Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program, eller leda till att de kan få ett arbete.

Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Alla elever följer en individuell studieplan. På introduktionsprogrammen är den individuella studieplanen mycket viktig eftersom det inte finns något examensmål eller någon programstruktur, utan det är studieplanen som visar vad utbildningen ska innehålla. Utbildningen är på heltid.

Det finns fyra introduktionsprogram

Programinriktat val

Programinriktat val syftar till att elever ska få en utbildning som är inrikta mot ett visst nationellt program och ska så snart som möjligt kunna antas till det nationella programmet. Det nationella program som utbildningen är inriktad mot kan vara både ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

Den 1 juli 2019 ersatte Programinriktat val introduktionsprogrammen Preparandutbildningen och Programinriktat individuellt val.

Hemkommunen ansvarar för att alla elever som är behöriga till programinriktat val erbjuds programmet. En elev är behörig som har; godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt minst tre andra ämnen eller svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska och minst fyra andra ämnen.

Programinriktat val kan utformas både för en enskild elev och för en grupp elever. Det innebär att utbildningen ska utformas i förväg och vara sökbar. Om den utformas för en enskild elev behöver den inte planeras i förväg. Riksrekrytering får beslutas av Skolverket enbart i de fall då utbildningen utformas för en grupp elever.

Yrkesintroduktion

Yrkesintroduktion vänder sig till elever som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleven får en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller få ett arbete. Eleven ska både kunna läsa ämnen från grundskolan som den inte är behörig i och ämnen från nationella program i gymnasieskolan. På yrkesintroduktion kan även kurser från yrkespaketen ingå.

Yrkespaketen

Individuellt alternativ

Individuellt alternativ utformas för enskild elev och vänder sig i första hand till ungdomar som inte är behöriga till ett yrkesprogram och som har stora kunskapsbrister och svag motivation, eller till ungdomar som vill ha en mer allmänt inriktad utbildning som förbereder dem för annan utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av gymnasieskolans kurser. Det kan också ingå andra insatser, exempelvis motivationsinsatser eller praktik.

Från och med 20 juli 2018 ska elever på individuellt alternativ läsa kurser i gymnasieämnen om eleven har förutsättning att klara dem (6 kap. 6 § gymnasieförordningen).

Språkintroduktion

Språkintroduktion är till för ungdomar som nyss har kommit till Sverige. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller till annan utbildning.

Det har skett ändringar i gymnasieförordningen som innebär att elever på språkintroduktion kan få undervisning i enbart svenska eller svenska som andraspråk under en kort inledande period. I övrigt ska utbildningen baseras på den inledande bedömning som görs och de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning (6 kap. 8 § gymnasieförordningen). Dessa ändringar börjar gälla på utbildning påbörjad efter 30 juni 2019.

Enligt 17 kap. 14 a § skollagen, som träder i kraft 1 juli 2018 men tillämpas på utbildning som påbörjas från och med 1 juli  2019, ska nyanlända elevers kunskaper bedömas när de tas emot vid introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Det innebär att elevens bakgrund, skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter ska kartläggas.

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i gymnasieskolan

Eleverna ska ha rätt till en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i veckan

Elever på introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i veckan (17 kap. 6 § skollagen). Det motsvarar undervisningstiden på gymnasieskolans yrkesprogram. Eftersom introduktionsprogrammen har olika syften ska innehållet i utbildningen, och därmed undervisningen, utformas utifrån elevens behov och i linje med den plan för utbildning som huvudmannen upprättat.

Elever som har förutsättningar att tillgodogöra sig mer undervisningstid kan behöva det för att uppfylla utbldningens syfte. Utbildningens omfattning får minskas för en elev som begär det om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns särskilda skäl. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Obehöriga elever ska erbjudas plats

Hemkommunen är skyldig att erbjuda obehöriga elever plats på introduktionsprogrammen. En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion. En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

Huvudmannens plan för utbildning

Utbildningen på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska följa en plan som beslutas av huvudmannen. Planen bör utgå ifrån de lokala förutsättningarna och elevernas behov. Planen för utbildningen ska innehålla syfte med utbildningen, utbildningens längd och utbildningens huvudsakliga innehåll.

Planera utbildningen på introduktionsprogramlänk till annan webbplats

Den individuella studieplanen

Den individuella studieplanen har en särskilt viktig funktion på introduktionsprogrammen eftersom dessa program saknar nationellt fastställda programstrukturer och examensmål. Gemensamt för introduktionsprogrammen är att utbildningen ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Den individuella studieplanen behöver därför fungera som en mer preciserad beskrivning av den enskilde elevens utbildning vad gäller mål, längd och innehåll. Med hjälp av den individuella studieplanen kan utbildning och undervisning planeras och följas upp och elev ges det stöd och den stimulans eleven behöver för att lyckas i sitt lärande och sin personliga utveckling.

Läs mer om att göra en individuell studieplanlänk till annan webbplats

Elevens mål med utbildning

En individuell studieplan med fokus på att eleven ska uppnå sina utbildningsmål ger lärare och rektorer goda förutsättningar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla både utbildning och undervisning. Elevens individuella studieplan kan vara underlag för skolan att följa upp att skolan erbjuder det stöd eleven behöver för att uppnå sina utbildningsmål.

Delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning och praktik

Utbildningen på introduktionsprogram ska anpassas efter den enskilda elevens förutsättningar och behov. Några elever läser enbart grundskoleämnen, andra läser hela eller delar av gymnasiekurser och ytterligare andra har stora delar av sin utbildning arbetsplatsförlagd.

Det kräver en flexibel utbildning, men också planering och samverkan så att inte helheten i elevens utbildning går förlorad. Samverkan mellan yrkeslärare och andra lärare på introduktionsprogrammen kan bidra till en ökad helhet både vid planering och uppföljning.

Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram är utbildning som i huvudsak inte är skolförlagd. Det innebär att mer än hälften av utbildningen, räknat från och med det läsår som eleven påbörjar den lärlingsliknande utbildningen, genomförs som arbetsplatsförlagt lärande, apl.

Utbildningen på följande introduktionsprogram kan vara lärlingsliknande:

  • programinriktat val
  • yrkesintroduktion och,
  • individuellt alternativ

Utbildningen kan utgöras av en sammansättning av olika kurser/delar av kurser från gymnasieskolans yrkesprogram. Den kan genomföras inom ramen för ett nationellt eller lokalt yrkespaket.

Läs mer om att starta gymnasielärlingsutbildninglänk till annan webbplats

Andra insatser som är positiva för elevens kunskapsutveckling

Inom ramen för introduktionsprogrammen kan eleven utöver undervisning i grundskoleämnen eller gymnasiekurser ha insatser som är positiva för elevens kunskapsutveckling. Det kan till exempel handla om motivationshöjande insatser som praktik och utökad studie- och yrkesvägledning.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Om en elev trots stöd, stimulans och andra insatser riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven i första hand skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap 5 a § skollagen). Det gäller även elever på introduktionsprogram. Det kan till exempel handla om enskilda elevers behov av ämnesstöd, språkstöd, eller stöd att strukturera sitt skolarbete.

Det är en fördel om det står i elevens individuella studieplan vilka former av extra anpassningar som har givits. Dels för att anpassningarna ska kunna utvärderas – gav de det resultat man hoppats på? Dels för att det vid en övergång inom eller mellan skolformer ska underlätta för utbildningen att ta vid och så att eleven inte behöver börja om från början.

Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildninglänk till annan webbplats

Planering och uppföljning

Elevens utveckling, både vad gäller hälsa och lärande behöver följas upp så att den individuella studieplanen kan revideras vid behov. Det gäller inte minst elevernas kunskapsprogression innan godkända betyg. Rektorn har ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt som möjligt anpassas efter elevernas utveckling mot sina utbildningsmål.

Mentorns roll

Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorns roll kan vara särskilt viktigt på introduktionsprogrammen. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal. Mentorns uppgift är alltså inte att på egen hand hantera dessa frågor.

Mentor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolanlänk till annan webbplats

Studie- och yrkesvägledning

Elever på introduktionsprogram behöver stöd i att orientera sig i olika utbildningsvägar och yrkesinriktningar. För nyanlända elever blir det särskilt viktigt att få orientera sig och få vägledning i det svenska utbildningssystemet och om olika valalternativ. Här har studie- och yrkesvägledning en central roll för att alla elever ska få möjlighet att göra välgrundade val.

Lärare och studie- och yrkesvägledare behöver samarbeta för att integrera studie- och yrkesvägledningen i undervisningen. Det kan till exempel handla om:

  • hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet
  • att utmana
  • problematisera
  • visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund

Läs mer om att organisera för fortsatta studier och arbetsliv länk till annan webbplats

Övergångar inom och mellan skolformer

Skolor ska samverka med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande. Det handlar bland annat om att utbyta erfarenheter och information inför övergångar från grundskola till introduktionsprogram, mellan introduktionsprogram och nationellt gymnasieprogram och mellan introduktionsprogram och vuxenutbildning.

Då blir det lättare för elevens nya skolenhet att sätta in eventuella stödåtgärder redan i början av elevens fortsatta utbildning.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformerlänk till annan webbplats

Dokumentation efter introduktionsprogram

Efter introduktionsprogrammen finns tre olika sätt att dokumentera utbildningen beroende på om eleven fullföljt sin utbildning enligt den individuella studieplanen eller inte. Skriftlig bedömning, gymnasieintyg eller sammanställning.

I kapitel 8 i skollagen står följande:

Skriftlig bedömning

20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst kurser i gymnasieämnen utan att få godkänt betyg. Förordning (2018:1328).

Gymnasieintyg

21 § När en elev på ett introduktionsprogram har nått målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om:

  • utbildningens mål
  • samtliga betyg som eleven har fått
  • andra insatser som har ingått i den individuella studieplanen
  • när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har inriktats mot. Förordning (2018:1328).

Sammanställning

22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).

Senast uppdaterad 20 augusti 2021

Innehåll på denna sida

    Relaterat