Förtydligande kring vad som gäller vid svårigheter att bedriva lärlingsutbildning under coronapandemin.
Läs mer om huvudmannens ansvar
Läs mer om apl under coronapandemin
Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Lärlingscentrum hjälper dig. Här listar vi några saker som du som skolledare ska ta ställning till innan starten.
Lärlingsutbildning är en studieväg med samma behörighetsregler, kunskapskrav och examensmål (gymnasieskolan) eller programmål (gymnasiesärskolan) som utbildningen som bedrivs på en skola eller inom komvux eller komvux som särskild utbildning.
Lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet under en handledares ledning på en arbetsplats.
De bästa förutsättningar för en elev som valt lärlingsutbildningen uppnås då skola och arbetsliv samverkar. På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare som har ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Skolan säkerställer att eleven får kunskaper och färdigheter enligt utbildningens mål. Samtal om och uppföljning av elevens lärande bör ske kontinuerligt mellan elev, handledare och yrkeslärare.
Gymnasial lärlingsutbildning är ett av två sätt att gå ett yrkesprogram. En elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan gör minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildning är möjlig alla yrkesprogram i gymnasieskolan och alla nationella programmen i gymnasiesärskolan.
Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning. Utbildningen leder till samma yrkesexamen som skolförlagd utbildning.
Sedan januari 2014 kan en elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan ansöka hos CSN om lärlingsersättning - ett bidrag för måltider och resor.
Läs mer om lärlingsersättning på CSN:s webbplats.
I gymnasieskolan kan lärlingsutbildningen börja första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan utbildningen även starta det fjärde året. Omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärande ska räknas från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen.
Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram är utbildning som i huvudsak inte är skolförlagd. Det innebär att mer än hälften av utbildningen, räknat från och med det läsår som eleven påbörjar den lärlingsliknande utbildningen, genomförs som arbetsplatsförlagt lärande, APL.
APL är lärande på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Syftet är att eleverna ska utveckla yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstå yrkeskulturen och bli en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Apl innebär att kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser).
Utbildningen på följande introduktionsprogram kan vara lärlingsliknande:
Utbildningen kan utgöras av en sammansättning av olika kurser/delar av kurser från gymnasieskolans yrkesprogram. Den kan genomföras inom ramen för ett nationellt eller lokalt yrkespaket.
Vid gymnasial lärlingsutbildning är det obligatoriskt att upprätta ett skriftligt utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats där eleven gör apl. Det är skolhuvudmannen som ansvarar för att utbildningskontrakt upprättas.
Utbildningskontrakten ska undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och arbetsplatsen där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.
I utbildningskontraktet ska det enligt skollagen anges:
En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt anses inte som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning.
Det är viktigt att tänka på att huvudmannen har ansvaret för att se till att eleven kan fullfölja sin utbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska huvudmannen erbjuda eleven att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram
Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. En elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att fullfölja sin utbildning.
Under coronapandemin har regler tagits fram som ger huvudmannen möjlighet att under vissa omständigheter, kopplade till nedstängning av skolenheter, ändra i lärotiderna i gymnasieskolan för att eleverna ska kunna få den utbildning de har rätt till.
Källor: 16 kapitlet 11 och 37-41 §§ skollagen samt 2 och 5-6 §§ förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta.
Elever som går en lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan bli anställda i en ny anställningsform: tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning.
Gymnasial lärlingsanställning innebär att eleven ingår avtal om en tidsbegränsad anställning med den arbetsplats där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl).
En elev kan fortsätta sin gymnasiala lärlingsutbildning även om anställningen upphör. Däremot kan inte en lärlingsanställning fortsätta om utbildningskontraktet upphör.
Villkor för bidrag för elev med gymnasial lärlingsanställning
Anställningsformen regleras i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.
Villkor för bidrag för elev med gymnasial lärlingsanställning
Anställningsformen regleras i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.
Lärlingsutbildning kan anordnas inom kommunal vuxenutbildning och komvux som särskild utbildning.
Kunskapskraven för lärlingsutbildning är de samma som motsvarande utbildning som bedrivs i skolmiljö eller inom gymnasieskolan. Det innebär att eleven kan gå kurser, eller delar av kurser, på en eller flera arbetsplatser. På arbetsplatsen har eleven en handledare. Bara den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt anses vara lämplig får anlitas som handledare.
Syftet med lärlingsutbildning för vuxna är att ge en grundläggande yrkesutbildning, ökad yrkeslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning få kunskaper inom ett yrkesområde.
Kommuner kan ansöka om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Syftet är att ge fler vuxna en möjlighet få en utbildning som till stor del genomförs på en arbetsplats.
Lärlingscentrum skapar intresse för och sprider kunskap om gymnasial lärlingsutbildning genom att
Folder om stödet från Lärlingscentrum (pdf) (pdf, 508 kB)
Lärlingscentrum stödjer skolan i det strategiska arbetet men utför inte praktiska uppgifter, som att kartlägga och anskaffa apl-platser, utforma eller granska dokument.
I nuläget tar vi emot bokningsförfrågningar men genomför träffarna digitalt.
Processtödet sker arbetsgrupper som består av rektor, lärare och eventuell annan skolpersonal, och leds av en processledare från Skolverket
Så här bokas en insats:
Så här bokas en informationsinsats:
Lärlingscentrum arbetar för att lärlingsnätverk ska bildas runt om i landet där lärlingsutbildning erbjuds. Många nätverk är redan igång inom gymnasial lärlingsutbildning och erfarenheterna av deras arbete är goda.
Syftet med nätverken är att öka kvaliteten och kvantiteten av lärlingsutbildning i Sverige. Målet är att alla elever i Sverige ska kunna ta del av kvalitativ och likvärdig gymnasial lärlingsutbildning. Deltagande i nätverken är kostnadsfria.
Nätverken kan stimulera skolorna/utbildningsanordnarna i deras utvecklingsarbete av lärlingsutbildningen och medverka till att knyta kontakter, utbyta erfarenheter och samverka.
Nuvarande nätverk som vi har för gymnasieskolan:
Är du inte med i något av dessa regionala nätverk för lärlingsutbildning så anmäl ditt intresse här:
Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Här listar vi några saker som du som rektor bör ha tagit ställning till.
Se till att ni upprättar samverkan med arbetslivet tidigt. Om arbetsplatserna får vara delaktiga i utbildningen och ert upplägg, blir de mer involverade och positiva när det väl är dags att skaffa lärlingsplatser.
Ni på skolan ansvarar för att varje elev får möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen. Kartlägg därför arbetsplatsförlagda lärandet tillsammans med arbetsplatserna. Vilka delar kan genomföras på arbetsplatsen och vilka delar måste förläggas till skolan?
Bestäm vad som passar er skola bäst utifrån era förutsättningar. Vissa skolor samlar alla lärlingselever i särskilda lärlingsklasser, trots att de går olika program och inriktningar. Andra låter lärlingseleverna gå tillsammans med övriga elever inom det aktuella programmet.
Se till att skolan har avstämningsrutiner mellan elev, handledare och yrkeslärare. På så vis kan ni löpande försäkra er om att eleverna får kunskaper enligt utbildningens mål. Kom också ihåg att det ska finnas ett utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats.
Här finns stöd och handledning för arbetsgivare som tar emot lärlingar
I och med att det arbetsplatsförlagda lärandet är en viktig del av en lärlingsutbildning är det viktigt att ni på skolan tar ett helhetsgrepp.
Här är några frågor ni bör kunna svara på:
Det är också viktigt att tänka på hur yrkeslärarna ska arbeta. Ansvaret är detsamma som när eleverna är i skolan, men arbetsuppgifternas karaktär förändras. En stor del av arbetet är att kartlägga vad elever kan lära på olika arbetsplatser samt att hålla kontakt med handledare och elever. Det är därför viktigt att yrkeslärarna får den tid de behöver.
Ja, för att huvudmannen ska kunna söka statsbidrag ska alla elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ha ett utbildningskontrakt. Observera att från och med 1 juli 2018 ska även lärlingselever inom gymnasiesärskolan ha ett utbildningskontrakt.
För att kunna beviljas statsbidrag för en elev gäller att kontraktet ska ha tecknats senast 15 februari för vårterminen och 15 oktober för höstterminen.
Alla elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning eller lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ska ha ett utbildningskontrakt.
Nej, förändringen i Skollagen gäller för de kontrakt som tecknas efter 1 juli 2018. Om en elev har ett kontrakt som tecknats före 1 juli 2018 är kontraktet fortfarande giltigt för den tid det tecknats
Nej, det är inte möjligt för Skolverket att bedöma kontrakt. Utbildningskontrakten har flera användningsområden, vilket gör att de inte endast kan anpassas efter de krav som Skolverket ställer. Varje skolhuvudman måste därför säkerställa att kontrakten följer regleringen i skollagen (2010:800) respektive förordning (2011:947) och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:95).
Tänk på att kontraktet syftar till att tydliggöra för samtliga parter vad som gäller för det arbetsplatsförlagda lärandet.
Vad som ska ingå i ett utbildningskontrakt skiljer sig åt mellan elever som läser gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.
För gymnasial lärling regleras utbildningskontraktets innehåll av Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a §.
Utbildningskontraktet ska innehålla
Utbildningskontraktet ska vara
För elever som deltar i lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram regleras utbildningskontraktets innehåll av förordning (2011:947) 3 a §.
Utbildningskontraktet ska innehålla
Utbildningskontraktet ska vara
Ja. Det ska vara tydligt för eleven och arbetsgivaren vilka kurser eller kursmoment som ska genomföras på arbetsplatsen. Detta innebär att kurser eller delar av kurser ska specificeras i kontraktet redan vid dess upprättande. För elever som läser lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram ska ni även ange omfattningen av de delar som eleven ska genomföra på arbetsplatsen.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § samt förordning (2011:947) 3 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen…”.
Ja, i kontraktet för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska det anges hur många veckor per termin som eleven ska vara på arbetsplatsen. Denna del ingår inte för elever som läser lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin […]".
För att uttrycka antalet veckor av utbildningen behöver ni räkna om antalet dagar eleven är på arbetsplatsen till femdagarsveckor. Fem dagar på arbetsplatsen blir därmed en utbildningsvecka. Tio arbetsdagar där eleven är på arbetsplatsen 50 procent av tiden blir därmed också en utbildningsvecka.
Ja, i utbildningskontrakt för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildningska det framgå vilka tider eleven ska ha sin utbildning på arbetsplatsen.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen […]”.
Syftet med att ange tider är att det ska vara tydligt både för eleven och för arbetsgivaren när vistelsen på arbetsplatsen är en del av lärlingsutbildningen.
Tidsangivelsen i utbildningskontraktet reglerar elevens rättsliga ställning på arbetsplatsen. Den påverkar också elevens möjlighet att ingå avtal om en gymnasial lärlingsanställning eftersom anställningsformen endast kan användas under de tider som eleven är lärling på arbetsplatsen, alltså under de arbetstider som anges i utbildningskontraktet.
Om eleven är på arbetsplatsen andra tider än de som framgår av utbildningskontrakten kan eleven behöva teckna andra avtal med arbetsgivaren.
Ja, kontrakt för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning ska innehålla information om hur kostnader för skador som eleven orsakar under sin tid på arbetsplatsen ska hanteras. Det kan exempelvis handla om vem som står för olycksfalls- och sakförsäkring samt hur dessa samspelar med arbetsgivarens försäkring.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § står att ”I utbildningskontraktet ska det anges […] hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket […]”.
Det ska tydligt framgå vilka personer som man kan kontakta på arbetsplatsen och skolan, om man har frågor om utbildningskontraktet och den utbildning som eleven ska genomföra på arbetsplatsen.
I Skollagen 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § samt i förordningen (2011:947) 3 a § står att ” I utbildningskontraktet ska det anges […] vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen […]”.
Skolverket kan inte uttala sig exakt om hur ni ska skriva, däremot kan vi ge vägledning utifrån vad som angetts som syftet till förändringen i förarbeten och i propositionen.
Tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet kan variera utifrån arbetsplatsens arbetstider. Utgångspunkten ska vara att en gymnasial lärlingsutbildning i regel ska likna skolförlagd utbildning och därmed ska tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet fördelas så jämnt som möjligt måndag till fredag. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska pågå under läsårstiderna och inte under lov.
Viktigt att tänka på är att det ska vara tydligt för eleven och arbetsgivaren vilka tider som eleven ska vara på arbetsplatsen. Kontrakten behöver därför utformas därefter. I vissa yrken finns olika skift eller pass och då kan det vara lämpligt att de anges utifrån när eleven ska vara på arbetsplatsen.
När Skolverket granskar utbildningskontrakt för statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram granskar vi att kontraktet följer skollagen (2010:800), förordningen (2011:947) och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:95). Utbildningskontraktens innehåll regleras i 16 kap. 11 a § samt 19 kap. 10 a § skollagen (2010:800) respektive i 3 a § förordningen (2011:947).
När det gäller tidsperioden är det ni själva som avgör hur ni vill formulera kontrakten. Ni bestämmer om de ska vara giltiga från första skoldag, från första APL-dag, eller från någon annan dag ni anser vara lämplig.
Tänk på att för att kunna söka statsbidrag för elever ska utbildningskontraktet vara upprättat per den 15 februari för vårterminen och den 15 oktober för höstterminen. Eleven behöver inte vara ute på apl vid det datumet men det ska finnas ett kontrakt. Läs mer om det under frågor och svar på sidan om statsbidraget för gymnasial lärlingsutbilning.