Rektorns ansvar

Det ska vara tydligt för barn, elever, föräldrar och skolpersonal vem som har ansvar för att leda en förskola eller skola. Den person som leder arbetet har därför alltid benämningen rektor. Här finns svar på frågor om rektorns ledningsansvar.

Rektorns ledningsansvar och beslut

Vad innebär rektorns ledningsansvar?

Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. En rektor kan leda flera förskole- eller skolenheter, men en förskole- eller skolenhet kan bara ha en rektor.

Rektorn måste ha just benämningen rektor. Andra benämningar får inte användas. Ledningsansvaret får inte heller delas mellan flera personer. Om man inrättar andra ledningsfunktioner lokalt får de personerna inte benämnas så att det råder tvekan om vem som är rektor.

Rektorn beslutar om hur förskolan eller skolan ska organiseras och fördelar resurser efter barnens eller elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar även övriga beslut enligt skollagen och andra bestämmelser.

Källor: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen.

Vilka beslut ska fattas av rektorn?

Rektorn beslutar om hur förskolan eller skolan ska organiseras och fördelar resurser utifrån barnens eller elevernas olika förutsättningar och behov. Det innebär att det är rektorn som beslutar om exempelvis

  • hur skolan delar in elever i klasser och undervisningsgrupper eller om en elev ska byta klass
  • hur personalen fördelas mellan olika barn- eller elevgrupper
  • hur många raster som eleverna ska ha under en skoldag.

Rektorn kan fatta sådana beslut både inför terminen och under en pågående termin.

I skolförfattningarna står det också uttalat att många beslut måste fattas av just rektorn. Det gäller till exempel

  • beslut om åtgärdsprogram för en elev
  • beslut om ordningsregler
  • beslut om en elev ska få ledigt från skolan.

Vissa rektorsbeslut får inte delegeras till någon annan. Det framgår i så fall av den aktuella bestämmelsen.

Källor: 2 kapitlet 10 § skollagen.

Får någon annan fatta beslut i rektorns ställe?

När rektorn är frånvarande får en ställföreträdare utses. Ställföreträdaren tar över ledningsansvaret tills rektorn kommer tillbaka och kan fatta alla beslut som ingår i rektorns befogenheter. Eftersom ledningsansvaret inte får delas mellan flera personer kan det bara finnas en ställföreträdande rektor i taget på en förskola eller skola.

Det finns också möjlighet för rektorn att delegera beslut eller andra uppgifter till en anställd eller uppdragstagare på förskolan eller skolan. Den personen ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet för att utföra uppgifterna. Möjligheten att delegera ett beslut gäller om det inte står i någon lag eller andra bestämmelser att bara rektorn själv får fatta ett visst beslut. Exempel på beslut som bara får fattas av rektorn är beslut om att en elev ska stängas av från skolan och beslut om att en elev ska få särskilt stöd enskilt, i en annan undervisningsgrupp eller genom anpassad studiegång. Om rektorn är frånvarande och det finns en ställföreträdande rektor få hen fatta dessa beslut.

En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för. Rektorn får delegera beslut som en rektor får delegera till en sådan lokal styrelse enligt skollagen. Men det gäller inte beslut som rör enskilda barn eller elever.

Källor: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen, 3 kapitlet 9 § skollagen, 4 kapitlet 1517 §§ skollagen, 5 kapitlet 14, 17, och 19 §§ skollagen.

Kan man överklaga ett beslut som en rektor fattat?

För att det ska vara rättssäkert för elever kan man överklaga vissa beslut som fattas av rektorn.

Hos en allmän förvaltningsdomstol kan man överklaga

  • beslut om att stänga av en elev
  • beslut om att en elev ska befrias från skyldigheten att delta i obligatoriska inslag i undervisningen.

Hos Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) kan man överklaga

  • beslut om åtgärdsprogram för en elev
  • beslut om de specifika stödåtgärderna särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång.

Källor: 28 kapitlet 9 och 16 §§ skollagen.

Förskoleenheter och skolenheter

Vad är en förskoleenhet och en skolenhet?

Enligt skollagen är en förskoleenhet en enhet som

  • organiseras av en huvudman för förskola
  • omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra. Även verksamheter som är knutna till enheten men som inte bedrivs i någon förskolebyggnad ingår i förskoleenheten.

Enligt skollagen är en skolenhet en enhet som

  • organiseras av en huvudman för en annan skolform än förskolan
  • omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra. Även verksamheter som är knutna till enheten men som inte bedrivs i någon skolbyggnad ingår i skolenheten.

För att flera byggnader ska anses ingå i samma förskole- eller skolenhet ska byggnaderna ligga någorlunda nära varandra och höra ihop på ett naturligt sätt. Verksamhet som inte bedrivs i förskolans eller skolans byggnader men som ändå ingår i enheten kan till exempel vara skolgårdar eller idrottsplatser i nära anslutning till byggnaderna.

I en skolenhet ingår även fritidshem som anordnas vid skolan.

Alla förskole- och skolenheter ska ha en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet.

Källor: 1kapitlet 3 § och 2 kapitlet 9 § skollagen.

Kan det finnas flera förskole- eller skolenheter i samma byggnad?

Ja. En och samma byggnad kan rymma flera förskole- eller skolenheter. Det finns inget förbud mot detta i skollagen eller andra bestämmelser.

Källa: 1kapitlet 3 § skollagen.

Måste varje fristående förskoleenhet och skolenhet ha ett eget godkännande?

Ja. Varje fristående förskolenhet måste ha ett eget godkännande från kommunen och varje fristående skolenhet måste ha ett eget godkännande från Skolinspektionen.

Källor: 2 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen.

Vem är rektor i olika situationer?

Kan ett barn eller en elev ha flera rektorer?

Ett barn i en förskola eller en elev i en skola kan bara ha en rektor, eftersom en förskoleenhet eller en skolenhet bara kan ledas av en rektor. Däremot kan en elev inom vuxenutbildningen läsa inom olika delar av vuxenutbildningen samtidigt, och även vid olika skolenheter. Då kan eleven ha flera rektorer. Samma sak gäller när en elev som läser sfi kombinerar studierna med studier i exempelvis gymnasieskolan. Det förekommer också att elever som är inskrivna i gymnasieskolan samtidigt studerar inom vuxenutbildningen. Även då kan en elev ha flera rektorer.

Källor: 2 kapitlet 9 § skollagen, 1 kapitlet 3 § och 3 kapitlet 2 och 5 §§ förordning om vuxenutbildning.

Vem är rektor för en elev som får modersmålsundervisning i en annan skola eller på en central enhet i kommunen?

Lärare i modersmål undervisar ofta elever från flera olika skolenheter. Ibland sker modersmålsundervisningen i en annan skola eller på en annan fysisk plats i kommunen än i den skola där eleven är inskriven. Eftersom en elev i en skola bara kan ha en rektor är elevens rektor även rektor för elevens modersmålsundervisning. Det gäller oavsett på vilken fysisk plats undervisningen i modersmål sker.

Om all modersmålsundervisning sker i en separat organisatorisk enhet i kommunen får den som ansvarar för modersmålsenheten inte benämnas rektor. Det beror på att modersmålsenheten inte är en skolenhet i lagens mening.

Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och 2 kapitlet 9 § skollagen.

Vem är rektor för en elev som får integrerad undervisning?

En elev i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan om de huvudmän som berörs är överens om det och elevens vårdnadshavare vill det. På samma sätt kan en elev i grundsärskolan få sin utbildning i grundskolan. Det kallas för att eleven läser integrerat. En rektor ansvarar för alla elever som går på skolenheten, även integrerade elever. När en elev läser integrerat blir rektorn ansvarig för två olika skolformer.

Källor: 2 kapitlet 9 § skollagen, 7 kapitlet 9 § skollagen.

Integrerad undervisning

Vem har ledningsansvaret för fritidshem som inte hör ihop med en förskola eller skola?

Det finns fritidshem som inte hör till en förskole- eller skolenhet. Sådana fritidshem kan ha både kommunala och fristående huvudmän. Vem som har ledningsansvaret för ett sådant fritidshem står inte i skollagen. Det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med lagar och andra bestämmelser ligger alltid hos huvudmannen.

Källa: 2 kapitlet 8 § skollagen.

Krav för att bli rektor

Vem får anställas som rektor?

Den som anställs som rektor måste ha pedagogisk insikt som hen ska ha fått både genom utbildning och erfarenhet. Det räcker inte med enbart utbildning eller enbart erfarenhet.

Källa: 2 kapitlet 11 § skollagen.

Vad innebär kravet på befattningsutbildning för rektorer?

Alla huvudmän ska se till att nyanställda rektorer går en särskild befattningsutbildning, alltså rektorsprogrammet. Rektorn ska påbörja utbildningen så snart som möjligt efter att hen har tillträtt sin tjänst. Utbildningen ska vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen. Rektorer för förskolor ska ha genomfört utbildningen inom fem år efter tillträdesdagen.

Vissa rektorer behöver inte gå rektorsutbildningen. Det gäller rektorer som

  • redan gått rektorsutbildningen
  • redan gått en äldre statlig rektorsutbildning
  • har utbildning eller yrkeserfarenhet som gör att de har kunskaper som en högskola som anordnar befattningsutbildning jämställer med befattningsutbildningen för rektorer.

Personer som redan arbetade som rektorer för skolor den 15 mars 2010 behöver inte heller gå utbildningen. Detsamma gäller personer som arbetade som rektorer för förskolor den 1 juli 2019.

Rektorsprogrammet är i mån av plats öppet även för annan personal med ledningsfunktioner inom förskolan och skolan.

Källa: 2 kapitlet 12 § skollagen.

Rektorsprogrammet – befattningsutbildning för skolledare

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 25 september 2020