Lovskola

Huvudmän är skyldiga att erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan, under vissa förutsättningar. Lovskola på sommaren kallas ibland också för sommarskola. Här får du som är huvudman eller rektor information om reglerna och några förtydligande exempel.

Lovskola som är reglerad i skollagen

Begreppet "lovskola" är reglerat i skollagen. Enligt skollagens definition är lovskola undervisning inom grundskolan som anordnas enligt skollagen under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever.

Lovskola som faller under skollagens definition och ingår i grundskolan:

1. Obligatoriskt anordnad lovskola

Lovskola som huvudmannen anordnar i juni månad för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan och elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett sådant program.

2. Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Lovskola som huvudmannen anordnar under andra månader än juni – men i syfte att räkna av från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni – för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan och elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett sådant program.

Annan frivilligt anordnad lovskola

Huvudmannen kan frivilligt välja att anordna annan lovskola för elever. Sådan lovskola regleras inte i skollagen och ingår inte i grundskolan. För annan frivilligt anordnad lovskola går det i vissa fall att söka statsbidrag.

Statsbidrag för lovskola 2019

Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Elevers rätt till lovskola

Vilka elever har rätt att bli erbjudna lovskola?

De nationella programmen i gymnasieskolan är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. För alla nationella program i gymnasieskolan är huvudregeln att eleven för att vara behörig måste ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

• För att vara behörig till de nationella yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen
• För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv ämnen.

Att rätten att bli erbjuden lovskola är kopplad till elevens förutsättningar att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan innebär därför i praktiken att det är behörighet till ett nationellt yrkesprogram som rätten att bli erbjuden lovskola tar sikte på.

Det innebär att huvudmannen måste erbjuda lovskola till två kategorier av elever:

1. Elever som har avslutat grundskolans årskurs 8 och som riskerar att i årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.
2. Elever som har avslutat grundskolans årskurs 9 men som inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Det betyder att om en elev deltagit i lovskola efter årskurs 8 men ändå efter årskurs 9 inte nått behörighet till ett nationellt yrkesprogram har eleven rätt att bli erbjuden lovskola även efter årskurs 9.

Elever som inte ingår i dessa kategorier har inte rätt till att bli erbjudna obligatoriskt anordnad lovskola. Huvudmannen kan dock frivilligt välja att anordna annan lovskola för elever som inte har rätt till det enligt skollagen.

Exempelsituation

Eleven avslutade årskurs 8 och fick betyget E i alla ämnen utom svenska och matematik. Elevens vårdnadshavare vill att eleven får möjlighet att läsa upp dessa ämnen på sommarlovet. Elevens rektor gör med stöd av undervisande lärare bedömningen att eleven kommer att nå betyget under nästa år.

Har eleven ändå rätt till att bli erbjuden lovskola i denna situation?

Nej. Eftersom skolan bedömer att eleven kommer att nå behörighet i dessa ämnen under årskurs 9 har eleven inte rätt att bli erbjuden lovskola efter årskurs 8.

Kan huvudmän välja vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Nej, alla elever som efter årskurs 8 eller 9 uppfyller förutsättningarna för att erbjudas lovskola ska erbjudas detta. Det är inte möjligt att exempelvis prioritera elever som skolan bedömer har störst möjlighet att nå kunskapskraven.

Har elever som riskerar att inte bli behöriga till högskoleförberedande program rätt till lovskola?

Nej, huvudmannen är bara skyldig att erbjuda lovskola till elever som riskerar att inte bli, eller som inte har blivit, behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Har elevens vårdnadshavare rätt att välja var eleven ska gå i lovskola?

Nej. Det är huvudmannen som avgör vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. Det finns ingen skyldighet för huvudmannen att placera en elev vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. En elev har inte heller rätt att bli mottagen i en lovskola som anordnas av en annan kommun eller annan enskild huvudman än den som ska svara för elevens utbildning.

Det finns inget som hindrar att huvudmannen i samband med erbjudandet om lovskola tar reda på om elevens vårdnadshavare har något önskemål om placering. Om huvudmannen inte kan tillgodose önskemålet finns dock ingen skyldighet att fatta ett nytt placeringsbeslut. Eftersom lovskolan inte är obligatorisk för eleven, har elevens vårdnadshavare möjlighet att tacka nej till erbjudandet.

Har en elev rätt att tas emot i en annan kommuns lovskola?

Nej, en kommun får ta emot en elev som är hemmahörande i en annan kommun i sin lovskola men det är inte någon skyldighet för kommunen att göra det.

Har elever i sameskolan, grundsärskolan och specialskolan rätt till lovskola?

Nej, en huvudman är inte skyldig att erbjuda lovskola till elever i sameskolan, grundsärskolan eller specialskolan. Det finns inget som hindrar att huvudmannen frivilligt anordnar annan lovskola för dessa elever.

Källor: 10 kapitlet 23 a - b §§ skollagen, 10 kapitlet 23 e § jämförd med 30 § samma kapitel skollagen, 10 kapitlet 23 e § jämförd med 25 § samma kapitel skollagen, 10 kapitlet 27 § skollagen, 16 kapitlet 29 - 34 §§ skollagen.

Information till vårdnadshavare

Finns det krav på att huvudmannen ska informera elever och vårdnadshavare om erbjudandet av lovskola?

Ja, att informera elever och vårdnadshavare kan sägas ingå i huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola. Huvudmannen behöver säkerställa att informationen ges i god tid så att eleverna och elevernas vårdnadshavare har rimliga förutsättningar att ta ställning till erbjudandet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att vårdnadshavare och elever får information om skolans mål, sätt att arbeta och om olika valalternativ.

Källa: proposition 2016/17:156 sidan 30 f.

Rektorns ansvar i lovskolan

Vem bestämmer vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Det är rektorn på elevens ordinarie skolenhet som beslutar om en elev ska erbjudas lovskola. Det är viktigt att rektorn har en dialog med ansvarig lärare inför beslutet.

Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektor som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Kan rektorns beslut om att inte erbjuda en elev lovskola överklagas?

Nej, det går inte att överklaga en rektors beslut om lovskola.

Vem är ansvarig rektor för en elev i lovskola?

Om en huvudman samlar lovskolans elever till någon eller några av huvudmannens skolenheter, är det rektorn på den skolenhet där lovskolan bedrivs som också har rektorsansvaret. Det innebär att det är rektorn på den skolenhet där lovskolan bedrivs som bland annat ska leda och samordna det pedagogiska arbetet, utfärda slutbetyg och som ska se till att eleverna får det stöd som de behöver i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Källor: 9 kapitlet 11 a § skolförordningen och proposition 2016/17:156 sidan 42.

Elevernas ansvar i obligatoriskt anordnad lovskola

Kan eleven tacka nej till ett erbjudande om lovskola?

Ja, en elev kan välja att tacka nej till erbjudandet. Om eleven tackar ja är den skyldig att delta i lovskolans verksamhet.

Det är elevens vårdnadshavare som ska avgöra om en minderårig elev ska acceptera ett erbjudande om lovskola. I samband med det bör vårdnadshavaren ta hänsyn till barnets synpunkter. Om eleven är över 18 år är det eleven själv som ska ta ställning till erbjudandet om lovskola.

Vad kan vara giltig frånvaro för en elev i obligatoriskt anordnad lovskola?

Om en elev tackar ja till ett erbjudande om lovskola är eleven skyldig att delta i lovskolans verksamhet. Giltig frånvaro är ledighet och frånvaro som vårdnadshavare meddelat och skolan bekräftat, till exempel vid sjukdom eller läkarbesök. Eleven har dock inte skolplikt när den går i lovskolan.

Källa: 10 kapitlet 23 d § skollagen.

Finansiering av obligatoriskt anordnad lovskola

Vem ska finansiera lovskolan?

Elevens hemkommun finansierar lovskolan. Finansieringen ska täcka de kostnader som huvudmannen har för att leva upp till kraven om lovskolan i skollagen.

Hur får enskilda huvudmän ersättning för sina kostnader för obligatoriskt anordnad lovskola?

Enskilda huvudmän har rätt till tilläggsbelopp från hemkommunen för elever som deltar i lovskola.

Vad gäller för en kommun som i sin lovskola har tagit emot en elev från en annan kommun?

En kommun som har tagit emot en elev från en annan kommun i sin lovskola har rätt till ersättning från elevens hemkommun. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Går det att söka statsbidrag för lovskola?

Nej, det är inte möjligt att söka statsbidrag för sådan lovskola som ingår i grundskolan och som är reglerad i skollagen. Det innebär att det inte går att söka statsbidrag för obligatoriskt anordnad lovskola. Det är inte heller möjligt att söka statsbidrag för frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

För annan frivilligt anordnad lovskola som inte regleras i skollagen kan huvudmän under vissa förutsättningar söka statsbidrag.

Statsbidrag för lovskola 2019

Kan huvudmannen ta ut avgifter från vårdnadshavare?

Nej, utbildningen i lovskolan ingår i grundskolan och ska därför huvudsakligen vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna får dock förekomma.

Avgifter i skolan

Källor: 10 kapitlet 10 - 11 §§ skollagen, 10 kapitlet 34 § andra stycket skollagen, 10 kapitlet 39 § skollagen och 14 kapitlet 8 § skolförordningen, proposition 2016/17:156 sidan 50 ff.

Regler om tid i obligatoriskt anordnad lovskola

När på året ska lovskolan anordnas?

Den ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat grundskolans årskurs 8 respektive 9.

Hur många undervisningstimmar har elever rätt till i lovskolan?

Undervisningen ska uppgå till sammanlagt minst 50 timmar efter både årskurs 8 och 9. Det betyder att en elev kan ha rätt till 100 timmar om eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola både efter årskurs 8 och årskurs 9. Om en huvudman vill erbjuda fler undervisningstimmar i lovskola än vad skollagen kräver så finns det inte något som hindrar det.

Tiden i lovskolan ingår inte i den minsta garanterade undervisningstiden som elever har rätt till i respektive ämne i grundskolan. Lovskolan kan inte användas för att kompensera för undervisningstid som inte skolan genomfört under terminerna.

Får lovskolan avbrytas i förtid?

Ja, undervisningen får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid än vad erbjudandet om lovskola avser. När syftet med undervisningen är uppnått för en elev är något som måste bedömas i varje enskilt fall.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 8. Mentorn bedömer att eleven riskerar att i årskurs 9 inte nå målen för betyget E i matematik och svenska. Rektor beslutar därför att erbjuda eleven 50 timmar i lovskola i dessa ämnen. Eleven arbetar på bra tillsammans med sina lovskollärare och redan efter 40 undervisningstimmar bedömer lärarna att risken att inte nå betyget E under årskurs 9 inte längre finns.

Får skolan avbryta elevens undervisning i förtid i denna situation?

Ja, undervisningen får avbrytas eftersom eleven inte längre riskerar att under årskurs 9 inte bli behörig till gymnasieskolans nationella yrkesprogram.

Hur lång får skoldagen vara i lovskolan?

Undervisningen i lovskolan får högst omfatta åtta timmar per dag. Det ska finnas ett schema för undervisningen. Skolarbetet ska förläggas måndag till fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

Får undervisningen i lovskolan ske på helger?

Nej, undervisningen får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Måste huvudmannen kompensera för tid som eleven varit frånvarande från lovskolan?

Nej, enligt Skolverkets mening bör huvudmannen inte vara skyldig att vare sig i juni eller senare samma år kompensera eleven för sådan tid som eleven varit frånvarande från undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola. Detta bör gälla oavsett om elevens frånvaro varit giltig eller inte.

Källor: 10 kapitlet 23 a - b §§ skollagen, 10 kapitlet 23 c § skollagen, 10 kapitlet 23 c § skollagen och 3 kapitlet 4 § skolförordningen, 3 kapitlet 6 § skolförordningen.

Hur undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola ska gå till

Var ska lovskolan lokaliseras?

En huvudman har rätt att samla lovskolan vid en eller flera av huvudmannens skolenheter. Det finns därför möjlighet för en huvudman att utforma undervisningsgrupperna i lovskolan utifrån exempelvis vilka behov eleverna har eller vilka ämnen som eleverna behöver undervisning i.

Får undervisningen bedrivas som fjärrundervisning?

Undervisningen får som huvudregel inte genomföras som fjärrundervisning. En huvudman får dock under vissa förutsättningar anordna fjärrundervisning i ämnena moderna språk, modersmål och teckenspråk samt för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

Fjärrundervisning

Vilka ämnen ska finnas i lovskolan och vem beslutar om detta?

En huvudman måste se till att undervisning kan anordnas i

• svenska eller svenska som andraspråk
• engelska
• matematik

Godkända betyg i dessa ämnen är en förutsättning för att en elev ska bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Vilka ämnen som enskilda elever dessutom behöver få godkända betyg i för att bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan varierar från elev till elev. Ämnena i lovskolan behöver därför anpassas till elevernas behov. En utgångspunkt kan vara att huvudmannen anordnar lovskola i de ämnen där eleven har störst förutsättningar att nå kunskapskraven för betyget E och därmed möjligheten att bli behörig. Det kan innebära att undervisning behöver ges i ett eller flera ämnen.

Rektor beslutar

Rektor beslutar om vem som ska erbjudas lovskola. Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektor som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Exempelsituation 1

Eleven går i grundskolans årskurs 8 och har godkänt betyg i alla ämnen utom i engelska. Läraren bedömer att eleven riskerar att även i årskurs 9 få F i engelska.

Har eleven rätt att bli erbjuden lovskola av sin skolenhets huvudman i denna situation?

Ja, eftersom eleven går i årskurs 8 och riskerar att inte nå E i ämnet engelska i nästa årskurs. Godkänt betyg i engelska är som huvudregel ett måste för att vara behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Exempelsituation 2

Eleven fick betyget F i tre ämnen på vårterminen i årskurs 9: biologi, fysik och kemi. Eleven har godkända betyg i 14 andra ämnen inklusive svenska, engelska och matematik.

Har eleven rätt att bli erbjuden lovskola av sin skolenhets huvudman i denna situation?
Nej, eftersom eleven har godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik och därutöver ytterligare 11 ämnen, har eleven uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Det finns dock inget som hindrar att huvudmannen frivilligt anordnar lovskola för eleven.

Hur ska frånvarorapportering fungera i lovskolan?

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i lovskolan, ska det snarast anmälas till skolenheten. Det är viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare vid lovskolans start får information om till vem frånvaro ska rapporteras. Rektorn bör se till att det finns rutiner för hur en anmälan av frånvaro ska gå till.

Rektor är skyldig att informera vårdnadshavare om en elev uteblir från lovskolan utan giltigt skäl. Enligt huvudregeln ska sådan information lämnas samma dag som eleven varit frånvarande om det inte finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att frånvaron avser elevens sista lektion före skoldagens slut.

Har eleverna rätt att bli undervisade av behöriga lärare i lovskolan?

Ja. Obligatoriskt anordnad lovskola och frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola ingår i grundskolan. Det innebär att det som huvudregel bara är den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning som får undervisa i lovskolan. Det finns dock vissa undantag från kravet på legitimation och behörighet för att få undervisa.

Krav för att få behörighet

Har elever rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i lovskolan?

Ja, eleverna har samma rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i obligatoriskt anordnad lovskola som i grundskolan i övrigt. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Det är rektorn för den skolenhet där lovskolan bedrivs som ska säkerställa att eleverna får det stöd som de behöver. Lovskolan är tänkt att vara ett komplement till grundskolan och ska därmed inte ersätta tidiga insatser. Det är viktigt att andra stödinsatser inte uteblir eller skjuts upp med hänvisning till lovskolan. Lovskola är inte ett mål i sig och får inte ersätta andra och mer skyndsamma insatser för en elev som behöver stöd. Fokus ska ligga på att ge stöd tidigt i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller som särskilt stöd.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Har elever rätt till studiehandledning på modersmålet?

Ja, eleverna har samma rätt till studiehandledning på modersmålet i obligatoriskt anordnad lovskola som i övriga grundskolan. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Studiehandledning på modersmålet

Har elever rätt till elevhälsa i lovskolan?

Ja, att lovskola ingår i grundskolan innebär att eleverna har samma rätt till elevhälsa i obligatoriskt anordnad lovskola som i övriga grundskolan. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Har en elev i lovskola rätt till skolskjuts?

Ja, elever i obligatoriskt anordnad lovskola och frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola har rätt till skolskjuts under samma förutsättningar som elever i grundskolan i övrigt

Skolskjuts och elevresor

Källor: 2 kapitlet 13 § skollagen, 2 kapitlet 25 § skollagen, 3 kapitlet 5 a - 12 §§ skollagen, 10 kapitlet 23 d § andra stycket skollagen, 10 kapitlet 23 e § skollagen, 10 kapitlet 32 och 40 §§ skollagen, 4 kapitlet 8 § skolförordningen, 5 kapitlet 4 § skolförordningen, 5 a kapitlet skolförordningen, 9 kapitlet 11 a § skolförordningen.

Prövning efter obligatoriskt anordnad lovskola

Har eleverna rätt till prövning efter lovskolan?

En huvudman är skyldig att i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola erbjuda prövning för de elever som har gått ut årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Skyldigheten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola. Erbjudandet om prövning ska omfatta de ämnen som eleven fått undervisning i inom ramen för lovskolan.

Det är viktigt att elever som uppnått godkänt resultat i lovskolan kan få detta bekräftat i ett nytt slutbetyg. Betyg efter prövning ska framgå av betygskatalogen. Om en elev har betyg i ämnet sedan tidigare ska såväl det gamla som det nya betyget framgå.

En elev i grundskolan har även rätt att genomgå prövning för betyg i andra ämnen i enlighet med de generella bestämmelser för prövning som finns i skollagen.

Kan man vänta med att utfärda slutbetyg till efter lovskolan?

Nej, rektor kan inte vänta med att utfärda slutbetyg till efter lovskolan. För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör, det vill säga normalt vid utgången av vårterminen i årskurs 9. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Om en elev i anslutning till lovskola genomför prövning och uppnår godkänt resultat ska eleven få detta bekräftat i ett nytt slutbetyg.

Kan en elev få ett nytt betyg efter att ha gått i lovskola utan att göra en prövning?

Nej, en elevs betyg kan inte ändras efter undervisning i lovskolan utan prövning. Elever som går i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 9 har redan fått slutbetyg när de går i lovskolan. Elever som går i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 8 kan visa sin progression i efterföljande terminsbetyg.

När ska prövningen ske?

Den prövning som eleverna har rätt till efter lovskola i årskurs 9 ska ske i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola. För att kunna leva upp till skyldigheten att erbjuda betygsprövning är det viktigt att huvudmannen vidtar de praktiska åtgärder som krävs för att prövningen ska kunna ske i anslutning till lovskolans verksamhet under juni månad. Det är inte tillräckligt att erbjuda eleven en prövning vid ett senare tillfälle.

Enligt Skolverkets mening innebär det att prövning behöver ske direkt efter avslutad lovskola eller under tiden i lovskolan, dock senast under juni månad. Det här är viktigt för att elevens betyg ska kunna ligga till grund för antagningen till gymnasieskolan. Huvudmannen behöver skapa rutiner som gör det möjligt för elever som uppnår behörighet i lovskolan i juni att vara med i antagningsprocessen till gymnasieskolan.

Eleven har rätt att begära prövning i andra ämnen än de i lovskolan

En elev har också rätt att begära att få genomgå prövning för betyg i andra ämnen än de som ingått i lovskolan och i ämnen som eleven redan har godkänt slutbetyg i. I en sådan situation är huvudmannen inte skyldig att se till att prövningen kan ske i anslutning till lovskolan, utan prövningen får göras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Vad ska ligga till grund för prövningen?

Den lärare som genomför prövningen avgör vad som ska ligga till grund för prövningen. När undervisningen planeras är det viktigt att i god tid bestämma och kommunicera till eleven vad som kommer att utgöra underlag i prövningen och när den planeras att genomföras. Informationen från avlämnande skolenhet eller lärare är viktig för planeringen av prövningen.

Prövning inte bara utgöras av kompletteringar

Prövningen får inte endast utgöras av kompletteringar. Den lärare som genomför prövningen behöver pröva elevens kunskaper i relation till samtliga delar av kunskapskraven och samtliga betygssteg. Detta gäller även om läraren innan prövningen har information om elevens kunskaper. Läraren bör vid planeringen av prövning i ämnen välja ändamålsenliga och varierade former för prövningen.

Går det att ta ut en avgift för prövningen?

Nej, en huvudman har inte rätt att ta ut någon avgift för prövningen eftersom elever i lovskolan inte har fått godkänt slutbetyg.

Det är bara om en elev genomgår prövning för betyg i ett ämne som eleven redan har fått minst betyget E i som huvudmannen har rätt att ta ut en avgift.

Källor: 10 kapitlet 23 § andra stycket skollagen, 6 kapitlet 14 § skolförordningen, 6 kapitlet 20 - 22 §§ skolförordningen, förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet.

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Går det att anordna lovskola under andra månader än juni?

Ja, en huvudman som frivilligt anordnat lovskola under annan tid än juni får under vissa förutsättningar räkna av den tiden. Tiden ska tas från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni.

Förutsättningar för att avräkna

För att en huvudman ska ha rätt att göra avräkning krävs att två förutsättningar är uppfyllda:

1. Den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan måste ha anordnats från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive årskurs 9 till och med vårterminen nästföljande år. Det är alltså inte möjligt att räkna av tid för frivillig lovskola i syfte att räkna av tid som anordnats under tidigare årskurser.
2. Det är bara sådan tid som eleven faktiskt deltagit i den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan som får räknas av. Om eleven enbart deltagit i 10 av de 25 timmar som huvudmannen erbjudit frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola under terminen, är huvudmannen alltså skyldig att erbjuda eleven lovskola 40 timmar i juni. Detta förutsatt att eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola.

Huvudmannen behöver inte erbjuda eleven obligatoriskt anordnad lovskola i juni efter årskurs 8 eller årskurs 9 om eleven deltagit i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola med minst 50 timmar. Det ska då ha skett från med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 eller årskurs 9 till med vårterminen påföljande år. Om eleven har fått 50 timmar lovskola efter årskurs 8 men ändå efter i årskurs 9 inte blivit behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har eleven rätt att bli erbjuden ytterligare 50 timmar.

Omfattas av samma krav som obligatoriskt anordnad lovskola

Om en huvudman väljer att utnyttja möjligheten till avräkning omfattas den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan av samma krav som den obligatoriskt anordnade lovskolan i juni. Det betyder att om huvudmannen anordnar frivillig lovskola på exempelvis påsklovet i syfte att räkna av den från den tid i lovskola som ska erbjudas i juni måste verksamheten bedrivas i enlighet med de krav som följer av att den är en del av grundskolan.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 9. Eftersom eleven har varit orolig för att få F i matematik har eleven gått till den lovskola som skolenheten anordnade på påsklovet. Eleven fick 15 timmars undervisning. När terminen är slut får eleven F i matematik och är därför inte behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Hur många timmars obligatoriskt anordnad lovskola har eleven rätt till i denna situation?

Eleven har rätt till 50 timmar lovskola men eftersom eleven fått 15 timmars undervisning i skolans lovskola på påsklovet har eleven bara rätt till 35 timmars lovskola i juni efter årskurs 9. En förutsättning för att skolan ska kunna räkna av tid och enbart erbjuda 35 timmar är att lovskolan på påsklovet motsvarar skollagens krav på lovskola, exempelvis i fråga om elevens rätt till särskilt stöd och ämnesbehöriga lärare.

Källor: 10 kapitlet 3 § skollagen, 10 kapitlet 23 a § andra stycket och 23 b § andra stycket skollagen. Se även i proposition 2016/17:156 sidan 60.

Lovskola på entreprenad

Läs mer om utbildning på entreprenad och samverkan

Kan lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, en huvudman får överlämna lovskola på entreprenad till en annan huvudman inom grundskolan. Ett entreprenadavtal kan alltså upprättas mellan två kommuner, en enskild huvudman och en kommun eller mellan två enskilda huvudmän.

Läs mer om entreprenad och samverkan

Kan fjärrundervisning i lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, det är möjligt för en huvudman att köpa fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet från en annan huvudman på entreprenad. Detta får dock endast ske om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Vem är huvudman när lovskolan överlämnas på entreprenad?

När lovskola överlämnas på entreprenad behåller huvudmannen huvudmannaskapet och beslutar därmed om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det innebär att även om en entreprenör ges i uppdrag av en kommun att utföra uppgifter inom utbildning som kommunen är huvudman för, så är det fortfarande fråga om en kommunal verksamhet i förhållande till elever och vårdnadshavare.

Vem är ansvarig rektor när lovskolan överlämnas på entreprenad?

Rektorns myndighetsutövning kan inte överlämnas på entreprenad. Rektorn hos entreprenören får därför exempelvis inte besluta om åtgärdsprogram eller utfärda slutbetyg och uppdatera betygskatalogen efter prövning. Rektorn på den skolenhet där lovskola bedrivs ansvarar dock för att bland annat leda och samordna det pedagogiska arbetet. Den rektorn fattar också i övrigt de beslut och har det ansvar som en rektor i grundskolan har och som inte utgör myndighetsutövning.

Vilka befogenheter har läraren i lovskola på entreprenad?

Det är möjligt att överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift på entreprenad. Det betyder att läraren hos entreprenören får utföra de uppgifter elevens ordinarie lärare kan göra.

Den lärare som entreprenören använder för undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola ansvarar för att planera och genomföra undervisningen. De skyldigheter som alla lärare har enligt skollagen gäller för lärare som arbetar för entreprenören.

Läraren hos entreprenören kan genomföra prövning och sätta betyg. Det är också möjligt för läraren att vidta disciplinära åtgärder mot en elev. Det kan exempelvis röra sig om att läraren visar ut en elev ur undervisningslokalen eller beslutar om kvarsittning eller omhändertar ett föremål som stör undervisningen från en elev.

Som huvudregel får bara legitimerade lärare som har behörighet för viss undervisning undervisa. Det finns dock vissa undantag från kravet på legitimation och behörighet för att få undervisa.

Krav för att få behörighet

Hur fungerar prövning i lovskola på entreprenad?

De lärare som entreprenören använder i undervisningen kan genomföra sådan prövning som eleven har rätt till i anslutning till lovskolan. Läraren kan också bedöma och sätta betyg på elevens kunskaper i ämnet. Rektor hos entreprenören får dock inte utfärda slutbetyg. Utfärdande av slutbetyg och uppdateringar av betygskatalogen behöver göras av elevens ordinarie rektor med hjälp av underlag från entreprenören.

Källor: 23 kapitlet 4 § skollagen, 23 kapitlet 4 a § skollagen, 23 kapitlet 6 § första stycket skollagen, 23 kapitlet 6 § andra stycket skollagen.