Rätt till modersmålsundervisning

Modersmålsundervisning ger elever med ett annat modersmål än svenska möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan. Här kan du läsa om vad som gäller kring modersmålsundervisning.

Vad är modersmålsundervisning?

Vad är modersmålsundervisning?

Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.

Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. De kunskaper och förmågor som en elev visar bedöms i förhållande till kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen.

Källor:  Kurs- och ämnesplanerna i modersmål.

Kursplaner för grundskolan

Kursplaner för grundsärskolan

Kursplaner för specialskolan

Kursplaner för sameskolan

Ämne - Modersmål i gymnasieskolanlänk till annan webbplats

Ämne - modersmål i gymnasiesärskolanlänk till annan webbplats

Vilka kursplaner och ämnesplaner styr modersmålsundervisningen?

Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Varje skolform följer sin egen kursplan eller ämnesplan för ämnet modersmål.

I grundskolan och motsvarande obligatoriska skolformer finns separata kursplaner för modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. När en elev får modersmålsundervisning i samiska i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan används sameskolans kursplan för ämnet samiska.

Källor:  Kurs- och ämnesplanerna i modersmål, 5 kapitlet 13 § skolförordningen.

Kursplaner för grundskolan

Kursplaner för grundsärskolan

Kursplaner för specialskolan

Kursplaner för sameskolan

Ämnesplaner för gymnasieskolan

Ämnesplaner för gymnasiesärskolan

Kan man läsa engelska som modersmål?

Ja, en elev kan få modersmålsundervisning i engelska.

Det finns inget som hindrar att en elev får modersmålsundervisning i engelska samtidigt som eleven läser ämnet engelska. Det är två olika ämnen med olika kursplaner/ämnesplaner.

När ska man få modersmålsundervisning?

När under skoltiden får man modersmålsundervisning?

Det är möjligt att få modersmålsundervisning i

  • grundskolan och motsvarande skolformer
  • gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
  • kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Det är vårdnadshavaren som ansöker om modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer. Eleven själv ansöker om modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Inom kommunal vuxenutbildning ansöker en elev om att läsa kurser inom ämnet modersmål, och huvudmannen beslutar om eleven ska tas emot.

Källor: 20 kapitlet 22 § skollagen, 5 kapitlet 7 § skolförordningen, 4 kapitlet 15 § gymnasieförordningen.

Modersmålsundervisning i olika skolformer

Vilken rätt till stöd i modersmålet har man i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet?

Förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska bidra till att barnen och eleverna får utveckla och använda sitt modersmål. Men de är inte skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning på samma sätt som i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer.

Modersmål i förskolan

Förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla båda det svenska språket och sitt modersmål.

I förvaltningsområden för nationella minoriteter har barn som har rätt till förskoleplats också ha rätt till en plats på en förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska. Dessutom ska alla förskolor stödja barn som tillhör de nationella minoriteterna i språkutvecklingen av deras nationella minoritetsspråk. Förskolor ska också främja utvecklingen av barnens kulturella identitet. På det sättet ska förskolorna bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.

Förskola på nationella minoritetsspråk

Modersmål i förskoleklassen

Förskoleklassen ska medverka till att elever som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla båda det svenska språket och sitt modersmål. Genom undervisningen och de vardagliga aktiviteterna ska förskoleklassen ge eleverna möjlighet att använda både svenska och sitt modersmål.

Förskoleklassen- ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del

Modersmål i fritidshemmet

Undervisningen i fritidshemmet ska sträva efter att på olika sätt skapa möjligheter för elever som har ett annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt modersmål.

Fritidshemmet- ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del

Källor: 8 kapitlet 10 och 12 a §§ och 9 kapitlet 10 § skollagen, Läroplan för förskolan, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

Vilken rätt till modersmålsundervisning har elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett nationellt minoritetsspråk eller ett annat modersmål.

Undervisning i modersmål utom nationella minoritetsspråk

Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

  • en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål
  • språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet
  • eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha grundläggande kunskaper i språket. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk om

  • det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket
  • dessa elever vill få undervisning i språket
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Undervisning i modersmål som nationellt minoritetsspråk

Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk eller att eleven ska ha några kunskaper i språket.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i dessa språk om

  • en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever)
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Tidsbegränsning av modersmålsundervisning

Om eleven får sin modersmålsundervisning utöver den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda undervisningen i högst sammanlagt sju läsår under elevens skoltid. Men det gäller inte om modersmålet är ett nordiskt språk, ett nationellt minoritetsspråk eller om eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning. Då har eleven rätt att läsa modersmålet längre.

Källor: 10 kapitlet 7 §, 11 kapitlet 10 §, 12 kapitlet 7 § och 13 kapitlet 7 § skollagen och 5 kapitlet 7, 9–12 §§ skolförordningen.

Vilken rätt har elever till modersmålsundervisning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Rätten till modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett nationellt minoritetsspråk eller ett annat modersmål.

Undervisning i modersmål utom nationella minoritetsspråk

Elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas undervisning i modersmål som inte är ett nationellt minoritetsspråk om

  • en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål
  • språket utgör elevens dagliga umgängesspråk hemma
  • eleven har goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska. Det gäller även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk hemma. Men eleven måste ha goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är bara skyldig att anordna modersmålsundervisning om

  • det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen i det språket
  • dessa elever vill få undervisning i språket
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen även om språket skulle sluta att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Undervisning i modersmål som nationellt minoritetsspråk

Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Språket behöver inte vara elevens dagliga umgängesspråk hemma. Till skillnad från i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer måste eleven däremot ha goda kunskaper i minoritetsspråket.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Huvudmannen är skyldig att anordna undervisning i dessa språk om

  • en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever)
  • eleven har goda kunskaper i språket
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål.

En elev som tillhör den nationella minoriteten romer och som kommer från utlandet får ges modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

Tidsbegränsning av modersmålsundervisning

Huvudmannen är skyldig att erbjuda modersmålsundervisning i högst sju läsår under elevens skoltid. Men det gäller inte om

  • modersmålet är ett nordiskt språk eller ett nationellt minoritetsspråk
  • eleven har ett särskilt behov av modersmålsundervisning
  • undervisningen anordnas som individuellt val
  • undervisningen ersätter ett modernt språk inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

Källor: 15 kapitlet 19 § och 18 kapitlet 19 § skollagen samt 4 kapitlet 15–16 och 18–20 §§ gymnasieförordningen.

Kan man läsa modersmål inom vuxenutbildningen?

Det är möjligt att läsa ämnet modersmål på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Den möjligheten finns inte för elever som läser på grundläggande nivå. För att vara behörig till en kurs i modersmål inom vuxenutbildningen måste man ha det aktuella språket som sitt modersmål.

Källa: 3 kapitlet 3 § förordning om vuxenutbildning.

Kan man få undervisning i sitt modersmål i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan även om man inte har läst modersmål i grundskolan eller grundsärskolan?

Ja, om villkoren för rätt till modersmålsundervisning är uppfyllda. Rätten till modersmålsundervisning påverkas inte av om eleven har läst språket inom någon annan skolform.

Källor: 15 kapitlet 19 § och 18 kapitlet 19 § skollagen.

Studiehandledning på modersmålet

Vilken rätt har man till studiehandledning på modersmålet i grundskolan och gymnasieskolan?

Se svaret under Stöd för nyanlända elever

Källa: 5 kapitlet 4 § skolförordningen och 9 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 03 september 2020