Lärlingscentrum - starta lärlingsutbildning

Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Lärlingscentrum hjälper dig. Här listar vi några saker som du som skolledare ska ta ställning till innan starten.

Lärlingsutbildning

Lärlingsutbildning är en studieväg med samma behörighetsregler, kunskapskrav och examensmål (gymnasieskolan) eller programmål (gymnasiesärskolan) som utbildningen som bedrivs på en skola eller inom komvux eller särvux.

Lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att få kunskaper inom yrkesområdet under en handledares ledning på en arbetsplats.

De bästa förutsättningar för en elev som valt lärlingsutbildningen uppnås då skola och arbetsliv samverkar. På arbetsplatsen ska eleven ha en handledare som har ansvar för elevens lärande och yrkesmässiga utveckling. Skolan säkerställer att eleven får kunskaper och färdigheter enligt utbildningens mål. Samtal om och uppföljning av elevens lärande bör ske kontinuerligt mellan elev, handledare och yrkeslärare.

Gymnasial lärlingsutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning är ett av två sätt att gå ett yrkesprogram. En elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan gör minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildning är möjlig alla yrkesprogram i gymnasieskolan och alla nationella programmen i gymnasiesärskolan.

Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning. Utbildningen leder till samma yrkesexamen som skolförlagd utbildning.

Sedan januari 2014 kan en elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan ansöka hos CSN om lärlingsersättning - ett bidrag för måltider och resor.

Läs mer om lärlingsersättning på CSN:s webbplats.

I gymnasieskolan kan lärlingsutbildningen börja första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan utbildningen även starta det fjärde året. Omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärande ska räknas från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen.

Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram är utbildning som i huvudsak inte är skolförlagd. Det innebär att mer än hälften av utbildningen, räknat från och med det läsår som eleven påbörjar den lärlingsliknande utbildningen, genomförs som arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningen på följande introduktionsprogram kan vara lärlingsliknande:

• programinriktat val
• yrkesintroduktion och,
• individuellt alternativ

Utbildningskontrakt

Vid gymnasial lärlingsutbildning är det obligatoriskt att upprätta ett skriftligt utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats där eleven gör apl. Det är skolhuvudmannen som ansvarar för att utbildningskontrakt upprättas.

Utbildningskontrakten ska undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och arbetsplatsen där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.

I utbildningskontraktet ska det enligt skollagen anges:

1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar,
2. hur kostnader för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsplatsen,
3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut,
4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt anses inte som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning.

Film om lärlingsutbildning (tid 3:49 min)

Gymnasial lärlingsanställning

Elever som går en lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan bli anställda i en ny anställningsform: tidsbegränsad gymnasial lärlingsanställning.

Gymnasial lärlingsanställning innebär att eleven ingår avtal om en tidsbegränsad anställning med den arbetsplats där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl).

En elev kan fortsätta sin gymnasiala lärlingsutbildning även om anställningen upphör. Däremot kan inte en lärlingsanställning fortsätta om utbildningskontraktet upphör.

Lärlingsutbildning för vuxna

Lärlingsutbildning kan anordnas inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Kunskapskraven för lärlingsutbildning är de samma som motsvarande utbildning som bedrivs i skolmiljö eller inom gymnasieskolan. Det innebär att eleven kan gå kurser, eller delar av kurser, på en eller flera arbetsplatser. På arbetsplatsen har eleven en handledare. Bara den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som i övrigt anses vara lämplig får anlitas som handledare.

Syftet med lärlingsutbildning för vuxna är att ge en grundläggande yrkesutbildning, ökad yrkeslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning få kunskaper inom ett yrkesområde.

Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Kommuner kan ansöka om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Syftet är att ge fler vuxna en möjlighet få en utbildning som till stor del genomförs på en arbetsplats.

• Utbildningarna ska omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng.
• Eleverna inom kommunal vuxenutbildning ska genomföra minst 70 procent av lärlingsutbildningen på en arbetsplats. För elever inom särskild utbildning för vuxna ska utbildningen till övervägande del genomföras på en arbetsplats.
• Inom särskild utbildning för vuxna ska utbildningen omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiesärskolepoäng och till övervägande del genomföras på en arbetsplats.
• Rektorn ska se till att ett utbildningskontrakt upprättas när lärlingsutbildning påbörjas, vilket ska undertecknas av ansvarig på arbetsplatsen, rektor för kommunal vuxenutbildning eller rektorn för särskild utbildning för vuxna och eleven.

Statsbidraget för lärlingsvux

Inom ramen för utbildningarna ska det finnas:

• Möjlighet till validering för de elever som behöver det.
• Studie- och yrkesvägledning. När kommunerna planerar och genomför utbildningen ska de också ta vara på de kunskaper och kompetenser som eleverna redan har.

Detta är Lärlingscentrum

Lärlingscentrum skapar intresse för och sprider kunskap om gymnasial lärlingsutbildning genom att

• skapa mötesplatser för olika målgrupper får att stärka och utveckla lärlingsutbildning
• stötta vissa initiativ och utvecklingsprojekt som fokuserar på att öka samverkan mellan skola och arbetsliv
• ge vägledning och konsultation till dem som vill starta lärlingsutbildning och som redan arbetar med lärlingsutbildning.

Lärlingscentrum kan kostnadsfritt stödja genom informations- och utvecklingsinsatser

Folder om stödet från Lärlingscentrum (pdf) (pdf, 508 kB)

Informationsinsatser för huvudmän, skolor och arbetsgivare

• Information vid lokala och regionala möten om lärlingsutbildning
• Medverkan med informationsinsatser vid av huvudmannen planerade utvecklingsdagar om lärlingsutbildning

• Stöd kring regionala lärlingsnätverk
  
• Information om gymnasial lärlingsanställning

Processtöd för att utveckla lärlingsutbildning inom gymnasieskolan (ink IM), gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna

• Stöd i att starta lärlingsutbildning (organisation)
• Samverkan mellan skola och arbetsliv

Processtöd för att utveckla apl i lärlingsutbildning inom gymnasieskolan (ink IM), gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna

• systematiskt kvalitetsarbete om arbetsplatsförlagt lärande
• kartläggning för kvalitetssäkring av apl-platser
• trepartssamtal med kvalitet
• bedömning av elevens prestationer i det arbetsplatsförlagda lärandet
• arbetet med lokala programråd

Lärlingscentrum stödjer skolan i det strategiska arbetet men utför inte praktiska uppgifter, som att kartlägga och anskaffa apl-platser, utforma eller granska dokument.

Bokning av processtöd

I nuläget tar vi emot bokningsförfrågningar men genomför träffarna digitalt.

Processtödet sker arbetsgrupper som består av rektor, lärare och eventuell annan skolpersonal, och leds av en processledare från Skolverket

Så här bokas en insats:

1. Rektorn fyller i och mejlar en bokningsförfrågan. (excel, 255 kB)
   Mejla till Larlingscentrum@skolverket.se
2. Lärlingscentrum tar kontakt med rektorn och planerar dagen.
3. Processtödet sker på utvald plats.
4. Skolans utvecklingsarbete fortsätter under rektorns ledning.
5. Lärlingscentrum följer upp arbetet med rektorn.

Bokning av informationsinsats

Så här bokas en informationsinsats:

1. Fyll i och mejla en bokningsförfrågan. (excel, 255 kB)
   Mejla till Larlingscentrum@skolverket.se
   (excel)
2. Lärlingscentrum tar kontakt med beställaren.
3. Informationsinsatsen sker på utvald plats.

Att starta lärlingsutbildning på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Är din skola redo att starta lärlingsutbildning? Här listar vi några saker som du som rektor bör ha tagit ställning till.

Forma utbildningen tillsammans

Se till att ni upprättar samverkan med arbetslivet tidigt. Om arbetsplatserna får vara delaktiga i utbildningen och ert upplägg, blir de mer involverade och positiva när det väl är dags att skaffa lärlingsplatser.

Ni på skolan ansvarar för att varje elev får möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen. Kartlägg därför arbetsplatsförlagda lärandet tillsammans med arbetsplatserna. Vilka delar kan genomföras på arbetsplatsen och vilka delar måste förläggas till skolan?

Bestäm vad som passar er skola bäst utifrån era förutsättningar. Vissa skolor samlar alla lärlingselever i särskilda lärlingsklasser, trots att de går olika program och inriktningar. Andra låter lärlingseleverna gå tillsammans med övriga elever inom det aktuella programmet.

Se till att skolan har avstämningsrutiner mellan elev, handledare och yrkeslärare. På så vis kan ni löpande försäkra er om att eleverna får kunskaper enligt utbildningens mål. Kom också ihåg att det ska finnas ett utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats.

Här finns stöd och handledning för arbetsgivare som tar emot lärlingar

Fördela roller och ansvar kring apl

I och med att det arbetsplatsförlagda lärandet är en viktig del av en lärlingsutbildning är det viktigt att ni på skolan tar ett helhetsgrepp.

Här är några frågor ni bör kunna svara på:

• Vem på skolan ska ansvara för vad?
• Hur säkerställer ni på skolan att era apl-handledare är rustade för att ta emot elever och vet vad som förväntas av dem?
• Vem sköter samordningen mellan de skolförlagda och de arbetsförlagda delarna? Några skolor arbetar med särskilt utsedda lärlingssamordnare, andra låter yrkeslärare sköta detta.

Det är också viktigt att tänka på hur yrkeslärarna ska arbeta. Ansvaret är detsamma som när eleverna är i skolan, men arbetsuppgifternas karaktär förändras. En stor del av arbetet är att kartlägga vad elever kan lära på olika arbetsplatser samt att hålla kontakt med handledare och elever. Det är därför viktigt att yrkeslärarna får den tid de behöver.

Så gör andra skolor som startat lärlingsutbildning

Härnösands gymnasium

Leksands gymnasium

Uddevalla gymnasium

Forskning om lärlingsutbildning

Läs om två forskningsrapporter om lärlingsutbildning, som Skolverket har tagit fram i samarbete med Stockholms universitet.

Kontakt med Lärlingscentrum

larlingscentrum@skolverket.se