Fjärrundervisning

Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid genom att man använder informations- och kommunikationsteknik. Här kan du läsa om vad som gäller kring fjärrundervisning.

Skillnaden mellan fjärrundervisning och distansundervisning

Vad är fjärrundervisning?

Fjärrundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid.

Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det finnas en handledare närvarande där eleverna befinner sig. Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska en handledare vara närvarande, men i dessa skolformer är det inte alltid nödvändigt att handledaren befinner sig i samma lokal som eleverna under hela lektionen. En handledare i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kan därför exempelvis stödja flera elevgrupper samtidigt.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 21 kapitlet 12-13 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 66.

Vem kan vara handledare vid fjärrundervisning? 

Vad är distansundervisning?

Distansundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid.

Vid distansundervisning finns det inget krav på att det ska finnas en handledare eller lärare fysiskt närvarande när undervisningen bedrivs. Men distansläraren ska ha regelbunden direktkontakt med eleverna.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 22 kapitlet 11 § skollagen.

Läs mer om distansundervisning här

Läs här om fjärr- och distansundervisning under coronapandemin

Förutsättningar för fjärrundervisning i olika skolformer

Under vilka förutsättningar och i vilken omfattning får fjärrundervisning användas?

Fjärrundervisning får användas under olika förutsättningar beroende på vilken skolform det gäller. Hur stor del av undervisningen som får vara fjärrundervisning är också olika beroende på skolform.

Förskolan och förskoleklassen

Fjärrundervisning får inte användas i förskolan. Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i förskoleklassen, men någon sådan försöksverksamhet pågår inte för närvarande.

Källor: 21 kapitlet 2 och 8 §§ skollagen.

Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

Fjärrundervisning får användas om

  • det inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som har legitimation och behörighet i ämnet, och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan
  • det inte finns någon lämplig lärare inom huvudmannens skolenhet som kan bedriva integrerad samisk undervisning i grundskolan och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, eller
  • elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen.

En huvudmans beslut om att använda fjärrundervisning får avse högst ett läsår åt gången.

Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 25 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Skolinspektionen får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 25 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och bara om det finns synnerliga, alltså mycket starka, skäl för det.

Källor: 21 kapitlet 2-3 och 9 §§ skollagen samt 5 a kapitlet 3 § skolförordningen.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Fjärrundervisning får användas om

  • det inte finns en lärare inom huvudmannens skolenhet som har legitimation och behörighet i ämnet och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan, eller
  • elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen.

En huvudmans beslut om att använda fjärrundervisning får avse högst ett läsår åt gången.

Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 50 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar.

Skolinspektionen får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och bara om det finns synnerliga, alltså mycket starka, skäl för det.

Källor: 21 kapitlet 2-3 och 9 §§ skollagen samt 4 a kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Vilka begränsningar gäller när fjärrundervisning bedrivs på entreprenad?

Vad är en huvudman inom skolväsendet?

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Vad menas med betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter?

Fjärrundervisning får bland annat användas när elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen.

Enligt förarbetena bör organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen anses föreligga vid ett elevunderlag på färre än fem elever. Det kan till exempel handla om att det bara är någon enstaka elev på den aktuella skolenheten som har rätt till modersmålsundervisning, eller om att utöka möjligheterna till språkval i de obligatoriska skolformerna när bara enstaka elever vill läsa ett visst språk. Om det inte gäller ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen inte skyldig att anordna modersmålsundervisning om färre än fem elever önskar sådan undervisning. Detsamma gäller om färre än fem elever i grundskolan, eller färre än tre elever i specialskolan, önskar undervisning i ett språk som erbjudits som språkval. Det finns då en möjlighet för huvudmannen att anordna sådan undervisning i form av fjärrundervisning, men det är inte någon skyldighet för huvudmannen att göra det.

Om elevunderlaget vid en viss skolenhet är begränsat, men lärare och elever kan ta sig mellan skolenheterna på ett relativt enkelt sätt, bör undervisningen däremot inte kunna leda till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Enligt förarbetena bör en huvudman med flera skolenheter som ligger relativt nära varandra därför inte få använda fjärrundervisning om det sammanlagt finns minst fem elever i de aktuella skolenheterna.

Källor: 21 kapitlet 3 § skollagen, 5 kapitlet 10 § och 9 kapitlet 7-8 §§, 11 kapitlet 6-7 §§ skolförordningen, 4 kapitlet 19 § gymnasieförordningen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 45 och 225.

Rätt till modersmålsundervisning

Vad innebär det att en huvudman får besluta om att använda fjärrundervisning för högst ett läsår åt gången?

En huvudman som avser att använda fjärrundervisning i ett visst ämne eller en viss kurs ska fatta ett beslut om det. Detsamma gäller en huvudman som avser att använda fjärrundervisning för integrerad samisk undervisning i grundskolan. Beslutet får avse högst ett läsår åt gången. Det innebär att huvudmannen regelbundet måste ta förnyad ställning till frågan om fjärrundervisning, oavsett på vilken grund fjärrundervisningen bedrivs.

Källor: 21 kapitlet 3 och 9 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 228.

Beslut och tillstånd

Får fjärrundervisning användas i utbildning vid särskilda ungdomshem?

Ja, fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem. Om man använder fjärrundervisning ska man följa de regler som gäller för den skolform som utbildningen ska motsvara, med den skillnaden att undervisningen ska ske i det särskilda ungdomshemmets lokaler.

Utbildningen vid särskilda ungdomshem ska för skolpliktiga barn motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall grundsärskolan eller specialskolan. För ungdomar som inte längre är skolpliktiga ska utbildningen motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. Om utbildningen vid ett särskilt ungdomshem exempelvis ska motsvara utbildning i årskurs 7 i grundskolan gäller alltså normalt de bestämmelser om fjärrundervisning som rör undervisningen i den årskursen i grundskolan även för utbildningen vid det särskilda ungdomshemmet. Det betyder till exempel att samma begränsningar avseende i vilka ämnen och i vilken omfattning fjärrundervisning får användas gäller för utbildningen vid det särskilda ungdomshemmet som för grundskolan. 

Källor: 21 kapitlet 7 och 12 §§ samt 24 kapitlet 8-9 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 227.

Får fjärrundervisning användas i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år?

Ja. Fjärrundervisning får användas inom ramen för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år under samma förutsättningar som gäller i övriga gymnasieskolan.

Källor: 21 kapitlet skollagen och 4 a kapitlet förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Under vilka förutsättningar och i vilken omfattning får fjärrundervisning användas?

Hur fjärrundervisning ska organiseras

Finns det några krav på hur fjärrundervisningen ska organiseras?

Ja, det finns bestämmelser om vem som får vara fjärrlärare, att det ska finnas en handledare och om var eleverna ska befinna sig när de deltar i fjärrundervisning.

Fjärrlärare

Utgångspunkten är att det ska vara en legitimerad och behörig lärare som ansvarar för fjärrundervisningen. Om det inte finns någon lärare som uppfyller kraven på legitimation och behörighet får en annan lärare ändå bedriva undervisningen om

  • undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller gymnasiesärskola, och
  • läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

Utöver detta finns det inte några specifika lagkrav på fjärrlärare. Läraren kan förstås behöva kunskap om både tekniken som ska användas och om vad fjärrundervisning kan kräva i form av förändrad undervisningsmetodik. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att läraren har nödvändiga kunskaper för att bedriva fjärrundervisning. Huvudmannen ska exempelvis se till att personalen som har hand om utbildningen i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för ges möjlighet till kompetensutveckling.

I och med att integrerad samisk undervisning i grundskolan inte är ett eget ämne omfattas inte sådan undervisning av bestämmelserna om lärarlegitimation och behörighet. Det är ytterst upp till huvudmannen att bedöma vem som kan anses lämplig att bedriva integrerad samisk undervisning i grundskolan.

Källor: 2 kapitlet 34 § och 21 kapitlet 11 § skollagen.

Vad ingår i en fjärrlärares uppgifter?

Handledare

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare.

Det finns inte några särskilda behörighetskrav för handledare, men handledaren ska vara en person som är lämplig för uppgiften. En handledare får på samma sätt som en lärare bland annat vidta sådana omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Därför är det, enligt regeringens uttalanden i förarbetena, viktigt att personen är van att arbeta med barn och elever och helst känner eleverna i undervisningsgruppen. I första hand bör det vara en lärare som är anställd på skolan, eller en annan anställd med god erfarenhet av att arbeta med barn och elever. Handledaren kan aldrig vara en annan elev. Det är ytterst upp till huvudmannen att bedöma vem som är lämplig som handledare.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Att en handledare finns på plats kan säkerställa att eleverna får en god och lugn arbetsmiljö. Handledaren kan också bistå fjärrläraren i undervisningen och bidra till att undervisningen håller en hög kvalitet.

Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska en handledare vara närvarande, men i dessa skolformer är eleverna äldre och har en större vana att arbeta självständigt. Därför är det inte alltid nödvändigt att handledaren befinner sig i samma lokal som eleverna under hela lektionen. En handledare i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan kan därför exempelvis stödja flera elevgrupper samtidigt. I vilken mån en handledare behöver vara närvarande måste bedömas från fall till fall utifrån ämne och elevgrupp.

Källor: 5 kapitlet 6 § och 21 kapitlet 13 § skollagen samt proposition 2019/20: 127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 64-66 och 230.

Vad innebär det att en handledare ska vara närvarande där eleverna befinner sig?

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Lokaler

Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. Det är alltså inte möjligt att organisera fjärrundervisning på så sätt att elever befinner sig i hemmet och får ordinarie undervisning exempelvis via något internetbaserat kommunikationsmedel.

Källor: 21 kapitlet 11-13 §§ skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 63.

Vad ingår i en fjärrlärares uppgifter?

Det som ingår i en lärares uppgifter vid närundervisning ingår även vid fjärrundervisning. Fjärrläraren ska precis som andra lärare samarbeta med elevernas övriga lärare, rektor och eventuellt med elevhälsan. Fjärrläraren har ett ansvar för att till exempel bidra med information till utvecklingssamtal och uppmärksamma om en elev riskerar att inte nå målen eller har andra svårigheter som gör att skolan kan behöva vidta åtgärder. I förarbetena till bestämmelserna anges att fjärrläraren också i förväg måste informera den handledare på skolan som ska bistå fjärrläraren om vad som ska tas upp i undervisningen och vad som behöver förberedas, samt i efterhand följa upp hur undervisningen har fungerat.

Källa: proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 63.

Vad innebär det att handledaren ska vara närvarande där eleverna befinner sig?

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska en handledare finnas närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Men det innebär inte att handledaren måste vara på plats i undervisningslokalen varje minut av fjärrundervisningen. En handledare vid fjärundervisning kan, precis som en lärare vid närundervisning, tillfälligt lämna lokalen för att exempelvis följa med en elev till skolbiblioteket eller hämta undervisningsmaterial från en annan lokal. Enligt förarbetena bör en handledare dock inte vara schemalagd som handledare för mer än en undervisningsgrupp vid ett och samma lektionstillfälle.

Även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska en handledare vara närvarande, men i dessa skolformer är eleverna äldre och har en större vana att arbeta självständigt. Därför är det inte alltid nödvändigt att handledaren befinner sig i samma lokal som eleverna under hela lektionen. I vilken mån en handledare behöver vara närvarande i dessa skolformer måste bedömas från fall till fall utifrån ämne och elevgrupp. Enligt regeringens uttalanden i förarbetena bör skolans rektor, fjärrläraren och handledaren löpande föra en dialog om hur fjärrundervisningen fungerar och i vilken utsträckning handledaren bör närvara i den lokal där eleverna befinner sig. Bedömningarna får göras utifrån skollagens övriga regelverk om bland annat elevernas utveckling mot målen och trygghet och studiero.

Källor: 21 kapitlet 13 § skollagen samt proposition 2019/20: 127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 64-66 och 230.

Finns det några krav på hur fjärrundervisningen ska organiseras?

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Hur stora får elevgrupperna vara vid fjärrundervisning?

Det finns i nuläget inte några regler om hur stora elevgrupperna får vara vid fjärrundervisning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, men några sådana föreskrifter har inte meddelats. Det innebär att det är upp till rektor, eller den som rektor delegerat uppgiften till, att besluta om elevgruppernas storlek. Skolverket har haft i uppdrag av regeringen att bedöma hur stora grupperna av elever bör vara vid fjärrundervisning. Skolverkets bedömning och förslag framgår av vår redovisning av uppdraget.

Källor: 2 kapitlet 10 § och 21 kapitlet 5-6 §§ skollagen.

Redovisning av uppdrag om gruppstorlekar vid fjärrundervisning

Ämnen som fjärrundervisning får användas i

I vilka ämnen i grundskolan och motsvarande skolformer får fjärrundervisning användas?

I årskurs 7-9 i grundskolan och grundsärskolan samt årskurs 8-10 i specialskolan får fjärrundervisning användas i följande ämnen:

  • engelska
  • matematik
  • moderna språk
  • modersmål
  • naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi
  • samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
  • samiska
  • svenska
  • svenska som andraspråk
  • teckenspråk
  • teknik

I årskurs 1-9 i grundskolan får fjärrundervisning även användas för integrerad samisk undervisning.

För övriga årskurser samt för sameskolan finns fler begränsningar. Fjärrundervisning får bara användas i:

  1. årskurs 1-6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt årskurs 1-7 i specialskolan vid modersmålsundervisning
  2. sameskolan vid undervisning i samiska
  3. årskurs 1-6 i grundskolan för integrerad samisk undervisning, och
  4. årskurs 4-6 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt årskurs 5-7 i specialskolan vid undervisning i moderna språk och teckenspråk.

Källor: 21 kapitlet 2 och 4 §§ skollagen och 5 a kapitlet 2 § skolförordningen.

Övriga förutsättningar för att få använda fjärrundervisning

I vilka kurser i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får fjärrundervisning användas?

Fjärrundervisning får användas i kurser i ämnena:

  • biologi
  • engelska
  • filosofi
  • fysik
  • företagsekonomi
  • geografi
  • grekiska
  • historia
  • juridik
  • kemi
  • latin
  • matematik
  • moderna språk
  • modersmål
  • naturkunskap
  • psykologi
  • religionskunskap
  • samhällskunskap
  • svenska
  • svenska som andraspråk
  • teckenspråk
  • teknik

Fjärrundervisning får därutöver användas i kurser i ytterligare ett antal ämnen. Det framgår av föreskrifter om fjärrundervisning som Skolverket har meddelat.

Källor: 21 kapitlet 6 § skollagen, 4 a kapitlet 2 § gymnasieförordningen, 4 a kapitlet 2 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:28) om fjärrundervisning.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:28) om fjärrundervisninglänk till annan webbplats

Övriga förutsättningar för att få använda fjärrundervisning

Varför har Skolverket beslutat att fjärrundervisning ska få användas i kurser i just de ämnen som framgår av föreskrifterna?

I arbetet med att ta fram föreskrifterna har Skolverket gjort en analys av samtliga ämnesplaner för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Utifrån denna analys har vi bedömt att fjärrundervisning inte ska få användas i kurser i ämnen som innehåller praktiska moment där bedömningen är att både lärare och elever behöver närvara fysiskt. De ämnen som omfattas är ämnen där samtliga kurser har bedömts som lämpliga för fjärrundervisning.

Skolverket kan i framtiden komma att föreskriva att fjärrundervisning ska få användas i fler ämnen än de som nu omfattas. Sådana framtida föreskrifter kan komma att omfatta även ämnen där andra kurser bedöms som lämpliga för fjärrundervisning.

Källor: 4 a kapitlet 2 § gymnasieförordningen och 4 a kapitlet 2 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:28) om fjärrundervisning.

Beslut och tillstånd

Behöver en huvudman ansöka om tillstånd för att använda fjärrundervisning?

Nej, det krävs inget tillstånd för att använda fjärrundervisning. Men en huvudman som avser att använda fjärrundervisning i ett visst ämne eller för integrerad samisk undervisning i grundskolan ska fatta ett beslut om det. Det innebär att om huvudmannen exempelvis avser att använda fjärrundervisning i flera ämnen och kurser ska ett beslut fattas för varje ämne och kurs. Beslutet behöver inte innebära att fjärrundervisning ska användas vid varje undervisningstillfälle i ett ämne eller kurs, eller vid varje tillfälle då integrerad samisk undervisning i grundskolan förekommer. Lektioner med fjärrundervisning kan alltså blandas med lektioner med närundervisning.

Huvudmannen ska dokumentera beslutet och anmäla beslutet till Skolinspektionen. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas. Vad en sådan anmälan till Skolinspektionen ska innehålla framgår av Skolinspektionens föreskrifter.

Huvudmannen får besluta att använda fjärrundervisning för högst ett läsår åt gången.

Källor: 21 kapitlet 9 § skollagen, 5 a kapitlet 5-6 §§ skolförordningen, 4 a kapitlet 5-6 §§ gymnasieförordningen, 4 a kapitlet 5-6 §§ förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2020:227) om anmälan att bedriva fjärrundervisning.

Skolinspektionens föreskrifter (SKOLFS 2020:227) om anmälan att bedriva fjärrundervisninglänk till annan webbplats

Vad innebär det att en huvudman får besluta om att använda fjärrundervisning för högst ett läsår åt gången?

Vem får vara utförare av fjärrundervisning?

Fjärrundervisning får bara utföras av huvudmän inom skolväsendet. Om fjärrundervisning ska användas för utbildning vid ett särskilt ungdomshem får dock huvudmannen för det särskilda ungdomshemmet, det vill säga staten, vara utförare.

Källa: 21 kapitlet 10 § skollagen.

Övriga frågor om fjärrundervisning

Kan en elev få extra anpassningar och särskilt stöd vid fjärrundervisning?

Ja. Elevers rätt till stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd gäller även vid fjärrundervisning. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen är tillgänglig för alla elever och anpassas efter deras behov och förutsättningar, även när undervisningen sker i form av fjärrundervisning. Formerna för stöd behöver dock anpassas efter undervisningsformen. Det är därför viktigt att huvudmannen vid utveckling och uppföljning av fjärrundervisning uppmärksammar elever som på grund av en funktionsnedsättning har svårt att nå målen eller av annan anledning behöver stöd i undervisningen.

Källor: 2 kapitlet 8 §, 3 kapitlet 2, 5 och 6-12 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 43.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Kan närundervisning innehålla inslag av fjärrliknande undervisning?

Ja, det kan inom ramen för närundervisning i skolan förekomma inslag av fjärrliknande undervisning. Det kan till exempel handla om att en lärare tar hjälp av en annan lärare med specialistkompetens inom ett särskilt område. Denna lärare kan befinna sig på en annan plats och undervisa med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. I en sådan situation är det den ordinarie läraren som är ansvarig för undervisningen, betygssättningen och eventuella beslut om disciplinära åtgärder. Eftersom den ansvariga läraren redan finns på plats hos eleverna är det i ett sådant fall inte fråga om fjärrundervisning enligt skollagens bestämmelser.

Källa: proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 44.

Vilka begränsningar gäller när fjärrundervisning bedrivs på entreprenad?

En huvudman för grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 25 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform.

I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år gäller att en huvudman inte vid någon tidpunkt under ett läsår får utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 50 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform.

Källor: 5 a kapitlet 4 § skolförordningen, 4 a kapitlet 4 § gymnasieförordningen och 4 a kapitlet 4 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Läs mer om fjärrundervisning på entreprenad här

Kan studiehandledning på modersmålet ges som fjärrundervisning?

Studiehandledning på modersmålet är inte undervisning i skollagens mening. Därför gäller inte skollagens bestämmelser om fjärrundervisning för studiehandledning på modersmålet.

Studiehandledning på modersmålet får dock bedrivas på samma sätt som fjärrundervisning, det vill säga i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid. Men det gäller bara om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning, och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan person.

Även studiehandledning på modersmålet som överlämnas på entreprenad får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 23 kapitlet 14 § skollagen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen, 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen och 6 kapitlet 2 § förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 51 och 160.

Studiehandledning på modersmålet

Studiehandledning på modersmålet på entreprenad

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 30 juni 2021

Innehåll på denna sida

    • Regler och ansvar

      Distansundervisning under coronapandemin

      Under coronapandemin finns möjlighet att bedriva skolverksamhet på distans under vissa omständigheter. Här kan du läsa om vad som gäller kring distansundervisning under coronapandemin.

    • Webbkurs

      Fjärrundervisning

      Utveckla din kompetens inom fjärrundervisning. Som deltagare i vår webbkurs får du ta del av kunskap och erfarenhet inom området.