Lovskola

Huvudmän är skyldiga att erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan, under vissa förutsättningar. Lovskola på sommaren kallas ibland också för sommarskola. Här får du som är huvudman eller rektor information om reglerna och några förtydligande exempel.

Lovskola som är reglerad i skollagen

Vad är lovskola?

Begreppet lovskola är reglerat i skollagen. Enligt skollagens definition är lovskola undervisning inom grundskolan som anordnas enligt skollagen under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever.

Lovskola som faller under skollagens definition och ingår i grundskolan:

1. Obligatoriskt anordnad lovskola

Lovskola som huvudmannen anordnar i juni månad för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan och elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett sådant program.

2. Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Lovskola som huvudmannen anordnar under andra månader än juni – men i syfte att räkna av från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni – för elever som efter årskurs 8 i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan och elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett sådant program.

Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Annan frivilligt anordnad lovskola

Vad är annan frivilligt anordnad lovskola?

Huvudmannen kan frivilligt välja att anordna annan lovskola för elever. Sådan lovskola regleras inte i skollagen och ingår inte i grundskolan. För annan frivilligt anordnad lovskola går det i vissa fall att söka statsbidrag.

Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30.

Statsbidrag för lovskola 2021

Lovskola under coronapandemin

Vad gäller kring obligatoriskt anordnad lovskola under coronapandemin?

I den tillfälliga förordningen regleras att en grundskola under vissa förutsättningar får förlägga lovskola till annan tid än vad som föreskrivs i skollagen. Det gäller om skolan stängt helt eller delvis på någon av de grunder som anges i förordningen och det behövs för att elever ska kunna tillförsäkras sin rätt till utbildning. Under följande förutsättningar gäller det också för skolor som håller öppet:

• om det behövs på grund av att lärare eller elever inte är eller har varit närvarande i skolenhetens lokaler därför att de i fråga om sin egen personliga situation följer eller har följt föreskrifter, allmänna råd eller rekommendationer från Folkhälsomyndigheten som avser sjukdomen covid-19.

• om det behövs för att huvudmannen följer eller har följt en sådan rekommendation om fjärr- och distansundervisning från Folkhälsomyndigheten som avses i 11 b § i den tillfälliga förordningen, det vill säga en rekommendation om att en del av eleverna ska ges fjärr- eller distansundervisning som Folkhälsomyndigheten meddelat på förslag av smittskyddsläkare för att tillfälligt motverka lokal eller regional spridning av covid-19 eller annars för att motverka spridning av covid-19.
• om det behövs för att en huvudman som tidigare har bedrivit fjärr- eller distansundervisning för att undvika trängsel i kollektivtrafiken eller skolans lokaler ska kunna tillförsäkra elever deras rätt till utbildning enligt skollagen. Det var tidigare möjligt för öppna skolor att bedriva fjärr- eller distansundervisning i syfte att undvika sådan trängsel, men denna möjlighet togs bort den 10 augusti 2021.
  

Källor: 2, 11 a och c §§ förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta samt punkten 2 i övergångsbestämmelserna (2021:810) till förordningen.

Regler om tid i obligatoriskt anordnad lovskola enligt ordinarie bestämmelser

Möjligheter för skolor som är öppna under coronapandemin

Möjligheter vid hel eller delvis stängning av skolor under coronapandemin

Vad gäller kring annan frivilligt anordnad lovskola under coronapandemin?

Annan frivilligt anordnad lovskola regleras inte i skollagen och det finns inte heller några bestämmelser om sådan lovskola i den tillfälliga förordningen.

Med anledning av coronapandemin beslutade regeringen dock i juni 2020 om tillfälliga bestämmelser som syftar till att göra det lättare att ta del av det statsbidrag som kan betalas ut till huvudmän som bedriver annan frivilligt anordnad lovskola. De tillfälliga bestämmelserna i statsbidragsförordningen förlängdes i maj 2021 och gäller till och med den 31 augusti 2022.

Statsbidrag för lovskola 2021

Källor: förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30.

Kan obligatoriskt anordnad lovskola bedrivas som fjärr- eller distansundervisning utifrån den tillfälliga förordningen?

Ja, eftersom obligatoriskt anordnad lovskola är en del av grundskolan kan en huvudman för en grundskola under vissa förutsättningar bedriva sådan lovskola i form av fjärr- eller distansundervisning enligt den tillfälliga förordningen.

Det gäller om en skola stängt helt eller delvis på någon av de grunder som anges i förordningen och det behövs för att elever ska kunna tillförsäkras sin rätt till utbildning. Under följande förutsättningar gäller det också för skolor som håller öppet:

• om det behövs på grund av att lärare eller elever inte är eller har varit närvarande i skolenhetens lokaler därför att de i fråga om sin egen personliga situation följer eller har följt föreskrifter, allmänna råd eller rekommendationer från Folkhälsomyndigheten som avser sjukdomen covid-19.
• om det behövs för att huvudmannen följer eller har följt en sådan rekommendation om fjärr- och distansundervisning från Folkhälsomyndigheten som avses i 11 b § i den tillfälliga förordningen, det vill säga en rekommendation om att en del av eleverna ska ges fjärr- eller distansundervisning som Folkhälsomyndigheten meddelat på förslag av smittskyddsläkare för att tillfälligt motverka lokal eller regional spridning av covid-19 eller annars för att motverka spridning av covid-19.
  

Precis som vid övrig fjärr- eller distansundervisning under pandemin är det viktigt att huvudmannen tar hänsyn till elevernas ålder, mognad, olika förutsättningar och behov. Fjärr- eller distansundervisning kan vara olämplig för exempelvis elever i en socialt utsatt situation, elever som har behov av särskilt stöd i utbildningen som endast kan ges i lokalerna och vissa nyanlända elever.

Källor: 10 kapitlet 3 § skollagen och 2, 11 a och c §§ förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta samt regeringens förordningsmotiv, (Fm 2020:6), sidan 2 och (Fm 2021:1), sidorna 2-3.

Möjligheter för skolor som är öppna under coronapandemin

Möjligheter vid hel eller delvis stängning av skolor under coronapandemin

Fjärr- och distansundervisning under coronapandemin

Kan annan frivilligt anordnad lovskola bedrivas som fjärr- eller distansundervisning?

Annan frivilligt anordnad lovskola är inte en del av grundskolan och omfattas därför inte av skollagens begränsningar av i vilka situationer fjärr- eller distansundervisning kan bedrivas.

Källa: Proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 30.

Vad är skillnaden mellan lovskola och huvudmannens möjlighet att besluta om andra lärotider än vad som gäller enligt ordinarie skollagstiftning?

Under vissa förutsättningar möjliggör den tillfälliga förordningen att huvudmannen beslutar om exempelvis ändrad omfattning av läsåret, att läsåret börjar eller slutar vid andra tider än vad som är möjligt utifrån de ordinarie bestämmelserna, att utbildningen omfattar färre lovdagar än normalt eller att utbildning förläggs till andra veckodagar än måndag-fredag. Om huvudmannen fattar ett sådant beslut ska eleverna närvara i den verksamhet som anordnas. För de elever som har skolplikt omfattas verksamheten av skolplikten, även om utbildning till exempel förläggs till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Att delta i lovskola är däremot frivilligt för eleverna. Om en elev accepterar ett erbjudande om obligatoriskt anordnad lovskola ska eleven delta i verksamheten om eleven inte har giltigt skäl att utebli, men eleven kan alltså välja att tacka nej till ett sådant erbjudande.

Källor: 7 kapitlet 2 och 17 §§, 10 kapitlet 23 a- d §§ och15 kapitlet 16 § skollagen samt 2, 11 a och c §§ förordning (2020:115) om utbildning på skolområdet och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta och punkten 2 i övergångsbestämmelserna (2021:810) till förordningen.

Möjligheter för skolor som är öppna under coronapandemin

Möjligheter vid hel eller delvis stängning av skolor under coronapandemin

Skolplikt och rätt till utbildning

Frånvaro i skolan

Elevernas ansvar i obligatoriskt anordnad lovskola

Elevers rätt till lovskola

Vilka elever har rätt att bli erbjudna lovskola?

De nationella programmen i gymnasieskolan är yrkesprogram eller högskoleförberedande program. För alla nationella program i gymnasieskolan är huvudregeln att eleven för att vara behörig måste ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

• För att vara behörig till de nationella yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare minst fem andra ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen
• För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv ämnen.

Att rätten att bli erbjuden lovskola är kopplad till elevens förutsättningar att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan innebär därför i praktiken att det är behörighet till ett nationellt yrkesprogram som rätten att bli erbjuden lovskola tar sikte på.

Det innebär att huvudmannen måste erbjuda lovskola till två kategorier av elever:

1. Elever som har avslutat grundskolans årskurs 8 och som riskerar att i årskurs 9 inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.
2. Elever som har avslutat grundskolans årskurs 9 men som inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Det betyder att om en elev deltagit i lovskola efter årskurs 8 men ändå efter årskurs 9 inte nått behörighet till ett nationellt yrkesprogram har eleven rätt att bli erbjuden lovskola även efter årskurs 9.

Elever som inte ingår i dessa kategorier har inte rätt till att bli erbjudna obligatoriskt anordnad lovskola. Huvudmannen kan dock frivilligt välja att anordna annan lovskola för elever som inte har rätt till det enligt skollagen.

Exempelsituation

Eleven avslutade årskurs 8 och fick betyget E i alla ämnen utom svenska och matematik. Elevens vårdnadshavare vill att eleven får möjlighet att läsa upp dessa ämnen på sommarlovet. Elevens rektor gör med stöd av undervisande lärare bedömningen att eleven kommer att nå betyget under nästa år.

Har eleven ändå rätt till att bli erbjuden lovskola i denna situation?

Nej. Eftersom skolan bedömer att eleven kommer att nå behörighet i dessa ämnen under årskurs 9 har eleven inte rätt att bli erbjuden lovskola efter årskurs 8.

Källor: 10 kapitlet 23 a–b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 25.

Kan huvudmän välja vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Nej, alla elever som efter årskurs 8 eller 9 uppfyller förutsättningarna för att erbjudas lovskola ska erbjudas detta. Det är inte möjligt att exempelvis prioritera elever som skolan bedömer har störst möjlighet att nå kunskapskraven.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 59.

Har elever som riskerar att inte bli behöriga till högskoleförberedande program rätt till lovskola?

Nej, huvudmannen är bara skyldig att erbjuda lovskola till elever som riskerar att inte bli, eller som inte har blivit, behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 25.

Har elevens vårdnadshavare rätt att välja var eleven ska gå i lovskola?

Nej. Det är huvudmannen som avgör vid vilken skolenhet som lovskola ska anordnas. Det finns ingen skyldighet för huvudmannen att placera en elev vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. En elev har inte heller rätt att bli mottagen i en lovskola som anordnas av en annan kommun eller annan enskild huvudman än den som ska svara för elevens utbildning.

Det finns inget som hindrar att huvudmannen i samband med erbjudandet om lovskola tar reda på om elevens vårdnadshavare har något önskemål om placering. Om huvudmannen inte kan tillgodose önskemålet finns dock ingen skyldighet att fatta ett nytt placeringsbeslut. Eftersom lovskolan inte är obligatorisk för eleven, har elevens vårdnadshavare möjlighet att tacka nej till erbjudandet.

Källor: 10 kapitlet 23 e § jämförd med 30 § samma kapitel skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 62.

Har en elev rätt att tas emot i en annan kommuns lovskola?

Nej, en kommun får ta emot en elev som är hemmahörande i en annan kommun i sin lovskola men det är inte någon skyldighet för kommunen att göra det.

Källor: 10 kapitlet 23 e, 25 och 27 §§ skollagen.

Har elever i sameskolan, grundsärskolan och specialskolan rätt till lovskola?

Nej, en huvudman är inte skyldig att erbjuda lovskola till elever i sameskolan, grundsärskolan eller specialskolan. Det finns inget som hindrar att huvudmannen frivilligt anordnar annan lovskola för dessa elever.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen.

Information till vårdnadshavare

Finns det krav på att huvudmannen ska informera elever och vårdnadshavare om erbjudandet av lovskola?

Ja, att informera elever och vårdnadshavare kan sägas ingå i huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola. Huvudmannen behöver säkerställa att informationen ges i god tid så att eleverna och elevernas vårdnadshavare har rimliga förutsättningar att ta ställning till erbjudandet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att vårdnadshavare och elever får information om skolans mål, sätt att arbeta och om olika valalternativ.

Källa: proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 30– 31.

Rektorns ansvar i lovskolan

Vem bestämmer vilka elever som ska erbjudas lovskola?

Det är rektorn på elevens ordinarie skolenhet som beslutar om en elev ska erbjudas lovskola. Det är viktigt att rektorn har en dialog med ansvarig lärare inför beslutet.

Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektor som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Källor: 9 kapitlet 11 a § skolförordningen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 42.

Kan rektorns beslut om att inte erbjuda en elev lovskola överklagas?

Nej, det går inte att överklaga en rektors beslut om lovskola.

Källa: 15 kapitlet 1 § skolförordningen.

Vem är ansvarig rektor för en elev i lovskola?

Om en huvudman samlar lovskolans elever till någon eller några av huvudmannens skolenheter, är det rektorn på den skolenhet där lovskolan bedrivs som också har rektorsansvaret. Det innebär att det är rektorn på den skolenhet där lovskolan bedrivs som bland annat ska leda och samordna det pedagogiska arbetet, utfärda slutbetyg och som ska se till att eleverna får det stöd som de behöver i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Källor: 2 kapitlet 9 § och 10 kapitlet 23 e § skollagen, 9 kapitlet 11 a § skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 42.

Elevernas ansvar i obligatoriskt anordnad lovskola

Kan eleven tacka nej till ett erbjudande om lovskola?

Ja, en elev kan välja att tacka nej till erbjudandet. Om eleven tackar ja är den skyldig att delta i lovskolans verksamhet.

Det är elevens vårdnadshavare som ska avgöra om en minderårig elev ska acceptera ett erbjudande om lovskola. I samband med det bör vårdnadshavaren ta hänsyn till barnets synpunkter. Om eleven är över 18 år är det eleven själv som ska ta ställning till erbjudandet om lovskola.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 33– 35 och 61.

Vad kan vara giltig frånvaro för en elev i obligatoriskt anordnad lovskola?

Om en elev tackar ja till ett erbjudande om lovskola är eleven skyldig att delta i lovskolans verksamhet. Giltig frånvaro är ledighet och frånvaro som vårdnadshavare meddelat och skolan bekräftat, till exempel vid sjukdom eller läkarbesök. Eleven har dock inte skolplikt när den går i lovskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen samt proposition 2016/16:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 61.

Vad är ogiltig frånvaro?

Finansiering av obligatoriskt anordnad lovskola

Vem ska finansiera lovskolan?

Elevens hemkommun finansierar lovskolan. Finansieringen ska täcka de kostnader som huvudmannen har för att leva upp till kraven om lovskolan i skollagen.

Källa: proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 50– 53.

Hur får enskilda huvudmän ersättning för sina kostnader för obligatoriskt anordnad lovskola?

Enskilda huvudmän har rätt till tilläggsbelopp från hemkommunen för elever som deltar i lovskola.

Källor: 10 kapitlet 39 § skollagen och 14 kapitlet 8 § skolförordningen.

Vad gäller för en kommun som i sin lovskola har tagit emot en elev från en annan kommun?

En kommun som har tagit emot en elev från en annan kommun i sin lovskola har rätt till ersättning från elevens hemkommun. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källa: 10 kapitlet 34 § skollagen.

Går det att söka statsbidrag för lovskola?

Nej, det är inte möjligt att söka statsbidrag för sådan lovskola som ingår i grundskolan och som är reglerad i skollagen. Det innebär att det inte går att söka statsbidrag för obligatoriskt anordnad lovskola. Det är inte heller möjligt att söka statsbidrag för frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

För annan frivilligt anordnad lovskola som inte regleras i skollagen kan huvudmän under vissa förutsättningar söka statsbidrag.

Källor: 1 kapitlet 3 § skollagen och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Statsbidrag för lovskola 2021

Kan huvudmannen ta ut avgifter från vårdnadshavare?

Nej, utbildningen i lovskolan ingår i grundskolan och ska därför huvudsakligen vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna får dock förekomma.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3, 10– 11 §§ skollagen.

Avgifter i skolan

Regler om tid i obligatoriskt anordnad lovskola

När på året ska lovskolan anordnas?

Den ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat grundskolans årskurs 8 respektive 9.

Källa: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen.

Hur många undervisningstimmar har elever rätt till i lovskolan?

Undervisningen ska uppgå till sammanlagt minst 50 timmar efter både årskurs 8 och 9. Det betyder att en elev kan ha rätt till 100 timmar om eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola både efter årskurs 8 och årskurs 9. Om en huvudman vill erbjuda fler undervisningstimmar i lovskola än vad skollagen kräver så finns det inte något som hindrar det.

Tiden i lovskolan ingår inte i den minsta garanterade undervisningstiden som elever har rätt till i respektive ämne i grundskolan. Lovskolan kan inte användas för att kompensera för undervisningstid som inte skolan genomfört under terminerna.

Källor: 10 kapitlet 23 a– b §§ skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 28.

Får lovskolan avbrytas i förtid?

Ja, undervisningen får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid än vad erbjudandet om lovskola avser. När syftet med undervisningen är uppnått för en elev är något som måste bedömas i varje enskilt fall.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 8. Mentorn bedömer att eleven riskerar att i årskurs 9 inte nå målen för betyget E i matematik och svenska. Rektor beslutar därför att erbjuda eleven 50 timmar i lovskola i dessa ämnen. Eleven arbetar på bra tillsammans med sina lovskollärare och redan efter 40 undervisningstimmar bedömer lärarna att risken att inte nå betyget E under årskurs 9 inte längre finns.

Får skolan avbryta elevens undervisning i förtid i denna situation?

Ja, undervisningen får avbrytas eftersom eleven inte längre riskerar att under årskurs 9 inte bli behörig till gymnasieskolans nationella yrkesprogram.

Källor: 10 kapitlet 23 c § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 28 och 61.

Hur lång får skoldagen vara i lovskolan?

Undervisningen i lovskolan får högst omfatta åtta timmar per dag. Det ska finnas ett schema för undervisningen. Skolarbetet ska förläggas måndag till fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

Källor: 10 kapitlet 23 c § skollagen och 3 kapitlet 4 och 6 §§ skolförordningen.

Scheman och lärotider

Får undervisningen i lovskolan ske på helger?

Nej, undervisningen får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Källa: 10 kapitlet 23 c § skollagen.

Scheman och lärotider

Måste huvudmannen kompensera för tid som eleven varit frånvarande från lovskolan?

Nej, enligt Skolverkets mening bör huvudmannen inte vara skyldig att vare sig i juni eller senare samma år kompensera eleven för sådan tid som eleven varit frånvarande från undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola. Detta bör gälla oavsett om elevens frånvaro varit giltig eller inte.

Källor: 10 kapitlet 23 d § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 61.

Vad menas med frånvaro?

Vad är ogiltig frånvaro?

Så ska undervisningen i obligatoriskt anordnad lovskola gå till

Var ska lovskolan lokaliseras?

En huvudman har rätt att samla lovskolan vid en eller flera av huvudmannens skolenheter. Det finns därför möjlighet för en huvudman att utforma undervisningsgrupperna i lovskolan utifrån exempelvis vilka behov eleverna har eller vilka ämnen som eleverna behöver undervisning i.

Källor: 10 kapitlet 23 e § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 62.

Får undervisning i lovskola bedrivas som fjärrundervisning?

Ja, undervisning i lovskola får genomföras som fjärrundervisning om förutsättningarna för att fjärrundervisning ska få användas är uppfyllda. Fjärrundervisning får då användas i de ämnen för vilka fjärrundervisning får användas i övrigt.

Källor: 21 kapitlet 3-5 §§ skollagen, 5 a kapitlet 2 § skolförordningen.

Fjärrundervisning

Tillfälliga bestämmelser om fjärr- eller distansundervisning under coronapandemin

Vilka ämnen ska finnas i lovskolan och vem beslutar om detta?

En huvudman måste se till att undervisning kan anordnas i

• svenska eller svenska som andraspråk
• engelska
• matematik

Godkända betyg i dessa ämnen är en förutsättning för att en elev ska bli behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Vilka ämnen som enskilda elever dessutom behöver få godkända betyg i för att bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan varierar från elev till elev. Ämnena i lovskolan behöver därför anpassas till elevernas behov. En utgångspunkt kan vara att huvudmannen anordnar lovskola i de ämnen där eleven har störst förutsättningar att nå kunskapskraven för betyget E och därmed möjligheten att bli behörig. Det kan innebära att undervisning behöver ges i ett eller flera ämnen.

Det är rektorn som beslutar om vem som ska erbjudas lovskola. Enligt Skolverkets mening bör det också vara rektorn som beslutar vilka ämnen som eleven ska erbjudas undervisning i och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.

Exempelsituation 1

Eleven går i grundskolans årskurs 8 och har godkänt betyg i alla ämnen utom i engelska. Läraren bedömer att eleven riskerar att även i årskurs 9 få F i engelska.

Har eleven rätt att bli erbjuden lovskola av sin skolenhets huvudman i denna situation?

Ja, eftersom eleven går i årskurs 8 och riskerar att inte nå E i ämnet engelska i nästa årskurs. Godkänt betyg i engelska är som huvudregel ett måste för att vara behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Exempelsituation 2

Eleven fick betyget F i tre ämnen på vårterminen i årskurs 9: biologi, fysik och kemi. Eleven har godkända betyg i 14 andra ämnen inklusive svenska, engelska och matematik.

Har eleven rätt att bli erbjuden lovskola av sin skolenhets huvudman i denna situation?

Nej, eftersom eleven har godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik och därutöver ytterligare 11 ämnen, har eleven uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Det finns dock inget som hindrar att huvudmannen frivilligt anordnar lovskola för eleven.

Källor: 2 kapitlet 9– 10 §§, 10 kapitlet 23 a– b §§ och 16 kapitlet 29– 34 §§ skollagen samt 9 kapitlet 11 a § skolförordningen.

Hur ska frånvarorapportering fungera i lovskolan?

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i lovskolan, ska det snarast anmälas till skolenheten. Det är viktigt att eleven och elevens vårdnadshavare vid lovskolans start får information om till vem frånvaro ska rapporteras. Rektorn bör se till att det finns rutiner för hur en anmälan av frånvaro ska gå till.

Rektor är skyldig att informera vårdnadshavare om en elev uteblir från lovskolan utan giltigt skäl. Enligt huvudregeln ska sådan information lämnas samma dag som eleven varit frånvarande om det inte finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan exempelvis vara att frånvaron avser elevens sista lektion före skoldagens slut.

Källor: 10 kapitlet 23 d § andra stycket skollagen och 4 kapitlet 8 § skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 62.

Har eleverna rätt att bli undervisade av behöriga lärare i lovskolan?

Ja. Obligatoriskt anordnad lovskola och frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola ingår i grundskolan. Det innebär att det som huvudregel bara är den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning som får undervisa i lovskolan. Det finns dock vissa undantag från kravet på legitimation och behörighet för att få undervisa.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 13 § och 10 kapitlet 3 § skollagen.

Krav för att få behörighet

Har elever rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i lovskolan?

Ja, eleverna har samma rätt till extra anpassningar och särskilt stöd i obligatoriskt anordnad lovskola som i grundskolan i övrigt. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Det är rektorn för den skolenhet där lovskolan bedrivs som ska säkerställa att eleverna får det stöd som de behöver. Lovskolan är tänkt att vara ett komplement till grundskolan och ska därmed inte ersätta tidiga insatser. Det är viktigt att andra stödinsatser inte uteblir eller skjuts upp med hänvisning till lovskolan. Lovskola är inte ett mål i sig och får inte ersätta andra och mer skyndsamma insatser för en elev som behöver stöd. Fokus ska ligga på att ge stöd tidigt i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller som särskilt stöd.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 3 kapitlet 5– 12 §§ och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 29 och 57– 58.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Har elever rätt till studiehandledning på modersmålet?

Ja, eleverna har samma rätt till studiehandledning på modersmålet i obligatoriskt anordnad lovskola som i övriga grundskolan. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt 5 kapitlet 4 § skolförordningen.

Studiehandledning på modersmålet

Har elever rätt till elevhälsa i lovskolan?

Ja, att lovskola ingår i grundskolan innebär att eleverna har samma rätt till elevhälsa i obligatoriskt anordnad lovskola som i övriga grundskolan. Rätten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 25 § och 10 kapitlet 3 § skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 57.

Har en elev i lovskola rätt till skolskjuts?

Ja, elever i obligatoriskt anordnad lovskola och frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola har rätt till skolskjuts under samma förutsättningar som elever i grundskolan i övrigt.

Källor: 1 kapitlet 3 §, 10 kapitlet 3, 32 och 40 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 17– 18.

Skolskjuts och elevresor

Prövning efter obligatoriskt anordnad lovskola

Har eleverna rätt till prövning efter lovskolan?

En huvudman är skyldig att i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola erbjuda prövning för de elever som har gått ut årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan. Skyldigheten gäller även i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola. Erbjudandet om prövning ska omfatta de ämnen som eleven fått undervisning i inom ramen för lovskolan.

Det är viktigt att elever som uppnått godkänt resultat i lovskolan kan få detta bekräftat i ett nytt slutbetyg. Betyg efter prövning ska framgå av betygskatalogen. Om en elev har betyg i ämnet sedan tidigare ska såväl det gamla som det nya betyget framgå.

En elev i grundskolan har även rätt att genomgå prövning för betyg i andra ämnen i enlighet med de generella bestämmelser för prövning som finns i skollagen.

Källor: 10 kapitlet 23 § andra stycket skollagen, 6 kapitlet 20– 22 §§ skolförordningen, 9 § Skolverkets föreskrifter (2011:123) om betygskatalog, proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 36– 37 samt Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 16– 17.

Prövning av elevers kunskaper

Kan man vänta med att utfärda slutbetyg till efter lovskolan?

Nej, rektor kan inte vänta med att utfärda slutbetyg till efter lovskolan. För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör, det vill säga normalt vid utgången av vårterminen i årskurs 9. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Om en elev i anslutning till lovskola genomför prövning och uppnår godkänt resultat har eleven rätt att få detta bekräftat i ett nytt slutbetyg.

Källor: 6 kapitlet 14 och 21 §§ skolförordningen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 36– 37.

Kan en elev få ett nytt betyg efter att ha gått i lovskola utan att göra en prövning?

Nej, en elevs betyg kan inte ändras efter undervisning i lovskolan utan prövning. Elever som går i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 9 har redan fått slutbetyg när de går i lovskolan. Elever som går i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 8 kan visa sin progression i efterföljande terminsbetyg.

Källor: 10 kapitlet 15 och 23 §§ skollagen samt 6 kapitlet 11 och 14 §§ skolförordningen.

När ska prövningen ske?

Den prövning som eleverna har rätt till efter lovskola i årskurs 9 ska ske i anslutning till obligatoriskt anordnad lovskola. För att kunna leva upp till skyldigheten att erbjuda betygsprövning är det viktigt att huvudmannen vidtar de praktiska åtgärder som krävs för att prövningen ska kunna ske i anslutning till lovskolans verksamhet under juni månad. Det är inte tillräckligt att erbjuda eleven en prövning vid ett senare tillfälle.

Enligt Skolverkets mening innebär det att prövning behöver ske direkt efter avslutad lovskola eller under tiden i lovskolan, dock senast under juni månad. Det här är viktigt för att elevens betyg ska kunna ligga till grund för antagningen till gymnasieskolan. Huvudmannen behöver skapa rutiner som gör det möjligt för elever som uppnår behörighet i lovskolan i juni att vara med i antagningsprocessen till gymnasieskolan.

Källor: 10 kapitlet 23 § andra stycket skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 58, samt Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 16.

Har en elev rätt att begära prövning i andra ämnen än de i lovskolan?

En elev har också rätt att begära att få genomgå prövning för betyg i andra ämnen än de som ingått i lovskolan och i ämnen som eleven redan har godkänt slutbetyg i. I en sådan situation är huvudmannen inte skyldig att se till att prövningen kan ske i anslutning till lovskolan, utan prövningen får göras när det finns praktiska förutsättningar för det.

Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 58, samt Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 16.

Vad ska ligga till grund för prövningen?

Den lärare som genomför prövningen avgör vad som ska ligga till grund för prövningen. När undervisningen planeras är det viktigt att i god tid bestämma och kommunicera till eleven vad som kommer att utgöra underlag i prövningen och när den planeras att genomföras. Informationen från avlämnande skolenhet eller lärare är viktig för planeringen av prövningen.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 21.

Får en prövning utgöras av bara kompletteringar?

Nej, prövningen får inte bara utgöras av kompletteringar. Den lärare som genomför prövningen behöver pröva elevens kunskaper i relation till samtliga delar av kunskapskraven och samtliga betygssteg. Detta gäller även om läraren innan prövningen har information om elevens kunskaper. Läraren bör vid planeringen av prövning i ämnen välja ändamålsenliga och varierade former för prövningen.

Källa: Skolverkets allmänna råd om prövning sidan 21– 23.

Går det att ta ut en avgift för prövningen?

Nej, en huvudman har inte rätt att ta ut någon avgift för prövningen eftersom elever i lovskolan inte har fått godkänt slutbetyg.

Det är bara om en elev genomgår prövning för betyg i ett ämne som eleven redan har fått minst betyget E i som huvudmannen har rätt att ta ut en avgift.

Källa: förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet.

Är det tillåtet att ta ut en avgift för en prövning?

Frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola

Går det att anordna lovskola under andra månader än juni?

Ja, en huvudman som frivilligt anordnat lovskola under annan tid än juni får under vissa förutsättningar räkna av den tiden. Tiden ska tas från den tid som huvudmannen måste erbjuda obligatoriskt anordnad lovskola i juni.

Källor: 10 kapitlet 3 § skollagen, 10 kapitlet 23 a § andra stycket och 23 b § andra stycket skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 59– 60.

Vilka är förutsättningarna för att man ska få avräkna?

För att en huvudman ska ha rätt att göra avräkning krävs att två förutsättningar är uppfyllda:

1. Den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan måste ha anordnats från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive årskurs 9 till och med vårterminen nästföljande år. Det är alltså inte möjligt att räkna av tid för frivillig lovskola i syfte att räkna av tid som anordnats under tidigare årskurser.
2. Det är bara sådan tid som eleven faktiskt deltagit i den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan som får räknas av. Om eleven enbart deltagit i 10 av de 25 timmar som huvudmannen erbjudit frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola under terminen, är huvudmannen alltså skyldig att erbjuda eleven lovskola 40 timmar i juni. Detta förutsatt att eleven uppfyller förutsättningarna för att bli erbjuden lovskola.

Huvudmannen behöver inte erbjuda eleven obligatoriskt anordnad lovskola i juni efter årskurs 8 eller årskurs 9 om eleven deltagit i frivilligt anordnad avräkningsbar lovskola med minst 50 timmar. Det ska då ha skett från med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 eller årskurs 9 till med vårterminen påföljande år. Om eleven har fått 50 timmar lovskola efter årskurs 8 men ändå efter i årskurs 9 inte blivit behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan har eleven rätt att bli erbjuden ytterligare 50 timmar.

Källor: 10 kapitlet 3 § skollagen, 10 kapitlet 23 a § andra stycket och 23 b § andra stycket skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 59– 60.

Omfattas den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan av samma krav som obligatoriskt anordnad lovskola?

Om en huvudman väljer att utnyttja möjligheten till avräkning omfattas den frivilligt anordnade avräkningsbara lovskolan av samma krav som den obligatoriskt anordnade lovskolan i juni. Det betyder att om huvudmannen anordnar frivillig lovskola på exempelvis påsklovet i syfte att räkna av den från den tid i lovskola som ska erbjudas i juni måste verksamheten bedrivas i enlighet med de krav som följer av att den är en del av grundskolan.

Exempelsituation

Eleven går i årskurs 9. Eftersom eleven har varit orolig för att få F i matematik har eleven gått till den lovskola som skolenheten anordnade på påsklovet. Eleven fick 15 timmars undervisning. När terminen är slut får eleven F i matematik och är därför inte behörig till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan.

Hur många timmars obligatoriskt anordnad lovskola har eleven rätt till i denna situation?

Eleven har rätt till 50 timmar lovskola men eftersom eleven fått 15 timmars undervisning i skolans lovskola på påsklovet har eleven bara rätt till 35 timmars lovskola i juni efter årskurs 9. En förutsättning för att skolan ska kunna räkna av tid och enbart erbjuda 35 timmar är att lovskolan på påsklovet motsvarar skollagens krav på lovskola, exempelvis i fråga om elevens rätt till särskilt stöd och ämnesbehöriga lärare.

Källor: 10 kapitlet 3 § skollagen, 10 kapitlet 23 a § andra stycket och 23 b § andra stycket skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola sidan 59– 60.

Lovskola på entreprenad

Entreprenad och samverkan

Kan lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, en huvudman för en grundskola får överlämna lovskola på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet, dock inte till staten om det inte gäller undervisning i ämnena samiska eller teckenspråk. 

Källor: 23 kapitlet 4 och 12 §§ skollagen.

Kan fjärrundervisning i lovskola överlämnas på entreprenad?

Ja, en huvudman för en grundskola får överlämna fjärrundervisning på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet. Det är dock bara möjligt att överlämna sådan fjärrundervisning till staten om det gäller ämnena samiska eller teckenspråk. Om studiehandledning på modersmålet överlämnas på entreprenad får studiehandledningen ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid. Det innebär att studiehandledningen får bedrivas på samma sätt som fjärrundervisning, även om studiehandledning på modersmålet inte i formell mening utgör fjärrundervisning.

Källor: 1 kapitlet 3 § och 23 kapitlet 4, 14 och 16 §§ skollagen.

Får undervisning i lovskola bedrivas i form av fjärrundervisning?

Vem är huvudman när lovskola överlämnas på entreprenad?

Vid entreprenad behåller beställaren alltid huvudmannaskapet och beslutar därmed om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det innebär till exempel att även om en entreprenör ges i uppdrag av en kommun att utföra uppgifter inom utbildning som kommunen är huvudman för, så är det fortfarande fråga om en kommunal verksamhet i förhållande till elever och vårdnadshavare.

Källor: 23 kapitlet 2 § skollagen och proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 63.

Vem är ansvarig rektor när lovskola överlämnas på entreprenad?

Rektorns myndighetsutövning kan inte överlämnas på entreprenad. En rektor hos entreprenören får därför exempelvis inte besluta om åtgärdsprogram eller utfärda slutbetyg och uppdatera betygskatalogen efter prövning. Rektorn på den skolenhet där lovskola bedrivs ansvarar dock för att bland annat leda och samordna det pedagogiska arbetet. Den rektorn fattar också i övrigt de beslut och har det ansvar som en rektor har och som inte utgör myndighetsutövning.

Källor: 2 kapitlet 9-10 §§, 3 kapitlet 9 § skollagen och 6 kapitlet 16 och 22 §§ skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 64.

Vilka befogenheter har en lärare i lovskola som lagts ut på entreprenad?

Om undervisning överlämnas på entreprenad får även den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift överlämnas. Det betyder att läraren hos entreprenören får utföra de uppgifter som elevens ordinarie lärare kan utföra.

Den lärare som entreprenören använder för undervisningen i lovskolan ansvarar för att planera och genomföra undervisningen. De skyldigheter som alla lärare har enligt skollagen gäller för lärare som arbetar för entreprenören.

Läraren hos entreprenören kan genomföra prövning och sätta betyg. Det är också möjligt för läraren att vidta disciplinära åtgärder mot en elev. Det kan exempelvis röra sig om att läraren visar ut en elev ur undervisningslokalen eller beslutar om kvarsittning eller omhändertar ett föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten.

Som huvudregel får bara legitimerade lärare som har behörighet för viss undervisning undervisa, även vid entreprenad. Det finns dock vissa undantag från kravet på legitimation och behörighet.

Källor: 2 kapitlet 13-17 och 19 §§, 5 kapitlet 7-8 och 22 §, 23 kapitlet 5 och 7 §§ skollagen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 64.

Lärares utbildning och kompetens vid entreprenad

Hur fungerar prövning i lovskola på entreprenad?

De lärare som entreprenören använder i undervisningen kan genomföra sådan prövning som eleven har rätt till i anslutning till lovskolan. Läraren kan också bedöma och sätta betyg på elevens kunskaper i ämnet. Rektorn hos entreprenören får dock inte utfärda slutbetyg. Utfärdande av slutbetyg och uppdateringar av betygskatalogen behöver göras av elevens ordinarie rektor med hjälp av underlag från entreprenören.

Källor: 10 kapitlet 23 §, 23 kapitlet 5 § skollagen och 6 kapitlet 16 och 22 §§ skolförordningen samt proposition 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola, sidan 64.