Frånvaro i skolan

Skolor måste arbeta aktivt med att främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro. Här hittar du information om skolors skyldighet att utreda upprepad eller längre frånvaro. Det finns också information om hemkommunens ansvar när elever är frånvarande.

Begreppet frånvaro

Vad räknas som frånvaro?

Det finns ingen definition av begreppet frånvaro i skolans författningar. Ytterst är det upp till skolan att avgöra om en elev har varit närvarande eller frånvarande.

Elever som har skolplikt eller närvaroplikt ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har giltigt skäl att vara frånvarande.

Källor: 7 kapitlet 2-3 och 17 §§, 15 kapitlet 16 § samt 18 kapitlet 16 § skollagen.

Skolplikt och närvaroplikt

Vad gäller kring frånvaro inom komvux?

Vad räknas som giltig och ogiltig frånvaro?

Eftersom det inte finns någon definition av begreppet frånvaro i skolans författningar finns det inte heller några definitioner av begreppen giltig respektive ogiltig frånvaro. Ytterst är det upp till skolan att avgöra om en elevs frånvaro är giltig eller ogiltig. Två exempel på giltiga skäl för frånvaro är sjukdom och beviljad ledighet.

Källor: 7 kapitlet 17 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 706 och 783.

Ledighet i skolan

Kan det räknas som frånvaro om en elev är på plats i undervisningslokalen men inte är aktiv under lektionen?

Det är skolans personal som i det enskilda fallet avgör om en elev har varit närvarande och deltagit i undervisningen eller inte. Men enligt Skolverkets bedömning borde en elev som fysiskt är på plats i undervisningslokalen rimligen inte kunna bedömas som annat än närvarande.

Om en elev inte deltar aktivt i undervisningen kan skolan behöva vidta åtgärder. Det skulle exempelvis kunna handla om att en elev behöver extra anpassningar eller särskilt stöd.

Källor: 1 kapitlet 4 § samt 3 kapitlet 2 och 5-12 §§ skollagen.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Kan det räknas som frånvaro om en elev inte har med sig visst material till skolan, exempelvis ombyteskläder till en idrottslektion?

Enligt Skolverkets bedömning borde en elev som fysiskt är på plats i undervisningslokalen rimligen inte kunna bedömas som annat än närvarande. Någon annan bedömning har inte gjorts för situationer där elever låtit bli eller glömt att ta med sig visst material eller utrustning till skolan.

Om en elev inte har med sig visst material som krävs för att kunna delta fullt ut i undervisningen skulle det däremot kunna innebära att läraren får ett mindre betygsunderlag än vad hen annars skulle ha haft.

Frånvaroanmälan och information till vårdnadshavare

Vad gäller kring frånvaroanmälan?

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan eller motsvarande skolformer är sjuk eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen ska det snarast anmälas till skolan. Rektorn får besluta hur frånvaroanmälan ska göras. Även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska frånvaro från skolarbetet på grund av sjukdom eller annan orsak snarast anmälas.

Källor: 4 kapitlet 8 § skolförordningen och 12 kapitlet 1–2 §§ gymnasieförordningen.

Vad gäller kring frånvaroanmälan inom komvux?

Vilken skyldighet har skolan att informera en elevs vårdnadshavare om eleven är frånvarande?

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan eller motsvarande skolformer utan giltigt skäl är frånvarande från den obligatoriska verksamheten ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Enligt förarbetena gäller informationsskyldigheten inte bara när eleven uteblir från obligatoriska inslag utan även vid frånvaro från annan verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. Samma informationsskyldighet gäller också om en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen.

Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ett exempel på särskilda skäl kan enligt förarbetena vara att frånvaron avser elevens sista lektion före skoldagens slut.

Skolor har tillsynsansvar för barn som befinner sig i skolan. När ett barn är i skolan övergår vårdnadshavarnas tillsynsansvar till skolhuvudmannen. Kravet på tillsyn varierar beroende på barnets ålder, mognad och övriga omständigheter.

Källor: 7 kapitlet 17 §, 15 kapitlet 16 §, 18 kapitlet 16 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 413-414, 706 och 823.

Tillsynsansvaret

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Utredning av frånvaro

Vilken skyldighet har skolan att utreda en elevs frånvaro?

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan har upprepad eller längre frånvaro ska rektorn se till att frånvaron skyndsamt utreds, om det inte är obehövligt. Utredningsskyldigheten gäller även avseende elever som inte omfattas av skolplikt, exempelvis elever som är asylsökande eller papperslösa.

Rektorns skyldighet att se till att upprepad eller längre frånvaro utreds gäller oavsett om frånvaron är giltig eller inte. Det är inte säkert att exempelvis upprepade sjukanmälningar från en vårdnadshavare alltid innebär att en elevs frånvaro är oproblematisk.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

I förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen när en utredning om en elevs frånvaro har inletts.

Källor: 7 kapitlet 2 och 19 a §§, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 91 samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 138-139 och 154.

Kan en frånvaroutredning samordnas med andra utredningar?

Huvudmannens skyldighet att informera hemkommunen

Utredning om särskilt stöd

Stöd i arbetet

Starta och arbeta med skolsociala team

Vad innebär upprepad eller längre frånvaro?

Det är inte reglerat exakt hur många tillfällen som en elev kan vara frånvarande under en viss tidsperiod eller hur många dagar eleven kan vara frånvarande i sträck innan utredningsskyldigheten inträder. Det måste avgöras dels utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, dels utifrån det övergripande syftet med bestämmelserna om utredning av elevers frånvaro, det vill säga att elever inte ska hamna i ett negativt frånvaromönster.

Källor: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 56-58 och 91 samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 75-76.

I vilka situationer behöver upprepad eller längre frånvaro inte utredas?

Det är inte reglerat i vilka specifika situationer en frånvaroutredning är obehövlig. Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Ett exempel på en situation då en elevs frånvaro inte behöver utredas kan enligt förarbetena vara att rektorn redan har kännedom om återkommande behov av vårdbesök.

Källor: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 91 samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 138-139.

Hur ska en frånvaroutredning vara utformad?

För grundskolan och övriga obligatoriska skolformer regleras att utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan finns inte några reglerade formkrav på utredningen. Men i förarbetena betonas vikten av att samråd sker med elevhälsan även i de skolformerna. Vikten av att samråd sker med elevens vårdnadshavare i de fall eleven är under 18 år betonas också.

Utredningens fokus bör vara att kartlägga orsakerna till frånvaron, och att kartläggningen ska utgöra ett underlag för sätta in åtgärder som gör att eleven kan bryta ett negativt frånvaromönster. Hur omfattande utredningen måste vara beror på omständigheterna i det enskilda fallet. I förarbetena nämns som exempel på en enklare utredning att skolan vid en längre anmäld sjukfrånvaro begär in sjukintyg från eleven eller elevens vårdnadshavare. Som exempel på en mer omfattande utredning nämns att det kan behöva utredas om lärandemiljön i skolan är otillfredsställande för eleven, vilket i förlängningen även kan leda till en utredning om särskilt stöd.

Skolverkets rekommendationer för arbetet med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro ger stöd till huvudmän och skolor när det gäller rutiner för frånvaroutredningar.

Källor: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 59-60, proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 75-76.

Stöd i arbetet

Rekommendationer för arbetet med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro

Kan en frånvaroutredning samordnas med andra utredningar?

En utredning om frånvaro kan ha nära samband med andra utredningar enligt skollagen, till exempel utredningar om särskilt stöd eller kränkande behandling. Rektorn ansvarar för utredningar om särskilt stöd och huvudmannen ansvarar för utredningar om kränkande behandling.

Om förutsättningarna är uppfyllda för både en frånvaroutredning och en utredning om särskilt stöd bör utredningsarbetet samordnas i den utsträckning det är möjligt och lämpligt i det enskilda fallet, för att undvika dubbelarbete. Det finns inte heller något hinder mot att en frånvaroutredning och exempelvis en utredning om kränkande behandling samordnas om och i den mån det bedöms lämpligt.

Källor: 7 kapitlet 19 a §, 15 kapitlet 16 § och 18 kapitlet 16 § skollagen, proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 58 och 91 samt proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla, sidan 76 och 139.

Utredning om särskilt stöd

Utredning om kränkande behandling

Vilka åtgärder behöver skolan vidta efter en frånvaroutredning?

För att hantera frånvaro framgångsrikt krävs tidiga insatser. Tidiga åtgärder kan vara avgörande för att eleven ska återgå till skolan och fullgöra sin utbildning.

Vilka åtgärder som ska vidtas efter en frånvaroutredning beror på vad utredningen visar och på omständigheterna i det enskilda fallet.

Det skulle till exempel kunna handla om åtgärder kopplade till skolans skyldighet att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Vidare kan upprepad eller längre frånvaro innebära att eleven behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. När en elev inte kommer till skolan kan det också bero på brister i arbetet med trygghet och studiero, och att åtgärder behöver vidtas kopplat till detta.

Om det framkommer att en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska detta anmälas och utredas och i förekommande fall åtgärdas.

Även inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet finns en skyldighet för huvudmannen att se till att nödvändiga åtgärder vidtas vid brister i verksamheten.

Källor: 3 kapitlet 2 och 5-12 §§, 5 kapitlet 1-24 §§, 6 kapitlet 1- 16 §§ samt proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 60-61.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete

Hemkommunens ansvar för att vid behov samordna insatser

Vad gäller om skolpersonal misstänker att ett barn far illa?

Ibland utgör skolfrånvaro en signal om att ett barn far illa. Alla som arbetar i skolor och andra verksamheter enligt skollagen är skyldiga att göra en orosanmälan till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för hur skolor och kommuner kan samverka med andra aktörer när barn befinner sig i utsatta situationer.

Källa: 29 kapitlet 13 § skollagen.

Stöd i arbetet

Skolans ansvar för barn som far illa

Vad gäller kring rapportering av ogiltig frånvaro till Centrala studiestödsnämnden (CSN)?

På CSN:s webbplats finns information om inrapportering av ogiltig frånvaro.

Information till den som rapporterar uppgifter till CSN, CSN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Huvudmannens skyldighet att informera hemkommunen

Vilken informationsskyldighet har huvudmannen i förhållande till hemkommunen vid frånvaroutredningar i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer?

Om skolan har en annan huvudman än hemkommunen, och eleven är skolpliktig, ska huvudmannen snarast informera hemkommunen när en utredning om en elevs frånvaro har inletts i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan.

Källor: 7 kapitlet 19 a § och 22 § skollagen.

Rektorns informationsskyldighet i förhållande till huvudmannen

Stöd i arbetet

Rekommendationer för arbetet med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro

Vad gäller kring huvudmannens informationsskyldighet i förhållande till hemkommunen när en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är frånvarande?

När det gäller gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är huvudmannens informationsskyldighet i förhållande till hemkommunen inte kopplad till frånvaroutredningen som sådan, utan till kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Om en elev under 20 år i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen, om skolan har en annan huvudman än hemkommunen.

Källor: 15 kapitlet 15 § och 18 kapitlet 15 § skollagen.

Vilka åtgärder behöver hemkommunen vidta när elever i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är frånvarande?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Hemkommunens ansvar vid frånvaroutredningar

Vilket samordningsansvar har hemkommunen vid frånvaroutredningar som rör skolpliktiga elever?

Hemkommunen ansvarar för att skolpliktiga barn får den utbildning de har rätt till. I det ansvaret ingår att i frågor som rör skolpliktiga elever som är föremål för frånvaroutredningar vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. Elevens individuella behov och situationen i övrigt avgör vilken samverkan som behövs i det enskilda fallet.

Om samordningen kräver att uppgifter om eleven delas med andra aktörer som deltar i utredningen förutsätter det att uppgifterna inte omfattas av skollagens bestämmelser om tystnadsplikt (fristående skolor) eller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (skolor med kommunal eller statlig huvudman). I annat fall kan det behövas samtycke från eleven och elevens vårdnadshavare, beroende på elevens ålder, för att uppgifterna ska kunna delas med de andra aktörerna.

Bestämmelser om samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa finns i skollagen och socialtjänstlagen.

Källor: Socialtjänstlagen (2001:453), 7 kapitlet 21 § och 29 kapitlet 13-14 §§ skollagen samt proposition 2017/18:182 Samling för skolan, sidan 71-72 och 92.

Skolplikt och rätt till utbildning

Stöd i arbetet

Skolans ansvar för barn som far illa

Om vårdnadshavare inte ser till att en skolpliktig elev kommer till skolan

Vad kan hemkommunen göra om en elevs vårdnadshavare inte ser till att eleven kommer till skolan?

Vilka åtgärder behöver hemkommunen vidta när elever i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är frånvarande?

Huvudmannens informationsskyldighet i förhållande till hemkommunen när elever under 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning är kopplad till kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Syftet med huvudmannens rapportering är att hemkommunen ska ha möjlighet att förbereda olika insatser inför eventuella studieavbrott som kan ske, och ett bättre underlag för arbetet inom ramen för aktivitetsansvaret så att de snabbt kan erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som avbryter utbildningen.

Källor: 15 kapitlet 15 § och18 kapitlet 15 § skollagen samt proposition 2013/14:191 Med fokus på unga –en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande, sidan 145-147.

Vad gäller kring huvudmannens informationsskyldighet i förhållande till hemkommunen när en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är frånvarande?

Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

Stöd i arbetet

Att styra och leda arbetet med kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

Förebygg avhopp från gymnasieskolan

Avslutande av utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Vad gäller om en elev vill avsluta sin utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan utan att slutföra den?

Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid.

Källa: 12 kapitlet 4 § gymnasieförordningen.

Stöd i arbetet

Förebygg avhopp från gymnasieskolan

Efter hur lång tids frånvaro ska en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan anses ha avslutat utbildningen?

En elev som har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd ska anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Vidare ska huvudmannen snarast meddela hemkommunen om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning.

Källor: 15 kapitlet 15-16 §§ och 18 kapitlet 15-16 §§ skollagen samt 12 kapitlet 4 a § gymnasieförordningen.

Utredning av frånvaro

Vad gäller kring huvudmannens informationsskyldighet i förhållande till hemkommunen när en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan är frånvarande?

Vad gäller om en elev inte kommer till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan när utbildningens första termin startar?

En elev anses ha avslutat utbildningen om hen inte kommer till den utbildning hen har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat.

Källa: 12 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Frånvaro inom komvux

Vad gäller kring frånvaroanmälan inom komvux?

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen ska det snarast anmälas till rektorn.

Källa: 7 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad gäller kring rapportering av ogiltig frånvaro till CSN?

På CSN:s webbplats finns information om inrapportering av ogiltig frånvaro.

Information till den som rapporterar uppgifter till CSN, CSN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Ledighet för att delta i kulturskolan

Får elever delta i kulturskolans eller den kommunala musikskolans undervisning under skoldagen?

Se svaret under Ledighet i skolan

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 08 februari 2024

Innehåll på denna sida

    • Rekommendationer

      Rekommendationer främja närvaro

      Ta del av ett praktiknära stöd för såväl huvudmän och rektorer som för lärare och andra som arbetar i skolan.

    • Stöd i arbetet

      Främja närvaro och förebygga frånvaro

      Skolan ska motverka omfattande frånvaro genom att systematiskt främja närvaro. Här finns stöd till skolor och huvudmän i det arbetet.

    • Regler och ansvar

      Skolplikt och rätt till utbildning

      Här svarar vi på de vanligaste frågorna vi får om reglerna kring skolplikt och rätt till utbildning.

    • Leda och organisera

      Starta och arbeta med skolsociala team

      Skolsociala team kan genom samverkan mellan skola och socialtjänst bidra till trygghet, ökad närvaro och att elever med en ogynnsam utveckling får stöd i ett tidigt skede.

    • Leda och organisera

      Förebygg avhopp från gymnasiet

      Ta del av framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

    • Stöd i arbetet

      Obruten skolgång för placerade barn

      Barn och unga i samhällsvård har rätt till samma skolgång som alla barn och unga. Använd SAMS eller SiSam som ger stöd för samverkan mellan skola och socialtjänst.