Ledighet i skolan

Normalt är det rektorn som fattar beslut om ledighet i skolan. Beslutet ska grundas på en samlad bedömning av den enskilda elevens situation och förhållanden. Här kan du läsa om vad som gäller kring ledighet i skolan.

Ledighet i olika skolformer

Vilken möjlighet har skolan att bevilja ledighet i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

En elev i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan kan få vara ledig en kortare period för enskilda angelägenheter. Exempel på enskilda angelägenheter kan vara vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Med kortare ledighet avses totalt högst tio skoldagar per läsår. Om det finns synnerliga skäl kan en elev få vara ledig längre tid, men den möjligheten ska användas restriktivt.

Rektorn beslutar om ledighet och får inte ge någon annan i uppdrag att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Ett beslut om ledighet ska prövas i varje enskilt fall och grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Omständigheter som det normalt bör tas hänsyn till är frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheten att ta igen förlorad undervisning samt hur angelägen ledigheten är för eleven. Skolan måste göra en helhetsbedömning i varje individuellt fall. En elev som är elevrådsrepresentant, eller på annat sätt företräder andra elever i elevdemokratiskt arbete, ska få den ledighet som uppdraget kräver.

När det gäller förskoleklass kan man behöva ta hänsyn till ett yngre barn på ett sätt som man inte behöver med elever i högre årskurser. Det finns alltså möjligheter att vara flexibel utifrån barnets bästa när rektorn ska besluta om ledighet för en elev i förskoleklass, samtidigt som alla sexåringar ska få en likvärdig och bra grund för sin fortsatta skolgång. Rektorn behöver göra en samlad bedömning av elevens förhållanden och sitt ansvar för verksamheten när hon eller han fattar sitt beslut.

Källor: 4 kapitlet 11 § och 7 kapitlet 18 § skollagen, regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 707 och regeringens proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder sidan 33.

Vilken möjlighet har skolan att bevilja ledighet i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Utbildningen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är frivillig, men elever som går där är skyldiga att delta i undervisningen. En elev kan befrias från undervisning för enskilda angelägenheter. Det gäller även om ledigheten är nödvändig för att eleven ska kunna utföra uppgifter i samband med en gymnasial lärlingsanställning. Förutom det kan eleven i mindre omfattning beviljas ledighet från vissa undervisningspass eller annat skolarbete. Ledigheten ska prövas i varje enskilt fall. En elev som är elevrådsrepresentant, eller på annat sätt företräder andra elever i elevdemokratiskt arbete, ska få den ledighet som uppdraget kräver.

Källor: 4 kapitlet 11 § skollagen och 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Beslut om ledighet

Vem ska fatta beslut om ledighet?

Det är skolans rektor som beslutar om en elev ska få ledigt eller inte. Gäller beslutet längre ledighet än tio dagar för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan får rektorn inte ge någon annan i uppdrag att fatta beslutet.

Källor: 2 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 18 § skollagen och 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Kan rektorn besluta om ledighetsförbud för hela skolan?

Nej, rektorn kan inte besluta att det ska finnas ett generellt förbud mot ledighet som gäller alla på skolan. Rektorn måste alltid göra en bedömning och ta ett beslut i varje enskilt fall.

Källor: 7 kapitlet 18 § skollagen och 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Senast uppdaterad 19 augusti 2019