Undervisningstid, lärotider och schema
Här kan du läsa om reglerna kring den undervisningstid som elever har rätt till i olika skolformer. Du hittar också information om hur undervisningstiden ska förläggas över läsår, veckor och skoldagar.
Hur många timmars undervisning har elever i de obligatoriska skolformerna rätt till?
Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar.
I övriga obligatoriska skolformer ska den totala undervisningstiden för varje elev vara minst:
- 6890 timmar i grundskolan
- 6890 timmar i anpassade grundskolan. För elever som läser ämnesområden ska den totala undervisningstiden vara minst 6665 timmar.
- 8070 timmar i specialskolan
- 4473 timmar i sameskolan
Källor: 9 kapitlet 7 §, 10 kapitlet 5 §, 11 kapitlet 7 §, 12 kapitlet 5 § och 13 kapitlet 5 § skollagen.
Undervisningstid för nyanlända och vissa andra elever
För nyanlända elever, och elever som efter skolgång i Sverige varit bosatta utomlands och sedan återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här, ska den totala undervisningstiden i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i samma årskurs under den kvarvarande skoltiden.
Källor: 10 kapitlet 5 §, 11 kapitlet 7 §, 12 kapitlet 5 § och 13 kapitlet 5 § skollagen.
Nyanlända elevers utbildning
Undervisningstid vid distansundervisning
Om en elev i grundskolan eller motsvarande skolformer får särskilt stöd i form av distansundervisning gäller inte de ordinarie bestämmelserna om undervisningstid. Då gäller i stället särskilda bestämmelser om undervisningstid vid distansundervisning.
Källor: 22 kapitlet 3-4 §§ skollagen.
Hur många undervisningstimmar har elever i grundskolan och motsvarande skolformer rätt till i varje ämne eller ämnesområde?
Förutom skollagens bestämmelser om den totala undervisningstiden finns stadieindelade timplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Timplanerna anger hur många undervisningstimmar i respektive ämne eller ämnesområde som eleverna totalt har rätt till under sin skoltid.
Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
Källor: 10 kapitlet 5 §, 11 kapitlet 7 §, 12 kapitlet 5 §, 13 kapitlet 5 § skollagen, 9 kapitlet 4 §, 10 kapitlet 3 §, 11 kapitlet 2 a §, 12 kapitlet 3 § skolförordningen samt bilaga 1, 2, 3 och 4 till skolförordningen.
Hur många undervisningstimmar har elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan rätt till, och hur många år omfattar utbildningen?
Nationella program i gymnasieskolan
För elever som påbörjat sin utbildning på ett nationellt yrkesprogram höstterminen 2023 eller senare gäller att de har rätt till minst 2 720 undervisningstimmar (garanterad undervisningstid) om programmet omfattar 2 800 gymnasiepoäng och minst 2 625 undervisningstimmar om programmet omfattar 2 700 gymnasiepoäng. Om en elev har valt bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå minskas den garanterade undervisningstiden i motsvarande omfattning. Elever som påbörjat sin utbildning på ett nationellt yrkesprogram tidigare än höstterminen 2023 har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar. Elever som läser på ett nationellt högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar. En elev som följer ett utökat program har rätt till ytterligare garanterad undervisningstid.
De nationella programmen i gymnasieskolan är avsedda att genomgås på tre läsår.
Under vissa förutsättningar får huvudmannen besluta att utbildningen för en enskild elev ska fördelas över längre tid än tre år. Det gäller om eleven har läst ett reducerat program eller om det på grund av elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl. För en elev som påbörjat sin utbildning höstterminen 2023 eller senare gäller det också om eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att hen inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst ska uppfyllas i de kurser som krävs för att eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.
Vidare får huvudmannen besluta att utbildningen för en enskild elev ska fördelas på kortare tid än tre läsår, om eleven medger det. En elev som genomför utbildningen på kortare tid har dock fortfarande rätt till den garanterade undervisningstiden.
Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Huvudmannen ska redovisa hur en elev har fått sin garanterade undervisningstid.
Källor: 16 kapitlet 15-15 a och 17-18 §§ skollagen, lag (2022:275) om ändring i skollagen, 4 kapitlet 22 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617), 24 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105) och 9 kapitlet 7 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105) gymnasieförordningen samt förordning (SFS 2022:1105 om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039).
Reducerat program och förlängd undervisning
Introduktionsprogram i gymnasieskolan
Omfattningen och längden på utbildningen varierar för elever som läser på introduktionsprogram. Men även introduktionsprogrammen har en garanterad undervisningstid, som innebär att eleverna har rätt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan. Utbildningens omfattning får minskas för en enskild elev som begär det, om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl.
Huvudmannen ska redovisa hur en elev har fått sin garanterade undervisningstid.
Utbildningen på introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.
För varje elev ska det också upprättas en individuell studieplan.
Källor: 17 kapitlet 6-7 §§ skollagen och 4 kapitlet 22 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) gymnasieförordningen.
Utbildning på introduktionsprogram
Fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år har rätt till minst 800 undervisningstimmar under det läsår som utbildningen omfattar.
Källor: 17 a kapitlet 7-8 §§ skollagen och förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Anpassade gymnasieskolan
Utbildningen i anpassade gymnasieskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår. Huvudmannen har dock möjlighet att besluta att utbildningen ska fördelas på längre tid.
Elever i anpassade gymnasieskolan har rätt till 3 600 undervisningstimmar. En elev som följer ett utökat program har rätt till ytterligare undervisningstid.
Utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. Huvudmannen ska redovisa hur en elev har fått sin garanterade undervisningstid.
Källor: 19 kapitlet 17 och 19-20 §§ skollagen samt 4 kapitlet 22 och 24 §§ gymnasieförordningen.
Distansundervisning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan
Om en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får distansundervisning gäller inte de ordinarie bestämmelserna om undervisningstid. Då gäller i stället särskilda bestämmelser om undervisningstid vid distansundervisning.
Källor: 22 kapitlet 3-4 §§ skollagen och 4 b kapitlet 2 § gymnasieförordningen.
Hur många undervisningstimmar ska elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan få i respektive ämne, kurs eller ämnesområde?
För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan finns poängplaner som anger i vilken omfattning olika ämnen ska ingå på de nationella programmen.
För nationella program i gymnasieskolan samt för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.
Huvudmannen för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för examensarbetet samt om hur fördelningen över läsåret ska göras.
Huvudmannen ska redovisa hur en elev har fått sin garanterade undervisningstid.
Källor: 19 kapitlet 20 § skollagen, bilaga 2 och 4 till skollagen, 4 kapitlet 22 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 5 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Vilka regler gäller kring undervisningstid inom komvux?
Utbildning inom komvux bedrivs i form av kurser. Det finns inte program inom komvux som det gör i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Det finns inte heller någon reglering om hur många undervisningstimmar en elev totalt har rätt till under sin utbildning inom komvux.
Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.
Inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå samt komvux som anpassad utbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier. Inom komvux på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.
En årsstudieplats inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå eller som anpassad utbildning motsvarar 800 verksamhetspoäng.
När det gäller sfi ska utbildningen i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen bedömer att det är förenligt med utbildningens syfte.
Källor: 20 kapitlet 5, 8 och 24 §§ skollagen samt 2 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Läsårets omfattning
Hur många skoldagar får ett läsår högst omfatta i de obligatoriska skolformerna?
Den obligatoriska verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan får omfatta högst 190 dagar per läsår. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.
Källa: 7 kapitlet 17 § skollagen.
Hur många skoldagar ska ett läsår minst omfatta i de obligatoriska skolformerna?
Förskoleklassen
För förskoleklassen är det inte reglerat hur många skoldagar läsåret ska bestå av. Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår.
Källa: 9 kapitlet 7 § skollagen.
Grundskolan och motsvarande skolformer
Ett läsår i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det läggas ut högst fem studiedagar för personalen inom läsåret.
I grundskolan, specialskolan och sameskolan får huvudmannen besluta om avvikelser från antalet skol- och lovdagar för en elev som deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen.
Källor: 3 kapitlet 1-2 och 4 a §§ skolförordningen.
Hur många veckor och skoldagar ska ett läsår minst omfatta i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ett läsår omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det läggas ut högst fem studiedagar för personalen inom läsåret.
Källor: 3 kapitlet 1 § gymnasieförordningen och 3 kapitlet 1 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
När ska läsåret börja och sluta i de obligatoriska skolformerna?
Förskoleklassen
Läsåret i förskoleklassen ska bestå av en hösttermin och en vårtermin. Det är inte specifikt reglerat vilka månader som läsåret ska börja och sluta. Förskoleklassen ska dock omfatta minst 525 timmar och den obligatoriska verksamheten får omfatta max 190 dagar. Det är huvudmannen som beslutar när läsåret och terminerna ska börja och sluta.
Källor: 7 kapitlet 17 §, 9 kapitlet 3 och 7 §§ skollagen samt proposition 2019/20:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 719.
Grundskolan och motsvarande skolformer
I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska läsåret börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.
I anpassade grundskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra läsårstider för en enskild elev, om det finns särskilda skäl på grund av elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Beslutet får omfatta högst ett läsår och rektorn får inte överlåta beslutet till någon annan. Innan rektorn fattar ett sådant beslut ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Även företrädare för elevhälsan ska höras.
I grundskolan, specialskolan och sameskolan får huvudmannen besluta om andra läsårstider för en elev som deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen.
Källor: 3 kapitlet 3, 4 a och 5 §§ skolförordningen.
När ska läsåret börja och sluta i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. Skoldagarna ska vara så jämnt fördelade över läsåret som möjligt.
Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Huvudmannen får besluta att läsåret ska börja eller sluta vid andra tidpunkter om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Ett sådant beslut ska gälla en viss utbildning.
När huvudmannen beslutar om läsårstider ska huvudmannen beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt.
Källor: 3 kapitlet 2 och 3 §§ gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 1 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Skolarbetets förläggning över veckan
Vilka veckodagar ska elever gå i skolan i de obligatoriska skolformerna?
Den obligatoriska verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.
Med undantag för ovanstående begränsning är det inte specifikt reglerat för förskoleklassen hur skolarbetet ska förläggas över veckan.
I grundskolan och motsvarande skolformer ska elevernas skolarbete förläggas måndag till fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Om det finns särskilda skäl får antalet skoldagar i veckan begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2.
I anpassade grundskolan och specialskolan får rektorn besluta om en annan fördelning av skolarbetet över veckan för en enskild elev, om det finns särskilda skäl på grund av elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Beslutet får omfatta högst ett läsår och rektorn får inte överlåta beslutet till någon annan. Innan rektorn fattar ett sådant beslut ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska även företrädare för elevhälsan höras.
I grundskolan, specialskolan och sameskolan får huvudmannen besluta om en annan fördelning av skolarbetet över veckan för en elev som deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen.
Källor: 7 kapitlet 17 § skollagen samt 3 kapitlet 4-5 §§ skolförordningen.
Vilka veckodagar ska elever gå i skolan i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska elevernas skolarbete förläggas måndag till fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Källor: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 3 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Vad gäller kring studiernas fördelning över veckan för elever inom komvux?
För komvux är det inte specifikt reglerat i skolförfattningarna hur studierna ska fördelas över veckan. Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar.
När det gäller sfi regleras att huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Källor: 20 kapitlet 2 och 24 §§ skollagen.
Skoldagens längd
Hur långa får skoldagarna vara i de obligatoriska skolformerna?
Den obligatoriska verksamheten i förskoleklassen samt årskurs 1-2 i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan får omfatta högst sex timmar per dag. I årskurs 3 – 9 (årskurs 3 – 10 i specialskolan) får den obligatoriska verksamheten omfatta högst åtta timmar per dag.
Källa: 7 kapitlet 17 § skollagen.
Hur långa får skoldagarna vara i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
Det finns inte någon reglerad maxgräns för skoldagens längd i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Alla elever har dock rätt till en god arbetsmiljö.
Vidare ska all utbildning som rör barn ha barnets bästa som utgångspunkt.
Källor: 1 kapitlet 10 § och 5 kapitlet 4 § skollagen.
Vad gäller kring omfattningen på en dags studier inom komvux?
För komvux är det inte specifikt reglerat i skolförfattningarna vilken omfattning studierna ska ha under en dag. Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska enligt skollagen vara elevens behov och förutsättningar.
När det gäller sfi regleras att huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Källor: 20 kapitlet 20 och 24 §§ skollagen.
Extra studietid i grundskolan
Vad är extra studietid och vad ska den användas till?
Extra studietid är en del av utbildningen i grundskolan och utgör ett komplement till den ordinarie undervisningen. Studietiden är inte en stödåtgärd, och ersätter inte de stödåtgärder som en elev kan ha rätt till, exempelvis extra anpassningar och särskilt stöd eller stödåtgärder för nyanlända elever.
Den extra studietiden är undervisning som syftar till att elever ska få hjälp med läxor och annat skolarbete, och på det sättet ges möjlighet att ta igen, befästa eller fördjupa sina ämneskunskaper. Studietiden kan också ge eleverna tillfälle att utveckla och använda olika inlärningsstrategier samt planera, genomföra och utvecklas sitt eget lärande.
Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 15-16 och 36.
Vilka elever ska erbjudas extra studietid?
Extra studietid ska erbjudas till alla elever i grundskolans årskurs 4-9. Det är frivilligt för elever att delta i extra studietid, men enligt förarbetena bör huvudmän och skolor arbeta för att särskilt motivera de elever som har störst behov av att delta i studietiden.
Källor: 10 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 19.
Hur mycket extra studietid ska elever erbjudas och när ska studietiden anordnas?
Elever ska erbjudas minst två timmars extra studietid per vecka. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag, vid den skola som eleven tillhör.
Källa: 10 kapitlet 5 a skollagen.
Måste studietiden ledas av lärare?
Extra studietid innebär undervisning. Studietiden, inklusive planering och uppföljning, ska därför genomföras under ledning av lärare. Men det betyder inte att en lärare hela tiden måste vara närvarande i undervisningslokalen under studietiden, utan även andra personalgrupper kan medverka när det anses lämpligt. Dessa personer bör dock ha sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Det kan exempelvis vara lärarassistenter, fritidspedagoger och studiehandledare.
Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 17 och 36.
Hur ska studietiden organiseras och vad ska den innehålla?
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att studietiden anordnas, men det är upp till rektorn att besluta om hur studietiden närmare ska organiseras på skolan.
Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen, vid den skola som eleven tillhör. I övrigt är det inte närmare reglerat hur den extra studietiden ska organiseras. Men enligt förarbetena bör verksamheten vara schemalagd och organiseras så att elevernas skoldag inte blir orimligt lång. Eleverna behöver också ha rast i den omfattning som bedöms lämplig.
Vidare framhåller regeringen i förarbetena att huvudmän vid planering av studietiden behöver ta hänsyn till att elever som deltar i extra studietid kan ha behov av skolskjuts.
Vad varje elev ska arbeta med under studietiden bör, enligt förarbetena, planeras av elevens ordinarie lärare tillsammans med eleven, med utgångspunkt i elevens behov. Det är också elevens ordinarie lärare som bör följa upp vad eleven har uträttat under studietiden.
I förarbetena uttalas vidare att det är bra om verksamheten kan stadieindelas, eftersom en åldersanpassad verksamhet är gynnsam för elever. Elevgruppernas storlek och sammansättning bör anpassas på ett sådant sätt att elevernas behov tillgodoses så långt som möjligt, och så att det finns plats för alla elever som vill delta.
Extra studietid får erbjudas i form av fjärrundervisning. Då gäller samma bestämmelser som för annan fjärrundervisning i grundskolan.
Källor: 2 kapitlet 8, 9-10 §§, 10 kapitlet 5 a § och 21 kapitlet 4 § skollagen samt proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 16-18 och 20.
Kan elever ha rätt till stöd under extra studietid?
Ja. Extra studietid är en del av utbildningen och en elev ska därför ha tillgång till den personal som eleven behöver utifrån sitt stödbehov. Exempelvis kan elever som behöver studiehandledning på modersmålet eller stöd av en elevassistent för att tillgodogöra sig ordinarie undervisning ha ett sådant behov även under studietiden.
Extra studietid får inte ges i stället för stöd som en elev har rätt till enligt skollagen. Däremot kan studietid vara ett komplement till sådant stöd.
Källa: proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 16 och 36.
Ingår extra studietid i den totala undervisningstiden?
Nej. Extra studietid ska vara en förlängning av den ordinarie undervisningstiden, men får inte ersätta annan undervisning. Den extra studietiden ska alltså förläggas utanför den timplanestyrda undervisningstiden och inte räknas in i den minsta totala undervisningstid som elever i grundskolan har rätt till.
Källor: 10 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 16.
Kan extra studietid överlämnas på entreprenad?
Ja, men bara om den extra studietiden erbjuds i form av fjärrundervisning. Då får verksamheten överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet.
Källa: 23 kapitlet 16 § skollagen.
Håltimmar
Vad gäller kring håltimmar?
Skolarbetet ska förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar, vilket bland annat innebär att håltimmar så långt som möjligt bör undvikas. Det gäller såväl för grundskolan och motsvarande skolformer som för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Någon reglering om sammanhållna skoldagar finns dock inte för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Källor: 3 kapitlet 4 § skolförordningen, 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 3 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Schema
I vilka skolformer måste det finnas ett schema? För hur lång tid ska ett schema gälla?
Det ska finnas ett schema för undervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan. Schemat kan gälla för hela läsåret eller för kortare tid.
För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan regleras att schemat ska innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.
Källor: 3 kapitlet 1 och 6 §§ skolförordningen, 3 kapitlet 4 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 4 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Vem beslutar om utformningen av schemat?
Skolans rektor beslutar om schema. Det följer av att rektorn leder och samordnar det pedagogiska arbetet och beslutar om resursfördelning inom skolan.
Källor: 2 kapitlet 9-10 §§ skollagen.
Hur lång får en lektion vara? Hur mycket tid ska avsättas för måltider? Hur många raster ska eleverna få och hur långa ska rasterna vara? Hur mycket tid ska avsättas för ombyte och dusch efter idrottslektionerna?
Dessa frågor regleras inte specifikt i skollagstiftningen. Rektorn beslutar hur mycket tid som ska avsättas för olika inslag under skoldagen. Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt en god arbetsmiljö. All utbildning ska också ha barnets bästa som utgångspunkt.
Källor: 1 kapitlet 10 §, 2 kapitlet 9–10 §§ och 5 kapitlet 3–4 §§ skollagen.
Vilka regler gäller vid planering av undervisningstiden inom komvux?
Arbetstider vid apl och annan praktik
Vilka arbetstider ska elever ha när de genomför apl eller annan praktik på en arbetsplats?
När skolarbetet i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar något annat.
För minderåriga elever som genomför apl eller annan praktik på en arbetsplats gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetstid för minderåriga.
Källor: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 3 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
-
Elever och föräldrar
Ledighet under terminen
-
Regler och ansvar
Skolplikt och rätt till utbildning
-
Regler och ansvar
Ledighet i skolan
-
Regler och ansvar
Frånvaro i skolan