor nära kommungränsen och den andra kommunens förskola, eller att barnets vårdnadshavare arbetar i en annan kommun. Ett annat skäl kan vara att barnet behöver särskilt stöd i förskolan och att en annan kommun kan erbjuda plats i en förskola som är anpassad efter barnets behov.

Barn kan också få gå i förskola i en annan kommun för att de ska få möjlighet till förskola på samiska, meänkieli eller finska.

Innan en kommun tar emot ett barn från en annan kommun på grund av särskilda skäl måste den få ett yttrande från barnets hemkommun. På så sätt får den mottagande kommunen information om barnets förhållanden och har därmed ett bättre underlag för beslutet.

Även barn som inte har särskilda skäl får tas emot i en annan kommuns förskola om vårdnadshavaren vill det och den mottagande kommunen går med på det. För ett barn som inte har särskilda skäl är det alltså en möjlighet men inte en rättighet att tas emot i en annan kommuns förskola.

Om ett barn har tagits emot i en förskola i en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den kommun som tagit emot barnet.

Källor: 8 kapitlet 13 och 17 §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 355.

Har ett barn som bor växelvis i två olika kommuner rätt till förskola i båda kommunerna?

Nej, ett barn som bor växelvis hos sina föräldrar i olika kommuner har inte rätt till en förskoleplats i båda kommunerna. Det är inte tanken att ett barn ska ha mer än en förskoleplats eftersom det skulle kunna göra det svårt att tillgodose barnets behov av trygghet och kontinuitet.

Ett barn har däremot rätt att tas emot i en förskola i en annan kommun än hemkommunen om det finns särskilda skäl för det utifrån barnets personliga förhållanden.

Källor: 8 kapitlet 12–13 §§ skollagen och proposition 2008/09:115 Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar sidan 38.

Förskola och förskoleklass

Har ett barn som fått uppskjuten skolplikt rätt att gå kvar i förskolan?

Ja. Ett barn som är bosatt i Sverige ska normalt börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklass höstterminen det år då barnet fyller sex år. I vissa fall kan skolplikten skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp för ett barn. Om skolplikten skjuts upp ska barnet i stället erbjudas att gå i förskola.

Källor: 7 kapitlet 2, 4 och 10 §§ samt 8 kapitlet 3 § skollagen.

Skolplikt och rätt till utbildning

Möjlighet att tillfälligt stänga en förskola

Får man stänga förskolor under sommaren och planeringsdagar?

Personalen i förskolor har rätt till semester som alla andra, men det finns ingen bestämmelse i skollagen som ger en kommun möjlighet att stänga alla förskolor samtidigt. Barn ska få gå i förskolan så mycket som behövs om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Det gäller även barn till arbetslösa eller föräldralediga och barn som är i behov av särskilt stöd.

Barn kan erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men bara om man tar hänsyn till barnets behov av trygghet och kontinuitet. Barn kan till exempel inte känna sig trygga om personalen och miljön är helt obekanta. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att förskolan ligger inom ett rimligt avstånd från barnets hem. Vad som kan anses vara en acceptabel lösning utifrån dessa faktorer måste avgöras från fall till fall.

Förskolor kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för personalplanering eller liknande. Det är inte reglerat om förskolan får stänga för planeringsmöten, men det kan accepteras i undantagsfall.

Förskolor kan få stänga under två dagar per termin för personalutbildning. De kan också få stänga under två planeringsdagar. Men förskolan kan inte kräva att föräldrarna själva tar hand om sina barn dessa dagar. Huvudmannen måste kunna erbjuda föräldrarna ett godtagbart alternativ till förskolan under de aktuella dagarna. Det är viktigt att huvudmannen strävar efter att planera personalutbildning och liknande aktiviteter så att inte hela verksamheten behöver stängas.

Huvudmannen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verksamheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal förskola och styrelsen eller motsvarande om det är en fristående förskola.

Källor: 8 kapitlet 5–7 §§ skollagen, RÅ 1992 referat 31, JO 1992/93 sidan 284 samt proposition 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet med mera sidan 33.

Måste kommunen ta emot barn från fristående förskolor när de har sommarstängt?

Nej, en kommun har ingen skyldighet att ta emot barn från en fristående förskola tillfälligt under sommaren eller annan tid då den fristående förskolan är stängd. Uppgifter inom förskolan får inte lämnas över på entreprenad till en kommun. Däremot är det tillåtet för både kommunala och fristående huvudmän att lämna över uppgifter inom förskolan på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.

Källa: 23 kapitlet 2 § skollagen.

Barngruppers storlek och sammansättning

Hur många barn får det vara i en barngrupp i förskolan?

Barngrupperna i förskolan ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska även i övrigt erbjudas en god miljö. Det är huvudmannen som ansvarar för detta. Hur många barn en barngrupp i förskolan får bestå av är inte närmare reglerat, men det är viktigt att det inte blir för många relationer för barnen att förhålla sig till under en dag.

Som riktmärke rekommenderar Skolverket 6–12 barn per barngrupp med barn i åldern 1–3 år. För barn i åldern 4–5 år är riktmärket 9–15 barn per barngrupp. Dessa siffror är just riktmärken. Det kan vara både fler eller färre barn i en barngrupp beroende på olika faktorer och hur väl dessa fungerar tillsammans. Några sådana faktorer är

  • personalens utbildning och kompetens
  • personaltäthet, alltså hur många som arbetar med barnen
  • barngruppens sammansättning
  • den fysiska miljön.

Med barngruppens sammansättning menas till exempel barnens åldrar, andelen barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling, andelen barn som har ett annat modersmål än svenska och vilka tider barnen är på förskolan.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 8 kapitlet 8 § skollagen, samt Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan sidorna 15–16.

Vilken personaltäthet ska en förskola ha?

Det är inte reglerat vilken personaltäthet som förskolan måste ha. Forskning visar att det viktigaste för en god kvalitet i förskolan är personalens utbildning och kompetens. Men hur många som arbetar i förskolan kan också vara viktig för kvaliteten, eftersom det dels påverkar omsorgen, dels samspelet och kommunikationen mellan barn och personal.

Källor: 1 kapitlet 10 § skollagen samt Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, sidorna 15–16.

Förskola på nationella minoritetsspråk

Har barn rätt att gå i en förskola som bedrivs på ett nationellt minoritetsspråk?

Har barn rätt att gå i en förskola som bedrivs på ett nationellt minoritetsspråk?

I vissa fall kan barn som har rätt till förskoleplats ha rätt till en plats på en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Det gäller om barnets hemkommun ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Kommunen ska fråga alla vårdnadshavare som begär plats på en förskola inom ett förvaltningsområde om de vill ha en plats på en förskola som bedrivs på det språk som kommunen är förvaltningsområde för. Det räcker inte att fråga om barnet har något annat modersmål än svenska.

Det finns ingen rätt att få en förskoleplats på en förskola som bedriver hela eller en väsentlig del av utbildningen på de nationella minoritetsspråken jiddisch eller romani chib.

Se vilka kommuner som är förvaltningsområden på webbplatsen minoritet.selänk till annan webbplats

Källor: 8 kapitlet 12 a § skollagen.

Hur många vårdnadshavare måste begära att deras barn ska få gå i en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska för att kommunen ska vara skyldig att erbjuda det?

Kommunen måste erbjuda förskola på finska, meänkieli eller samiska om så bara en vårdnadshavare till ett barn vill ha det. Kommuner i förvaltningsområden är dessutom skyldiga att fråga alla vårdnadshavare som ansöker om en förskoleplats om de vill att utbildningen ska bedrivas på finska, meänkieli eller samiska.

Källor: 8 kapitlet 12 a § skollagen och proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 55.

Ska förskolor som bedrivs på finska, meänkieli eller samiska vara öppna för alla barn?

Ja. Bestämmelserna förtydligar vad undervisningen ska innehålla för barn som tillhör de nationella minoriteter sverigefinnar, tornedalingar och samer. Det ska inte innebära att förskolan blir mindre tillgänglig för andra barn. Att ta hänsyn till varje barns behov kan leda till en ökad likvärdighet. Undervisningen i svenska, som är statens officiella språk, ska heller inte bli sämre.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 57.

Vad menas med en väsentlig del av utbildningen?

Tanken bakom rätten till förskola på nationella minoritetsspråk är att språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer. Utbildningen på minoritetsspråket bör alltså vara så omfattande att den bidrar till det. Enligt skollagen ska förskolan bedriva den huvudsakliga delen av utbildningen på det nationella minoritetsspråket. Men man måste göra en helhetsbedömning av verksamheten. Det är så klart betydelsefullt hur många timmar som förskolan undervisar på minoritetsspråket. Andra saker som är viktiga är

  • hur bra språkkunskaper personalen har
  • hur förskolan strukturerar sitt arbete med att bevara, utveckla och föra vidare språket
  • vilka arbetsmetoder förskolan använder
  • hur mycket vårdnadshavare och andra i barnets omgivning involveras i revitaliseringsarbetet, alltså språket ska bevaras, utvecklas och föras vidare till nya generationer.

Det är viktigt att vårdnadshavare och andra i barnets omgivning blir involverade eftersom det rör sig om överföring av språk och kultur.

Vad som menas med en väsentlig del måste förstås utifrån de här faktorerna. Men det är upp till varje huvudman och förskola att närmare avgöra hur de ska göra för att leva upp till kravet.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 57–58.

Vad händer med rätten till förskola på nationella minoritetsspråk om det är brist på personal med språkkompetens?

Det är upp till kommunerna att hantera det genom att ha strategier för till exempel personalförsörjning, kompetensutveckling och organisatoriska frågor. Utöver det krävs långsiktiga och målmedvetna insatser från alla berörda aktörer för att se till att det finns personal både på kort och lång sikt. Det kan till exempel röra sig om att samla flera barn vid vissa förskoleenheter för att kunna erbjuda en samlad verksamhet och effektivisera personalplaneringen. Men tänk på att rätten till förskoleplats på ett nationellt minoritetsspråk gäller varje enskilt barn om vårdnadshavaren begär det. Därför måste kommunerna se till att de kan erbjuda olika former av verksamhet beroende på barnunderlag och andra lokala omständigheter.

Källa: proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 58.

Vilken rätt har barn att få gå i en förskola på finska, meänkieli eller samiska som också ligger nära hemmet eller vårdnadshavarens arbete?

Enligt skollagen ska kommunen erbjuda barn plats vid en förskoleenhet som ligger så nära barnets hem som möjligt. Kommunens organisatoriska lösningar ska inte leda till att vårdnadshavare avstår från att tacka ja till en förskoleplats. Det kan exempelvis ske om förskolan ligger för långt från hemmet eller arbetet.

Det går inte att på förhand och i allmänhet säga när kommunen har levt upp till både rätten till förskola nära hemmet och förskola på ett nationellt minoritetsspråk. Men kommunen måste ta hänsyn till det bakomliggande syftet med bestämmelsen när man planerar verksamheten, nämligen att barn ska ges möjlighet till utbildning på nationella minoritetsspråk. Kommunen kan till exempel se till att det finns flera förskoleenheter med mer omfattande verksamhet på nationella minoritetsspråket. Om det ändå inte fungerar för en enskild familj kan kommunen behöva se till att man gör skäliga anpassningar av verksamheten på någon förskoleenhet närmare hemmet. Barnets rätt till utbildning på nationella minoritetsspråket ska vara utgångspunkten.

Källa: 8 kapitlet 15 § skollagen och proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik, sidan 58.

Svenskt teckenspråk i förskolan

Vilken rätt har barn att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk om barnet har en hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk.

Källa: Läroplan för förskolan del 1 och 2.2.

Vem är ansvarig för att barnet får förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan?

Det är huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal förskola och förskolans styrelse om det är en fristående förskola. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens olika förutsättningar och behov. Det är också rektorns ansvar att utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver. Dessutom har den legitimerade förskolläraren ansvar för den undervisning som hen genomför tillsammans med övrig personal på förskolan.

Källa: 2 kapitlet 8, 10 och 15 §§ skollagen.

Motsvarar skrivningen om rätten att utveckla svenskt teckenspråk den skrivning som gäller rätten att utveckla sitt modersmål om barnet har ett annat modersmål än svenska?

Nej. Förskolan ska främja språkutvecklingen i det svenska teckenspråket för döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk. Det innebär att det är viktigt att personalen behärskar det svenska teckenspråket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling och förbereda barnen för fortsatt lärande.

Förskolan ska medverka till att ett barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det innebär att det räcker att personalen uppmuntrar och stimulerar barnets fortsatta språkutveckling på modersmålet genom aktiviteter, miljö och material, även om de själva inte kan språket.

Källor: 8 kapitlet 10 § skollagen och Läroplan för förskolan del 1 och 2.2.

Vilka barn har rätt att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan?

Utöver döva barn och barn med hörselnedsättning finns det också andra barn i förskolan som har behov av att utveckla svenskt teckenspråk. Det gäller till exempel barn som har döva eller hörselskadade vårdnadshavare eller syskon.

Barn med döva vårdnadshavare eller syskon kan lära sig talad svenska men har också rätt att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan.

Förutom ovanstående exempel kan det även finnas barn som av andra skäl har behov av svenskt teckenspråk och därmed rätt att utveckla det i förskolan. Det är förskolans huvudman som i varje enskilt fall får ta ställning till om ett barn kan anses ha rätt att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan.

Att arbeta med barnens språkutveckling och kommunikation är en viktig del av förskolans utbildning. När det gäller döva barn och barn med hörselnedsättning är det särskilt viktigt för att de ska kunna vara delaktiga i förskolans utbildning. Döva barn har ingen möjlighet att utveckla talad svenska och behöver därför få förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk i förskolan. Det innebär att det behöver finnas kompetens och resurser för detta på den förskola där barnet går.

Fler och fler döva barn i Sverige får cochleaimplantat före ett års ålder och många av dem uppnår en talspråkig förståelse. Men variationen är stor och vissa barn utvecklar inte sitt talspråk trots implantatet. Då är en teckenspråkig start i förskolan avgörande. Att vänta in en möjlig talspråklig utveckling kan innebära förlorad tid. Alla barn som behöver teckenspråk ska enligt läroplanen ges möjlighet att utveckla svenskt teckenspråk. Rektorn behöver ta ställning till stödet i det enskilda fallet och föra en dialog med barnets vårdnadshavare.

Källa: Läroplan för förskolan del 1 och 2.2.

Har barn med dövblindhet rätt att utveckla ett taktilt teckenspråk?

Ja, barn med dövblindhet kan använda taktilt teckenspråk. Det innebär att ta emot teckenspråk med hjälp av känseln. Den som tecknar låter då personens händer följa med i rörelsen. Alla barn ska få möjlighet att kommunicera och samspela med andra barn och vuxna. För dövblinda barn kan taktilt teckenspråk vara det enda sättet att kommunicera på.

Källa: Läroplan för förskolan del 1 och 2.2.

Vem ansvarar för att personalen har rätt kompetens när det gäller teckenspråk i förskolan?

Rektorn ansvarar för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen. Det innebär bland annat att se till att förskolans personal har den kompetens och får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

Källa: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen.

Vilken kompetens behöver personalen ha när det gäller teckenspråk i förskolan?

Exempelsituation 1: På en förskola ska det börja ett dövt barn. Behöver förskolan ha personal som kan svenskt teckenspråk?

Ja, eftersom barnet är dövt och inte kan tillägna sig talad svenska behöver förskolan se till att det finns personal som kan kommunicera med barnet. Om ingen i personalen kan svenskt teckenspråk finns det ingen möjlighet för barnet att kommunicera och utveckla svenskt teckenspråk.

Källor: 2 kapitlet 9–10 och 13–14 §§ skollagen, samt Läroplan för förskolan, del 1, 2.2 och 2.8.

Exempelsituation 2: På en förskola går det ett barn som har ett syskon som använder svenskt teckenspråk. Behöver förskolan ha personal som kan svenskt teckenspråk?

Ja, förskolan behöver se till att det finns personal som kan svenskt teckenspråk och kan främja barnets språkutveckling i svenskt teckenspråk.

Källor: 2 kapitlet 9–10, 13–14 §§ skollagen, samt Läroplan för förskolan del 1, 2.2 och 2.8.

Exempelsituation 3: På en förskola går det ett barn som har en hörselnedsättning och ett cochleaimplantat. Behöver förskolan ha anställd personal som kan svenskt teckenspråk?

Det behöver avgöras i varje enskilt fall. Vissa barn utvecklar inte sitt talspråk trots implantat. Då behövs en teckenspråkig personal i förskolan. Om det är svårt att avgöra vilket behov barnet har när det börjar på förskolan kan det vara viktigt att barnet får använda mycket tecken eller svenskt teckenspråk i yngre år. Då kan man senare avgöra vilket framtida behov barnet har av svenskt teckenspråk och ingen tid går förlorad. Förskolan behöver vara uppmärksam på barnets utveckling och ha en dialog med vårdnadshavare och andra som har kunskap om det specifika barnets hörselnedsättning och språkutveckling. Många språkforskare menar att språk stöder språk. Det innebär att om barnet även får lära sig teckenspråk stör det inte den talspråkliga utvecklingen, tvärtom främjas den

Källor: 2 kapitlet 9–10 och 13–14 §§ skollagen samt Läroplan för förskolan del 1, 2.2 och 2.8.

Går det att söka statsbidrag kopplat till rätten att få svenskt teckenspråk i förskolan?

Nej. Skolverket fördelar inget statsbidrag som är kopplat till barns rätt att utveckla svenskt teckenspråk.

Öppen förskola

Vad är öppen förskola?

Öppen förskola vänder sig till barn som inte är inskrivna i en förskola. Deras föräldrar eller någon annan vuxen ska följa med barnet till öppna förskolan.

Öppna förskolans uppgift är att erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta.

Källa: 25 kapitlet 3 § skollagen.

När behöver kommunen erbjuda öppen förskola där hela eller väsentliga delar av verksamheten sker på finska, meänkieli eller samiska?

Det behöver finnas en efterfrågan för att kommunen ska sträva efter att anordna öppen förskola på ett nationellt minoritetsspråk. Eftersom man inte ansöker om att få gå i öppen förskola måste det finnas någon annan sorts efterfrågan, till exempel att det har kommit in uttryckliga frågor eller synpunkter till kommunen. Sådana frågor kan exempelvis dyka upp under de samråd som kommunen ska hålla med de nationella minoriteterna.

Källor: 25 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik sidan 59.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 10 september 2020