Lovskola

Huvudmän är skyldiga att erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan, under vissa förutsättningar. Här hittar du information om reglerna och några förtydligande exempel.

Lovskola som är reglerad i skollagen

Vad är lovskola?

Begreppet lovskola är reglerat i skollagen. Enligt skollagens definition är lovskola undervisning inom grundskolan som anordnas enligt skollagen under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever.

Lovskola som faller under skollagens definition och ingår i grundskolan:

Obligatoriskt anordnad lovskola

• lovskola som huvudmannen anordnar i juni månad för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
• lovskola som huvudmannen anordnar på lov under läsåret för elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
• lovskola som huvudmannen anordnar i juni månad för elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Lovskola som huvudmannen frivilligt anordnar under läsåret, och som får räknas av från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni för:

• elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan, och
• elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Annan frivilligt anordnad lovskola

Vad är annan frivilligt anordnad lovskola?

Huvudmannen kan frivilligt välja att anordna annan lovskola för elever. Sådan lovskola regleras inte i skollagen och ingår inte i grundskolan. För annan frivilligt anordnad lovskola går det i vissa fall att söka statsbidrag.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30.

Statsbidrag för lovskola 2022

Elevers rätt till lovskola

Vilka elever har rätt att bli erbjudna lovskola?

De nationella programmen i gymnasieskolan är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. För alla nationella program i gymnasieskolan är huvudregeln att eleven för att vara behörig måste ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

• För att vara behörig till de nationella yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen
• För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv ämnen.

Att rätten att bli erbjuden lovskola är kopplad till elevens förutsättningar att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan innebär därför i praktiken att det är behörighet till ett nationellt yrkesprogram som rätten att bli erbjuden lovskola tar sikte på.

Det innebär att huvudmannen måste erbjuda lovskola till tre kategorier av elever:

1. elever som har avslutat grundskolans årskurs 8 och som riskerar att i årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
2. elever i grundskolans årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan
3. elever som har avslutat grundskolans årskurs 9 men som inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Det betyder att en elev som deltagit i lovskola efter årskurs 8, men som fortfarande under årskurs 9 riskerar att inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram, har rätt att bli erbjuden lovskola under läsårsloven. En elev som efter årskurs 9 inte har uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har rätt att bli erbjuden lovskola i juni månad efter att eleven avslutat årskurs 9.

Andra elever än dessa har inte rätt till att bli erbjudna obligatoriskt anordnad lovskola. Men en huvudman kan frivilligt välja att anordna annan lovskola för elever som inte har rätt till det enligt skollagen.

Exempelsituation

Eleven avslutade årskurs 8 och fick betyget E i alla ämnen utom svenska och matematik. Elevens vårdnadshavare vill att eleven får möjlighet att läsa upp dessa ämnen på sommarlovet. Elevens rektor gör dock med stöd av undervisande lärare bedömningen att eleven kommer att kunna få godkänt betyg även i svenska och matematik under årskurs 9.

Eftersom skolan bedömer att eleven under årskurs 9 kommer att uppnå behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har eleven inte rätt att bli erbjuden lovskola under sommarlovet efter årskurs 8.

Källor: 10 kapitlet 23 a–b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 25.

Kan huvudmän välja vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Nej, alla elever som uppfyller förutsättningarna för att erbjudas lovskola ska erbjudas detta. Det är inte möjligt att exempelvis prioritera elever som skolan bedömer har störst möjlighet att nå kunskapskraven.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 59.

Har elever som riskerar att inte bli behöriga till högskoleförberedande program rätt till lovskola?

Nej, huvudmannen är bara skyldig att erbjuda lovskola till elever som riskerar att inte bli, eller som inte har blivit, behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 25.

Har elevens vårdnadshavare rätt att välja var eleven ska gå i lovskola?

Nej. Det är huvudmannen som avgör vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. Det finns ingen skyldighet för huvudmannen att placera en elev vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. En elev har inte heller rätt att bli mottagen i en lovskola som anordnas av en annan kommun eller annan enskild huvudman än den som ska svara för elevens utbildning.

Det finns inget som hindrar att huvudmannen i samband med erbjudandet om lovskola tar reda på om elevens vårdnadshavare har något önskemål om placering. Om huvudmannen inte kan tillgodose önskemålet finns dock ingen skyldighet att fatta ett nytt placeringsbeslut. Eftersom lovskolan inte är obligatorisk för eleven, har elevens vårdnadshavare möjlighet att tacka nej till erbjudandet.

Källor: 10 kapitlet 23 e § jämförd med 30 § samma kapitel skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 62.

Har en elev rätt att tas emot i en annan kommuns lovskola?

Nej, en kommun får ta emot en elev som är hemmahörande i en annan kommun i sin lovskola men det är inte någon skyldighet för kommunen att göra det.

Källor: 10 kapitlet 23 e, 25 och 27 §§ skollagen.

Har elever i sameskolan, grundsärskolan och specialskolan rätt till lovskola?

Nej, en huvudman är inte skyldig att erbjuda lovskola till elever i sameskolan, grundsärskolan eller specialskolan. Det finns inget som hindrar att huvudmannen frivilligt anordnar annan lovskola för dessa elever.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen.

Information till vårdnadshavare

Finns det krav på att huvudmannen ska informera elever och vårdnadshavare om erbjudandet av lovskola?

Ja, att informera elever och vårdnadshavare kan sägas ingå i huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola. Huvudmannen behöver säkerställa att informationen ges i god tid så att eleverna och elevernas vårdnadshavare har rimliga förutsättningar att ta ställning till erbjudandet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att vårdnadshavare och elever får information om skolans mål, sätt att arbeta och om olika valalternativ.

Källa: proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30– 31.

Rektorns ansvar i lovskolan

Vem är ansvarig rektor för en elev i lovskola?

Vem bestämmer vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Det är rektorn på elevens ordinarie skolenhet som beslutar om en elev ska erbjudas lovskola. Det är viktigt att rektorn har en dialog med ansvarig lärare inför beslutet.

Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektor som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Källor: 9 kapitlet 11 a § skolförordningen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 42.

Kan rektorns beslut om att inte erbjuda en elev lovskola överklagas?

Nej, ett sådant beslut kan inte överklagas.

Källa: 15 kapitlet 1 § skolförordningen.

Elevernas ansvar i obligatoriskt anordnad lovskola

Kan eleven tacka nej till ett erbjudande om lovskola?

Ja, en elev kan välja att tacka nej till erbjudandet. Om eleven tackar ja är den skyldig att delta i lovskolans verksamhet.

Det är elevens vårdnadshavare som ska avgöra om en minderårig elev ska acceptera ett erbjudande om lovskola. I samband med det bör vårdnadshavaren ta hänsyn till barnets synpunkter. Om eleven är över 18 år är det eleven själv som ska ta ställning till erbjudandet om lovskola.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 33– 35 och 61.

Vad kan vara giltig frånvaro för en elev i obligatoriskt anordnad lovskola?

Om en elev tackar ja till ett erbjudande om lovskola är eleven skyldig att delta i lovskolans verksamhet. Giltig frånvaro är ledighet och frånvaro som vårdnadshavare meddelat och skolan bekräftat, till exempel vid sjukdom eller läkarbesök. Eleven har dock inte skolplikt när den går i lovskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen samt proposition 2016/16:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 61.

Vad är ogiltig frånvaro?

Finansiering av obligatoriskt anordnad lovskola

Vem ska finansiera lovskolan?

Elevens hemkommun finansierar lovskolan. Finansieringen ska täcka de kostnader som huvudmannen har för att leva upp till kraven om lovskolan i skollagen.

Källa: proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 50– 53.

Hur får enskilda huvudmän ersättning för sina kostnader för obligatoriskt anordnad lovskola?

Enskilda huvudmän har rätt till tilläggsbelopp från hemkommunen för elever som deltar i lovskola.

Källor: 10 kapitlet 39 § skollagen och 14 kapitlet 8 § skolförordningen.

Vad gäller för en kommun som i sin lovskola har tagit emot en elev från en annan kommun?

En kommun som har tagit emot en elev från en annan kommun i sin lovskola har rätt till ersättning från elevens hemkommun. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källa: 10 kapitlet 34 § skollagen.

Går det att söka statsbidrag för lovskola?

Det är inte möjligt att söka statsbidrag för sådan lovskola som ingår i grundskolan och som är reglerad i skollagen. Det går alltså varken att söka statsbidrag för obligatoriskt anordnad lovskola eller för frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

För annan frivilligt anordnad lovskola som inte regleras i skollagen kan huvudmän däremot under vissa förutsättningar söka statsbidrag.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Statsbidrag för lovskola 2022

Kan huvudmannen ta ut avgifter från vårdnadshavare?

Nej, utbildningen i lovskolan ingår i grundskolan och ska därför huvudsakligen vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna får dock förekomma.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3, 10– 11 §§ skollagen.

Avgifter Länk till annan webbplats.

Regler om tid i obligatoriskt anordnad lovskola

När under året ska lovskolan anordnas?

För elever i grundskolan som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att under årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan, och elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet, ska lovskolan anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9.

För elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan ska lovskola anordnas på loven under läsåret.

En huvudman får inte vänta till i juni med att erbjuda lovskola till elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen och och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 38.

Vad menas med lov under läsåret?

Med lov under läsåret avses lov under höst- eller vårterminen, till exempel läslovet eller sportlovet, men även jullovet.

Källor: 10 kapitlet 23 b § skollagen och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 38.

Hur många undervisningstimmar har elever rätt till i lovskolan?

Sådan lovskola som ska anordnas i juni ska omfatta sammanlagt minst 50 timmar. Det gäller både lovskola som anordnas efter årskurs 8 och lovskola som anordnas efter årskurs 9. Lovskola som ska anordnas under läsårsloven i årskurs 9 ska uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

Det betyder exempelvis att en elev i årskurs 9 som riskerar att inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har rätt till upp till 75 timmar lovskola, om eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola även efter att hen avslutat årskurs 9. Av dessa 75 timmar ska minst 25 timmar ges på lov under läsåret. Det är alltså inte tillåtet för en huvudman att vänta med att erbjuda de 25 timmarna lovskola till i juni det år eleven har avslutat årskurs 9, för att då erbjuda sammanlagt 75 timmar lovskola.

Om en huvudman vill erbjuda fler undervisningstimmar i lovskola än vad skollagen kräver så finns det inte något som hindrar det.

Tiden i lovskolan ingår inte i den minsta garanterade undervisningstiden som elever har rätt till i respektive ämne i grundskolan. Lovskolan kan inte användas för att kompensera för undervisningstid som inte skolan genomfört under terminerna.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 28 och proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 23.

Får lovskolan avbrytas i förtid?

Ja, undervisningen får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid än vad erbjudandet om lovskola avser. När syftet med undervisningen är uppnått för en elev är något som måste bedömas i varje enskilt fall.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 8. Mentorn bedömer att eleven riskerar att i årskurs 9 inte nå målen för betyget E i matematik och svenska. Rektorn beslutar därför att under juni månad erbjuda eleven 50 timmar lovskola i dessa ämnen. Eleven arbetar på bra tillsammans med sina lovskollärare, och redan efter 40 undervisningstimmar bedömer lärarna att det inte längre finns risk att eleven inte kommer få betyget E i svenska och matematik under årskurs 9.

I denna situation får lovskolan avbrytas i förtid, eftersom eleven inte längre riskerar att under årskurs 9 inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 c § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 28 och 61.

Hur lång får skoldagen vara i lovskolan?

Undervisningen i lovskolan får högst omfatta åtta timmar per dag. Det ska finnas ett schema för undervisningen. Skolarbetet ska förläggas måndag till fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

Källor: 10 kapitlet 23 c § skollagen och 3 kapitlet 4 och 6 §§ skolförordningen.

Undervisningstid, lärotider och schema

Får undervisningen i lovskolan ske på helger?

Nej, undervisningen får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Källa: 10 kapitlet 23 c § skollagen.

Undervisningstid, lärotider och schema

Så ska undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola gå till

Var ska lovskolan lokaliseras?

En huvudman har rätt att samla lovskolan vid en eller flera av huvudmannens skolenheter. Det finns därför möjlighet för en huvudman att utforma undervisningsgrupperna i lovskolan utifrån exempelvis vilka behov eleverna har eller vilka ämnen som eleverna behöver undervisning i.

Källor: 10 kapitlet 23 e § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 62.

Får undervisning i lovskola bedrivas som fjärrundervisning?

Ja, undervisning i lovskola får genomföras som fjärrundervisning om förutsättningarna för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllda. Fjärrundervisning får då användas i de ämnen för vilka fjärrundervisning får användas i övrigt.

Källor: 21 kapitlet 3-5 §§ skollagen och 5 a kapitlet 2 § skolförordningen.

Fjärrundervisning

Vilka ämnen ska finnas i lovskolan och vem beslutar om detta?

En huvudman måste se till att undervisning kan anordnas i

• svenska eller svenska som andraspråk
• engelska
• matematik

Godkända betyg i dessa ämnen är en förutsättning för att en elev ska bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Vilka ämnen som enskilda elever dessutom behöver få godkända betyg i för att bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan varierar från elev till elev. Ämnena i lovskolan behöver därför anpassas till elevernas behov. En utgångspunkt kan vara att huvudmannen anordnar lovskola i de ämnen där eleven har störst förutsättningar att nå kunskapskraven för betyget E och därmed möjligheten att bli behörig. Det kan innebära att undervisning behöver ges i ett eller flera ämnen.

Det är rektorn som beslutar om vem som ska erbjudas lovskola. Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektorn som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Exempelsituation 1

Eleven går i grundskolans årskurs 8 och har godkänt betyg i alla ämnen utom i engelska. Läraren bedömer att eleven riskerar att även i årskurs 9 få F i engelska.

Eftersom eleven går i årskurs 8 och riskerar att inte få E i ämnet engelska i nästa årskurs har eleven rätt att bli erbjuden lovskola. Godkänt betyg i engelska är som huvudregel ett krav för att vara behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Exempelsituation 2

Eleven fick betyget F i tre ämnen på vårterminen i årskurs 9: biologi, fysik och kemi. Eleven har godkända betyg i 14 andra ämnen inklusive svenska, engelska och matematik.

Eftersom eleven har godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik samt därutöver ytterligare 11 ämnen har eleven uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Eleven har därför inte rätt att bli erbjuden lovskola i juni. Det finns dock inget som hindrar att huvudmannen frivilligt anordnar lovskola för eleven.

Källor: 2 kapitlet 9-10 §§, 10 kapitlet 23 a–b §§ och 16 kapitlet 29–34 §§ skollagen samt 9 kapitlet 11 a § skolförordningen.

Hur ska frånvarorapportering fungera i lovskolan?

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i lovskolan, ska det snarast anmälas till skolenheten. Det är viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare vid lovskolans start får information om till vem frånvaro ska rapporteras. Rektorn bör se till att det finns rutiner för hur en anmälan av frånvaro ska gå till.

Rektor är skyldig att informera vårdnadshavare om en elev uteblir från lovskolan utan giltigt skäl. Enligt huvudregeln ska sådan information lämnas samma dag som eleven varit frånvarande om det inte finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att frånvaron avser elevens sista lektion före skoldagens slut.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen och 4 kapitlet 8 § skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 62.

Har eleverna rätt att bli undervisade av behöriga lärare i lovskolan?

Ja. Obligatoriskt anordnad lovskola och frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola ingår i grundskolan. Det innebär att det som huvudregel bara är den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning som får undervisa i lovskolan. Det finns dock vissa undantag från kravet på legitimation och behörighet för att få undervisa.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 13 § och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Har elever rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i lovskolan?

Ja, eleverna har samma rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i obligatoriskt anordnad lovskola som i grundskolan i övrigt. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Det är rektorn för den skolenhet där lovskolan bedrivs som ska säkerställa att eleverna får det stöd som de behöver. Lovskolan är tänkt att vara ett komplement till grundskolan och ska därmed inte ersätta tidiga insatser. Det är viktigt att andra stödinsatser inte uteblir eller skjuts upp med hänvisning till lovskolan. Lovskola är inte ett mål i sig och får inte ersätta andra och mer skyndsamma insatser för en elev som behöver stöd. Fokus ska ligga på att ge stöd tidigt i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller som särskilt stöd.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 3 kapitlet 5– 12 §§ och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 29 och 57– 58.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Har elever rätt till studiehandledning på modersmålet?

Ja, eleverna har samma rätt till studiehandledning på modersmålet i obligatoriskt anordnad lovskola som i övriga grundskolan. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt 5 kapitlet 4 § skolförordningen.

Studiehandledning på modersmålet

Har elever rätt till elevhälsa i lovskolan?

Ja, att lovskola ingår i grundskolan innebär att eleverna har samma rätt till elevhälsa i obligatoriskt anordnad lovskola som i övriga grundskolan. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 25 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 57.

Har elever i lovskola rätt till skolskjuts?

Se svaret under Skolskjuts och elevresor

Prövning efter obligatoriskt anordnad lovskola

Har eleverna rätt till prövning efter lovskolan?

En huvudman är skyldig att i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola erbjuda prövning för de elever som har gått ut årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Erbjudandet om prövning ska omfatta de ämnen som eleven fått undervisning i inom ramen för lovskolan.

Det är viktigt att elever som uppnått godkänt resultat i lovskolan kan få detta bekräftat i ett nytt slutbetyg. Betyg efter prövning ska framgå av betygskatalogen. Om en elev har betyg i ämnet sedan tidigare ska såväl det gamla som det nya betyget framgå.

En elev i grundskolan har även rätt att genomgå prövning för betyg i andra ämnen i enlighet med de generella bestämmelser för prövning som finns i skollagen.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen, 6 kapitlet 20– 22 §§ skolförordningen, 9 § Skolverkets föreskrifter (2011:123) om betygskatalog, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 36– 37.

Prövning för betyg

Måste prövning erbjudas i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola under läsårslov i årskurs 9?

Nej, det är bara i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola för elever som har avslutat årskurs 9 som huvudmannen har en skyldighet att erbjuda prövning. Skyldigheten att erbjuda prövning omfattar då de ämnen som undervisningen i lovskolan har avsett.

En elev i grundskolan som begär det har dock rätt att genomgå prövning i ett eller flera grundskoleämnen, oavsett om dessa ingått i lovskola eller inte. Det gäller även ämnen som eleven redan har fått ett avslutande betyg i. Men en sådan prövning måste inte erbjudas i anslutning till lovskolan, utan får genomföras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källa: 10 kapitlet 23 § skollagen.

Prövning för betyg

Kan rektorn vänta med att utfärda slutbetyg för elever i årskurs 9 till efter lovskolan i juni?

Nej. För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör, det vill säga normalt vid utgången av vårterminen i årskurs 9. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Om en elev i anslutning till lovskola efter årskurs 9 genomgår prövning i ett eller flera ämnen har eleven rätt att få ett nytt slutbetyg.

Källor: 6 kapitlet 14 och 21 §§ skolförordningen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 36– 37.

Kan en elev få ett nytt betyg efter att ha gått i lovskola utan att göra en prövning?

Nej, en elevs betyg kan inte ändras efter undervisning i lovskola utan prövning.

Elever som går i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 9 har redan fått slutbetyg när de går i lovskolan. En elev som i anslutning till lovskolan efter årskurs 9 har genomgått prövning i eller flera ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg.

Elever som går i lovskola efter årskurs 8 eller som deltar i lovskola på läsårslov under årskurs 9 får sina kunskaper bedömda vid betygssättningen i slutet av terminerna. De har också rätt att genomgå prövning, men en sådan prövning måste inte erbjudas i anslutning till lovskolan, utan får genomföras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: 10 kapitlet 15 och 23 §§ skollagen samt 6 kapitlet 11 och 14 §§ skolförordningen.

När ska prövningen ske?

Huvudmannen har en skyldighet att erbjuda elever som har avslutat årskurs 9 prövning i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola i juni. För att kunna leva upp till skyldigheten att erbjuda betygsprövning är det viktigt att huvudmannen vidtar de praktiska åtgärder som krävs för att prövningen ska kunna ske i anslutning till lovskolans verksamhet under juni månad. Det är inte tillräckligt att erbjuda eleven en prövning vid ett senare tillfälle.

Det här är viktigt för att elevens betyg ska kunna ligga till grund för antagningen till gymnasieskolan. Huvudmannen behöver skapa rutiner som gör det möjligt för elever som uppnår behörighet i lovskolan i juni att vara med i antagningsprocessen till gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 58.

Har en elev rätt att begära prövning i andra ämnen än de som ingått i lovskolan?

En elev har också rätt att begära att få genomgå prövning för betyg i andra ämnen än de som ingått i lovskolan och i ämnen som eleven redan har godkänt slutbetyg i. I en sådan situation är huvudmannen inte skyldig att se till att prövningen kan ske i anslutning till lovskolan, utan prövningen får göras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 58 samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 55-56.

Prövning för betyg

Vad ska ligga till grund för prövningen?

Den lärare som genomför prövningen avgör vad som ska ligga till grund för prövningen. Underlaget behöver täcka tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. När undervisningen i lovskolan planeras är det viktigt att i god tid bestämma och kommunicera till eleven vad som kommer att utgöra underlag i prövningen och när den planeras att genomföras.

Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 53-54.

Får en prövning utgöras av bara kompletteringar?

Nej, prövningen får inte bara utgöras av kompletteringar. Den lärare som genomför prövningen behöver pröva elevens kunskaper i hela ämnet i relation till samtliga delar av betygskriterierna och utifrån hela betygsskalan A-F. Detta gäller även om läraren innan prövningen har information om elevens kunskaper. Läraren bör vid planeringen av prövning i ämnen utforma ändamålsenliga bedömningssituationer för att få ett underlag som är så brett och relevant att det går att jämföra med ämnets syfte och centrala innehåll samt betygskriterierna.

Källor: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:417) om betyg och prövning samt kommentarer till dessa råd, sidan 53-54.

Får en huvudman ta ut en avgift för prövningen?

Nej, en huvudman har inte rätt att ta ut någon avgift för prövningen eftersom elever i lovskolan inte har fått godkänt slutbetyg.

Det är bara om en elev genomgår prövning för betyg i ett ämne som eleven redan har fått minst betyget E i som huvudmannen har rätt att ta ut en avgift.

Källa: förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet.

Vilka avgifter får tas ut i samband med prövning?

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Går det att anordna lovskola under läsåret för elever i årskurs 8 eller på annan tid än på lov under läsåret för elever i årskurs 9?

Ja. En huvudman som frivilligt anordnat lovskola under läsåret för elever i årskurs 8 eller 9 får under vissa förutsättningar räkna av den tiden från de timmar som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni. Att lovskolan ska ha anordnats frivilligt innebär att den lovskola som huvudmannen är skyldig att erbjuda på läsårsloven till elever i årskurs 9 inte kan räknas av.

Källor: 10 kapitlet 3 och 23 a-b §§ skollagen, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 59– 60 samt proposition 2021/22:111 Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola, sidan 38.

Vilka är förutsättningarna för frivilligt anordnad lovskola ska vara avräkningsbar?

För att en huvudman ska ha rätt att räkna av tid från den lovskola som huvudmannen måste erbjuda i juni efter årskurs 8 respektive årskurs 9 gäller följande:

1. Lovskolan ska ha anordnats frivilligt. Det innebär att den lovskola som huvudmannen är skyldig att erbjuda på läsårslov till elever i årskurs 9 inte kan räknas av. Lovskola som huvudmannen frivilligt anordnar under läsåret utöver de 25 timmar som ska erbjudas på läsårslov får dock räknas av.
2. Lovskolan måste ha anordnats från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive årskurs 9 till och med vårterminen nästföljande år. Det är alltså inte möjligt att räkna av tid för frivillig lovskola som anordnats under tidigare årskurser.
3. Det är bara sådan tid som eleven faktiskt deltagit i den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan som får räknas av. Om eleven exempelvis bara har deltagit i 10 av de 25 timmar som huvudmannen erbjudit frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola under terminen, är huvudmannen alltså skyldig att erbjuda eleven lovskola 40 timmar i juni (om eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola i juni).

Om en elev under läsåret har deltagit i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola med minst 50 timmar behöver huvudmannen inte erbjuda eleven obligatoriskt anordnad lovskola i juni efter årskurs 8 respektive årskurs 9.

Källor: 10 kapitlet 3 och 23 a-b §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 59– 60.

Omfattas den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan av samma krav som obligatoriskt anordnad lovskola?

Om en huvudman väljer att utnyttja möjligheten till avräkning omfattas den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan av samma krav som den obligatoriskt anordnade lovskolan i juni. Det betyder att om huvudmannen anordnar frivillig lovskola på exempelvis påsklovet för elever i årskurs 8 måste verksamheten bedrivas i enlighet med de krav som följer av att den är en del av grundskolan för att tiden ska få räknas av från den tid i lovskola som ska erbjudas i juni.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 8. Eftersom eleven har varit orolig för att få F i matematik och svenska har eleven gått till den lovskola som skolenheten anordnade på påsklovet. Eleven fick 15 timmars undervisning. När terminen är slut får eleven ändå F i både matematik och svenska. Skolan gör bedömningen att det finns risk att eleven inte heller under årskurs 9 kommer att kunna få godkänt betyg i båda dessa ämnen. Eleven riskerar därmed att inte bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Eleven i detta exempel har rätt till 50 timmar lovskola, men eftersom eleven redan fått 15 timmars undervisning i skolans lovskola på påsklovet behöver eleven bara erbjudas 35 timmars lovskola i juni efter årskurs 8. En förutsättning för att skolan ska kunna räkna av tid och enbart erbjuda 35 timmar är att lovskolan på påsklovet motsvarar skollagens krav på lovskola, exempelvis i fråga om elevens rätt till särskilt stöd och ämnesbehöriga lärare.

Källor: 10 kapitlet 3 och 23 a-b §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 59– 60.

Lovskola på entreprenad

Kan lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, en huvudman för en grundskola får överlämna lovskola på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet, dock inte till staten. Lovskola får överlämnas till staten bara om det gäller undervisning i ämnena samiska eller teckenspråk.

Källor: 23 kapitlet 4, 12 och 15 §§ skollagen.

Entreprenad och samverkan

Kan fjärrundervisning i lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, en huvudman för en grundskola får överlämna fjärrundervisning på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet. Det är dock bara möjligt att överlämna sådan fjärrundervisning till staten om det gäller ämnena samiska eller teckenspråk. Om studiehandledning på modersmålet överlämnas på entreprenad får studiehandledningen ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid. Det innebär att studiehandledningen får bedrivas på samma sätt som fjärrundervisning, även om studiehandledning på modersmålet inte i formell mening utgör fjärrundervisning.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 23 kapitlet 4, 14 och 16 §§ skollagen.

Får undervisning i lovskola bedrivas i form av fjärrundervisning?

Vem är huvudman när lovskola överlämnas på entreprenad?

Vid entreprenad behåller beställaren alltid huvudmannaskapet och beslutar därmed om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det innebär till exempel att även om en entreprenör ges i uppdrag av en kommun att utföra uppgifter inom utbildning som kommunen är huvudman för, så är det fortfarande fråga om en kommunal verksamhet i förhållande till elever och vårdnadshavare.

Källor: 23 kapitlet 2 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 63.

Rektorsansvar vid lovskola på entreprenad

Vem är ansvarig rektor när lovskola överlämnas på entreprenad?

Vilka befogenheter har en lärare i lovskola som lagts ut på entreprenad?

Om undervisning överlämnas på entreprenad får även den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift överlämnas. Det betyder att läraren hos entreprenören får utföra de uppgifter som elevens ordinarie lärare kan utföra.

Den lärare som entreprenören använder för undervisningen i lovskolan ansvarar för att planera och genomföra undervisningen. De skyldigheter som alla lärare har enligt skollagen gäller för lärare som arbetar för entreprenören.

Läraren hos entreprenören kan genomföra prövning och sätta betyg. Det är också möjligt för läraren att vidta disciplinära åtgärder mot en elev. Det kan exempelvis röra sig om att läraren visar ut en elev ur undervisningslokalen eller beslutar om kvarsittning eller omhändertar ett föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten.

Som huvudregel får bara legitimerade lärare som har behörighet för viss undervisning undervisa, även vid entreprenad. Det finns dock vissa undantag från kravet på legitimation och behörighet.

Källor: 2 kapitlet 13-17 och 19 §§, 5 kapitlet 7-8 och 22 § och 23 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 64.

Lärares utbildning och kompetens vid entreprenad

Hur fungerar prövning i lovskola på entreprenad?

De lärare som entreprenören använder i undervisningen kan genomföra sådan prövning som eleven har rätt till i anslutning till lovskolan. Läraren kan också bedöma och sätta betyg på elevens kunskaper i ämnet. Rektorn hos entreprenören får dock inte utfärda slutbetyg. Utfärdande av slutbetyg och uppdateringar av betygskatalogen behöver göras av elevens ordinarie rektor med hjälp av underlag från entreprenören.

Källor: 10 kapitlet 23 § och 23 kapitlet 5 § skollagen, 6 kapitlet 16 och 22 §§ skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 64.