Antagning till anpassade gymnasieskolan
Anpassade gymnasieskolan är öppen för alla ungdomar som tillhör målgruppen för skolformen. Här kan du läsa om reglerna för mottagande och antagning till anpassade gymnasieskolan. Du hittar även information om elevers rätt att fullfölja sin utbildning.
Målgrupp för anpassade gymnasieskolan
Vilken är målgruppen för anpassade gymnasieskolan?
Anpassade gymnasieskolan är öppen för ungdomar som är bosatta i Sverige, inte längre omfattas av skolplikten och som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppnås.
Utbildningen måste påbörjas senast under det första kalenderhalvåret det år ungdomen fyller 20 år.
Källor: 18 kapitlet 2 och 4 §§ skollagen.
Det som står i skollagen om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
Vid tillämpningen av skollagen ska personer med autism eller autismliknande tillstånd inte jämställas med personer med intellektuell funktionsnedsättning om de inte också har en intellektuell funktionsnedsättning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada enligt ovan.
Källa: 29 kapitlet 8 § skollagen.
Hur prövas frågan om en sökande tillhör målgruppen?
Det är hemkommunen som prövar frågan om en sökande på grund av en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla gymnasieskolans betygskriterier.
Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den utredning som görs inför beslut om mottagande i anpassade grundskolan, om en sådan utredning inte redan gjorts. Detsamma gäller om en utredning gjorts tidigare men det av andra skäl bedöms nödvändigt med en ny utredning. Ett exempel på sådana skäl kan enligt förarbetena vara att den tidigare utredningen inte är tillräckligt aktuell och tillförlitlig. Ett annat skäl kan vara att det med hänsyn till elevens utveckling inte går att utesluta att eleven skulle kunna uppfylla gymnasieskolans betygskriterier.
Om en utredning om målgruppstillhörighet inte gjorts får en sökande inte tas emot i anpassade gymnasieskolan.
En hemkommuns beslut om tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).
Källor: 18 kapitlet 2 och 4–5 §§, 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724) och 29 kapitlet 8 § skollagen samt proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 112.
Utredning av om ett barn tillhör anpassade grundskolans målgrupp
Indikationer om målgruppstillhörighet vid bedömning av en nyanländ elevs kunskaper
Har asylsökande och personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte ska vara folkbokförda rätt att påbörja utbildning i anpassade gymnasieskolan efter att de fyllt 18 år?
Nej. Asylsökande ungdomar och ungdomar som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige har endast rätt till utbildning i anpassade gymnasieskolan om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år.
Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Frågor och svar om utbildning för personer som flytt från Ukraina
Rh-anpassad utbildning samt utbildning för döva och hörselskadade
Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.
Det finns även personer som räknas som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det gäller
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.
Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.
Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.
Erbjudande av utbildning
Vilket ansvar har kommunen för att erbjuda utbildning i anpassade gymnasieskolan?
Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i anpassade gymnasieskolan. Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.
Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i anpassade gymnasieskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.
Elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program ska erbjudas utbildning på ett individuellt program.
Källor: 18 kapitlet 27 § samt 19 kapitlet 14 och 34 §§ skollagen.
Vilket ansvar har kommunen för att informera om utbildning i anpassade gymnasieskolan?
Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i anpassade gymnasieskolor som erbjuds i eller av kommunen. Det gäller även om det inte är kommunen som är huvudman för utbildningen. Informationsskyldigheten omfattar också riksrekryterande utbildningar och utbildningar som motsvarar riksrekryterande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.
Vidare ska varje kommun informera om anpassade gymnasieskolans olika program.
Information och vägledning inför val av utbildning i anpassade gymnasieskolan finns även på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.
Källor: 18 kapitlet 9 § och 29 kapitlet 19 § skollagen.
Om anpassade gymnasieskolan, Utbildningsguiden
Länk till annan webbplats.
Får utbildningar i anpassade gymnasieskolan anordnas av en region?
Ja, en region får efter överenskommelse med en kommun anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella och individuella program.
Källa: 18 kapitlet 29 § skollagen.
Vilka program får en fristående anpassad gymnasieskola erbjuda?
Enskilda huvudmän får bedriva de utbildningar som de fått godkännande för från Skolinspektionen.
Källor: 2 kapitlet 5 (i dess lydelse enligt SFS 2022:1088) och 7 § skollagen samt 2 kapitlet 4-6 §§ gymnasieförordningen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Mottagande och antagning
Har alla ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan rätt att tas emot till ett nationellt program?
Ja. Alla som tillhör målgruppen har rätt att bli mottagna till ett nationellt program. Till skillnad från vad som gäller för gymnasieskolan används inte eventuella betyg från anpassade grundskolan eller motsvarande skolformer som grund för behörighet eller urval.
I de fall utbildning bedrivs i form av riksrekryterande utbildning, en motsvarande utbildning som anordnas av en enskild huvudman eller i form av en särskild variant, förekommer inte heller sådana särskilda behörighetskrav som används för mottagande till sådana utbildningar i gymnasieskolan.
Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.
Källor: 18 kapitlet 27 § och 19 kapitlet 14-15 §§ skollagen, 5 kapitlet 2 §, 12 a § och 14 § gymnasieförordningen samt proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 80-82.
Hur görs ansökan till utbildning i anpassade gymnasieskolan?
En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning hen önskar komma i fråga.
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.
Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassad gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.
När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom programmet. Det kallas ibland för inriktningsgaranti.
Källor: 18 kapitlet 12-13 §§ samt 19 kapitlet 11 och 28 §§ skollagen.
Vad gäller när en ungdom söker till ett individuellt program?
Eftersom utbildning på ett individuellt program endast ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program ska hemkommunen göra en bedömning av om den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program.
Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program ska hen tas emot på ett individuellt program.
Om hemkommunen däremot bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program ska kommunen bereda den sökande tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen.
Källor: 19 kapitlet 29 § skollagen och proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 82.
Får ungdomar under 18 år ansöka själva till anpassade gymnasieskolan?
Ja. Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen. Det kallas för talerätt. Vid ansökan till anpassade gymnasieskolan och överklagande av beslut i fråga om utbildning i anpassade gymnasieskolan gäller talerätten även när den sökande är yngre än 16 år.
När det gäller psykologiska eller medicinska bedömningar krävs samtycke från vårdnadshavare för att sådana ska få genomföras. En psykologisk eller medicinsk bedömning kan dock genomföras även utan vårdnadshavares medgivande om eleven har uppnått en sådan ålder och mognad att hen själv råder över detta. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Om eleven har fyllt 16 år har hen rätt att själv föra sin talan i ärenden.
Det är inte möjligt att besluta om mottagande i anpassade gymnasieskolan utan att samtliga delar av utredningen om målgruppstillhörighet har genomförts.
Källor: 1 kapitlet 10 §, 7 kapitlet 5 §, 18 kapitlet 4–5 §§ och 29 kapitlet 12 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program, sidan 17–18.
Vem prövar frågan om en sökande ska tas emot till en utbildning i anpassade gymnasieskolan?
Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot.
En kommun eller regions beslut om mottagande i första hand får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) av den sökande. En enskild huvudmans beslut om mottagande får överklagas på motsvarande sätt.
Källor: 19 kapitlet 29 § och 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724) och 13 § skollagen.
Vad menas med mottagande i första respektive andra hand vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman?
Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.
En elev ska vid beslut om mottagande jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende (HVB) som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § socialtjänstlagen.
Sökande som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan ska även tas emot i första hand om de sökt till
1) ett nationellt program eller en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den anpassade gymnasieskola de har sökt till,
2) ett nationellt program eller en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3) gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4) ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,
5) ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller
6) en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för.
Andra sökande till nationella program än de som ska tas emot i första hand får, förutsatt att de tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan, tas emot i andra hand till platser som återstår efter att alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.
Källor: 19 kapitlet 35-36 och 39 §§ skollagen.
Vilken skyldighet har enskilda huvudmän att ta emot ungdomar till ett nationellt program?
Huvudregeln är att varje fristående anpassad gymnasieskola ska vara öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman.
Huvudmannen behöver dock inte ta emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källa: 18 kapitlet 34 § skollagen.
Vad gäller kring urval om antalet sökande till ett nationellt program är fler än antalet platser på utbildningen?
Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman
De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt.
Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska de som har störst behov av utbildningen ges företräde.
Källor: 18 kapitlet 33 § skollagen och 7 kapitlet 11-12 §§ gymnasieförordningen.
Anpassad gymnasieskola med enskild huvudman
Om det inte finns plats för alla sökande till en utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder som Skolinspektionen godkänner.
Källa: 18 kapitlet 36 § skollagen.
Hur går antagningen till nationella program till?
Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om antagning.
En sökande antas vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.
Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar.
Källa: 7 kapitlet 13 § gymnasieförordningen.
Kan man antas till anpassade gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen?
Vad gäller kring mottagande och antagning till utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen?
Det finns bestämmelser i skollagen som reglerar att distansundervisning får användas för en hel utbildning i anpassade gymnasieskolan för en elev som på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl inte kan delta i den ordinarie undervisningen. För att det ska vara möjligt måste huvudmannen ha fått ett godkännande från Skolinspektionen som utförare av utbildning där distansundervisning används.
För att en sökande ska kunna tas emot till en utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen måste hen tillhöra målgruppen för anpassade gymnasieskolan. Det är huvudmannen som prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut om att den sökande tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.
Utbildning inom anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen är riksrekryterande, vilket innebär att behöriga sökande från hela landet ska tas emot. Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.
Om fler sökande än det finns platser har tagits emot till en utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen ska huvudmannen göra ett urval bland mottagna sökande. Urvalet ska göras på grunder som Skolinspektionen godkänner.
För anpassade gymnasieskolor med offentlig huvudman gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen avseende uppgifter om en sökandes personliga förhållanden i ärenden som rör mottagande till utbildning där distansundervisning används. Den som är eller har varit verksam inom en enskilt bedriven anpassad gymnasieskola omfattas av skollagens bestämmelser om tystnadsplikt, och får inte obehörigen röja sådana uppgifter om en sökandes personliga förhållanden.
Ett beslut om mottagande till utbildning i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) av den sökande.
Källor: 22 kapitlet 8 och 13–15 §§, 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:724) och 13 § samt 29 kapitlet 14 § skollagen.
Individuell studieplan och utbildningens innehåll
Ska alla elever i anpassade gymnasieskolan ha en individuell studieplan?
Ja. En individuell studieplan ska upprättas för varje elev som läser på ett nationellt eller individuellt program i anpassade gymnasieskolan.
Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen.
Rektorn ansvarar för att skolan upprättar den individuella studieplanen, och för att planen revideras vid behov. Den individuella studieplanen ska upprättas i dialog med eleven.
Källor: 19 kapitlet 26 § skollagen samt läroplan för anpassade gymnasieskolan avsnitt 2.6.
Stöd i arbetet
Individuell studieplan i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Vad ska den individuella studieplanen innehålla?
Den individuella studieplanen ska innehålla följande uppgifter:
- vilken studieväg eleven går på,
- de kurser eller ämnesområden eleven har valt,
- övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens program,
- om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
- om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning och om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
- om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut,
- när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och
- om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.
Studievägen är det program och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på.
Källor: 1 kapitlet 3 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) och 7 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1105) gymnasieförordningen.
Hur snabbt ska den individuella studieplanen upprättas?
Det är inte reglerat exakt vid vilken tidpunkt den individuella studieplanen senast ska upprättas i anpassade gymnasieskolan.
Den individuella studieplanen är dock av central betydelse för elevens utbildning.
Källa: proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 423 och 462.
Kan en elev som läser på ett nationellt program läsa ämnesområden, gymnasieämnen eller grundskoleämnen?
Ja. Utgångspunkten är att utbildningen på nationella program i anpassade gymnasieskolan består av ämnen enligt anpassade gymnasieskolans ämnesplaner. Rektorn får dock inom ramen för ett individuellt anpassat program för en elev besluta att eleven exempelvis ska läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, ämnesområden i individuella program i anpassade gymnasieskolan eller grundskoleämnen.
Källor: 19 kapitlet 3 § skollagen samt 9 kapitlet 4 a § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1617) och 5 § gymnasieförordningen.
Kan en elev som läser på ett individuellt program läsa både ämnesområden och ämnen?
Ja. Utgångspunkten är att utbildningen på ett individuellt program består av ämnesområden. Rektorn får dock besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden, om eleven har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella studieplan.
Ett individuellt program får också syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program.
Källor: 19 kapitlet 14-15 §§ skollagen.
I obligatoriska skolformer kan elever få integrerad utbildning. Finns motsvarande bestämmelser för anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan?
Nej. Det finns inte någon bestämmelse för anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan som motsvarar bestämmelserna om integrerade elever i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan.
Det finns dock inget som hindrar att en elev som är mottagen i anpassade gymnasieskolan genomför sin utbildning genom samverkan mellan gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Skolor som vill samverka på det sättet kan lösa organisationen på olika sätt. I Skolverkets stödmaterial om integrerade elever finns stöd kring denna form av samverkan mellan gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Stöd i arbetet
Alla elever i anpassade gymnasieskolan ska ha en mentor
Rätt att fullfölja utbildningen
Utbildningens längd i anpassade gymnasieskolan
Vilken rätt har en elev att fullfölja sin utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant?
En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Det gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. Rätten att fullfölja utbildningen gäller under fyra läsår hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet.
Rätten att fullfölja en påbörjad utbildning inom anpassade gymnasieskolan gäller dock inte om det visar sig att eleven inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan.
Vidare behöver huvudmannen för en fristående gymnasieskola inte ge fortsatt utbildning på ett nationellt program åt en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Källor: 18 kapitlet 7 och 34 §§ och 19 kapitlet 30-32 §§ skollagen.
När anses en elev i anpassade gymnasieskolan som är frånvarande ha avslutat utbildningen i förtid?
Vilken rätt har en elev att fullfölja en påbörjad gymnasial lärlingsutbildning på ett nationellt program?
Reglerna om rätten att fullfölja en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant gäller på motsvarande sätt för en elev som påbörjat en gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller det är möjligt ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.
Källa: 19 kapitlet 31 § skollagen.
Vad gäller om huvudmannen gett inriktningsgaranti i samband med erbjudande av ett nationellt program?
Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning.
Källa: 19 kapitlet 32 § skollagen.
Vilken rätt har en elev som flyttar från kommunen att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program i den nya kommunen?
En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning hos en offentlig huvudman och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Om den nya hemkommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
På motsvarande sätt har en elev som har placerats i ett HVB-hem enligt 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen, eller i ett skyddat boende enligt 6 kapitlet 1 a § socialtjänstlagen, och därför flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om kommunen inte erbjuder den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i HVB-hemmet eller det skyddade boendet.
Källa: 19 kapitlet 42 § skollagen.
Har en elev som varit placerad i en annan kommun rätt att fullfölja sin utbildning i hemkommunen?
Ja. En elev som efter att ha varit placerad i HVB-hem eller i ett skyddat boende återvänder till sin hemkommun har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning i hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen påbörjades i hemkommunen eller samverkansområdet före placeringen eller i den kommun eller det samverkansområde där HVB-hemmet eller det skyddade boendet ligger.
Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Källa: 19 kapitlet 42 a § skollagen.
Har en elev som läser en utbildning på distans i anpassade gymnasieskolan rätt att fullfölja genom skolförlagd utbildning, om hen vill göra ett sådant byte?
Ja. En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används för hela utbildningen har rätt att fullfölja utbildningen genom ordinarie undervisning på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen om eleven önskar det. Rätten att fullfölja genom ordinarie undervisning gäller hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder den aktuella utbildningen. Om hemkommunen inte erbjuder utbildningen har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.
Skollagens bestämmelser om rätten att fullfölja utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning efter att en elev flyttat från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen är inte tillämpliga vid utbildning i anpassad gymnasieskola där distansundervisning används för hela utbildningen, eftersom sådan distansutbildning är riksrekryterande.
Källor: 19 kapitlet 42 §, 22 kapitlet 14 och 22 §§ skollagen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 247.
Finns regler om studieuppehåll i anpassade gymnasieskolan?
Nej. Det finns ingen bestämmelse för anpassade gymnasieskolan motsvarande den bestämmelse som finns för gymnasieskolan om rätt att fullfölja utbildning efter studier utomlands.
Däremot finns möjlighet för rektorn att bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.
Källa: 12 kapitlet 2 § gymnasieförordningen.
Om något tyder på att en elev inte tillhör målgruppen
Vad gäller om något tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör målgruppen för skolformen?
Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om hen uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.
En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.
Källa: 18 kapitlet 6 § skollagen.
Vilka skyldigheter har hemkommunen om utredningen visar att eleven inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan?
Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp om utredningen visar detta. Hemkommunen ska då, i stället för fortsatt utbildning i anpassade gymnasieskolan, erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt skollagen. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade gymnasieskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning.
I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd betonas vikten av att övergången sker på ett sätt som överensstämmer med elevens bästa. Den fortsatta skolgången måste utformas efter elevens behov och förutsättningar. Eleven kan exempelvis behöva kompensation avseende undervisningstid i vissa ämnen.
För att en elev inte ska bli mottagen i anpassade gymnasieskolan på felaktiga grunder är det viktigt säkerställa att den utredning om målgruppstillhörighet som ska föregå mottagandet är aktuell och tillförlitlig.
Källor: 1 kapitlet 10 § och 18 kapitlet 7 § skollagen, proposition 2011/12:150 En gymnasiesärskola med hög kvalitet, sidan 112 samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt om urval till anpassade gymnasieskolans nationella program, sidan 32-33.
Utredningen som föregår mottagande i anpassade gymnasieskolan måste vara aktuell och tillförlitlig
Övriga frågor om mottagande och antagning
Kan man antas till anpassade gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen?
Ja, det är möjligt. Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.
Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att hen har de kunskaper och färdigheter som krävs.
Källor: 7 kapitlet 8 och 14 §§ gymnasieförordningen.
Kan en elev i anpassade gymnasieskolan byta studieväg?
Ja, det är möjligt. Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
Källor: 7 kapitlet 9 och 14 §§ gymnasieförordningen.
Kan en elev som slutat i anpassade gymnasieskolan i förtid bli återantagen till anpassade gymnasieskolan?
Ja, det är möjligt. En elev som har slutat i anpassade gymnasieskolan innan hen har slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där hen gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt om hen uppfyller behörighetskraven.
Källor: 7 kapitlet 10 och 14 §§ gymnasieförordningen.
-
Förändringar inom skolområdet
Ämnesbetygsreformen Gy25
-
Anpassade gymnasieskolan
Hitta program, ämnen, kurser och ämnesområden
-
Regler och ansvar
Rätt till komvux som anpassad utbildning