Frånvaro i skolan

Rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro, såväl giltig som ogiltig. Här kan du läsa om vad som gäller kring frånvaro i skolan.

Information till vårdnadshavare

Vilken information ska vårdnadshavaren få om en elevs frånvaro?

Om en omyndig elev inte kommer till skolan och inte har något giltigt skäl för det ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare får information om det samma dag. Men om det finns särskilda skäl behöver det inte ske samma dag. Ett sådant skäl kan vara att frånvaron gäller elevens sista lektion före skoldagens slut.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 339-340 och 413, samt Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan.

Kan man ge information om frånvaro till en vårdnadshavare via sms eller andra digitala tjänster?

Vårdnadshavaren kan få information om en elevs frånvaro på olika sätt. Det viktiga är att man från skolans sida försäkrar sig om att vårdnadshavaren får meddelandet och förstår informationen. I de flesta fall kan det vara tillräckligt att skolan meddelar vårdnadshavaren via telefon, sms eller e-post. I mer komplexa situationer kan det krävas att hemmet och skolan avsätter tid för ett möte.

Källa: Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan sidan 20. 

Upprepad och lång frånvaro

Vilket ansvar har skolan att utreda frånvaro?

Rektorn har en skyldighet att utreda upprepad och längre frånvaro, såväl giltig som ogiltig. Omfattande frånvaro är en varningssignal om att en elev riskerar att inte klara av sin utbildning. Det är viktigt att utreda orsaker till frånvaro så att eleven kan få det stöd som behövs för att uppnå målen med utbildningen. Utredningens omfattning och form bör avgöras i det enskilda fallet men det är viktigt med dokumentation och uppföljning. Om det finns behov av att göra fler utredningar är det bra om dessa samordnas i en utredning. Det kan till exempel handla om behov av särskilt stöd eller om kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar för att skolenheten och rektorn får förutsättningar att uppmärksamma och utreda elevers frånvaro. En utredning behövs bara om den bedöms som nödvändig.

Källa: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kap. 16 § skollagen.

Efter hur lång sammanhängande frånvaro anses en elev ha avslutat sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan?

Om en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan frånvarar från utbildningen under mer än en månad i följd utan att det beror på sjukdom eller beviljad ledighet ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Om det finns synnerliga skäl får rektorn besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen.

Källa: 12 kapitlet 4 a § gymnasieförordningen.

Ansvar för att hantera elevers frånvaro

Hur ska skolan hantera elever som har frånvaro?

Elever ska delta i den verksamhet som skolan anordnar för att ge den utbildning de ska få. För att de ska slippa delta krävs ett giltigt skäl. Det gäller oavsett om en elev har skolplikt eller inte och i dessa skolformer:

  • förskoleklassen
  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan.

Ett exempel på ett giltigt skäl är om skolan beviljat att eleven ska få ledigt. Om en elev inte kommer till skolan och inte har något giltigt skäl ska vårdnadshavarna normalt få information om det samma dag. Om en elev är borta från skolan ofta eller länge måste rektorn utreda orsaken till frånvaron. Det gäller även om eleven inte har skolplikt, till exempel en elev som är asylsökande eller papperslös.

Ledighet i skolan

Källor: 7 kapitlet 17–18 och 19 a §§ skollagen.

Frånvaro för att delta i kulturskolan

Får elever delta i kulturskolans undervisning under skoltid?

Elever får ta del av kulturskolans individuella undervisning under skoldagen om den ges i direkt anslutning till deras skoldag, alltså före eller efter att skoldagen börjar och slutar. Kulturskolans undervisning får också ske på håltimmar och längre raster.

Den obligatoriska verksamheten i förskoleklass och årskurs 1–2 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får omfatta högst sex timmar per dag. Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst åtta timmar per dag i årskurs 3–9 i grundskolan och årskurs 3–10 i specialskolan.

Det är huvudmannen för skolan som ansvarar för att alla elever fullgör sin skolgång och deltar i den verksamhet som skolan anordnar. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola eller skolans styrelse om det är en fristående skola. Skolan och kulturskolan behöver samarbeta om schemaläggningen för att kunna anpassa verksamheten så att enskilda elever ska kunna få ta del av kulturskolans aktiviteter på håltimmar eller i anknytning till skoldagens början och slut. Det finns även möjligheter att genomföra kulturskoleaktiviteter under elevernas fria tid under skoldagen.

Elever har skolplikt och en lagstadgad rätt till undervisning. Barn som går i grundskolan måste delta i den verksamhet som anordnas där. För att inte behöva gå till skolan ska de ha ett giltigt skäl, till exempel sjukdom eller ledighet som skolan beviljat. Bestämmelserna gäller även för elever som lämnar den ordinarie undervisningen för att delta i den kommunala kulturskolans verksamhet. De behöver alltså ta ledigt för att delta där.

Det är inte förenligt med bestämmelserna i skollagen att en elev generellt och regelbundet tillåts gå ifrån ordinarie undervisning för att delta i en fritidsaktivitet, till exempel individuell undervisning. Elever ska delta i verksamheten om de inte har något giltigt skäl att utebli. Skolan får bevilja ledighet för enskilda angelägenheter, men regelbunden ledighet för fritidsaktiviteter räknas inte som sådana enskilda angelägenheter som nämns i förarbetena till bestämmelsen om ledighet i skollagen.

Källor: 7 kapitlet 17–18 §§ skollagen, Skolinspektionens beslut, 2019-06-17 diarienummer 43-2018:7002.

Kan skolan ta hjälp av kulturskolan i undervisningen?

Kulturskolans undervisning kan genomföras i helklass eller årskullsvis och vara en del av skolans undervisning beroende på hur verksamheten utformas. Om den är del av skolans undervisning ska den följa skolans styrdokument. Kulturskolan kan också ha aktivitet under skoldagen, till exempel under fritidshemmets verksamhet, men då ska det vara frivilligt för eleverna att delta. Tänk på att verksamheten inte får vara betygsgrundande. Det är viktigt att skilja på verksamheterna.

Det finns inga styrdokument som reglerar närvaro inom kulturskoleverksamhet och verksamheten sker helt på frivillig grund. Så snart en verksamhet under skoldagen blir obligatorisk faller den inom ramen för skolans uppdrag. Då gäller även skolans ansvar och reglering.

Vem ansvarar för tillsynen av en elev som deltar i kulturskolans verksamhet?

Se svaret under Tillsynsansvaret

Källor: 6 kapitlet 2 § föräldrabalken, Skolverkets tillsynsbeslut (2003:593) dnr 51-2003:593, 51:2003:1352 och 51-2003:1394, Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 20 december 2019