Skolverket

Skolplikt och rätt till utbildning

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och rätt till utbildning. Skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Rätt till utbildning innebär att barn har rätt till kostnadsfri utbildning.

Allmänt om skolplikt

Vad är skolplikt och rätt till utbildning?

Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas i skolan, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om det finns synnerliga skäl kan den kommun barnet bor i (hemkommunen) fatta beslut om att barnet får fullgöra skolplikten på annat sätt. Det är ovanligt att en kommun fattar ett sådant beslut. Rätt till utbildning innebär att barn som omfattas av skolplikten har rätt till kostnadsfri utbildning. Det finns också en del barn som inte omfattas av skolplikten men som ändå har rätt till utbildning.

Källor: 7 kapitlet 2 – 7 och 15 §§ skollagen samt 2 kapitlet 18 § regeringsformen.

För vilka elever gäller skolplikten?

Skolplikten gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Den omfattar barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Barn som vistas utomlands varaktigt, alltså under en längre tid, har inte skolplikt. Barn som lever under sådana förhållanden att man uppenbarligen inte kan begära att de ska gå i skolan har inte heller skolplikt.

Källa: 7 kapitlet 2 § skollagen.

När börjar skolplikten?

Från och med höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Detta innebär att skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Om det finns särskilda skäl, och om barnets vårdnadshavare begär det, kan barnets hemkommun besluta att skolplikten ska skjutas upp till höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. De flesta skolpliktiga barn går först i förskoleklassen och sedan i grundskolan. De kan också gå i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.

Källa: 7 kapitlet 10 § skollagen.

När upphör skolplikten?

För de flesta elever så upphör skolplikten efter att eleven avslutat årskurs 9, vilket är detsamma som utgången av vårterminen det tionde året efter att eleven börjat i skolan.

För elever i specialskolan upphör skolplikten efter att eleven avlutat årskurs 10, vilket är detsamma som utgången av vårterminen det elfte året.

Om en elev uppnår alla grundskolans kunskapskrav i förtid så upphör skolplikten, men eleven har ändå rätt att gå klart den högsta årskursen. Om en elev inte har gått ut den högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört så ska skolplikten förlängas med ett år. Skolplikten fortsätter dock inte efter att eleven har fyllt 18 år. Det är barnets hemkommun som prövar frågan om förlängd skolplikt. För elever i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Källa: 7 kapitlet 12 − 14 §§ skollagen.

Finns det andra sätt att leva upp till skolplikten på än att gå i en svensk skola?

Barn som vistas utomlands varaktigt, alltså under en längre tid, har inte skolplikt i Sverige. Det är kommunen som barnet har bott i (hemkommunen) som avgör om man kan anse att barnet vistas varaktigt utomlands. Barn som har skolplikt kan i sällsynta fall få fullgöra skolplikten på något annat sätt än att gå i någon av de obligatoriska skolformerna. Men då krävs det att det finns synnerliga skäl, alltså extra starka skäl. För att ett barn ska få göra det måste verksamheten vara ett fullgott alternativ och det ska finnas insyn i den. Det är hemkommunen som fattar beslut om att ett barn ska få leva upp till skolplikten på något annat sätt. Beslutet gäller under högst ett år i taget. Om barnet går i eller skulle ha gått i specialskolan fattar Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) beslutet.

Källor: 7 kapitlet 2 § och 24 kapitlet 23–25 §§ skollagen.

Ansvar för skolplikten

Vem ansvarar för att skolplikten uppfylls?

Ansvaret för att skolplikten uppfylls är delat mellan flera parter. Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan. Huvudmannen för den skola som eleven går i ska se till att eleven fullgör sin skolgång. Huvudman är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Staten är huvudman för sameskolan och specialskolan.

Barnets hemkommun ansvarar för att barn som inte går i grundskola eller grundsärskola får den utbildning de ska ha. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, eller utan giltig orsak har omfattande frånvaro, ska skolans huvudman snarast informera hemkommunen om detta.

Källa: 7 kapitlet 20 − 22 §§ skollagen.

Hur ska en skola hantera elever som har frånvaro?

Elever som har skolplikt ska delta i utbildningen om de inte har giltiga skäl att inte delta. Exempel på giltiga skäl är att eleven är sjuk eller ledighet som skolan sagt ja till. Om en elev inte kommer till skolan och inte har ett giltigt skäl ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare får information om det samma dag. Om det finns särskilda skäl behöver de inte få information samma dag. Vad som räknas som särskilda skäl är en bedömningsfråga, men ett exempel på särskilda skäl är att eleven är borta från skoldagens sista lektion. Ett annat exempel är att en lektion äger rum någon annanstans än i skolan och att skolan då inte hinner få information om att eleven inte deltagit.

Om en elev har stor frånvaro måste skolan snabbt utreda orsaken och göra något konkret åt det. Rektorn ansvarar för att se till att någon gör en sådan utredning. Det är viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare får komma till tals. Ibland behöver elevhälsan och andra samhällsfunktioner också delta i utredningen. Skolan ska dokumentera sitt arbete med att utreda och åtgärda frånvaro.

Källor: 7 kapitlet 17 och 19 a §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan.

Vad kan en hemkommun göra om en vårdnadshavare inte gör det hen ska för att eleven ska delta i undervisningen?

Vårdnadshavare måste se till att deras barn går till skolan och uppmana dem att gå till skolan. Om en vårdnadshavare inte har gör det och ser till att eleven lever upp till skolplikten får kommunen som eleven bor i (hemkommunen) förelägga vårdnadshavaren. Ett föreläggande är ett beslut som innebär att någon måste göra en viss sak. Skolan får förena föreläggandet med vite. Föreläggandet gäller omedelbart om inte kommunen bestämmer något annat.

Källa: 7 kapitlet 23 § skollagen.

Börja senare eller gå om

Kan man börja grundskolan ett år tidigare eller senare?

Ja, det är möjligt i vissa fall. En skola får ta emot ett barn i förskoleklass till höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Då omfattas barnet inte av skolplikt men av närvaroskyldighet.

Om barnet gått ut förskoleklass ett år tidigt så får barnet sedan börja i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Ett barn kan också få börja i någon av de skolformerna till höstterminen det år då barnet fyller sex år, utan att först ha gått i förskoleklass. Det gäller om barnets vårdnadshavare begär det och om barnet har förutsättningar att klara av att börja tidigare i skolan.

Om det finns särskilda skäl och om barnets vårdnadshavare begär det så kan hemkommunen besluta att skolplikten ska skjutas upp till höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Men om ett barn, som är utrett och tillhör särskolans målgrupp, har fått sin skolplikt uppskjuten ett år så kan vårdnadshavarna begära att barnet ska få hoppa över förskoleklassen och börja årskurs 1 när barnet är 7 år. Barnets vårdnadshavare kan i så fall begära det hos hemkommunen.

Källor: 7 kapitlet 10 och 11 − 11 b §§ skollagen och regeringens proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder från sidan 42.

Kan en elev i förskoleklassen gå om förskoleklassen eller flytta upp till en högre årskurs i förtid?

Rektorn kan besluta att en elev ska få gå om förskoleklassen. Då måste elevens vårdnadshavare ha begärt det. Det måste också finnas särskilda skäl utifrån barnets bästa.

En elev som går i förskoleklass kan få flyttas upp till årskurs 1 i förtid. Då måste rektorn bedöma att eleven har goda förutsättningar att klara av det. Elevens vårdnadshavare måste också gå med på det.

Källa: 4 kapitlet 6 och 7 §§ skolförordningen.

Kan en elev gå om en årskurs eller flytta upp en årskurs?

Rektorn får besluta att en elev ska gå om en årskurs om det är det bästa för eleven utifrån hens utveckling och personliga förhållanden. Beslutet kan inte överlåtas på någon annan och elevens vårdnadshavare ska få yttra sig. Rektorn kan också fatta beslutet om elevens vårdnadshavare begär att eleven ska få gå om en årskurs.

Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den eleven går i. Då måste eleven ha goda förutsättningar att delta i utbildningen. Elevens vårdnadshavare måste också säga ja till att eleven flyttar upp en årskurs. Det går inte att flytta ner en elev till en lägre årskurs än den som hen går i.

Källa: 4 kapitlet 5–7 §§ skolförordningen.

Har en elev som går om årskurs 9 skolplikt?

En elev som går om årskurs 9 har skolplikt om hemkommunen beslutat att förlänga elevens skolplikt. Om det inte finns någon sådant beslut kan eleven gå om årskurs 9 men utan att ha skolplikt.

Har man rätt att gå kvar i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan efter årskurs 9 om man inte har nått de kunskapskrav som man minst måste uppnå?

Elever som går in någon av de obligatoriska skolformerna har rätt att gå klart den högsta årskursen även om skolplikten har slutat att gälla. Rätten att gå klart utbildningen gäller dessutom under ytterligare två år om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som man minst måste uppnå. Det är kommunen där eleven bor (hemkommunen) som bestämmer att en elev ska få gå klart skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bestämmer om elever i specialskolan ska få gå klart.

Källa: 7 kapitlet 15–16 §§ skollagen.

Kan en elev börja på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan och sedan gå tillbaka och gå klart skolan i grundskolan?

En elev som har börjat i gymnasieskolan är inte längre elev i grundskolan och har inte rätt att gå där. Men Skolverket bedömer att det inte finns något som hindrar att kommunen där eleven bor (hemkommunen) låter eleven gå tillbaka till grundskolan. Det är viktigt att eleven går klart sin grundskoleutbildning, både för eleven själv och för samhället.

Källor: 7 kapitlet 15 § skollagen och Skolverkets ställningstagande.

Befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen

Kan en elev slippa delta i obligatoriska inslag i undervisningen?

Utgångspunkten är att elever som går i någon av de obligatoriska skolformerna ska delta i all undervisning. Men en elev kan i undantagsfall få slippa delta i enstaka obligatoriska inslag i undervisningen om hens vårdnadshavare begär det och det finns synnerliga skäl, alltså extra starka skäl. Det är rektorn som fattar beslutet och hen kan inte låta någon annan göra det. Beslutet får bara handla om enstaka tillfällen under ett läsår.

Källa: 7 kapitlet 19 § skollagen.