Skolplikt och rätt till utbildning

Barn som är bosatta i Sverige har rätt till utbildning och nästan alla barn har också skolplikt. Skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Rätt till utbildning innebär att barn har rätt till kostnadsfri utbildning. Här kan du läsa om vad reglerna säger om skolplikt och rätten till utbildning.

Vad är skolplikt och vilka elever gäller den?

Vad är skolplikt och rätt till utbildning?

Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. För att inte behöva gå till skolan ska barnet ha ett giltigt skäl, till exempel sjukdom eller ledighet som skolan beviljat.

Rätt till utbildning innebär att barn som omfattas av skolplikt har rätt till kostnadsfri utbildning. Det finns barn som inte omfattas av skolplikten, men som ändå har rätt till utbildning. Det gäller till exempel barn som är asylsökande eller papperslösa. En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har i vissa fall rätt till utbildning även efter att skolplikten har upphört.

Källor: 2 kapitlet 18 § regeringsformen samt 7 kapitlet 2–7, 15 och 17 §§, 29 kapitlet 2 § andra stycket skollagen.

Nyanländas rätt till utbildning

För vilka elever gäller skolplikten?

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Barn som vistas utomlands varaktigt, alltså under en längre tid, har inte skolplikt. Barn som lever under sådana förhållanden att det är uppenbart att man inte kan begära att de ska gå i skolan har inte heller skolplikt.

Skolplikten gäller inte för barn som är asylsökande eller papperslösa. Men de har ändå samma rätt till utbildning som barn med skolplikt.

Källa: 7 kapitlet 2–3 §§ och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra grupper som i huvudsak räknas som bosatta i Sverige, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som till följd av EU-rätten har rätt till utbildning här
  • barn till exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige (så kallade papperslösa).

Källa: 3 kapitlet 12 a § och 29 kapitlet 2 § skollagen.

Har en brittisk medborgare rätt till utbildning i Sverige?

Se svaret under Nyanländas rätt till utbildning.

Hur ska barn fullgöra skolplikten?

Hur ska barn fullgöra skolplikten?

Barn ska normalt börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklassen. Efter det fullgör barn sin skolplikt i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Ibland kan ett barn också få fullgöra sin skolplikt i en internationell skola eller i någon annan av de så kallade särskilda utbildningsformerna som ingår i det svenska skolväsendet. Till exempel kan ett barn som inte kan delta i det vanliga skolarbetet på grund av sjukdom eller liknande skäl i vissa fall få sin undervisning på sjukhus eller i hemmet.

I undantagsfall kan ett barn också få fullgöra sin skolplikt utanför det svenska skolväsendet. Det kallas i skollagen ”att fullgöra skolplikten på annat sätt”.

Sjukhusundervisning

Hemundervisning

Källor: 7 kapitlet 4 och 11 a–b §§ samt 24 kapitlet skollagen.

Finns det andra sätt att fullgöra skolplikten än att gå i en svensk skola?

Skolplikten innebär en rättighet och en skyldighet för barn att få sin utbildning i det svenska skolväsendet. Men i särskilda fall kan ett barn få fullgöra sin skolplikt utanför det svenska skolväsendet. Det kallas i skollagen att ”fullgöra skolplikten på annat sätt”. Några exempel kan vara att barnet får sin undervisning vid en filminspelning eller i en skola som tillhör ett annat lands skolsystem.

Ett barn kan få fullgöra skolplikten på annat sätt om

  • verksamheten är ett fullgott alternativ till svensk grundskola eller någon annan skolform som annars skulle vara aktuell för barnet
  • verksamheten lever upp till behovet av att hemkommunen i Sverige får insyn
  • det finns synnerliga skäl.

Synnerliga skäl betyder extra starka skäl och att bestämmelsen ska användas mycket restriktivt.

Det är barnets hemkommun som bestämmer om barnet ska få fullgöra skolplikten på annat sätt. Specialpedagogiska skolmyndigheten prövar om barn som går i eller skulle ha gått i specialskolan ska få fullgöra skolplikten på annat sätt. Medgivandet kan gälla i upp till ett år i taget. Ett medgivande kan återkallas om det finns anledning att anta att någon av förutsättningarna ovan inte finns längre.

Vad menas med hemundervisning och vad är skillnaden jämfört med att fullgöra skolplikten på annat sätt?

Källor: 24 kapitlet 23–25 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 885.

Kan en elev slippa delta i obligatoriska inslag i undervisningen?

Se svaret under Ledighet i skolan

När börjar och slutar skolplikten?

När börjar skolplikten?

Skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Om barnets vårdnadshavare begär det, och det finns särskilda skäl, kan skolplikten skjutas upp ett år. Särskilda skäl kan till exempel vara att barnet har en utvecklingsstörning, en funktionsnedsättning eller en sjukdom. Det kan också handla om att barnet fötts mycket sent på året och orienterat sig mot och identifierat sig med barn födda ett år senare i förskolan. För ett barn som fått uppskjuten skolplikt börjar skolplikten i stället höstterminen det år då barnet fyller sju år.

Källa: 7 kapitlet 10 § skollagen och proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder sidan 51–52.

Hur länge har barn skolplikt?

Skolplikten upphör vid vårterminens slut det tionde året efter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten. För de flesta elever är det när de har gått ut årskurs 9. För elever i specialskolan upphör skolplikten vid vårterminens slut det elfte året, alltså normalt när eleven har gått ut årskurs 10. En del elever har inte börjat i den högsta årskursen när de går sitt tionde år i skolan, eller sitt elfte i specialskolan. Då upphör skolplikten först ett år senare. I de fallen förlängs alltså skolplikten med ett år. Det gäller till exempel elever som har gått om någon årskurs. Men skolplikten upphör senast när eleven fyller 18 år.

En del elever uppnår de kunskapskrav som de minst måste uppnå i den skolform där de får sin utbildning i förväg, alltså före den tidpunkt då skolplikten normalt ska upphöra. Då upphör deras skolplikt också i förväg. Samma sak gäller om en elev har fått förlängd skolplikt, men uppnår kunskapskraven under det extra skolpliktsåret.

En elev har alltid rätt att gå klart den högsta årskursen, även om skolplikten upphör innan dess.

Det är hemkommunen som beslutar om en elevs skolplikt ska upphöra tidigare eller förlängas. När det gäller elever i specialskolan prövar Specialpedagogiska skolmyndigheten om skolplikten ska upphöra tidigare eller förlängas.

Om en elev flyttar utomlands permanent och inte längre ska vara folkbokförd i Sverige upphör också skolplikten. Den upphör även om barnet fortfarande är folkbokfört i Sverige, men vistas utomlands varaktigt, alltså under en längre tid. Exakt hur lång utlandsvistelsen ska vara för att ses som varaktig är inte närmare reglerat. Det är något som hemkommunen får bedöma i varje enskilt fall.

Källor: 7 kapitlet 2 och 12–15 §§ skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

När ska en elev få förlängd skolplikt?

En elevs skolplikt ska förlängas med ett år om hen inte har börjat i den högsta årskursen under sitt tionde skolår, eller sitt elfte skolår i specialskolan. Det gäller till exempel elever som har gått om någon årskurs. Det är hemkommunen som prövar frågan om skolplikten ska förlängas för en elev. För en elev i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Källa: 7 kapitlet 13 § skollagen.

Ska skolplikten förlängas för en elev som går om årskurs 9?

Nej, om en elev redan har börjat i den högsta årskursen går det inte att förlänga skolplikten. En elev som går om årskurs 9, eller årskurs 10 i specialskolan, kan alltså inte ha skolplikt.

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har däremot rätt att gå klart den högsta årskursen även om skolplikten har upphört. Rätten att gå klart utbildningen gäller dessutom under ytterligare två år om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som man minst ska uppnå i den skolform där eleven får sin utbildning. Men det innebär inte att skolplikten ska förlängas.

Börja tidigare, börja senare eller gå om

Källor: 7 kapitlet 13 § skollagen, proposition 2009/10:165, Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 337.

Har en elev rätt att gå klart den högsta årskursen även om skolplikten har upphört?

Ja, en elev har rätt att slutföra den högsta årskursen även om elevens skolplikt skulle upphöra tidigare.

Källa: 7 kapitlet 15 § första stycket skollagen.

Vad händer om en elev inte har nått upp till kunskapskraven när skolplikten upphör?

Det händer ibland att en elev inte har hunnit nå upp till de kunskapskrav som man minst ska uppnå i den skolform där eleven får sin utbildning innan skolplikten upphör. Då har eleven rätt att gå klart sin utbildning under ytterligare två år. Men det innebär inte att skolplikten förlängs för eleven.

Börja tidigare, börja senare eller gå om

Källa: 7 kapitlet 15–16 §§ skollagen.

Ansvar för skolplikten

Vem ansvarar för att skolplikten uppfylls?

Ansvaret för att skolplikten uppfylls är delat mellan flera parter. Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan. Huvudmannen för den skola som eleven går i ska se till att eleven fullgör sin skolgång, vilket först och främst innebär att eleven går till skolan och deltar i utbildningen. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola. Staten är huvudman för sameskolan och specialskolan.

Hemkommunen ansvarar för att barn som inte går i kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola får den utbildning de har rätt till på något annat sätt. När en elev som har skolplikt börjar eller slutar vid en skola som har en annan huvudman än hemkommunen ska skolans huvudman informera hemkommunen om det snarast. Detsamma gäller om skolan har inlett en utredning om att en elev har stor frånvaro.

Källa: 7 kapitlet 20 − 22 §§ skollagen.

Hur ska en skola hantera elever som har frånvaro?

Se svaret under Frånvaro i skolan

Vad kan hemkommunen göra om en vårdnadshavare inte gör det hen ska för att eleven ska komma till skolan?

Vårdnadshavare måste se till att deras barn kommer till skolan och deltar i utbildningen, alltså att barnet fullgör sin skolplikt. Om en vårdnadshavare inte tar sitt ansvar för att barnet ska fullgöra sin skolplikt får hemkommunen förelägga vårdnadshavaren att göra det. Ett föreläggande är ett beslut som innebär att någon måste göra en viss sak. Kommunen får förena föreläggandet med vite. Ett föreläggande gäller omedelbart om inte kommunen bestämmer något annat.

Källa: 7 kapitlet 20 och 23 §§ skollagen.

Börja tidigare, börja senare eller gå om

Kan barn börja i skolan ett år tidigare eller senare?

Ja, det är möjligt i vissa fall. Utgångspunkten är att ett barn ska börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklass från höstterminen det år då barnet fyller sex år. Om en vårdnadshavare vill att ett barn som är yngre ska få börja i förskoleklass kan huvudmannen för skolan erbjuda barnet en plats, men det är inte en rättighet att få börja i förskoleklass tidigare. Ett barn kan få tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Ett barn som börjat tidigare i förskoleklass har inte skolplikt, men måste ändå närvara i skolan och delta i utbildningen. Om barnet har gått ut förskoleklassen ett år tidigare får barnet sedan börja i grundskolan eller någon av de andra obligatoriska skolformerna.

Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola.

Ett barn kan få hoppa över förskoleklassen och börja direkt i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det år då hen fyller sex år. Då måste barnets vårdnadshavare begära det och barnet måste bedömas ha förutsättningar att klara av det. Om barnet ska börja i grundskolan eller sameskolan är det rektorn som fattar beslutet. Om barnet ska börja i specialskolan är det Specialpedagogiska skolmyndigheten som fattar beslutet. När det gäller grundsärskolan ska beslutet fattas av barnets hemkommun.

I vissa fall kan barn få börja i förskoleklass ett år senare. Skolplikten kan skjutas upp ett år om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. För ett barn med uppskjuten skolplikt börjar skolplikten istället höstterminen det år då barnet fyller sju år. Det är barnets hemkommun som beslutar om skolplikten ska skjutas upp. Om skolplikten skjuts upp ska barnet i stället erbjudas att få gå i förskola.

Vad gäller för de barn som man tror senare kommer att gå i grundsärskolan eller specialskolan?

Källor: 7 kapitlet 4, 10–11 a §§ och 8 kapitlet 3 § skollagen.

Kan ett barn hoppa över förskoleklassen och börja direkt i årskurs 1?

Se svaret under Obligatorisk förskoleklass

Kan ett barn få gå kvar i förskolan och börja i förskoleklass ett år senare?

Se svaret under Obligatorisk förskoleklass

Kan en elev i förskoleklassen gå om förskoleklassen eller flytta upp till årskurs 1 i förtid?

Se svaret under Obligatorisk förskoleklass

Kan en elev gå om en årskurs eller flytta upp en årskurs?

I slutet av varje läsår ska varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan normalt flyttas upp till nästa årskurs. Men rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas upp, alltså att eleven går om en årskurs, om det är det bästa för eleven utifrån hens utveckling och personliga förhållanden. Det är bara rektorn som får besluta om det. Innan beslutet fattas ska eleven och elevens vårdnadshavare ha fått yttra sig. Rektorn kan också besluta att en elev får gå om en årskurs om elevens vårdnadshavare begär det. Beslutet om att en elev ska gå om en årskurs kan bara tas vid slutet av ett läsår.

Rektorn får besluta att en elev ska få flytta till en högre årskurs än den eleven redan går i eller normalt skulle ha flyttats upp till vid läsårets slut. För att rektorn ska få besluta om det måste eleven ha goda förutsättningar att delta i utbildningen. Elevens vårdnadshavare måste också ha sagt ja till att eleven flyttar upp till en högre årskurs. Ett beslut om uppflyttning till en högre årskurs kan tas under pågående läsår eller vid slutet av ett läsår.

Källa: 4 kapitlet 4–7 §§ skolförordningen.

Har man rätt att gå kvar i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan efter den högsta årskursen om man inte har nått de kunskapskrav som man minst måste uppnå?

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att gå klart den högsta årskursen även om skolplikten har upphört. Den högsta årskursen är årskurs 9 i grundskolan och grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan. Rätten att gå klart utbildningen gäller dessutom under ytterligare två år om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som man minst ska uppnå i den skolform där eleven får sin utbildning. Det är elevens hemkommun som prövar om eleven har rätt att gå klart utbildningen. För elever i specialskolan är det Specialpedagogiska skolmyndigheten som prövar frågan.

Källa: 7 kapitlet 15–16 §§ skollagen.

Kan en elev börja på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan och sedan gå tillbaka och gå klart skolan i grundskolan?

En elev som har tagit steget från grundskolan till gymnasieskolan är inte längre elev i grundskolan. Därför har hen inte längre rätt att gå klart sin utbildning i grundskolan.

Men utifrån skolans regelverk bedömer Skolverket att det inte finns något som hindrar att hemkommunen ändå går eleven till mötes och låter hen gå tillbaka till grundskolan. Det är viktigt att eleven går klart sin utbildning, både för eleven själv och för samhället.

Källor: 7 kapitlet 15 § skollagen.

Senast uppdaterad 11 december 2019
  • Regler och ansvar

    Frånvaro i skolan

    Rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro. Här kan du läsa om vad som gäller kring frånvaro i skolan.

  • Regler och ansvar

    Ledighet i skolan

    Normalt är det rektorn som beslutar om en elev ska få ledigt från skolan. Här kan du läsa om vad som gäller kring ledighet i skolan.

  • Regler och ansvar

    Obligatorisk förskoleklass

    Här svarar vi på de vanligaste frågorna om vad som gäller kring obligatorisk förskoleklass.

  • Regler och ansvar

    Tillsynsansvaret

    Förskolan, skolan och fritidshemmet ansvarar för att barn och elever får tillsyn och inte skadas eller skadar andra. Här kan du läsa om vad det ansvaret innebär.

  • Regler och ansvar

    Hemundervisning

    Här svarar vi på de vanligaste frågorna om vad som gäller för hemundervisning.

  • Regler och ansvar

    Sjukhusundervisning

    Elever som är inlagda på sjukhus kan ofta få så kallad särskild undervisning. Här kan du läsa om vad som gäller kring undervisning på sjukhus.

  • Regler och ansvar

    Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

    Här svarar vi på vanliga frågor om vad som gäller i arbetet mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering i förskolan och skolan.