Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete
All utbildning inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp, analyseras och utvecklas. Detta ska genomföras både på huvudmannanivå och på förskole- eller skolenhetsnivå. Här kan du läsa om reglerna för det systematiska kvalitetsarbetet.
Ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet
Vad gäller för systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå?
Alla huvudmän inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Det innebär att det inte är tillräckligt med enbart en sammanställning eller beskrivning av resultatet. Utifrån analysen ska huvudmannen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen.
Källor: 4 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 226.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Skolväsendet omfattar följande skolformer:
- förskola
- förskoleklass
- grundskola
- anpassad grundskola
- specialskola
- sameskola
- gymnasieskola
- anpassad gymnasieskola
- komvux
I skolväsendet ingår också fritidshem, som inte är en egen skolform.
Källor: 1 kapitlet 1 § skollagen.
Vad gäller för systematiskt kvalitetsarbete på förskole- och skolenhetsnivå?
Sådan planering, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen som ska genomföras på huvudmannanivå ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå.
Rektorn ansvarar för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Arbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, vårdnadshavare för barn i förskolan samt vårdnadshavare för elever i skolan ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Källa: 4 kapitlet 4 § skollagen.
Vad ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara?
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. De nationella målen finns i skollagen och andra författningar, bland annat i läroplaner och kursplaner.
Källor: 4 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 672.
Finns det någon skyldighet att dokumentera arbetet?
Ja, det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Det gäller både på huvudmannanivå och enhetsnivå. Det är inte reglerat hur dokumentationen ska gå till eller vara utformad. Rutiner för detta tas fram lokalt.
Stöd i arbetet
Vad gäller om kvalitetsarbetet visar att det finns brister i verksamheten?
Om det kommer fram att det finns brister i verksamheten är huvudmannen skyldig att se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det gäller oavsett om bristerna framkommer i samband med det systematiska kvalitetsarbetet, genom klagomål eller på annat sätt.
Källa: 4 kapitlet 7 § skollagen.
Vilket ansvar har en huvudman för utbildningen och för hantering av klagomål?
Vad gäller kring systematiskt kvalitetsarbete inom annan pedagogisk verksamhet?
För annan pedagogisk verksamhet finns särskilda bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete i 25 kapitlet skollagen.
En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera annan pedagogisk verksamhet. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
För pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem gäller även att den ansvariga kommunala eller enskilda huvudmannen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla verksamheten. Huvudmannens kvalitetsarbete ska dokumenteras.
Källor: 25 kapitlet 7-8 §§ skollagen.
Vad gäller kring hantering av klagomål mot annan pedagogisk verksamhet?
Annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. Annan pedagogisk verksamhet omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att verksamheten i fråga omfattas.
I samlingsbegreppet annan pedagogisk verksamhet ingår:
- pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
- öppen förskola
- öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
- omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.
Källor: 1 kapitlet 1-2 §§ och 25 kapitlet 1 § skollagen.
