Frånvaro i skolan

Frånvaro kan både ha giltiga orsaker och vara ogiltig. Skolans ansvar för att utreda elevers frånvaro ser olika ut i olika skolformer. Här reder vi ut vad som gäller kring frånvaro i skolan.

Begreppen frånvaro och ogiltig frånvaro

Vad menas med frånvaro?

Enligt skollagen ska elever närvara i skolan och delta i den verksamhet som skolan anordnar för att eleverna ska få den avsedda utbildningen. Men begreppet frånvaro är inte specifikt reglerat. Lagen säger alltså inte tydligt vad det betyder. Det innebär att det är upp till skolan och den lärare som undervisar en elev att avgöra om hen ska anses ha varit närvarande eller frånvarande.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Vad är giltig och ogiltig frånvaro?

Det finns inga definitioner i skollagen av giltig eller ogiltig frånvaro. Skolan bedömer om en elevs frånvaro är giltig eller inte. Exempel på giltiga skäl för frånvaro är sjukdom eller beviljad ledighet. Ett annat giltigt skäl är om rektorn har beslutat att en elev i förskoleklassen, grundskolan eller övriga obligatoriska skolformer ska bli befriad från skyldigheten att delta i en viss del av undervisningen. Även elever i gymnasieskolan kan i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete.

Om en elev är sjuk eller på grund av någon annan orsak inte kan delta i verksamheten ska det snabbt meddelas till skolan.

En elev som har varit frånvarande och som uppfyller villkoren för extra anpassningar eller särskilt stöd har rätt till det, oavsett om den tidigare frånvaron var giltig eller ogiltig.

Källor: 3 kapitlet 5-12 §§ och 7 kapitlet 17–19 §§ skollagen, 4 kapitlet 8 § skolförordningen, 12 kapitlet 1–2 §§ gymnasieförordningen samt 7 kapitlet 2–3 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Ledighet i skolan

Befrielse från obligatoriska inslag i grundskolan och motsvarande skolformer

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Ansvar för att utreda elevers frånvaro

Varför behöver skolan utreda en elevs frånvaro?

Om en elev är borta från skolan ofta eller länge måste rektorn snabbt utreda orsaken till frånvaron, oavsett om den är giltig eller ogiltig. Det gäller både i de obligatoriska skolformerna och i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Att en elev är borta mycket från skolan är en varningssignal om att hen riskerar att inte klara av sin utbildning. Det är viktigt att utreda varför eleven är frånvarande så att hen kan få det stöd som behövs för att uppnå målen med utbildningen. Skolan bör avgöra vilken omfattning utredningen ska ha och hur den ska genomföras utifrån det enskilda fallet, men det är viktigt med dokumentation och uppföljning. Om det behövs fler utredningar kring eleven är det bra om dessa samordnas i en samlad utredning. Det kan till exempel handla om elevens behov av särskilt stöd eller om kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar för att skolenheten och rektorn får förutsättningar att uppmärksamma och utreda elevers frånvaro.

Det är rektorn som bestämmer om det behövs en utredning. Om hen bedömer att det inte behövs så måste skolan inte göra en utredning. Det kan till exempel bero på att rektorn redan känner till orsaken till elevens frånvaro.

Källor: 2 kapitlet 8 §, 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen samt proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 58, 62–63 och 91.

Förebygga, utreda och åtgärda frånvaro

Vad innebär upprepad eller längre frånvaro?

Exakt hur många tillfällen eller hur länge en elev kan vara frånvarande innan rektorn är skyldig att påbörja en utredning är något som får avgöras i varje enskilt fall. En utredning behöver inte göras om rektorn bedömer att det inte behövs, till exempel för att rektorn redan känner till orsaken till elevens frånvaro.

Källor: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen samt proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 57.

Frånvaro i olika skolformer

Vad gäller kring frånvaro i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Elever i de obligatoriska skolformerna ska delta i den verksamhet som skolan anordnar. För att de ska slippa delta krävs ett giltigt skäl. Det gäller oavsett om en elev har skolplikt eller inte. Exempel på giltiga skäl är sjukdom eller ledighet som skolan har beviljat.

Om en elev inte kommer till skolan och inte har något giltigt skäl ska vårdnadshavarna få information om det samma dag. Skolan behöver inte meddela vårdnadshavarna samma dag om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara till exempel att frånvaron gäller elevens sista lektion för dagen.

Om en elev är borta från skolan ofta eller länge måste rektorn utreda orsaken till frånvaron. Det gäller oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro och även om det gäller en elev som inte har skolplikt, till exempel en elev som är asylsökande eller papperslös. Exakt hur många tillfällen eller hur länge en elev kan vara frånvarande innan rektorn är skyldig att påbörja en utredning är något som får avgöras i varje enskilt fall. En utredning behöver inte göras om rektorn bedömer att det inte behövs, till exempel för att rektorn redan känner till orsaken till elevens frånvaro.

Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.

När skolan har påbörjat en utredning om en elevs frånvaro ska rektorn se till att huvudmannen får information om frånvaron så snart som möjligt. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola eller skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan.

Källor: 7 kapitlet 17–18 och 19 a §§ skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 706.

Ledighet i skolan

Vad gäller kring frånvaro i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Utbildningen i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är frivillig, men de elever som väljer att gå där har närvaroplikt och är skyldiga att delta i den verksamhet som skolan anordnar för att ge utbildningen. För att en elev ska slippa delta krävs ett giltigt skäl. Exempel på giltiga skäl är sjukdom eller ledighet som skolan har beviljat.

Om en minderårig elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan inte kommer till skolan ska elevens vårdnadshavare få information om det samma dag. Skolan behöver inte meddela vårdnadshavarna samma dag om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara till exempel att frånvaron gäller elevens sista lektion för dagen.

Om en elev är borta från skolan ofta eller länge måste rektorn utreda orsaken till frånvaron. Det gäller oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro. Exakt hur många tillfällen eller hur länge en elev kan vara frånvarande innan rektorn är skyldig att påbörja en utredning är något som får avgöras i varje enskilt fall. En utredning behöver inte göras om rektorn bedömer att det inte behövs, till exempel för att rektorn redan känner till orsaken till elevens frånvaro.

När det gäller elever i gymnasieskolan och vissa elever i gymnasiesärskolan ska skolan rapportera ogiltig frånvaro till Centrala studiestödsnämnden, CSN. CSN har information om hur och när rapporteringen ska ske.

Rapportera uppgifter till CSN – gymnasieskola, på CSN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Ledighet i skolan

Källor: 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen samt 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.

Vad gäller kring frånvaro i kommunal vuxenutbildning?

Inom vuxenutbildningen har skolan inte någon skyldighet att utreda orsakerna till en elevs frånvaro. Men om en elev är sjuk eller inte kan delta i utbildningen av någon annan orsak ska hen anmäla det till rektorn så snart som möjligt.

Frånvaro från vuxenutbildningen kan leda till att en elev anses ha avbrutit en kurs eller delkurs. Det gäller om båda dessa kriterier är uppfyllda:

  • Eleven har börjat på en kurs eller en delkurs och sedan uteblivit från den under mer än tre veckor i rad.
  • Frånvaron beror inte på sjukdom eller att skolan beviljat eleven ledighet.

Rektorn får besluta att eleven inte ska anses ha avbrutit kursen eller delkursen om det finns synnerliga skäl, alltså mycket starka skäl.

Källa: 7 kapitlet 1–2 §§ förordningen om vuxenutbildning.

Vem ansvarar för vad när det gäller frånvaro?

Vilket ansvar har hemkommunen vid frånvaro?

Hemkommunen ska se till att alla barn som har skolplikt får den utbildning de har rätt till, även barn som inte går i kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Om en elev som har skolplikt är borta från skolan ofta eller länge kan elevens hemkommun behöva samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. Vilken typ av samverkan som behövs måste avgöras i varje enskilt fall beroende på hur de individuella behoven och situationen i övrigt ser ut.

Källor: 7 kapitlet 21 § skollagen och proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 71–72.

Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

Att styra och leda arbetet med kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

Vilket ansvar har huvudmannen vid frånvaro?

Huvudmannen ska se till att en elev i förskoleklassen, grundskolan eller någon annan av de obligatoriska skolformerna fullgör sin skolgång.

I såväl de obligatoriska skolformerna som i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ansvarar huvudmannen också för att skolan och rektorn får förutsättningar att uppmärksamma och utreda elevers frånvaro. Det är viktigt att huvudmannen stöttar rektorn i arbetet med att skapa rutiner för att främja närvaron och motverka frånvaro i skolan. Till exempel kan huvudmannen samarbeta med rektorerna om att ta fram gemensamma rutiner för de skolenheter som huvudmannen ansvarar för.

När skolan har inlett en utredning om frånvaro för en elev som har skolplikt ansvarar huvudmannen för att informera elevens hemkommun om det så snart som möjligt. Samma sak gäller när en elev som har skolplikt börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen.

Det kan finnas många olika skäl till en elevs frånvaro. Det kan exempelvis bero på att eleven har svårigheter i skolsituationen eller att eleven upplever att hen utsätts för kränkande behandling i skolan. När en elev inte kommer till skolan kan det också bero på att skolans arbete med trygghet och studiero brister. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utreda och åtgärda kränkande behandling. Huvudmannen ska även kontinuerligt och systematiskt planera, följa upp och utveckla utbildningen, som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Om det kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att de åtgärdas. Brister kan till exempel visa sig vid en uppföljning eller genom att verksamheten får klagomål. När det gäller frånvaro kan det exempelvis handla om att skapa en mer tillgänglig eller på andra sätt god studiemiljö för alla elever.

Källor: 2 kapitlet 8 §, 4 kapitlet 3 och 7 §§, 6 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 22 § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 52–53 och 61 och 63 samt SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera sidan 192.

Vilket ansvar har rektorn vid frånvaro?

Det viktigt att skolan uppmärksammar all frånvaro. En förutsättning för detta är att det finns fungerande rutiner för frånvarorapporteringen. Rektorn ansvarar för dessa rutiner.

Det är rektorn som beslutar hur elever och vårdnadshavare ska meddela frånvaro från skolan, till exempel om en elev är sjuk. Det behöver vara tydligt för vårdnadshavarna hur de ska göra.

Rektorn ansvarar också för att vårdnadshavaren får information om eleven varit frånvarande utan att ha ett giltigt skäl.

Om en elev är borta från skolan ofta eller länge ska rektorn snabbt se till att frånvaron utreds. En utredning behöver inte göras om rektorn bedömer att det inte behövs, till exempel för att rektorn redan känner till orsaken till elevens frånvaro.

Så snart som möjligt efter att rektorn tagit initiativ till en utredning ska hen också se till att frånvaron anmäls till huvudmannen.

Det är viktigt att rektorn har en samlad bild av frånvaron på skolan för att kunna analysera om det finns problem som behöver åtgärdas. Den samlade bilden och skolans analys kan också kopplas till och utgöra underlag för rektorns och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Källor: 4 kapitlet 3–4 §§ skollagen, 7 kapitlet 17 och 19 a §§ skollagen, 4 kapitlet 8 § skolförordningen, 12 kapitlet 1 § gymnasieförordningen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 56–57 samt SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera sidan 85.

Vilket ansvar har lärare och annan personal på skolan vid frånvaro?

Det är viktigt att lärare eller annan personal på skolan tidigt signalerar och informerar rektorn om en elev är borta från skolan ofta eller länge så att en utredning snabbt kan komma igång.

Källor: Proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 56–58 och SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma frånvaro och agera sidan 139–141.

Vilket ansvar har elevhälsan vid frånvaro?

Om skolan gör en en utredning om en elevs frånvaro ska den genomföras i samråd med elevhälsan. För att elevhälsan ska kunna stötta skolans personal i sitt arbete med elevers frånvaro behöver elevhälsan ha en tydlig och utvecklad roll i detta arbete.

Källa: 7 kapitlet 19 a § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 58–59 samt SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma frånvaro och agera sidan 255–282.

Rätten till elevhälsa

Förebygga, utreda och åtgärda frånvaro

Vilket ansvar har eleven och vårdnadshavaren vid frånvaro?

Vårdnadshavare ska se till att deras barn kommer till skolan och deltar i utbildningen, alltså att barnet fullgör sin skolplikt. Om en elev inte kan komma till skolan på grund av att hen är sjuk eller av någon annan orsak ska vårdnadshavaren anmäla detta till skolan så snart som möjligt. Det gäller även elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. En elev som har fyllt 18 år kan göra frånvaroanmälan till skolan själv. Elever inom vuxenutbildningen som inte kan delta i utbildningen på grund av sjukdom eller annan orsak ska anmäla detta till rektorn så snart som möjligt.

Skolan ska genomföra utredningar om elevers frånvaro i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Om eleven är minderårig är det viktigt att både eleven och elevens vårdnadshavare medverkar i utredningen för att skolan ska få en bild av elevens hela situation och för att kunna sätta in lämpliga åtgärder. På vilket sätt samrådet ska genomföras beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet. I många fall kan det innebära ett nära samarbete. I andra fall kan det mer vara fråga om att eleven och vårdnadshavaren informeras om olika steg i processen och ges möjlighet att komma med synpunkter.

Källor: 7 kapitlet 19 a - 20 § skollagen, 4 kapitlet 8 § skolförordningen,12 kapitlet 1 § gymnasieförordningen och 7 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 58.

Ansvar för skolplikten

Information till vårdnadshavare

Vilken information ska vårdnadshavaren få om en elevs frånvaro?

Om en minderårig elev inte kommer till skolan och inte har något giltigt skäl för det ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare får information om det samma dag. Skolan behöver inte meddela vårdnadshavarna samma dag om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan till exempel vara att frånvaron gäller elevens sista lektion för dagen.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidan 706.

Kan skolan informera en vårdnadshavare om frånvaro via sms eller andra digitala tjänster?

Vårdnadshavaren kan få information om en elevs frånvaro på olika sätt. Det viktiga är att man från skolans sida försäkrar sig om att vårdnadshavaren får meddelandet och förstår informationen. I de flesta fall kan det vara tillräckligt att skolan meddelar vårdnadshavaren via telefon, sms eller mejl. I mer komplexa situationer kan det krävas att hemmet och skolan avsätter tid för ett möte.

Källa: SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma frånvaro och agera sidan 121.

Inaktiv frånvaro och konsekvenser av hög frånvaro

Kan det räknas som frånvaro om en elev är på plats i klassrummet men inte är aktiv under lektionen?

Det finns ingen definition av begreppet ”frånvaro” i skollagen. Enligt Skolverkets bedömning är det läraren som i den enskilda situationen får avgöra om en elev har varit närvarande och deltagit i undervisningen eller inte. Men en elev som fysiskt är på plats i klassrummet borde rimligen inte kunna bedömas som annat än närvarande. Om en elev inte är aktiv under lektionstid kan läraren behöva arbeta med olika åtgärder för att komma till rätta med det.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Kan en elev som glömt ombyteskläder till en idrottslektion få frånvaro?

Det finns ingen definition av begreppet ”frånvaro” i skollagen. Enligt Skolverkets bedömning är det läraren som i den enskilda situationen får avgöra om en elev har varit närvarande och deltagit i undervisningen eller inte. Om en elev saknar de kläder eller annat material som krävs för att kunna delta i undervisningen, eller om eleven inte kan delta på grund av exempelvis en skada, kan detta eventuellt innebära att läraren inte får betygsunderlag för vad eleven kan i relation till målen och betygskriterierna i kurs- eller ämnesplanen.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen.

Kan hög frånvaro ligga till grund för en utredning om en elevs behov av särskilt stöd?

Om en elev är borta från skolan ofta eller länge ska skolan utreda orsakerna till frånvaron. Hög frånvaro kan vara en signal om att skolan kan behöva utreda elevens behov av särskilt stöd. Om förutsättningarna för en sådan utredning är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. I så fall kan det vara bra att slå ihop utredningarna om frånvaro och särskilt stöd till en utredning.

Källor: 3 kapitlet 7 § och 7 kapitlet 19 a § skollagen samt proposition 2017/18:182 Samling för skolan sidan 58.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Efter hur lång sammanhängande frånvaro anses en elev ha avslutat sin utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan?

Om en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan är borta från utbildningen under mer än en månad i följd utan att det beror på sjukdom eller ledighet som skolan beviljat, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Om det finns synnerliga skäl, alltså mycket starka skäl, får rektorn besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen.

Källa: 12 kapitlet 4 a § gymnasieförordningen.

Efter hur lång sammanhängande frånvaro anses en elev ha avbrutit en kurs eller delkurs inom kommunal vuxenutbildning?

Om en elev inom vuxenutbildningen har påbörjat en kurs eller en delkurs men sedan är borta från den under mer än tre veckor i följd utan att det beror på sjukdom eller ledighet som skolan beviljat, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Om det finns synnerliga skäl, alltså mycket starka skäl, får rektorn besluta att eleven inte ska anses ha avslutat kursen eller delkursen.

Källa: 7 kapitlet 1 § förordning om vuxenutbildning.

Kan hög frånvaro påverka en elevs möjlighet att få ledigt?

Ett beslut om ledighet ska prövas i varje enskilt fall och grundas på en samlad bedömning av elevens situation.

Ledighet i skolan

Ledighet för att delta i kulturskolan

Får elever delta i kulturskolans undervisning under skoldagen?

Se svaret under Ledighet i skolan

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 19 januari 2023