- Målgrupp för gymnasieskolan
- Erbjudande av gymnasieutbildning
- Behörighet, mottagande och antagning till nationella program
- Behörighet, mottagande och antagning till introduktionsprogram
- Individuell studieplan
- Rätt att fullfölja utbildningen
- Övriga frågor om mottagande och antagning till gymnasieskolan
Vissa flyktingar från Ukraina kan nu bli folkbokförda. Den som uppfyller kraven för att bli folkbokförd har samma rätt till utbildning som andra personer som är eller ska vara folkbokförda här i landet, och barn som ska vara folkbokförda omfattas av skolplikt i Sverige.
Läs mer om detta här
Det är Skatteverket som beslutar om folkbokföring.
Information om folkbokföring av personer från Ukraina, Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Antagning till gymnasieskolan
Gymnasieskolan är öppen för ungdomar som har avslutat grundskolan eller motsvarande utbildning. Här kan du läsa om reglerna för mottagande och antagning till gymnasieskolan. Du hittar även information om elevers rätt att fullfölja sin gymnasieutbildning.
Målgrupp för gymnasieskolan
Vilken är målgruppen för gymnasieskolan?
Gymnasieskolan är öppen för ungdomar som är bosatta i Sverige och har avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. De måste påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning, eller har avlagt International Baccalaureate (IB), är inte längre behöriga för nationella program och introduktionsprogram i gymnasieskolan.
Källor: 15 kapitlet 5-6 §§ skollagen.
Sökande som är bosatta i utlandet kan tas emot i gymnasieskolan i vissa fall
Har ungdomar som är asylsökande eller som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda rätt att påbörja utbildning i gymnasieskolan efter att de fyllt 18 år?
Nej, asylsökande ungdomar och ungdomar som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda i Sverige har endast rätt till utbildning i gymnasieskolan om utbildningen har påbörjats innan de fyllt 18 år.
Källor: 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.
Frågor och svar om utbildning för personer som flytt från Ukraina
Rh-anpassad utbildning samt utbildning för döva och hörselskadade
Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.
Det finns även personer som räknas som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det gäller
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.
Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Erbjudande av gymnasieutbildning
Vilket ansvar har kommunen för att erbjuda utbildning i gymnasieskolan?
Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas till ungdomarnas önskemål.
Hemkommunens erbjudande av utbildning på nationella program ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.
Hemkommunen ansvarar också för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.
Källor: 15 kapitlet 30 § (i dess lydelse enligt SFS 2019:947), 16 kapitlet 42 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:800) och 17 kapitlet 16 § skollagen.
18 nationella program och fyra introduktionsprogram
Vilken skyldighet har enskilda huvudmän att ta emot ungdomar till ett nationellt program?
Vilken skyldighet har enskilda huvudmän att ta emot ungdomar till introduktionsprogram?
Vilket ansvar har kommunen för att informera om utbildning i gymnasieskolan?
Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om gymnasieutbildning som erbjuds i eller av kommunen. Det gäller även om det inte är kommunen som är huvudman för utbildningen. Informationsskyldigheten omfattar också riksrekryterande utbildningar och utbildningar som motsvarar riksrekryterande utbildningar och anordnas av enskilda huvudmän. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.
Vidare ska varje kommun informera om de nationella programmen, om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram samt om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Information och vägledning inför val av gymnasieutbildning finns även på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.
Källor: 15 kapitlet 8 § och 29 kapitlet 19 § skollagen.
Vilka gymnasieutbildningar får anordnas av en region?
En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får regionen anordna utbildning även på andra program.
En region som anordnar ett nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet. Efter överenskommelse med en kommun får en region också anordna yrkesintroduktion och individuellt alternativ.
En region som anordnar utbildning på teknikprogrammet får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Källa: 15 kapitlet 31 § skollagen.
Vilka program får en fristående gymnasieskola erbjuda?
Enskilda huvudmän får anordna de utbildningar som de fått godkännande för från Skolinspektionen.
En enskild huvudman som anordnar ett nationellt program får, utan någon ytterligare ansökan till eller godkännande från Skolinspektionen, anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion. En enskild huvudman som anordnar ett yrkesprogram får också anordna yrkesintroduktion.
Källor: 2 kapitlet 5 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1088) och 7 §, 17 kapitlet 28 § skollagen och 2 kapitlet 4-6 §§ gymnasieförordningen.
Vilka huvudmän får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år?
En huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Källa: 17 a kapitlet 2 § skollagen.
Gymnasieingenjör-vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Behörighet, mottagande och antagning till nationella program
Vilka godkända betyg krävs för behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan?
Utöver de allmänna kraven avseende ålder, att man ska vara bosatt i Sverige och att man ska ha avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning finns ytterligare behörighetskrav för nationella program i gymnasieskolan.
För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen från grundskolan eller motsvarande utbildning.
För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik samt minst nio andra ämnen från grundskolan eller motsvarande utbildning. För behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet måste geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap ingå bland de godkända ämnena. För behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet måste biologi, fysik och kemi ingå bland de godkända ämnena.
Källor: 15 kapitlet 5-6 §§ och 16 kapitlet 29-31 och 33-34 §§ skollagen samt 7 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.
Undantag från krav på godkänt betyg i svenska för nordiska sökande
Kan en sökande till ett nationellt program få dispens från kravet på godkänt betyg i engelska?
Vad gäller kring behörighet till en särskild variant?
För behörighet till en särskild variant inom ett nationellt program i gymnasieskolan får, utöver de allmänna behörighetskraven, även ställas krav på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant område som är utmärkande för varianten.
För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på sådana förkunskaper.
Källor: 15 kapitlet 5-6 §§ och 5 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.
Vad gäller kring behörighet till riksrekryterande och motsvarande utbildningar?
För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan eller en motsvarande utbildning som anordnas av en enskild huvudman får, utöver de allmänna behörighetskraven, även ställas krav på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant område som är utmärkande för utbildningen.
För behörighet till en riksrekryterande (eller motsvarande) estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska krav ställas på sådana förkunskaper.
För den riksrekryterande yrkesdansarutbildningen finns särskilda bestämmelser om behörighet i en separat förordning samt Skolverkets föreskrifter.
Källor: 15 kapitlet 5-6 §§ och 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2010:1997) skollagen, 5 kapitlet 15 § gymnasieförordningen, förordning (2011:7) om dansarutbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:12) om bedömningsgrunder för de färdighetsprov som ska utgöra grund för antagning till dansarutbildningen.
Vad är riksrekryterande gymnasieutbildningar?
Kan en sökande som gått i skolan i ett annat land vara behörig till ett nationellt program?
Ja. En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne, till exempel genom utbildning i ett annat lands skolsystem, ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet.
För behörighet till ett nationellt program krävs dock alltid godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, förutom i de fall nordiska sökande får tas emot i svensk gymnasieskola.
Källor: 16 kapitlet 30-31 och 33 §§ skollagen.
Kan en sökande till ett nationellt program få dispens från kravet på godkänt betyg i engelska?
Ja, i vissa fall. En sökande till ett nationellt program, som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav, ska ändå anses behörig till ett nationellt program om hen
1) på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och
2) bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.
Enligt förarbetena kan ett exempel på speciella personliga förhållanden vara att den sökande relativt nyligen anlänt till Sverige från ett land där engelska inte förekommit i skolundervisningen i någon större utsträckning. I förarbetena uttalas också att avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.
Elever som tas emot till en gymnasieutbildning med dispens från kravet på godkänt betyg i engelska ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå. För att eleven efter avslutad utbildning ska kunna få en gymnasieexamen i form av en yrkesexamen krävs godkänt betyg i gymnasiekursen Engelska 5. För en högskoleförberedande examen krävs godkänt betyg i Engelska 5 och Engelska 6.
Källor: 16 kapitlet 32 § skollagen, 4 kapitlet 9 § och 8 kapitlet 6-7 §§ (i dessas lydelser enligt SFS 2010:2029) gymnasieförordningen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 425.
Vem kan läsa vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år?
Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år är öppen för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper, och som påbörjar vidareutbildningen
1) terminen efter det att hen har avslutat utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning, eller
2) senast det kalenderår då hen fyller 22 år.
I Skolverkets föreskrifter finns kompletterande behörighetskrav samt regler om urval till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt är inte i sig ett nationellt program, utan just en vidareutbildning inom gymnasieskolan. Precis som när det gäller gymnasieskolan i övrigt måste man också vara bosatt i landet för att tillhöra målgruppen för utbildningen.
Källor: 15 kapitlet 5 §, 17 a § kapitlet 4 och 16 §§ skollagen, 5 kapitlet 1 § (i dess lydelse enligt SFS 2014:854) och 2-3 §§ förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:30) om urval till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:31) om kompletterande behörighetskrav till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
Hur görs ansökan till ett nationellt program i gymnasieskolan?
En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning hen önskar komma i fråga.
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman än hemkommunen ska ansökan omedelbart sändas vidare till den andra huvudmannen.
Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.
När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Det kallas ibland för inriktningsgaranti.
Källor: 15 kapitlet 14 § samt 16 kapitlet 12 och 35 §§ skollagen.
Får ungdomar under 18 år ansöka själva till gymnasieskolan?
Ja. Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen. Det kallas för talerätt. Vid ansökan till gymnasieskolan, och överklagande av beslut i fråga om utbildning i gymnasieskolan, gäller talerätten även när den sökande är yngre än 16 år.
Källa: 29 kapitlet 12 § skollagen.
Vem beslutar om mottagande till ett nationellt program i gymnasieskolan?
Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.
Detsamma gäller vid ansökan till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
En kommuns eller en regions beslut om mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) av den sökande. En enskild huvudmans beslut om mottagande får överklagas på motsvarande sätt.
Källor: 16 kapitlet 36 §, 17 a kapitlet 18 § samt 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724) och 13 § skollagen.
Vad menas med mottagande i första respektive andra hand vid en gymnasieskola med offentlig huvudman?
Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande inom kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende (HVB) som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § samma lag ska vid beslut om mottagande jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.
Behöriga sökande ska även tas emot i första hand om de sökt till
1) ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret, och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få i den gymnasieskola de sökt till,
2) ett nationellt program eller en nationell inriktning som börjar det första läsåret, och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3) gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret, och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4) ett nationellt program, och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,
5) ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar, och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller
6) en utbildning som Skolverket har fattat beslut om riksrekrytering för.
Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand får tas emot i andra hand till platser som återstår efter att alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.
Källor: 16 kapitlet 43-44 och 47 §§ skollagen.
Vilken skyldighet har enskilda huvudmän att ta emot ungdomar till ett nationellt program?
Huvudregeln är att varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse
1) elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller
2) vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
Huvudmannen behöver inte ta emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källa: 15 kapitlet 33 § skollagen.
Vad gäller kring urval om antalet sökande till ett nationellt program är fler än antalet platser på utbildningen?
De sökande tas emot i början på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt.
Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om tillämpningen av fri kvot och i förekommande fall färdighetsprov.
Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund.
Källor: 7 kapitlet 2-5 §§ gymnasieförordningen.
Vad är fri kvot?
Fri kvot innebär att ett begränsat antal platser ska avsättas för sökande som
1) på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller
2) kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.
Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om ungdomar som uppfyller skollagens definition av utlandssvenska elever söker till en utbildning.
För att en sökande som exempelvis fått sin utbildning i ett annat lands skolsystem ska kunna ingå i den fria kvoten måste hen vara behörig till den sökta utbildningen.
Huvudmannen beslutar hur många platser som ska avsättas till den fria kvoten.
Källa: 7 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.
Vad gäller kring färdighetsprov vid urval till nationella program?
Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen besluta att hänsyn, förutom till betygen, ska tas till ett färdighetsprov vid urvalet.
Källa: 7 kapitlet 5 § gymnasieförordningen.
Vad gäller kring färdighets- och kunskapsprov vid urval till särskilda varianter inom nationella program i gymnasieskolan?
Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller område som den särskilda varianten är inriktad mot.
Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller område som den särskilda varianten är inriktad mot.
Källa: 5 kapitlet 8 § gymnasieförordningen.
Hur görs urvalet utifrån betygen i de sökandes slutbetyg?
Företräde mellan behöriga sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i ett grundskoleämne efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg vid urvalet.
Betygsvärdet för betygen bestäms enligt följande:
A: 20
B: 17,5
C: 15
D: 12,5
E: 10
F: 0
För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av det betyget och de 16 bästa betygen i övrigt. Betyget i moderna språk som språkval får alltså räknas med som ett 17:e betyg. Betyg i moderna språk som skolans val (eller tidigare elevens val) och betyg i ämnet modersmål får ingå bland de 16 bästa betygen i meritvärdet, men får inte räknas med som ett 17:e betyg. Det gäller även om eleven läst ämnet modersmål inom ramen för språkval.
Källa: 7 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.
Vad gäller kring urval till gymnasiala idrottsutbildningar (RIG och NIU)?
Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen vid ett riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationell idrottsutbildning (NIU) ska ges företräde vid urval till utbildningen. I övrigt gäller de bestämmelser om urval som finns i 7 kapitlet gymnasieförordningen.
Källor: 5 kapitlet 26 och 30 §§ gymnasieförordningen.
Vad gäller kring urval till andra riksrekryterande, och motsvarande, utbildningar än idrottsutbildningar?
Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan eller en motsvarande utbildning som anordnas av en enskild huvudman får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller område som är utmärkande för utbildningen.
Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande eller motsvarande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighets- eller kunskapsprov inom det ämne eller område som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
För den riksrekryterande yrkesdansarutbildningen finns särskilda bestämmelser om urval i en egen förordning och Skolverkets föreskrifter.
Källor: 15 kapitlet 8 a § (i dess lydelse enligt SFS 2010:1997) skollagen, 5 kapitlet 16 § gymnasieförordningen, förordning (2011:7) om dansarutbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:12) om bedömningsgrunder för de färdighetsprov som ska utgöra grund för antagning till dansarutbildningen.
Behörighet till riksrekryterande och motsvarande utbildningar
När sker antagningen till nationella program?
Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen vara urvalsgrund för den preliminära antagningen.
Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar.
En sökande antas vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.
Källor: 7 kapitlet 6 och 7 §§ gymnasieförordningen.
Kan man antas till gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen?
Hur fördelas de sökande på undervisningsgrupper eller motsvarande när de tagits in på ett nationellt program?
De sökande får fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgång.
Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar den andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.
Källa: 7 kapitlet 6 § gymnasieförordningen.
Vad gäller kring mottagande och antagning till nationella program där distansundervisning används för hela utbildningen?
Det finns bestämmelser i skollagen som reglerar att distansundervisning får användas för en hel utbildning i gymnasieskolan för en elev som på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl inte kan delta i den ordinarie undervisningen. För att det ska vara möjligt måste huvudmannen ha fått ett godkännande från Skolinspektionen som utförare av utbildning där distansundervisning används.
För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen gäller samma regler som för övriga gymnasieskolan. Sådan distansutbildning är riksrekryterande, vilket innebär att behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen. Om fler sökande har tagits emot till utbildningen än det finns platser ska huvudmannen göra ett urval bland mottagna sökande. Urvalet ska göras på grunder som Skolinspektionen godkänner.
För gymnasieskolor med offentlig huvudman gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen avseende uppgifter om en sökandes personliga förhållanden i ärenden som rör mottagande till utbildning där distansundervisning används. Den som är eller har varit verksam inom en enskilt bedriven gymnasieskola omfattas av skollagens bestämmelser om tystnadsplikt, och får inte obehörigen röja sådana uppgifter om en sökandes personliga förhållanden.
Ett beslut om mottagande till gymnasieutbildning där distansundervisning används för hela utbildningen får överklagas till ÖKN av den sökande.
Källor: 22 kapitlet 8-9 och 13-15 §§, 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724) och 13 § samt 29 kapitlet 14 § skollagen.
Behörighet, mottagande och antagning till introduktionsprogram
Vilka behörighetskrav gäller för de fyra introduktionsprogrammen?
Utöver de allmänna kraven avseende ålder, att man ska vara bosatt i Sverige och att man ska ha avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning, finns ytterligare behörighetskrav för gymnasieskolans introduktionsprogram.
Vilka ungdomar tillhör målgruppen för gymnasieskolan?
Programinriktat val
Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och:
- engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen, eller
- engelska och matematik samt minst tre andra ämnen.
Programinriktat val får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev.
Källor: 17 kapitlet 4 och 10 §§ skollagen.
Yrkesintroduktion och individuellt alternativ
Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.
Om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga, det vill säga mycket starka, skäl får elever som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram ändå tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Enligt förarbetena kan ett exempel på synnerliga skäl vara att yrkesintroduktion eller individuellt alternativ framstår som de enda alternativen för en elev som, trots anpassningar och kraftfulla stödinsatser från skolans sida, är på väg att helt avbryta sina studier i gymnasieskolan. För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9 kapitlet gymnasieförordningen ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.
Hemkommunen ansvarar för att elever från anpassade grundskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ om de önskar sådan utbildning. Om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, behöver hemkommunen dock inte erbjuda sådan utbildning till elever från anpassade grundskolan. Enligt förarbetena kan ett exempel på synnerliga skäl vara situationer där det är uppenbart att en elev inte har förutsättningar att klara av utbildningen.
Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev. Individuellt alternativ ska utformas för en enskild elev.
Källor: 17 kapitlet 4, 11 och 16 §§ skollagen, 6 kapitlet 2 § gymnasieförordningen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidorna 449-451 och 807 samt proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 111.
Mer om yrkesintroduktion och individuellt alternativ
Språkintroduktion
Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. Som exempel på särskilda skäl nämns i förarbetena att en elev inte längre är nyanländ enligt skollagens definition men av olika anledningar inte kunnat inhämta tillräckliga kunskaper i svenska språket och därför befinner sig på samma kunskapsnivå som många nyanlända.
Hemkommunen får även erbjuda språkintroduktion till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.
Språkintroduktion ska utformas för en enskild elev.
Källor: 17 kapitlet 4 och 12 §§ skollagen samt proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång, sidan 24-25.
Hur görs ansökan till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever?
Ansökan till en sådan utbildning ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.
Källa: 17 kapitlet 13 § skollagen.
Vem beslutar om mottagande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever?
Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot. Ett beslut om mottagande får överklagas till ÖKN av den sökande.
Källor: 17 kapitlet 14 § samt 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724) och 13 § skollagen.
Vad gäller kring mottagande till introduktionsprogram som anordnas av en kommun eller region?
Utbildningar som utformats för en grupp elever
En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla behöriga sökande som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.
En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant HVB-hem som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § samma lag ska vid beslut om mottagande till programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.
Om det finns platser kvar på utbildningen efter att alla sökande enligt ovan tagits emot får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.
Källa: 17 kapitlet 19 § skollagen.
Utbildningar som utformats för en enskild elev
Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen. På motsvarande sätt får en region som anordnar någon av dessa utbildningar ta emot behöriga ungdomar oberoende av vilken kommun de kommer från.
En kommun eller region ska ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för dessa utbildningar om de på grund av placering i ett sådant HVB-hem som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § samma lag vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.
Källor: 17 kapitlet 16 och 21-21 a §§ skollagen.
Vilken skyldighet har enskilda huvudmän att ta emot ungdomar till introduktionsprogram?
Programinriktat val som har utformats för en grupp elever
Huvudmannen för en fristående gymnasieskola som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever ska som huvudregel ta emot alla behöriga sökande. På samma sätt som när det gäller nationella program får mottagandet till en viss utbildning dock begränsas till att avse
1) elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola),
2) vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
Den enskilda huvudmannen behöver inte ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en grupp elever, om eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd och hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källor: 15 kapitlet 33 § och 17 kapitlet 30 § skollagen.
Vilka behörighetskrav gäller för de fyra introduktionsprogrammen?
Programinriktat val som har utformats för en enskild elev
Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är bara skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en enskild elev om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om att eleven ska tas emot hos den enskilda huvudmannen. Bidraget till den enskilda huvudmannen bestäms då enligt bestämmelserna i 17 kapitlet 35 § skollagen.
Källa: 17 kapitlet 29 § skollagen.
Yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion
Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är bara skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.
Källa: 17 kapitlet 29 § skollagen.
Vad gäller kring urval till programinriktat val eller yrkesintroduktion när utbildningen anordnas för en grupp elever?
Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. I dessa fall gäller de bestämmelser om urval som finns i 7 kapitlet gymnasieförordningen.
Urvalet ska göras sakligt och opartiskt.
Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om tillämpningen av fri kvot och i förekommande fall färdighetsprov.
Källa: 6 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.
Vad gäller kring mottagande och antagning till introduktionsprogram där distansundervisning används för hela utbildningen?
Huvudmannen är bara skyldig att ta emot en sökande till programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion som bedrivs helt på distans om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.
I övrigt gäller samma regler kring mottagande och antagning till introduktionsprogram där distansundervisning används för hela utbildningen som vid mottagande och antagning till nationella program där distansundervisning används för hela utbildningen.
För att det ska vara möjligt att bedriva distansundervisning i gymnasieskolan måste huvudmannen ha fått ett godkännande från Skolinspektionen som utförare av utbildning där distansundervisning används.
Källor: 22 kapitlet 8-9 och 13-15 §§ skollagen.
Individuell studieplan
Ska alla elever i gymnasieskolan ha en individuell studieplan?
Ja. En individuell studieplan ska upprättas för varje elev som läser på nationella program, introduktionsprogram eller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Rektorn ansvarar för att skolan upprättar den individuella studieplanen, och för att planen revideras vid behov. Den individuella studieplanen ska upprättas i dialog med eleven.
Källor: 16 kapitlet 25 §, 17 kapitlet 7 § och 17 a kapitlet 13 §§ skollagen samt Läroplan för gymnasieskolan, avsnitt 2.6.
Stöd i arbetet
Individuell studieplan i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Vad styr en elevs utbildning på ett introduktionsprogram, utöver den individuella studieplanen?
Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.
För varje elev ska det också upprättas en individuell studieplan.
Källor: 17 kapitlet 7 § skollagen samt 1 kapitlet 7 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105) gymnasieförordningen.
Stöd i arbetet
Vad ska den individuella studieplanen innehålla?
En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:
- vilken studieväg eleven går på,
- de kurser som eleven har valt eller valt bort,
- övriga kurser som ingår i elevens program,
- om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
- om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
- om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut,
- när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
- om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
Studievägen är det program och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på.
Om eleven går ett introduktionsprogram ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
- utbildningens mål och längd,
- delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
Källor: 1 kapitlet 3 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) och 7 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105) gymnasieförordningen.
Hur snabbt ska den individuella studieplanen upprättas?
Det är inte reglerat exakt vid vilken tidpunkt den individuella studieplanen senast ska upprättas, förutom när det gäller nyanlända elever som tagits emot till språkintroduktion. För dessa elever ska en individuell studieplan upprättas inom två månader från mottagandet.
Den individuella studieplanen är dock av central betydelse för elevens utbildning. Det gäller både för elever som läser på nationella program, för elever som läser på introduktionsprogram och för elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Källor: 17 kapitlet 14 a § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 423.
Vad gäller kring bedömning av en nyanländ elevs kunskaper vid mottagande till språkintroduktion?
Alla elever i gymnasieskolan ska ha en mentor
Rätt att fullfölja utbildningen
Utbildningens längd i gymnasieskolan
Vilken rätt har en elev att fullfölja sin utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant?
En elev som påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Det gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Rätten att fullfölja utbildningen gäller hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet.
Huvudmannen för en fristående gymnasieskola behöver dock inte ge fortsatt utbildning på ett nationellt program åt en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källor: 15 kapitlet 33 § och 16 kapitlet 37 § skollagen.
När anses en elev i gymnasieskolan som är frånvarande ha avslutat utbildningen i förtid?
Vilken rätt har en elev att fullfölja en påbörjad gymnasial lärlingsutbildning på ett nationellt program?
Reglerna om rätten att fullfölja en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant gäller på motsvarande sätt för en elev som påbörjat en gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller det är möjligt ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.
Källa: 16 kapitlet 38 § skollagen.
Vad gäller om huvudmannen gett inriktningsgaranti i samband med erbjudande av ett nationellt program?
Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning har en elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning.
Källa: 16 kapitlet 39 § skollagen.
Vilken rätt har en elev som flyttar från kommunen att fullfölja utbildningen på ett nationellt program i den nya kommunen?
En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning hos en offentlig huvudman och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
På motsvarande sätt har en elev, som har placerats i ett sådant HVB-hem som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett skyddat boende enligt 6 kapitlet 1 a § samma lag, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om kommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i HVB-hemmet eller det skyddade boendet.
Källa: 16 kapitlet 49 § skollagen.
Har en elev som varit placerad i en annan kommun rätt att fullfölja sin utbildning i hemkommunen?
Ja, en elev som efter att ha varit placerad i ett HVB-hem eller i ett skyddat boende återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger.
Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Källa: 16 kapitlet 49 a § skollagen.
Vilken rätt har en elev att fullfölja sin utbildning på ett introduktionsprogram?
En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen. Om eleven har medgett att den individuella studieplanen ändras har hen rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.
En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har också rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen på ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.
När anses en elev i gymnasieskolan som är frånvarande ha avslutat utbildningen i förtid?
Har en elev som läser på ett introduktionsprogram och flyttar till en annan kommun rätt att fullfölja utbildningen i den nya kommunen?
Ja. En elev som flyttar till en annan kommun har rätt att fullfölja utbildningen på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
I de fall en enskild huvudman är skyldig att ta emot en elev till ett introduktionsprogram har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos den enskilda huvudmannen enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.
Källa: 17 kapitlet 15 § skollagen.
Vilken skyldighet har enskilda huvudmän att ta emot ungdomar till introduktionsprogram?
Kan en elev ha rätt att fullfölja sin gymnasieutbildning efter ett studieuppehåll för studier utomlands?
Ja, rätten att fullfölja sin utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant, inklusive gymnasial lärlingsutbildning, gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt en eventuell inriktningsgaranti finns dock inte, om huvudmannen i samband med att inriktningsgarantin lämnades förenade garantin med ett uttryckligt förbehåll att den inte gäller vid studieuppehåll.
Även elever som läser på introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen efter ett studieuppehåll på högst ett för studier utomlands.
Källor: 16 kapitlet 40 § och 17 kapitlet 15 § skollagen.
Om en elev i gymnasieskolan har fått F eller streck i en eller flera kurser, kan hen då nekas fortsatt utbildning eller bli tvungen att gå om ett läsår?
Nej, några sådana bestämmelser finns inte. En elev i gymnasieskolan har rätt att fullfölja sin utbildning. Det gäller även om eleven får F eller streck i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet. En elev kan inte tvingas att gå om ett läsår för att hen har fått F eller streck.
Däremot finns bestämmelser om stödåtgärder i gymnasieskolan, som bland annat innebär att en elev som inte har fått lägst betyget E på en kurs har rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.
Det finns också en möjlighet för huvudmannen att besluta om förlängd undervisning för en elev som läser på ett nationellt program, om förutsättningarna för ett sådant beslut är uppfyllda.
Källor: 16 kapitlet 37- 40 §§ och 17 kapitlet 15 § skollagen samt 9 kapitlet 1 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617), 2-3 §§ (i dessas lydelser enligt SFS 2010:2039), 5 § och 7 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105) gymnasieförordningen.
Har en elev som läser gymnasieutbildning på distans rätt att fullfölja genom skolförlagd utbildning, om hen vill göra ett sådant byte?
Ja. En elev som påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller ett introduktionsprogram där distansundervisning används för hela utbildningen har rätt att fullfölja utbildningen genom ordinarie undervisning på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen om eleven önskar det. Rätten att fullfölja genom ordinarie undervisning gäller hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder den aktuella utbildningen. Om hemkommunen inte erbjuder utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Skollagens bestämmelser om rätten att fullfölja utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning efter att en elev flyttat från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen är inte tillämpliga vid gymnasieutbildning där distansundervisning används för hela utbildningen, eftersom sådan distansutbildning är riksrekryterande.
Källor: 16 kapitlet 49 §, 22 kapitlet 14 och 22 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 247.
Övriga frågor om mottagande och antagning till gymnasieskolan
Kan man antas till gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen?
Ja, det är möjligt. Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.
Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att hen har de kunskaper och färdigheter som krävs.
Källa: 7 kapitlet 8 § gymnasieförordningen.
Kan en elev i gymnasieskolan byta studieväg?
Ja, det är möjligt. Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
Källa: 7 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.
En elev som bytt studieväg får gå om godkända kurser om det finns särskilda skäl
Kan en elev som slutat i gymnasieskolan i förtid bli återantagen till gymnasieskolan?
Ja, det är möjligt. En elev som har slutat i gymnasieskolan innan hen har slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där hen gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt om hen uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.
Källa: 7 kapitlet 10 § gymnasieförordningen.
Kan ungdomar från de andra nordiska länderna tas emot i svensk gymnasieskola?
Ja, under vissa förutsättningar. En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för nationella program, med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska. I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.
Med nordiska sökande avses i detta sammanhang sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.
Källor: 12 kapitlet 6-7 §§ gymnasieförordningen.
Kan ungdomar som är bosatta i utlandet, och som har minst en vårdnadshavare som är svensk medborgare, tas emot i svensk gymnasieskola?
Ja. Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.
Vidare får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om
- den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
- det finns plats på den sökta utbildningen.
Källor: 12 kapitlet 5 och 11 §§ skollagen.
-
Statistik
Elevstatistik
-
Regler och ansvar
Rätt och behörighet till komvux på gymnasial nivå