Arbetsplatsförlagt lärande (apl)

Arbetsplatsförlagt lärande (apl) innebär att hela eller delar av kurser i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller komvux genomförs på arbetsplats. Apl ska ingå i alla yrkesprogram i gymnasieskolan och alla nationella program i gymnasiesärskolan. Här hittar du svar på vanliga frågor om reglerna kring apl.

Utbildning på arbetsplats

Vad är arbetsplatsförlagt lärande (apl)?

Apl innebär att hela eller delar av kurser i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller komvux genomförs på arbetsplats. Även hela eller delar av en elevs gymnasiearbete, gymnasiesärskolearbete eller komvuxarbete kan genomföras som apl. Apl är ingen kurs i sig, utan ett sätt att genomföra delar av utbildningen. Syftet med apl är att eleven ska bli väl förberedd för sitt yrkesområde.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 4 kapitlet 12-14 §§ och 8 kapitlet 1 e § gymnasieförordningen, 1 kapitlet 2 § och 4 kapitlet 7-10 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 26-28 §§ och 4 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Elevens tid på apl. Planera, genomföra, följa upp

Arbetsplatsförlagt lärande (apl) i olika skolformer

Inom vilka skolformer ska apl anordnas?

I gymnasieskolan ska apl ingå på alla nationella yrkesprogram, på introduktionsprogram i vissa fall samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Huvudmannen kan besluta att apl ska finnas på högskoleförberedande program i gymnasieskolan, men det är en möjlighet och inte ett krav. I gymnasiesärskolan ska apl ingå på alla nationella program. Inom vuxenutbildningen får apl ingå i utbildningen, men det är bara ett krav om huvudmannen får statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux).

Källor: 4 kapitlet 12-14 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 7-10 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning, 2 kapitlet 26-28 §§ förordningen om vuxenutbildning samt 5 § förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Anordna yrkesutbildning inom regionalt yrkesvux

I vilken omfattning ska apl anordnas i gymnasieskolan?

Nationella program

Apl ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. En elev som går en gymnasial lärlingsutbildning ska genomföra mer än hälften av lärlingsutbildningen som apl. Omfattningen räknas då från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen. Om en huvudman har beslutat att apl ska ingå på högskoleförberedande program i gymnasieskolan beslutar huvudmannen om omfattningen.

Källor: 16 kapitlet 11 § skollagen och 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.

Lärlingsutbildning

Introduktionsprogram

Apl ska ingå på programinriktat val om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram. På yrkesintroduktion ska antingen apl eller praktik ingå. Det är inte reglerat i skollagstiftningen i vilken omfattning apl ska anordnas på introduktionsprogram.

Källor: 6 kapitlet 4-5 §§ gymnasieförordningen.

Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan ska apl ingå i minst tio veckor.

Källa: 4 kapitlet 7 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

I vilken omfattning ska apl anordnas i gymnasiesärskolan?

Apl ska förekomma på alla nationella program i gymnasiesärskolan i minst 22 veckor. En elev som går en gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan ska genomföra mer än hälften av lärlingsutbildningen som apl. Omfattningen räknas då från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen.

Källor: 19 kapitlet 10 § skollagen och 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.

Lärlingsutbildning

Vilka regler gäller för apl inom komvux?

Inom komvux får apl anordnas, men det finns inget krav på det i skollagstiftningen.

För att en huvudman ska kunna få statsbidrag för regionalt yrkesvux måste apl dock anordnas. Omfattningen av apl för varje elev ska då vara minst 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen eller av den del av utbildningen som inte har validerats. En lärlingsutbildning inom regionalt yrkesvux ska till minst 70 procent genomföras på en arbetsplats när det gäller komvux på gymnasial nivå. När det gäller komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska lärlingsutbildningen till övervägande del genomföras på en arbetsplats.

Källor: 2 kapitlet 26-28 §§ förordningen om vuxenutbildning och 5 § förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Anordna yrkesutbildning inom regionalt yrkesvux

Förekommer apl i grundskolan och motsvarande skolformer?

Nej, i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ingår i stället praktisk arbetslivsorientering (prao).

Källor: 10 kapitlet 8 a § och 12 kapitlet 8 a § skollagen samt 10 kapitlet 5-8 och 10 §§ skolförordningen.

Prao

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Kurser och undervisningstid

Vem beslutar vilka kurser som ska förläggas till arbetsplatser?

Det är rektorn som beslutar vilka kurser eller delar av kurser som ska genomföras på arbetsplatser. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan beslutar rektorn också om hur fördelningen av apl över läsåren ska göras.

Källor: 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.

När under året får apl anordnas?

Läsåret i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska börja i augusti och sluta senast i juni. Det innebär att apl som huvudregel ska genomföras under den perioden. Huvudmannen får dock besluta om andra läsårstider för en viss utbildning om inslag i utbildningen förutsätter det.

Inom komvux finns det inte läsår eller terminer. Utbildning inom komvux bedrivs kontinuerligt under året. Om apl anordnas är det rektorn som beslutar vilka kurser som helt eller delvis ska genomföras på arbetsplatser.

Källor: 3 kapitlet 2 § gymnasieförordningen, 3 kapitlet 2 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 25 och 27 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Hur många timmars undervisningstid motsvarar en veckas apl?

För elever i gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. För elever i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

Källor: 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen och 4 kapitlet 7 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Lärlingsutbildning

Vad är gymnasial lärlingsutbildning?

En elev som läser på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller på ett nationellt program i gymnasiesärskolan kan genomföra utbildningen som lärlingsutbildning. Det innebär att utbildningen i huvudsak förläggs till en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen kan börja det första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan lärlingsutbildningen också börja det fjärde läsåret.

Lärlingsutbildning är inte ett eget program utan ett sätt att genomföra ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan.

Källor: 16 kapitlet 11 § och 19 kapitlet 10 § skollagen.

Stöd i arbetet

Lärlingscentrum-starta lärlingsutbildning

Vilka regler gäller kring utbildningskontrakt för elever som genomför gymnasial lärlingsutbildning?

Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats när en elev genomför gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Avtalet ska undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Det är skolhuvudmannen som ska se till att ett utbildningskontrakt upprättas. Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.

I utbildningskontraktet ska det anges

  • vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen
  • hur kostnaden för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen
  • avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut
  • vilken lärare på skolan och vilka handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt är inte arbetstagare. Om det upprättas ett avtal om gymnasial lärlingsanställning för en elev i gymnasieskolan anses eleven dock vara arbetstagare.

Källor: 16 kapitlet 11 a-c §§ och 19 kapitlet 10 a § skollagen.

Vad är gymnasial lärlingsanställning?

Gymnasial lärlingsanställning är en egen anställningsform, som regleras i lagen om gymnasial lärlingsanställning. En elev som går en lärlingsutbildning inom gymnasieskolans yrkesprogram kan få en gymnasial lärlingsanställning för hela eller en del av den tid som eleven gör apl.

Den gymnasiala lärlingsanställningen upphör när det arbetsplatsförlagda lärandet enligt utbildningskontraktet avslutas.

Anställningen upphör tidigare om

  • den löper ut enligt avtalet om gymnasial lärlingsanställning
  • en part frånträder utbildningskontraktet enligt villkoren i kontraktet
  • en part frånträder anställningen, men inte utbildningskontraktet, i en situation där utbildningskontraktet kan frånträdas enligt villkoren i kontraktet.

Källor: 3 och 6 §§ lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.

Kan man läsa som lärling inom komvux?

Huvudmän som anordnar sammanhållna yrkesutbildningar inom regionalt yrkesvux kan under vissa förutsättningar få statsbidrag för lärlingsutbildning (lärlingsvux). En sådan lärlingsutbildning inom komvux på gymnasial nivå ska genomföras på en arbetsplats till minst 70 procent. Inom komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska en sådan lärlingsutbildning till övervägande del genomföras på en arbetsplats.

Källor: 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning och 11 § förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Anordna yrkesutbildning inom regionalt yrkesvux

Anordna och genomföra arbetsplatsförlagt lärande (apl)

Vem ansvarar för att skaffa apl-platser till eleverna?

Inom alla skolformer där apl anordnas är det huvudmannen som ansvarar för att skaffa apl-platser och för att det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller kraven som finns för utbildningen.

Källor: 4 kapitlet 12 § och 6 kapitlet 4-5 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Elevens tid på apl. Planera, genomföra, följa upp

Vad gäller om huvudmannen för en gymnasieskola eller gymnasiesärskola inte hittar tillräckligt många apl-platser?

Huvudregeln är att utbildning på yrkesprogram i gymnasieskolan, vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan och utbildning på nationella program i gymnasiesärskolan bara får anordnas om arbetsplatsförlagt lärande kan erbjudas. De enda undantagen till detta är om

  • planerade apl-platser inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller
  • utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Om apl inte kan anordnas ska det arbetsplatsförlagda lärandet bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om det ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. Innan huvudmannen för vidareutbildning av ett fjärde tekniskt år fattar ett sådant beslut ska huvudmannen höra det lokala programrådet.

Om utbildningen har förlagts till skolan på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

Källor: 4 kapitlet 13 § gymnasieförordningen och 4 kapitlet 9 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Hur ska skolor hantera arbetsplatsförlagt lärande (apl) under coronapandemin?

Kan en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan som inte har stängts av ändå nekas att göra apl på grund av säkerhetsskäl?

Ja, om utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan behöver huvudmannen inte erbjuda apl. Om apl inte kan genomföras på en arbetsplats på grund av säkerhetsskäl ska eleven få motsvarande utbildning förlagd till skolan.

Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om att ersätta apl med motsvarande skolförlagd utbildning ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. Innan huvudmannen för vidareutbildning av ett fjärde tekniskt år fattar ett sådant beslut ska huvudmannen höra det lokala programrådet.

Källor: 4 kapitlet 13 § gymnasieförordningen och 4 kapitlet 9 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Hur ska skolor hantera arbetsplatsförlagt lärande (apl) under coronapandemin?

Stöd i arbetet

Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande Länk till annan webbplats.

Kan elever i gymnasiesärskolan göra apl inom daglig verksamhet?

Nej, elever i gymnasiesärskolan kan inte göra apl inom daglig verksamhet. Apl ska genomföras på en arbetsplats. I Skolverkets stödmaterial ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns mer information om syftet med apl.

Källor: 4 kapitlet 12-14 §§ gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande Länk till annan webbplats.

Ska elever som gör apl ha en handledare?

Ja, varje elev som gör apl ska ha en utsedd handledare på arbetsplatsen. Handledaren måste ha de kunskaper och erfarenheter som krävs och i övrigt bedömas som lämplig för uppdraget. För elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år är det rektorn som utser handledaren.

Om gymnasiearbetet, gymnasiesärskolearbetet, examensarbetet inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år eller komvuxarbetet helt eller delvis har genomförts som apl ska handledaren vara medbedömare.

I lathunden ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns mer information om handledarens roll och ansvar under apl.

Källor: 4 kapitlet 14 § och 8 kapitlet 1 e § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 6 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 28 § och 4 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande Länk till annan webbplats.

Skolverkets webbaserade apl-handledarutbildning

Vilket ansvar har skolan respektive arbetsplatsen för elevens arbetsmiljö under apl?

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om skolors och arbetsplatsers arbetsmiljöansvar samt information om minderårigas arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Stöd i arbetet

Organisera arbetsplatsförlagt lärande, apl

Kan elever som gör apl få lön eller vikariera för en anställd på arbetsplatsen?

Elever som har en gymnasial lärlingsanställning har en lagstadgad rätt till lön. Utöver det finns inga bestämmelser i skollagstiftningen om lön i samband med apl.

Apl är en del av utbildningen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller komvux, och elever som gör apl ska ha en utsedd handledare. Att ersätta ordinarie personal på en arbetsplats kan därför inte räknas som apl. Skolan måste också komma överens med arbetsplatsen om vilka arbetsuppgifter som eleven ska ha under apl, så att arbetsuppgifterna är relevanta för de kurser eller delar av kurser som rektorn har beslutat ska vara förlagda till arbetsplatser.

Källor: Lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning, 4 kapitlet 12-14 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 7-10 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 26-28 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Elevens tid på apl. Planera, genomföra, följa upp

Måste en elev ha särskilda förkunskaper eller godkänt betyg i vissa kurser innan eleven får göra apl?

Det finns inte några bestämmelser i skollagstiftningen om vilka förkunskaper en elev behöver ha inför apl. Det är rektorn som beslutar vilka kurser eller delar av kurser som ska genomföras på arbetsplatser. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan beslutar rektorn också när under läsåren som apl ska genomföras.

I Skolverkets stödmaterial ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns stöd och vägledning kring hur skolan kan förbereda eleven inför apl.

Källor: 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande Länk till annan webbplats.

Betygssättning och gymnasieexamen

Hur sker betygssättningen i kurser som genomförs på arbetsplatser?

Samma regler och principer gäller för betygssättning i kurser som genomförs som apl som för kurser som genomförs i skolan. Det innebär exempelvis att det alltid är den undervisande läraren som sätter betyg.

Om gymnasiearbetet, gymnasiesärskolearbetet, examensarbetet inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år eller komvuxarbetet helt eller delvis har genomförts som apl ska handledaren dock vara medbedömare.

I lathunden ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns vägledning kring hur läraren kan följa och stödja elevens kunskapsutveckling och kring rektorns ansvar för att möjliggöra kontakt mellan lärare, elev och handledare under apl.

Källor: 3 kapitlet 13-21 §§ skollagen, 8 kapitlet 1- 2 §§ gymnasieförordningen, 7 kapitlet 1-10 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 4 kapitlet 1-9 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Betyg och betygssättning

Stöd i arbetet

Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande Länk till annan webbplats.

Får elever betyg i apl?

Nej. Eftersom apl inte är en kurs i sig utan ett sätt att genomföra utbildningen får eleven inte betyg i det arbetsplatsförlagda lärandet som sådant. Det är den eller de aktuella kurserna som eleven får betyg i, alternativt gymnasiearbetet, gymnasiesärskolearbetet, examensarbetet eller komvuxarbetet.

Källor: 1 kapitlet 3 § gymnasieförordningen, 1 kapitlet 2 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 26 § förordningen om vuxenutbildning.

Kan en elev få en gymnasieexamen i form av en yrkesexamen om hen inte har genomfört apl?

Syftet med apl är att eleverna ska utveckla yrkeskunskaper och en yrkesidentitet, samt förstå yrkeskulturen och bli en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Huvudregeln är att utbildning på yrkesprogram i gymnasieskolan och nationella program i gymnasiesärskolan bara får anordnas om apl kan erbjudas. Detsamma gäller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Det är enbart i de specifika undantagsfall som anges i skollagstiftningen som en huvudman för dessa utbildningar kan låta bli att erbjuda apl och i stället erbjuda motsvarande utbildning förlagd till skolan.

Det finns dock inget specifikt krav på apl i bestämmelserna om utfärdande av gymnasieexamen. En elev som inte har genomfört apl kan uppfylla kraven för en gymnasieexamen ändå, men det gäller förutsatt att tillräckligt många godkända betyg i yrkeskurser har kunnat sättas. Detsamma gäller för utfärdande av en gymnasieingenjörsexamen för elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Inom komvux får apl ingå i en elevs utbildning, men det är inget krav. Följaktligen finns inte heller något krav på apl för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas från komvux.

I Skolverkets stödmaterial ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns mer information om syftet med apl.

Källor: 16 kapitlet 26-27 och 17 a kapitlet 15 § skollagen, 4 kapitlet 13 § och 8 kapitlet 4-6 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 9 § och 7 kapitlet 11-15 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 26-28 §§ och 4 kapitlet 14 och 16-19 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Stöd i arbetet

Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 15 september 2022