Ledighet i skolan

Rektorn kan under vissa förutsättningar bevilja en elev ledighet. Här kan du läsa om reglerna kring ledighet i olika skolformer.

Ledighet i obligatoriska skolformer

Vilken möjlighet har rektorn att bevilja ledighet i förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer?

En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Exempel på enskilda angelägenheter kan enligt förarbetena vara vissa resor, familjehögtider eller religiösa högtider. Om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får längre ledighet beviljas.

Rektorn beslutar om ledighet för en elev. Om ledigheten gäller längre tid än tio dagar får rektorn inte delegera beslutet till någon annan.

Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Som exempel på omständigheter som normalt bör beaktas lyfts i förarbetena frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheten att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen och hur angelägen ledigheten är för eleven.

Källor: 7 kapitlet 18 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 707.

Kan rektorn besluta om ledighetsförbud för hela skolan?

Nej, det får inte finnas ett generellt förbud mot ledighet som gäller alla elever i skolan. En samlad bedömning av den individuella elevens situation måste alltid göras.

Källor: 7 kapitlet 18 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 707.

Hur ska rektorn tänka kring ledighet när det gäller yngre elever, exempelvis elever i förskoleklassen?

Samma bestämmelser om skolplikt och närvaroplikt gäller i förskoleklassen som i högre årskurser. Det innebär att en elev i förskoleklassen ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen.

Samtidigt är det viktigt att övergången till förskoleklassen blir bra med hänsyn till barnets bästa. Ett yngre barn kan behöva vissa hänsyn som ett äldre barn inte behöver. Eftersom ett beslut om ledighet alltid ska grundas på en samlad bedömning av den individuella elevens situation finns det enligt förarbetena rimliga möjligheter till flexibilitet inom systemet utifrån barnens bästa, samtidigt som alla sexåringar ska få en likvärdig och bra grund för sin fortsatta skolgång.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 7 kapitlet 2 och 17-18 §§ skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 707 samt proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder, sidan 33.

Skolplikt och rätt till utbildning

Vad gäller kring ledighet och kompensation för elevföreträdare?

En elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma gäller för elever som har utsetts till elevrådsrepresentanter eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i fråga om utbildningen.

Källa: 4 kapitlet 11 § skollagen.

Ledighet och befrielse i frivilliga skolformer

Vilken möjlighet har rektorn att bevilja ledighet i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev i gymnasieskolan ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial lärlingsanställning.

Källor: 4 kapitlet 11 § skollagen och 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Vad är gymnasial lärlingsanställning?

Kan en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan befrias från delar av utbildningen?

En elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete. Ett sådant beslut fattas av rektorn.

Källa: 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Vad gäller kring ledighet inom komvux?

Inom komvux får rektorn bevilja en elev ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter.

Källa: 7 kapitlet 3 § förordningen om vuxenutbildning.

Ledighet för att delta i kulturskolan

Får elever delta i kulturskolans undervisning under skoldagen?

Elever får ta del av kulturskolans individuella undervisning i anslutning till deras skoldag, alltså före eller efter det att skoldagen börjar och slutar. Om eleven söker och beviljas ledighet kan kulturskolans undervisning även ske på undervisningstid, håltimmar och längre raster för en enskild elev.

Den obligatoriska verksamheten i förskoleklassen och årskurs 1 och 2 i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan får omfatta högst sex timmar per dag. Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst åtta timmar per dag i årskurs 3–9 i grundskolan och årskurs 3–10 i specialskolan.

Det är huvudmannen för skolan som ansvarar för att alla elever fullgör sin skolgång och deltar i den verksamhet som skolan anordnar. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola eller skolans styrelse om det är en fristående skola. Skolan och kulturskolan kan behöva samarbeta om schemaläggningen om syftet är att kunna anpassa verksamheten så att enskilda elever ska kunna få ta del av kulturskolans aktiviteter i anslutning till skoldagens början och slut,

Elever i grundskolan och motsvarande skolformer har skolplikt och en lagstadgad rätt till undervisning. Enligt 7 kap. 17 § skollagen (2010:800) ska en elev i dessa skolformer delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har ett giltigt skäl för att utebli. Skolan får bevilja ledighet för enskilda angelägenheter. Det gäller även elever som önskar delta i den kommunala kulturskolans verksamhet under skoldagen. De behöver alltså ansöka om ledighet för att delta i kulturskolans verksamhet under skoldagen och rektorn behöver göra en samlad individuell bedömning. I den kan frånvarons längd, antalet ledighetstillfällen, hur angelägen ledigheten är för eleven, elevens studiesituation och samlade situation i övrigt vägas in. Om aktiviteten är förlagd till tid före eller efter skoldagens slut omfattas den inte av skolplikt och närvaroplikt, vilket innebär att eleven inte behöver beviljas ledighet för att kunna delta.

Det finns möjlighet att fatta beslut om ledighet för ett visst antal ledighetstillfällen för en fritidsaktivitet och sedan fatta ett eventuellt nytt beslut om ledighet utifrån den enskilde elevens studiesituation och samlade situation i övrigt. Rektorn kan inte på förhand besluta att inga ledigheter kommer att beviljas elever och kan inte heller på förhand generellt bevilja alla elever ledighet för deltagande i kulturskolans aktiviteter, utan en samlad individuell bedömning behöver göras för varje elev som ansöker om ledighet.

Källor: 7 kapitlet 17–18 §§ skollagen.

Kan skolan ta hjälp av kulturskolan i undervisningen?

Kulturskolans undervisning kan genomföras i helklass eller årskullsvis och vara en del av skolans undervisning beroende på hur verksamheten utformas. Om den är del av skolans undervisning ska den följa skolans styrdokument. Kulturskolan kan också ha aktivitet under skoldagen, till exempel under fritidshemmets verksamhet, men då ska det vara frivilligt för eleverna att delta. Tänk på att verksamheten inte får vara betygsgrundande. Det är viktigt att skilja på verksamheterna.

Det finns inga styrdokument som reglerar närvaro inom kulturskoleverksamhet och verksamheten sker helt på frivillig grund. Så snart en verksamhet under skoldagen blir obligatorisk faller den inom ramen för skolans uppdrag. Då gäller även skolans ansvar och reglering.

Stöd i arbetet

Organisera samverkan mellan skola och kulturskola

Samverkan mellan skola och kulturskola, Kulturrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 09 juni 2023

Innehåll på denna sida