Tillsyn och statlig kvalitetsgranskning

Tillsyn enligt skollagen innebär en självständig granskning av att en verksamhet uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Här hittar du information om regler kring tillsyn och statlig kvalitetsgranskning.

Huvudmannens ansvar för utbildningen

Vilket ansvar har en huvudman inom skolväsendet för utbildningen och för hantering av klagomål?

Varje huvudman inom skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar.

Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. När huvudmannen har tagit emot ett klagomål ska huvudmannen bekräfta det, skyndsamt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och återkoppla till den som har lämnat klagomålet. Huvudmannen ska aktivt verka för att rutinerna för klagomålshantering är kända bland elever, vårdnadshavare och personal.

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten är huvudmannen skyldig att se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Källor: 2 kapitlet 8 § samt 4 kapitlet 3-8 §§ skollagen.

Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete

Under vilka förutsättningar får Skolinspektionen inleda tillsyn som rör enskilda barn eller elever?

Stöd i arbetet

Klagomålshantering – vem ansvarar för vad?

Vad gäller kring hantering av klagomål mot annan pedagogisk verksamhet?

Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

Källa: 25 kapitlet 8 § skollagen.

Vad gäller kring systematiskt kvalitetsarbete inom annan pedagogisk verksamhet?

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. Annan pedagogisk verksamhet omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att verksamheten i fråga omfattas.

I samlingsbegreppet annan pedagogisk verksamhet ingår:

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.

Källor: 1 kapitlet 1-2 §§ och 25 kapitlet 1 § skollagen.


Innebörden av tillsyn

Vad är tillsyn enligt skollagen?

Med tillsyn avses i skollagen en självständig granskning som syftar till att kontrollera om verksamheten uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

Beroende på vilken verksamhet det gäller utövas tillsynen av Skolinspektionen, kommunen eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Det finns även bestämmelser om tillsyn i annan lagstiftning än skollagstiftningen. I dessa fall är det andra myndigheter som utövar tillsynen.

Källor: 26 kapitlet 2-5 §§ skollagen.

Tillsyn på skolområdet kan vara en särskild uppgift för andra tillsynsmyndigheter

Vilken skyldighet har en tillsynsmyndighet att bidra till att huvudmannen kan vidta förebyggande åtgärder?

Den myndighet som är tillsynsmyndighet enligt skollagen ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Det innebär att tillsynen inte bara har en granskande utan även en förebyggande sida.

Källor: 26 kapitlet 9 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 898.

Tillsynsmyndigheter inom skolområdet

Vilka verksamheter har Skolinspektionen tillsyn över?

Skolväsendet

Skolinspektionen har tillsyn över följande verksamheter inom skolväsendet:

  • kommunala förskolor
  • kommunala fritidshem, fritidshem vid fristående skolor, fritidshem vid specialskolor samt fritidshem vid sameskolor
  • förskoleklass
  • grundskola
  • anpassad grundskola
  • specialskola
  • sameskola
  • gymnasieskola
  • anpassad gymnasieskola
  • komvux

Källa: 26 kapitlet 3 § skollagen.

Övriga verksamheter

Skolinspektionen har även tillsyn över:

  • särskilda utbildningsformer
  • kommunalt driven annan pedagogisk verksamhet
  • hur kommuner uppfyller sina skyldigheter gällande skolpliktsbevakning
  • hur kommuner uppfyller sina skyldigheter i ärenden om fullgörande av skolplikten på annat sätt
  • hur kommuner uppfyller sina skyldigheter avseende det kommunala aktivitetsansvaret
  • hur kommuner utövar sin tillsyn över fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg
  • att enskilda som godkänts som huvudmän för fristående skolor, och huvudmannens företrädare, fortlöpande uppfyller de krav som ställs för godkännande
  • att huvudmän för fristående skolor följer reglerna kring anmälan av eventuella förändringar i den krets av personer som ingår i lämplighetsprövningen när en juridisk person godkänns som huvudman

Dessutom har Skolinspektionen begränsad tillsyn över:

  • utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB)
  • svenska utlandsskolor
  • kompletterande svensk undervisning
  • utbildningsanordnare med betygsrätt

Vidare har Skolinspektionen, och dess fristående myndighetsorgan Barn- och elevombudet (BEO), tillsyn över efterlevnaden av skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Det gäller även för skollagsreglerade verksamheter som Skolinspektionen inte är tillsynsmyndighet för i övrigt.

Skolinspektionens tillsyn omfattar även utbildning och annan pedagogisk verksamhet som är utlagd på entreprenad.

Källor: 25 kapitlet 16 § och 26 kapitlet 3-4 §§ skollagen, 6 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning samt 5 § förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, 12-15 §§ förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 894.

Etableringskontroll av fristående skolor

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering 

Har Skolinspektionen tillsyn över alla delar av de skolformer och övriga verksamheter som de är tillsynsmyndighet för?

Nej, inte om det regleras att tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet. Till exempel har Arbetsmiljöverket tillsyn när det gäller arbetstids- och arbetsmiljölagstiftning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över efterlevnaden av förbudet mot diskriminering. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tillsyn när det gäller dataskyddsförordningen (GDPR). Ytterligare ett exempel är att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över vissa delar av elevhälsan.

Källor: 6 kapitlet 2 § och 26 kapitlet 3 § skollagen, 7 kapitlet 1 § arbetsmiljölagen (1977:1160), 4 kapitlet 1-2 §§ diskrimineringslagen (2008:567), 20 § arbetstidslagen (1982:673), 7 kapitlet 1 och 3 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) samt 2 a § förordning (2007:975) med instruktion för Integritetsskyddsmyndigheten.

Vilka verksamheter kopplade till skolor har IVO tillsyn över?

Vilka verksamheter enligt skollagen har kommuner tillsyn över?

En kommun har tillsyn över:

  • fristående förskolor
  • fristående fritidshem som inte hör ihop med en skola
  • pedagogisk omsorg med enskild huvudman
  • att enskilda huvudmän för förskolor, fritidshem som inte hör ihop med en skola samt pedagogisk omsorg, och huvudmannens företrädare, fortlöpande uppfyller de krav som ställs för godkännande av enskilda som huvudmän
  • att enskilda huvudmän för förskolor, fritidshem som inte hör ihop med en skola samt pedagogisk omsorg följer reglerna kring anmälan av förändringar i den krets av personer som ingår i lämplighetsprövningen när en juridisk person godkänns som huvudman

Kommunens tillsyn omfattar inte tillsyn över att skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling följs. Skolinspektionen, och BEO, har tillsyn över efterlevnaden av 6 kapitlet skollagen även för verksamheter som kommunen i övrigt är tillsynsmyndighet för.

Källor: 26 kapitlet 4 § skollagen samt 12-15 §§ förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Stöd i arbetet

Kommuners tillsyn av fristående förskolor

Vilken myndighet har tillsyn över efterlevnaden av förbudet mot diskriminering?

Bestämmelserna om förbud med mera mot diskriminering i skolor och annan verksamhet enligt skollagen finns i diskrimineringslagen. DO har tillsyn över att verksamheter som lyder under skollagen uppfyller de krav som följer av diskrimineringslagen.

Källor: 6 kapitlet 2 § skollagen, 2 kapitlet 5- 7 §§ och 4 kapitlet 1-2 §§ diskrimineringslagen (2008:567).

Vad är diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier?

Vilka verksamheter som regleras i skollagen har IVO tillsyn över?

Vissa elevhemsboenden

IVO har tillsyn över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning som bedrivs enligt avtal med staten.

Källa: 26 kapitlet 5 § skollagen.

Rh-anpassad utbildning

Vissa delar av elevhälsan

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom elevhälsan står i sin yrkesutövning under IVO:s tillsyn.

Skolhuvudmannen är enligt patientsäkerhetslagen vårdgivare för den del av elevhälsan som utgör hälso- och sjukvård. IVO har tillsyn över att skolhuvudmannen fullgör sina skyldigheter som vårdgivare. PÅ IVO:s webbplats finns information om tillsyn inom hälso- och sjukvården. Om en huvudman överlåter ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till en region eller en kommun upphör huvudmannen dock att vara vårdgivare för de medicinska insatser som överlåtits till regionen eller kommunen.

Skolinspektionen har tillsyn över att huvudmannen ser till att elever får tillgång till den elevhälsa som de har rätt till enligt skollagen. Huvudmannen kan uppfylla denna skyldighet genom att anställa egen elevhälsopersonal, lägga ut uppgifter inom elevhälsan på entreprenad eller i vissa fall genom att överlåta ansvar för medicinska insatser inom elevhälsan till en region eller en kommun. Enskilda huvudmän samt staten som huvudman får överlåta ansvaret till en region eller en kommun. Kommunala huvudmän får överlåta ansvaret till en region, och en region som huvudman får överlåta ansvaret till en kommun.

Källor: 2 kapitlet 25-28 §§, 23 kapitlet 25-26 §§ och 26 kapitlet 3 § skollagen samt 1 kapitlet 3 § och 7 kapitlet 1 och 3 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.

Vårdgivares ansvar, Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Överlåtelse av ansvar för medicinska insatser inom elevhälsan

Stöd i arbetet

Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Vad gäller kring insyn i enskilt driven öppen förskola, öppen fritidsverksamhet eller ”nattis”?

Om en enskild huvudman för fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag lämnas av hemkommunen, om

  • kommunen där verksamheten ligger har tillförsäkrats insyn i verksamheten,
  • verksamheten uppfyller de övergripande kraven samt kvalitetskraven för annan pedagogisk verksamhet, och
  • avgifterna inte är oskäligt höga.

En kommun får även lämna bidrag till enskilt driven öppen förskola, enskilt driven öppen fritidsverksamhet som inte anordnas av huvudman för fritidshem samt enskilt driven omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, även kallat ”nattis”, om villkoren i ovanstående punkter är uppfyllda.

Källor: 14 kapitlet 7 § och 25 kapitlet 15-16 §§ skollagen.

Särskilda utbildningsformer regleras i 24 kapitlet skollagen och är inte en del av skolväsendet. Särskilda utbildningsformer omfattas bara av skollagens bestämmelser om det står uttryckligen i lagtexten att de omfattas.

De särskilda utbildningsformerna är:

  • internationella skolor på grundskolenivå
  • internationella skolor på gymnasienivå
  • utbildning vid särskilda ungdomshem
  • utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt
  • utbildning vid folkhögskola som motsvarar sfi
  • sjukhusundervisning
  • särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats
  • fullgörande av skolplikten på annat sätt

Källor: 1 kapitlet 1-2 §§ och 24 kapitlet 1-26 §§ skollagen.

Etableringskontroll av fristående skolor

Vad innebär Skolinspektionens skyldighet att genomföra en etableringskontroll?

Skolinspektionen ska inom ramen för sin tillsyn genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild, som Skolinspektionen har godkänt som huvudman för en skola, avser att bedriva. Detta kallas etableringskontroll och ska göras innan utbildningen startar. Etableringskontrollen genomförs efter att huvudmannen godkänts, och är inte samma sak som den ägar- och ledningsprövning som genomförs innan huvudmannen godkänns.

Enligt förarbetena bör etableringskontrollen till exempel omfatta om rektorsfrågan är löst, hur tillgången på behöriga lärare ser ut, om det finns tillgång till ändamålsenliga lokaler och lärverktyg samt om skolan har fått tillräckligt många elever.

Under vissa förutsättningar kan Skolinspektionen återkalla sitt godkännande efter etableringskontrollen. Det gäller om huvudmannen inte kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få till stånd ett sådant samråd som ska ske med kommunen och, om det gäller gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, närliggande kommuner, innan utbildningen startar. Men innan en återkallelse kan ske måste Skolinspektionen ha utfärdat ett föreläggande, som huvudmannen inte följt.

Källor: 26 kapitlet 9 a och 13 §§ skollagen samt proposition 2013/14:112 Villkor för fristående skolor m.m., sidan 85.

Etableringskontroll, Skolinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

Ingripanden vid tillsyn enligt skollagen

Vilka åtgärder kan en tillsynsmyndighet vidta när brister konstateras i huvudmannens verksamhet?

De åtgärder som en tillsynsmyndighet kan vidta mot en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn är:

  • föreläggande
  • anmärkning
  • återkallelse av ett godkännande, medgivande eller beslut om bidrag
  • verksamhetsförbud för verksamheter som bedrivs av en kommun eller region
  • statliga åtgärder för rättelse mot verksamheter som bedrivs av en kommun eller region
  • tillfälligt verksamhetsförbud

Under vissa förutsättningar får tillsynsmyndigheten avstå från att ingripa, även om brister i verksamheten har konstaterats.

Källor: 26 kapitlet 10-18 §§ skollagen.

Vad innebär ett föreläggande?

Ett föreläggande innebär att tillsynsmyndigheten beslutar att huvudmannen ska vidta vissa åtgärder som myndigheten anser nödvändiga för att komma till rätta med bristerna. Tillsynsmyndigheten får förelägga en huvudman att fullgöra sina skyldigheter om verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i lagar och andra bestämmelser. Detsamma gäller om en enskild huvudman inte uppfyller de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Om bristerna bedöms vara ett allvarligt missförhållande ska det anges i föreläggandet.

Skolinspektionen får också förelägga en utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan att fullgöra sina skyldigheter, om distansundervisningen inte uppfyller kraven i de bestämmelser som gäller för undervisningen eller de villkor som gäller för godkännandet som utförare av distansundervisning.

Om det finns återkommande brister i en skola som påtagligt påverkar förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen kan Skolinspektionens föreläggande i vissa fall omfatta förändringar i lärarresurserna.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart och får förenas med vite. Som huvudregel ska Skolinspektionen förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna i en skola att nå målen för utbildningen.

Källor: 26 kapitlet 10 och 27 §§ skollagen.

Vad är ett allvarligt missförhållande?

Vad innebär en anmärkning?

Vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten får tillsynsmyndigheten ge en huvudman en anmärkning i stället för att meddela ett föreläggande.

Källa: 26 kapitlet 11 § skollagen.

När kan tillsynsmyndigheten avstå från ingripande?

Tillsynsmyndigheten får avstå från att ingripa om

  1. överträdelsen är ringa
  2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller
  3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.

Källa: 26 kapitlet 12 § skollagen.

Vad gäller kring återkallelse av ett godkännande av en enskild som huvudman?

Det finns vissa situationer där Skolinspektionen eller kommunen får återkalla ett godkännande av en enskild som huvudman, och vissa situationer där ett sådant godkännande ska återkallas. Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte fått laga kraft.

Ett exempel på en situation där ett godkännande får återkallas är om huvudmannen inte har följt ett föreläggande, och missförhållandet är allvarligt. Under vissa förutsättningar får ett godkännande återkallas inom två år från ett föreläggande som gäller ett allvarligt missförhållande, även om verksamheten har följt föreläggandet. Det gäller om det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten och huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten.

Ett annat exempel på en situation där ett godkännande får återkallas är om den enskilde huvudmannen, eller huvudmannens företrädare, inte längre uppfyller skollagens krav för godkännande av enskilda som huvudmän, eller inte längre bedöms lämplig att bedriva verksamheten. I en sådan situation får godkännandet återkallas utan att beslutet föregås av ett föreläggande. Om en person som är 15 år eller äldre blir folkbokförd där pedagogisk omsorg bedrivs, och underlåter att visa upp ett registerutdrag när kommunen begär det, är förutsättningarna för godkännande som huvudman inte längre uppfyllda. Det framgår av förarbetena till bestämmelserna.

Ett exempel på en situation där ett godkännande ska återkallas är om verksamheten inte har bedrivits under en sammanhängande tid av två år. Om det finns särskilda skäl får Skolinspektionen eller kommunen dock avstå från att återkalla godkännandet.

Källor: 26 kapitlet 13-16 §§ skollagen samt proposition 2021/22:78 Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg, sidan 52.

Vad är ett allvarligt missförhållande?

Detta innebär obligatorisk registerkontroll

Vad gäller kring tillfälligt verksamhetsförbud?

Kan Skolinspektionen fatta andra beslut om återkallelse än återkallelse av ett godkännande av en enskild som huvudman?

Ja. Förutom återkallelse av ett godkännande av en enskild som huvudman inom skolväsendet kan Skolinspektionen besluta om återkallelse av:

  • ett godkännande av en huvudman som utförare av utbildning där distansundervisning används
  • ett godkännande av enskild som huvudman för en internationell skola på grundskolenivå
  • ett medgivande att en kommun får vara huvudman för en internationell skola på grundskolenivå
  • en förklaring om rätt till bidrag för elever från deras hemkommuner till en enskild huvudman för en internationell skola på gymnasienivå.

Källa: 26 kapitlet 13 § skollagen.

Vad gäller kring tillfälligt verksamhetsförbud?

Vad gäller kring verksamhetsförbud för verksamheter som bedrivs av en kommun eller en region?

Skolinspektionen får förbjuda en kommun eller en region att driva verksamheten vidare om verksamheten inte har följt ett föreläggande, och missförhållandet är allvarligt. Under vissa förutsättningar får ett verksamhetsförbud beslutas inom två år från ett föreläggande som gäller ett allvarligt missförhållande, även om verksamheten har följt föreläggandet. Det gäller om det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten, och huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten.

Skolinspektionen får besluta att ett verksamhetsförbud ska gälla trots att det inte har fått laga kraft.

Ett beslut om verksamhetsförbud gäller tills vidare. Skolinspektionen ska upphäva beslutet om huvudmannen begär det och något allvarligt missförhållande som kan ligga till grund för ett verksamhetsförbud inte finns om verksamheten återupptas.

Källor: 26 kapitlet 16 a-d §§ skollagen.

Vad är ett allvarligt missförhållande?

Vad gäller kring tillfälligt verksamhetsförbud?

Vad innebär statliga åtgärder för rättelse?

När det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller en region får Skolinspektionen besluta om statliga åtgärder för rättelse. Ett sådant beslut innebär att staten på kommunens eller regionens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå rättelse, om kommunen eller regionen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Under vissa förutsättningar får statliga åtgärder för rättelse beslutas inom två år från ett föreläggande som gäller ett allvarligt missförhållande, även om verksamheten har följt föreläggandet. Det gäller om det ändå finns ett allvarligt missförhållande i verksamheten och huvudmannen redan före föreläggandet har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten.

Källa: 26 kapitlet 17 § skollagen.

Vad är ett allvarligt missförhållande?

Vad gäller kring tillfälligt verksamhetsförbud?

Om det är sannolikt att tillsynsmyndigheten kommer att besluta om ett ingripande enligt 26 kapitlet 13, 15, 16 a, 16 b eller 17 §§ skollagen (det vill säga återkallelse i vissa fall, verksamhetsförbud eller statliga åtgärder för rättelse) får tillsynsmyndigheten under vissa förutsättningar besluta om tillfälligt verksamhetsförbud. Det gäller om det är nödvändigt med ett omedelbart ingripande därför att det finns allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet, eller om det finns någon annan särskild anledning.

Ett tillfälligt verksamhetsförbud får avse hela eller delar av verksamheten och gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Ett tillfälligt verksamhetsförbud får gälla i högst sex månader.

Källa: 26 kapitlet 18 § skollagen.

Vad är ett allvarligt missförhållande?

Det finns inte någon definition i skollagen av begreppet ”allvarligt missförhållande”.

Enligt förarbetena måste tillsynsmyndigheten göra en helhetsbedömning i det enskilda fallet av om det sammantaget handlar om brister som på ett allvarligt sätt rubbar förutsättningarna för verksamheten. Det kan till exempel handla om brister rörande undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, trygghet och studiero, åtgärder mot kränkande behandling, bedömning och betygssättning och systematiskt kvalitetsarbete.

Källa: proposition 2021/22:45 Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister, sidan 32-33.

Tillsyn som rör enskilda barn och elever

Under vilka förutsättningar får Skolinspektionen inleda tillsyn som rör enskilda barn eller elever?

Om uppgifter som gäller enskilda barn eller elever kommer in till Skolinspektionen från en enskild person får Skolinspektionen bara inleda tillsyn om

  1. den enskilde har anmält klagomål till huvudmannen, och huvudmannen har fått möjlighet att göra den utredning som behövs och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med eventuella brister, eller om
  2. det finns särskilda skäl.

Det är Skolinspektionen som avgör om det finns särskilda skäl att inleda tillsyn. Exempel på särskilda skäl kan vara att uppgifterna är så allvarliga att Skolinspektionen måste följa upp hur situationen hanteras, för att det till exempel handlar om pågående och allvarliga brister när det gäller en elevs rätt till utbildning i en trygg miljö. Om Skolinspektionen bedömer att det finns risk för att anmälaren eller eleven blir utsatt för repressalier kan det också utgöra ett särskilt skäl. Det kan också vara ett särskilt skäl att inleda tillsyn om myndigheten bedömer att huvudmannens hantering av ärendet tar för lång tid.

Om Skolinspektionen får in uppgifter och inte inleder tillsyn får de inkomna uppgifterna överlämnas till huvudmannen om det inte finns sekretessregler som hindrar det.

Källor: 26 kapitlet 3 a-b §§ skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 251.

Vilka verksamheter har Skolinspektionen tillsyn över?

Statlig kvalitetsgranskning

Vad är statlig kvalitetsgranskning?

Statlig kvalitetsgranskning enligt skollagen innebär att Skolinspektionen ska granska kvaliteten i utbildning och annan verksamhet som står under Skolinspektionens eller en kommuns tillsyn. Det innebär att Skolinspektionen även kvalitetsgranskar de verksamheter som de inte är tillsynsmyndighet för, till exempel förskolor med enskild huvudman.

Granskningen ska avse utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. Målen och riktlinjerna framgår framförallt av läroplaner, kurs- och ämnesplaner och motsvarande dokument.

Källor: 26 kapitlet 19-20 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen-för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 904.

Tillträde till lokaler och uppgiftsskyldighet

Tillsynsmyndigheters rätt att få tillträde till lokaler

De myndigheter som utövar tillsyn enligt skollagen har rätt att granska verksamheten på plats. Det innebär att tillsynsmyndigheten i den omfattning det behövs har rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Detsamma gäller när Skolinspektionen genomför statlig kvalitetsgranskning.

Källor: 26 kapitlet 6 och 21 §§ skollagen.

Verksamheters skyldighet att ge information till tillsynsmyndigheten

Den vars verksamhet står under tillsyn ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla de handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är skyldig att lämna uppgifter att fullgöra denna skyldighet. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Detsamma gäller när Skolinspektionen genomför statlig kvalitetsgranskning.

Källor: 26 kapitlet 7-8, 22-23 samt 27 §§ skollagen.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 21 mars 2024

Innehåll på denna sida