Skolverket

Antagning till gymnasieskolan

En ungdom som har avslutat grundskolan eller motsvarande utbildning får börja i gymnasieskolan, senast vårterminen det år hon eller han fyller 20 år.

Behörighet och urval

Hur gammal får man vara och fortfarande gå i gymnasieskolan?

En elev som har börjat läsa på ett nationellt program har rätt att fullfölja sin utbildning. Det innebär att en elev kan fullfölja sin utbildning efter denna fyllt 20 år. En elev som har börjat läsa på ett introduktionsprogram har också rätt att fullfölja sin utbildning på programmet eller ett annat introduktionsprogram.

Har asylsökande som fyllt 18 år rätt att påbörja utbildning i gymnasieskolan?

Nej, asylsökande ungdomar har endast rätt till utbildning i gymnasieskola om utbildningen påbörjats innan de har fyllt 18 år.

Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning i gymnasieskolan till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år, men kommunen har då inte rätt till statlig ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet.

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 37–38 §§,17 kapitlet 15 § och 29 kapitlet 3 § skollagen. Det som anges för asylsökande ungdomar gäller även för vissa andra ungdomar som anges i 29 kapitlet 2 § skollagen.

Vilka godkända betyg krävs till ett nationellt program i gymnasieskolan?

För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen. Det innebär att det krävs godkända betyg i sammanlagt åtta ämnen.

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst nio andra ämnen. Det innebär att det krävs godkända betyg i sammanlagt tolv ämnen.

För ekonomiprogrammet, humanistiska programmet- och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.

För naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria.

Källor: 16 kapitlet 29-31 § skollagen och 7 kapitlet 1 § gymnasieförordningen. Observera att svaret inte täcker in elever som antas via fri kvot eller elever som ges dispens på kravet på godkänt betyg i engelska. Se även 15 kapitlet 5-6 §§ skollagen för bestämmelser om målgruppen för gymnasieskolan.

En del utbildningar har särskilda inriktningar som startar första året. Hur görs urvalet till dessa?

Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Inför ansökan ska de sökande informeras om färdighetsprov eller fri kvot tillämpas och i så fall på vilket sätt. Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får det vid urvalet förutom till betyg också tas hänsyn till ett färdighetsprov. I vissa fall kan fri kvot tillämpas för ett begränsat och bestämt antal platser. Det betyder att vissa sökande på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande eller kommer från skolor där betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. Exempel på sådana sökande kan vara de som fått ett läsårsbrev från en waldorfskola eller har utländska betyg. Övriga platser ska fördelas med betygen som grund (meritvärde).

Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.

Vad är ett meritvärde och hur räknar man ut det?

Meritvärde är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. I meritvärdet får man räkna in betyg som man har fått genom prövning.

Betygsvärdet räknas ut så här:

A: 20

B: 17,5

C: 15

D: 12,5

E: 10

F: 0

Kan man räkna med moderna språk och modersmål och öka meritvärdet?

Om en elev har fått betyg i moderna språk som språkval får den räkna detta som ett 17:e betyg för att öka meritvärdet.

En elev får tillgodoräkna sig betyg från ett nybörjarspråk inom elevens val och betyg från modersmål som ett av de 16 bästa betygen, men inte som ett 17:e betyg. Detta gäller även då eleven läst modersmål istället för moderna språk.

När görs antagning av eleverna?

Efter urvalet ska ansvariga för utbildningen preliminärt besluta om antagning. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen vara urvalsgrund. Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar.

Källa: se 7 kapitlet 2-7 §§ gymnasieförordningen.

Får man ha färdighetsprov vid antagning till nationella program i gymnasieskolan?

Ja, om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får det vid urvalet förutom till betyg också tas hänsyn till ett färdighetsprov.

Vad gäller för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar?

Om den som driver skolan har fått tillstånd att bedriva en särskild variant inom ett nationellt program eller en riksrekryterande utbildning får man också ha särskilda förkunskapskrav och kompletterande urvalsgrunder.

Vad gäller för de gymnasiala idrottsutbildningarna?

Till de gymnasiala idrottsutbildningarna gäller att den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till de nationella programmen gäller de vanliga bestämmelserna.

Källor: 5 kapitlet 7-8, 15-16, 26 och 30 §§ gymnasiesförordningen samt 7 kapitlet 5 § gymnasiesförordningen.

Introduktionsprogram

Vilka introduktionsprogram måste en kommun erbjuda?

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. En kommun som anordnar ett yrkesprogram får anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet.

Källa: 17 kapitlet 16-17 §§ skollagen.

Vilka behörighetskrav finns för de olika introduktionsprogrammen?

Preparandutbildning

Man får gå preparandutbildning om man saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program.

Programinriktat individuellt val

Man får gå programinriktat individuellt val om man inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och

  • i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller
  • i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.

Yrkesintroduktion

Man får gå yrkesintroduktion om man saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Man får dock inte gå på yrkesintroduktion om man ska gå på språkintroduktion. Om det finns synnerliga skäl får elever som är behöriga till ett yrkesprogram ändå gå på yrkesintroduktion.

Individuellt alternativ

Man får gå individuellt alternativ om man saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Man får dock inte gå på individuellt alternativ om man ska gå på språkintroduktion. Om det finns synnerliga skäl får elever som är behöriga till ett yrkesprogram ändå gå på individuellt alternativ.

Språkintroduktion

En nyanländ ungdom får gå språkintroduktion om hon eller han inte har de godkända betyg som krävs för att få behörighet till ett yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns synnerliga skäl får även andra elever gå språkintroduktion.

Urval

Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras på samma sätt som för nationella program.

Urval ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska de sökande informeras om färdighetsprov eller fri kvot tillämpas och i så fall på vilket sätt.

Källa: 6 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Hur länge får man gå på ett introduktionsprogram?

Utbildnigen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som bestämts av huvudmannen. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen enligt huvudmannens utbildningsplan.

En plan för utbildningen bör innehålla utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen enligt den plan som gällde när utbildningen inleddes. Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. Den individuella studieplanen får en extra viktig funktion för elever på introduktionsprogrammen eftersom det där saknas nationellt fastställda programstrukturer och examensmål.

Vilken rätt finns att fullfölja utbildningen på ett introduktionsprogram?

En elev som har börjat på ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos en kommun eller huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den plan som gällde när utbildningen började. Om eleven har gått med på att planen ändras har eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen. En elev som har börjat på ett introduktionsprogram har också rätt att fullfölja sin utbildning på ett annat introduktionsprogram.

Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.

Har en elev rätt att gå klart sin utbildning även om eleven flyttar till en annan kommun?

Eleven har rätt att gå klart introduktionsprogrammet som den påbörjat eller på något annat nytt introduktionsprogram. Denna rätt gäller i första hand hos den nya hemkommunen, eftersom det bara är hemkommunen som ansvarar för att erbjuda alla behöriga ungdomar introduktionsprogram.

Vilken utbildningsplan gäller för en elev som flyttar till annan kommun?

Det är utbildningsplanen hos den nya huvudmannen som gäller för elevens fortsatta utbildning.

Kan eleven välja att gå klart sin utbildning på en fristående skola?

Eleven kan i vissa fall gå klart sin utbildning hos en huvudman för en fristående skola. Det gäller huvudmän för fristående skolor som anordnar:

  • Språkintroduktion
  • Yrkesintroduktion
  • Individuellt alternativ

När är en fristående skola skyldig att ta emot en elev?

När elevens hemkommun och huvudmannen för den fristående skolan är överens om det bidrag som kommunen ska betala för utbildningen.

Vad gäller för huvudmän för fristående skolor och programinriktat individuellt val?

Då måste huvudmän för fristående skolor ta emot alla elever som har rätt att gå utbildningen och som det finns plats för. Detta gäller dock inte en elev i behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven i form av tilläggsbelopp.

Måste huvudmän för fristående skolor ta emot elever till sina preparandutbildningar?

Huvudmän för fristående skolor är inte skyldiga att ta emot elever till sina preparandutbildningar.

Källor: 17 kapitlet 7 § och15 § samt 29-30 §§ skollagen.

Har man alltid rätt att läsa på ett nationellt program om man påbörjat ett introduktionsprogram?

Ungdomar har inte rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med andra kalenderhalvåret det år de fyller 20, även om de har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess.

Asylsökande ungdomar på introduktionsprogram har inte rätt att gå över till och påbörja ett nationellt program efter att de fyllt 18 år.

Det finns inget som hindrar att kommunen ändå erbjuder utbildning på exempelvis ett nationellt program till asylsökande ungdomar som fyllt 18 år. Men då har kommunen inte rätt till statlig ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Detta innebär att möjligheterna till utbildning kan se olika ut i olika delar av landet

Källor: 15 kapitlet 5 §, 16 kapitlet 29 § och 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen. Det som anges för asylsökande ungdomar gäller även för vissa andra ungdomar som anges i 29 kapitlet 2 § skollagen.

Får man gå på ett introduktionsprogram om man kommer från grundsärskolan?

Ja, hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det.

Hemkommunen får också erbjuda språkintroduktion till elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

Elever från utlandet

Kan en sökande från utlandet antas till gymnasieskolan?

En sökande som har utländsk utbildning som motsvarar grundskolan kan under vissa omständigheter bli antagen till gymnasieskolan. För att tas emot behöver den sökande uppfylla behörighetskraven för utbildningen. Det behöver också finnas plats på den sökta utbildningen.

Det vanligaste är att en sökande med utländsk utbildning ingår i en så kallad fri kvot, som innebär att ett begränsat antal platser ska avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

En sökande med utländsk utbildning motsvarande grundskolan måste också vara behörig till gymnasieskolan. En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av behörighetsreglerna.

I en del fall når en sökande med utländsk utbildning motsvarande grundskolan inte behörighetskraven. Den sökande kan exempelvis behöva få ett godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, om han eller hon inte läst svenska utomlands. Ibland behöver en sökande komplettera fler ämnen än så. Då finns möjlighet att gå på ett introduktionsprogram, exempelvis språkintroduktion. På introduktionsprogrammet kan eleven läsa både grundskoleämnen och gymnasiekurser.

Det går att få dispens på kravet på godkänt betyg i engelska för att bli behörig till gymnasieskolan. I sådana fall krävs det att man på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, till exempel utländsk utbildning. Man ska också ha förutsättningar att klara studierna på det program man sökt.

Källor: 16 kapitlet 29-33 §§ skollagen samt 7 kapitlet 3 § och 12 kapitlet 11 § gymnasieförordningen. Se även 15 kapitlet 5-6 §§ skollagen för bestämmelser om målgruppen för gymnasieskolan.

Vad är fri kvot och vem berörs av detta?

Fri kvot innebär att ett begränsat antal platser ska avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

Det är vanligt att sökande som gått utländsk utbildning motsvarande grundskolan ingår i den fria kvoten. För att antas till utbildningen måste de också vara behöriga till utbildningen, det vill säga ha godkända betyg i vissa ämnen alternativt ha skaffat likvärdiga kunskaper i ämnena och på det sättet anses ha godkända betyg.

Källa: 7 kapitlet 3 § gymnasieförordningen. Observera att svaret inte ger uttömmande information om behörighetskraven för elever med utländsk grundskoleutbildning.

Går det att vid antagning till ett nationellt program göra undantag på kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan?

Det går att få dispens från kravet på godkänt i engelska om man på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, till exempel utländsk utbildning. Man ska också ha förutsättningar att klara studierna på programmet man sökt.

För att få en gymnasieexamen krävs godkänt betyg i vissa kurser i engelska, i form av Engelska 5 på yrkesprogrammen och Engelska 5 och 6 på de högskoleförberedande programmen. En elev som antas med dispens för engelska ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå i gymnasieskolan för att kunna delta i gymnasiekurserna i engelska. Detta gäller även om gymnasieskolan inte har introduktionsprogram.

Källor: 16 kapitlet 32 § skollagen och 4 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Rätt att fullfölja utbildningen

Vilken rätt har man att gå klart sin gymnasieutbildning?

En elev som börjat på en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning har rätt att fullfölja den. Det gäller även om förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas inom lärlingsutbildning ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet, eller om det inte är möjligt, på ett annat yrkesprogram.

Om huvudmannen erbjudit en elev att senare antas till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning har eleven som påbörjat ett program rätt att fullfölja den utbildningen.

En elev som har börjat på ett nationellt program eller en nationell inriktning och som sedan flyttar från kommunen, har rätt att fullfölja utbildningen på programmet eller inriktningen om den nya hemkommunen erbjuder utbildningen.

Om den nya hemkommunen inte erbjuder utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun som anordnar utbildningen.

Källor: 16 kapitlet 37-39 §§ skollagen och 16 kapitlet 49 § i skollagen.

Kan man ta studieuppehåll i gymnasieskolan?

Om en elev har ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands så har den rätt att fullfölja sin utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning, en särskild variant eller på en gymnasial lärlingsutbildning. Skolan kan ta bort elevens rätt till ett års studier utomlands om utbildningen har en specifik inriktning, en variant eller lärlingsutbildning inom programmet. Det under förutsättning att skolan informerar eleven innan hon eller han antas till utbildningen.

Källor: 16 kapitlet 12 och 40 §§ skollagen.

Kan en elev anses ha avslutat utbildningen innan eleven fullföljt sin individuella studieplan?

Ja, en elev anses ha avslutat sin utbildning om:

  1. eleven inte kommer till den utbildning som eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat, eller
  2. eleven anmäler till rektorn att han eller hon vill avsluta utbildningen utan att slutföra den. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid, eller
  3. eleven har varit frånvarande från utbildningen under mer än en månad i följd. Detta gäller om frånvaron har skett utan anmälan och utan att den har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får dock besluta om att eleven ska få gå kvar om det finns synnerliga skäl.

Källa: 12 kapitlet 3-4 a §§ i gymnasieförordningen.

Kan man hindra en elev från att fortsätta andra eller tredje året i gymnasieskolan för att den har för många underkända betyg eller för många streck?

Nej, det finns inga bestämmelser som säger att en elev måste gå om ett läsår när det rör sig om gymnasieskolan.

En elev har rätt att fullfölja sin utbildning. Det finns därmed inget formellt hinder för att en elev går igenom gymnasieskolan med betyget F på en eller flera av kurserna.

Däremot om en elev skulle bli underkänd (F) på en kurs så har hon eller han rätt att läsa om kursen eller göra en prövning i kursen. En prövning i en kurs för att få ett betyg måste genomföras mot hela kursen, alltså mot samtliga kunskapskrav.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

Källor: Om rätten att fullfölja sin utbildning och rätten att gå om en kurs: 16 kapitlet 37 § skollagen och 9 kapitlet 1 -3 §§ gymnasieförordningen.

Andra frågor om utbildningen

Kan man antas till gymnasieskolan vid ett senare tillfälle än när utbildningen börjar?

I gymnasieskolan får man anta en elev även efter att utbildningen börjat. Det krävs dock att det finns plats på studievägen och att eleven är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.

Det innebär bland annat att eleven måste uppfylla ålderkravet för att bli antagen.

I samband med antagningen får man besluta att eleven ska göra ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Källa: 7 kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Kan man byta program eller inriktning?

Ja, man får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Källa: 7 kapitlet 9 § gymnasieförordningen.

Kan man gå längre tid än tre år i gymnasieskolan?

Ja, den som ansvarar för utbildningen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Källa: 9 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Vad gäller för en elev som har omfattande frånvaro? När skrivs den ut från utbildningen?

En elev anses ha avslutat sin utbildning om eleven har varit frånvarande från utbildningen under mer än en månad i följd. Det gäller om frånvaron har skett utan anmälan och utan att den har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får dock besluta om att eleven får gå kvar om det finns synnerliga skäl.

Om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning ska den som ansvarar för utbildningen snarast meddela detta till hemkommunen. Denna skyldighet påverkar inte ansvaret för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. När en elev slutar vid en gymnasieskola med en annan ansvarig huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

Källor: 12 kapitlet 4 a § gymnasieförordningen och 15 kapitlet 15 § skollagen.

Vad gäller för en elev som inte kommer de första dagarna på utbildningen den första terminen?

En elev anses ha avslutat sin utbildning om eleven inte kommer till den utbildning som eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat.

När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan ansvarig huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

Källor: 12 kapitlet 3 § gymnasieförordninge och 15 kapitlet 15 § skollagen.

Vad gäller om en elev vill hoppa av sin utbildning?

En elev som vill avsluta sin utbildning anmäler till rektorn att han eller hon vill avsluta utbildningen utan att slutföra den. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid.

När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan ansvarig huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

Källor: 12 kapitlet 4 § gymnasieförordninge och 15 kapitlet 15 § skollagen.