- Lärlingsutbildning
- Gymnasial lärlingsutbildning
- Lärlingsutbildning under särskilda omständigheter
- Gymnasial lärlingsanställning
- Lärlingsutbildning för vuxna
- Detta är Lärlingscentrum
- Lärlingscentrum kan kostnadsfritt stödja genom informations- och utvecklingsinsatser
- Bokning av processtöd
- Bokning av informationsinsats
- Nätverk för lärlingsutbildning inom gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen
- Att starta lärlingsutbildning på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
- Så gör andra skolor som startat lärlingsutbildning
- Kontakt med Lärlingscentrum
Lärlingscentrum - starta lärlingsutbildning
Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Lärlingscentrum hjälper dig. Här listar vi några saker som du som skolledare ska ta ställning till innan starten.
Lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning är en studieväg med samma behörighetsregler, bedömnings- eller betygskriterier och examensmål (gymnasieskolan) eller programmål (gymnasiesärskolan) som utbildningen som bedrivs på en skola eller inom komvux eller komvux som särskild utbildning.
Lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet under en handledares ledning på en arbetsplats.
De bästa förutsättningar för en elev som valt lärlingsutbildningen uppnås då skola och arbetsliv samverkar. På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare som har ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Skolan säkerställer att eleven får kunskaper och färdigheter enligt utbildningens mål. Samtal om och uppföljning av elevens lärande bör ske kontinuerligt mellan elev, handledare och yrkeslärare.
Gymnasial lärlingsutbildning
Gymnasial lärlingsutbildning är ett av två sätt att gå ett yrkesprogram. En elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan gör minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildning är möjlig alla yrkesprogram i gymnasieskolan och alla nationella programmen i gymnasiesärskolan.
Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning. Utbildningen leder till samma yrkesexamen som skolförlagd utbildning.
Sedan januari 2014 kan en elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan ansöka hos CSN om lärlingsersättning - ett bidrag för måltider och resor.
Läs mer om lärlingsersättning på CSN:s webbplats.
Länk till annan webbplats.
I gymnasieskolan kan lärlingsutbildningen börja första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan utbildningen även starta det fjärde året. Omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärande ska räknas från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen.
Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan
Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram är utbildning som i huvudsak inte är skolförlagd. Det innebär att mer än hälften av utbildningen, räknat från och med det läsår som eleven påbörjar den lärlingsliknande utbildningen, genomförs som arbetsplatsförlagt lärande, apl.
Apl är lärande på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Syftet är att eleverna ska utveckla yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt reflektera över yrkeskulturen och bli en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Apl innebär att kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser).
Utbildningen på följande introduktionsprogram kan vara lärlingsliknande:
- programinriktat val
- yrkesintroduktion och,
- individuellt alternativ
Utbildningen kan utgöras av en sammansättning av olika kurser/delar av kurser från gymnasieskolans yrkesprogram. Den kan genomföras inom ramen för ett nationellt eller lokalt yrkespaket.
Utbildningskontrakt
Vid gymnasial lärlingsutbildning är det obligatoriskt att upprätta ett skriftligt utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats där eleven gör apl. Det är skolhuvudmannen som ansvarar för att utbildningskontrakt upprättas.
Utbildningskontrakten ska undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och arbetsplatsen där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.
I utbildningskontraktet ska det enligt skollagen anges:
- vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar,
- hur kostnader för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsplatsen,
- avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut,
- vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt anses inte som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning.
Film om lärlingsutbildning (tid 3:49 min)
Lärlingsutbildning under särskilda omständigheter
Det är viktigt att tänka på att huvudmannen har ansvaret för att se till att eleven kan fullfölja sin utbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska huvudmannen erbjuda eleven att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram
Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. En elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att fullfölja sin utbildning.
Tillfällig förordning under pandemin gäller inte
Sedan den 1 augusti 2022 gäller inte längre den tillfälliga förordningen som infördes under pandemin. (Förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta.) Förordningen gällde och kunde användas fram till och med den 31 juli 2022. Efter det datumet ska alla åtgärder som huvudmannen eventuellt har beslutat om utifrån den tillfälliga förordningen ha upphört.
Gymnasial lärlingsanställning
Elever som går en lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan bli anställda i en ny anställningsform: tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning.
Gymnasial lärlingsanställning innebär att eleven ingår avtal om en tidsbegränsad anställning med den arbetsplats där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl).
En elev kan fortsätta sin gymnasiala lärlingsutbildning även om anställningen upphör. Däremot kan inte en lärlingsanställning fortsätta om utbildningskontraktet upphör.
Detta gäller vid gymnasial lärlingsanställning
- Avtalet får avse hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen
- Anställningen upphör när det arbetsplatsförlagda lärandet enligt utbildningskontraktet avslutas eller när avtalet om lärlingsanställningen löper ut eller om någon av parterna frånträder utbildningskontraktet eller anställningsavtalet.
- Elever i gymnasial lärlingsanställning är undantagna från lagen om anställningsskydd, LAS.
- Arbetsgivaren ska senast en månad efter att eleven har påbörjat sin anställning lämna skriftlig information till eleven som är av väsentlig betydelse för anställningen. Om anställningstiden är kortare än tre veckor finns ingen sådan informationsskyldighet.
- Om en elev utför arbete utöver det arbetsplatsförlagda lärandet eller arbetar extra på helger och lov, så kan det vara fråga om ytterligare en anställning enligt allmänna arbetsrättsliga regler som kan få konsekvenser vad avser försäkringar, semester etc.
- Att vara anställd som gymnasial lärling innebär att eleven inte har rätt till lärlingsersättning från CSN. Däremot påverkas inte studiebidraget.
Villkor för bidrag för elev med gymnasial lärlingsanställning
Anställningsformen regleras i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.
Lärlingsutbildning för vuxna
Lärlingsutbildning kan anordnas inom kommunal vuxenutbildning och komvux som särskild utbildning.
Betygskriterierna för lärlingsutbildning är de samma som motsvarande utbildning som bedrivs i skolmiljö eller inom gymnasieskolan. Det innebär att eleven kan gå kurser, eller delar av kurser, på en eller flera arbetsplatser. På arbetsplatsen har eleven en handledare. Bara den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt anses vara lämplig får anlitas som handledare.
Syftet med lärlingsutbildning för vuxna är att ge en grundläggande yrkesutbildning, ökad yrkeslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning få kunskaper inom ett yrkesområde.
Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna
Kommuner kan ansöka om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Syftet är att ge fler vuxna en möjlighet få en utbildning som till stor del genomförs på en arbetsplats.
- Utbildningarna ska omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng.
- Eleverna inom kommunal vuxenutbildning ska genomföra minst 70 procent av lärlingsutbildningen på en arbetsplats. För elever inom komvux som särskild utbildning ska utbildningen till övervägande del genomföras på en arbetsplats.
- Inom komvux som särskild utbildning ska utbildningen omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiesärskolepoäng och till övervägande del genomföras på en arbetsplats.
- Rektorn ska se till att ett utbildningskontrakt upprättas när lärlingsutbildning påbörjas, vilket ska undertecknas av ansvarig på arbetsplatsen, rektor för kommunal vuxenutbildning eller rektorn för komvux som särskild utbildning och eleven.
Inom ramen för utbildningarna ska det finnas:
- Möjlighet till validering för de elever som behöver det.
- Studie- och yrkesvägledning. När kommunerna planerar och genomför utbildningen ska de också ta vara på de kunskaper och kompetenser som eleverna redan har.
Detta är Lärlingscentrum
Lärlingscentrum skapar intresse för och sprider kunskap om gymnasial lärlingsutbildning genom att
- skapa mötesplatser för olika målgrupper får att stärka och utveckla lärlingsutbildning
- stötta vissa initiativ och utvecklingsprojekt som fokuserar på att öka samverkan mellan skola och arbetsliv
- ge vägledning och konsultation till dem som vill starta lärlingsutbildning och som redan arbetar med lärlingsutbildning.
Lärlingscentrum kan kostnadsfritt stödja genom informations- och utvecklingsinsatser
Folder om stödet från Lärlingscentrum (pdf)
Pdf, 508 kB.
Informationsinsatser för huvudmän, skolor och arbetsgivare
- Information vid lokala och regionala möten om lärlingsutbildning
- Medverkan med informationsinsatser vid av huvudmannen planerade utvecklingsdagar om lärlingsutbildning
- Stöd kring regionala lärlingsnätverk
- Information om gymnasial lärlingsanställning
Processtöd för att utveckla lärlingsutbildning inom gymnasieskolan (ink IM), gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och komvux som särskild utbildning
- Stöd i att starta lärlingsutbildning (organisation)
- Samverkan mellan skola och arbetsliv
Processtöd för att utveckla apl i lärlingsutbildning inom gymnasieskolan (ink IM), gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och komvux som särskild utbildning
- systematiskt kvalitetsarbete om arbetsplatsförlagt lärande
- kartläggning för kvalitetssäkring av apl-platser
- trepartssamtal med kvalitet
- bedömning av elevens prestationer i det arbetsplatsförlagda lärandet
- arbetet med lokala programråd
Lärlingscentrum stödjer skolan i det strategiska arbetet men utför inte praktiska uppgifter, som att kartlägga och anskaffa apl-platser, utforma eller granska dokument.
Bokning av processtöd
Processtödet sker arbetsgrupper som består av rektor, lärare och eventuell annan skolpersonal, och leds av en processledare från Skolverket
Så här bokas en insats:
- Rektorn fyller i och mejlar en bokningsförfrågan.
Excel, 252 kB, öppnas i nytt fönster.
Mejla till Larlingscentrum@skolverket.se - Lärlingscentrum tar kontakt med rektorn och planerar dagen.
- Processtödet sker på utvald plats.
- Skolans utvecklingsarbete fortsätter under rektorns ledning.
- Lärlingscentrum följer upp arbetet med rektorn.
Bokning av informationsinsats
Så här bokas en informationsinsats:
- Fyll i och mejla en bokningsförfrågan Excel, 252 kB, öppnas i nytt fönster.
Mejla till Larlingscentrum@skolverket.se - Lärlingscentrum tar kontakt med beställaren.
- Informationsinsatsen sker på utvald plats.
Nätverk för lärlingsutbildning inom gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen
Lärlingscentrum arbetar för att lärlingsnätverk ska bildas för Gymnasiesärskolan och Vuxenutbildningen. Målet är att alla elever ska kunna ta del av kvalitativ och likvärdig gymnasial lärlingsutbildning. Deltagande i nätverken är kostnadsfria.
Nätverken kan stimulera skolorna/utbildningsanordnarna i deras utvecklingsarbete av lärlingsutbildningen och medverka till att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och samverka.
Skolverket erbjuder via Lärlingscentrum
- Utvecklingsstöd i form av föreläsningar, workshops. etc.
- Tillhandahållande av viss statistik kring lärlingsutbildning i regionen
- Deltagande vid respektive nätverksträff
Lärlingsnätverk:
- Gymnasiesärskolan
- Vuxenutbildning
Är du inte med i något av dessa nätverk för lärlingsutbildning så anmäl ditt intresse här:
Att starta lärlingsutbildning på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Här listar vi några saker som du som rektor bör ha tagit ställning till.
Forma utbildningen tillsammans
Se till att ni upprättar samverkan med arbetslivet tidigt. Om arbetsplatserna får vara delaktiga i utbildningen och ert upplägg, blir de mer involverade och positiva när det väl är dags att skaffa lärlingsplatser.
Ni på skolan ansvarar för att varje elev får möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen. Kartlägg därför arbetsplatsförlagda lärandet tillsammans med arbetsplatserna. Vilka delar kan genomföras på arbetsplatsen och vilka delar måste förläggas till skolan?
Bestäm vad som passar er skola bäst utifrån era förutsättningar. Vissa skolor samlar alla lärlingselever i särskilda lärlingsklasser, trots att de går olika program och inriktningar. Andra låter lärlingseleverna gå tillsammans med övriga elever inom det aktuella programmet.
Se till att skolan har avstämningsrutiner mellan elev, handledare och yrkeslärare. På så vis kan ni löpande försäkra er om att eleverna får kunskaper enligt utbildningens mål. Kom också ihåg att det ska finnas ett utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats.
Här finns stöd och handledning för arbetsgivare som tar emot lärlingar Länk till annan webbplats.
Fördela roller och ansvar kring apl
I och med att det arbetsplatsförlagda lärandet är en viktig del av en lärlingsutbildning är det viktigt att ni på skolan tar ett helhetsgrepp.
Här är några frågor ni bör kunna svara på:
- Vem på skolan ska ansvara för vad?
- Hur säkerställer ni på skolan att era apl-handledare är rustade för att ta emot elever och vet vad som förväntas av dem?
- Vem sköter samordningen mellan de skolförlagda och de arbetsförlagda delarna? Några skolor arbetar med särskilt utsedda lärlingssamordnare, andra låter yrkeslärare sköta detta.
Det är också viktigt att tänka på hur yrkeslärarna ska arbeta. Ansvaret är detsamma som när eleverna är i skolan, men arbetsuppgifternas karaktär förändras. En stor del av arbetet är att kartlägga vad elever kan lära på olika arbetsplatser samt att hålla kontakt med handledare och elever. Det är därför viktigt att yrkeslärarna får den tid de behöver.
Så gör andra skolor som startat lärlingsutbildning
I en serie reportage berättar vi om hur olika skolor arbetar med lärlingsutbildning. Läs och inspireras.
Leksands gymnasium Länk till annan webbplats.
Studie om lärlingsutbildning
Elever från lärlingsutbildning har en högre genomströmning och lärlingsutbildningen är ett värdefullt komplement till ordinarie utbildning på yrkesprogrammen. Det är några av slutsatserna i Skolverkets studie om den svenska lärlingsutbildningen från maj 2021.
Läs Skolverkets studie om den svenska lärlingsutbildningen
Forskning om lärlingsutbildning
Kontakt med Lärlingscentrum
Frågor och svar
Ja, för att huvudmannen ska kunna söka statsbidrag ska alla elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ha ett utbildningskontrakt. Observera att från och med 1 juli 2018 ska även lärlingselever inom gymnasiesärskolan ha ett utbildningskontrakt.
För att kunna beviljas statsbidrag för en elev gäller att kontraktet ska ha tecknats senast 15 februari för vårterminen och 15 oktober för höstterminen.
Alla elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ska ha ett utbildningskontrakt.
Nej, förändringen i Skollagen gäller för de kontrakt som tecknas efter 1 juli 2018. Om en elev har ett kontrakt som tecknats före 1 juli 2018 är kontraktet fortfarande giltigt för den tid det tecknats
Nej, det är inte möjligt för Skolverket att bedöma kontrakt. Utbildningskontrakten har flera användningsområden, vilket gör att de inte endast kan anpassas efter de krav som Skolverket ställer. Varje skolhuvudman måste därför säkerställa att kontrakten följer regleringen i skollagen (2010:800) respektive förordning (2011:947) och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:95).
Tänk på att kontraktet syftar till att tydliggöra för samtliga parter vad som gäller för det arbetsplatsförlagda lärandet.
Vad som ska ingå i ett utbildningskontrakt skiljer sig åt mellan elever som läser gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.
Utbildningskontrakt för gymnasial lärling
För gymnasial lärling regleras utbildningskontraktets innehåll av Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a §.
Utbildningskontraktet ska innehålla
- vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen
- hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin
- vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen
- hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsgivaren, avtalstiden, grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut
- vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner.
Utbildningskontraktet ska vara
- skriftligt
- undertecknat av elev, skolhuvudman och arbetsgivaren
- undertecknat av målsman, om eleven är under 18 år.
Utbildningskontrakt för lärlingsliknande utbildning på Introduktionsprogram
För elever som deltar i lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram regleras utbildningskontraktets innehåll av förordning (2011:947) 3 a §.
Utbildningskontraktet ska innehålla
- vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen
- omfattningen av de delar som ska genomföras på arbetsplatsen
- vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner.
Utbildningskontraktet ska vara
- skriftligt
- undertecknat av elev, skolhuvudman och arbetsgivaren.
Ja. Det ska vara tydligt för eleven och arbetsgivaren vilka kurser eller kursmoment som ska genomföras på arbetsplatsen. Detta innebär att kurser eller delar av kurser ska specificeras i kontraktet redan vid dess upprättande. För elever som läser lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ska ni även ange omfattningen av de delar som eleven ska genomföra på arbetsplatsen.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § samt förordning (2011:947) 3 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen…”.
Ja, i kontraktet för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska det anges hur många veckor per termin som eleven ska vara på arbetsplatsen. Denna del ingår inte för elever som läser lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin […]".
För att uttrycka antalet veckor av utbildningen behöver ni räkna om antalet dagar eleven är på arbetsplatsen till femdagarsveckor. Fem dagar på arbetsplatsen blir därmed en utbildningsvecka. Tio arbetsdagar där eleven är på arbetsplatsen 50 procent av tiden blir därmed också en utbildningsvecka.
Ja, i utbildningskontrakt för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska det framgå vilka tider eleven ska ha sin utbildning på arbetsplatsen.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen […]”.
Syftet med att ange tider är att det ska vara tydligt både för eleven och för arbetsgivaren när vistelsen på arbetsplatsen är en del av lärlingsutbildningen.
Tidsangivelsen i utbildningskontraktet reglerar elevens rättsliga ställning på arbetsplatsen. Den påverkar också elevens möjlighet att ingå avtal om en gymnasial lärlingsanställning eftersom anställningsformen endast kan användas under de tider som eleven är lärling på arbetsplatsen, alltså under de arbetstider som anges i utbildningskontraktet.
Om eleven är på arbetsplatsen andra tider än de som framgår av utbildningskontrakten kan eleven behöva teckna andra avtal med arbetsgivaren.
Ja, kontrakt för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska innehålla information om hur kostnader för skador som eleven orsakar under sin tid på arbetsplatsen ska hanteras. Det kan exempelvis handla om vem som står för olycksfalls- och sakförsäkring samt hur dessa samspelar med arbetsgivarens försäkring.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket […]”.
Det ska tydligt framgå vilka personer som man kan kontakta på arbetsplatsen och skolan, om man har frågor om utbildningskontraktet och den utbildning som eleven ska genomföra på arbetsplatsen.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § samt i förordningen (2011:947) 3 a § står att ” I utbildningskontraktet ska det anges […] vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen […]”.
Skolverket kan inte uttala sig exakt om hur ni ska skriva, däremot kan vi ge vägledning utifrån vad som angetts som syftet till förändringen i förarbeten och i propositionen.
Tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet kan variera utifrån arbetsplatsens arbetstider. Utgångspunkten ska vara att en gymnasial lärlingsutbildning i regel ska likna skolförlagd utbildning och därmed ska tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet fördelas så jämnt som möjligt måndag till fredag. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska pågå under läsårstiderna och inte under lov.
Viktigt att tänka på är att det ska vara tydligt för eleven och arbetsgivaren vilka tider som eleven ska vara på arbetsplatsen. Kontrakten behöver därför utformas därefter. I vissa yrken finns olika skift eller pass och då kan det vara lämpligt att de anges utifrån när eleven ska vara på arbetsplatsen.
När Skolverket granskar utbildningskontrakt för statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram granskar vi att kontraktet följer skollagen (2010:800), förordningen (2011:947) och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:95). Utbildningskontraktens innehåll regleras i 16 kap. 11 a § samt 19 kap. 10 a § skollagen (2010:800) respektive i 3 a § förordningen (2011:947).
När det gäller tidsperioden är det ni själva som avgör hur ni vill formulera kontrakten. Ni bestämmer om de ska vara giltiga från första skoldag, från första APL-dag, eller från någon annan dag ni anser vara lämplig.
Tänk på att för att kunna söka statsbidrag för elever ska utbildningskontraktet vara upprättat per den 15 februari för vårterminen och den 15 oktober för höstterminen. Eleven behöver inte vara ute på apl vid det datumet men det ska finnas ett kontrakt. Läs mer om det under frågor och svar på sidan om statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning.