Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från gymnasieskolan

Ta del av framgångsfaktorer för huvudman för att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

Oavslutade gymnasiestudier ökar risken för att individen senare i livet står utan arbete och blir beroende av försörjningsstöd. Dessutom ökar risken för utanförskap. För samhället innebär det minskade intäkter och ökade kostnader.

Framgångsfaktorer i arbetet för att minska avhopp

De framgångsfaktorer som har identifierats i arbetet för att behålla elever i gymnasieskolan hänger ihop och samverkar med varandra. Framgång skapas genom:

• Att arbeta med individen i centrum
• Att följa upp och ha koll på till exempel avbrott, närvaro, trivsel/hälsa och särskilt stöd
• Att jobba med bemötande, att varje elev ska bli sedd
• Att kunna ha en flexibel verksamhet
• Att jobba med samverkan mellan olika organisationer och insatser

Personalen som träffar unga människor längst ut i styrkedjan behöver arbeta utifrån individernas förutsättningar för att kunna stötta dem. Det är mötet mellan den unga och läraren som är viktigast för att hjälpa eleven att fortsätta sina studier. Skolledaren har en viktig roll i att utveckla verksamheten så att det goda mötet blir möjligt.

Du som huvudman kan bidra till att det individnära arbetet bedrivs på ett bra sätt. Gör så att styrsignalerna bidrar till rätt saker – ett arbete som går i linje med framgångsfaktorerna.

Effektiva åtgärder för att förebygga avhopp

Vi har erbjudit gymnasieskolor stöd för att förebygga avhopp. Fyra experter har besökt 47 gymnasieskolor och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och snabbt sätta in åtgärder är de största framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp enligt deltagande rektorer. Det visar den utvärdering som Skolverket genomfört.

Utvärdering om åtgärder för att förebygga avhopp

Alla vinner på att elever går ut gymnasiet

Gymnasieexamen är en av de viktigaste faktorerna för att en människa ska kunna komma in på arbetsmarknaden och i samhället. Därför är det så viktigt för varje individ att ta gymnasieexamen. Problemen med oavslutade studier kan ses ur olika perspektiv.

Individperspektiv

Forskning och kunskap visar att gymnasieexamen är en av de viktigaste faktorerna för individers etablering på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Samhällsekonomiskt perspektiv

Det finns stora vinster i att arbeta för fullföljda gymnasiestudier. En individ som inte kommer in på arbetsmarknaden beräknas kosta samhället 14–15 miljoner kronor under sin livstid, i form av exempelvis förlorade skatteintäkter.

Kompetensförsörjningsperspektiv

Stora delar av arbetslivet behöver välutbildad arbetskraft, så frågan är även viktig för företag och hela regioner.

Organisera för goda förutsättningar att minska avhoppen

För att du som huvudman ska bidra med rätt förutsättningar till arbetet med att förebygga avhopp behövs styrning. Du kan bidra genom att skapa goda förutsättningar inom följande huvudområden:

Fokusera på det viktigaste

Medarbetarna behöver kunna anpassa undervisningen efter elevers behov och förutsättningar. Med en mindre mängd styrsignaler blir det möjligt för medarbetare närmast eleverna att arbeta individanpassat och flexibelt.

• Håll rent från andra styrsignaler. Agera som ett paraply, och sila styrsignaler som kommer från nivåer högre upp i styrkedjan. Det ger skolledare och lärare större möjlighet till handlingskraft och verksamhetsledning.
• Var medveten vid uppföljning. Efterfrågan på information kan bidra till ett ökat fokus på arbete som rör en aktuell fråga, till exempel närvaro. Gemensamt fokus och gemensamma mål gör att uppföljning kan göras medvetet och från ett helhetsperspektiv.

Utveckla ett systemsynsätt

Unga som är i riskzon för avhopp från studier befinner sig ofta i komplexa situationer. De kan ha behov av stöd från flera olika instanser i samhället – exempelvis skolan, vården och socialtjänsten. Det kan bli svårt att utveckla en helhetsbild med den enskilda ungdomens behov i fokus.

Genom en tydlig samverkan kan antalet kontakter minskas och elevens behov sättas i fokus. Nya funktioner som coacher, socialpedagoger med flera, kan leda till att utveckla nya arbetssätt i verksamheterna, och att skapa en naturlig brygga mellan verksamheter.

• Motverka stuprör. Du som huvudman kan skapa forum där det är möjligt att arbeta över organisationsgränser för att utveckla ett helhetstänk. Arbeta med att utveckla övergripande, horisontella mål som betonar helheter och individens möjlighet att lyckas, för att skapa ett bättre helhetsperspektiv.

• Ta initiativ och tydliggör samverkan. Medarbetare från olika verksamheter behöver jobba koordinerat över verksamhetsgränserna. Samverkan kan innebära att olika aktörer har en gemensam arbetsplats, att utarbeta gemensamma rutiner/dokument kring sekretess, att ha gemensamma IT-system med mera.
  Det är viktigt att ha en förankring bland högre chefer, och ett aktivt ägarskap av utvecklingen för att förebygga avhopp.

• Riv hinder. Du som huvudman kan bidra till att undanröja hinder för samverkan i den centrala organisationen. Genomför konkreta åtgärder som att skapa förutsättningar för informationsdelning genom sekretesslättnader, eller att underlätta samverkan genom samlokalisering.
  Prova att tillgängliggöra större delar av utbildningsorganisationen för de unga, oavsett formella hinder. Unga från gymnasiets introduktionsprogram kan till exempel studera på nationella program, vuxenutbildning, eller delta i olika typer av insatser på arbetsplatser. Du kan arbeta för att hinder i form av olika typer av organisationsgränser (regler, ekonomi, rutiner) inte hindrar utvecklingsarbetet.

Maximera det lokala handlingsutrymmet

• Medarbetares motivation och handlingskraft är viktig. I din styrning kan du se till de professionellas möjlighet att utföra sina yrken med utgångspunkt i sitt eget kunnande och yrkesidentitet. De medarbetare som möter de unga i riskzon har den största kunskapen om de ungas situation.

• Utgå från lokala förutsättningar. Låt den lokala nivån och den professionella kompetensen ha en tydlig roll i förändringsarbetet för att förebygga avhopp. Att arbeta med utgångspunkt i lokala förutsättningar är en viktig del för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. När skolor och verksamheter själva identifierar utvecklingsarbetets inriktning så ökar möjligheterna till beständighet, på grund av stort engagemang till följd av lokal relevans.

Filmat exempel: Arbete med att förebygga avhopp från gymnasiet (tid 4:29 min)

Några huvudmän har sedan en tid aktivt satsat på att förebygga avhopp från gymnasiet. Se filmen och hör ansvariga från Lerums kommun och från Academedia berätta om sina erfarenheter.

Beprövade metoder med positiva resultat

Idag finns metoder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet för att minska avhopp. Kommuner som har deltagit i insatser med dessa metoder som grund, har fått positiva resultat i minskade avhopp och i ökade kunskapsresultat för eleverna.

Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som påverkar både samhället och individen. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden.

Mer om hur huvudmannen kan arbeta med kommunernas aktivitetsansvar

Inspirationsföreläsningar om att förebygga avhopp och organisera kommunernas aktivitetsansvar

Skolverkets rekommendationer för arbetet med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro