Välja förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola

De flesta barn går först i förskoleklassen och sedan i grundskolan. En del barn går i anpassade grundskolan i stället för grundskolan. Här hittar du svar på frågor om placering i kommunala skolor och mottagande i fristående skolor.

Placering vid en kommunal skola

Vilket ansvar har kommunen för att barn får den utbildning i förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola som de har rätt till?

Hemkommunen är skyldig att tillhandahålla en plats i skolan för alla barn i kommunen som har rätt till utbildning och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt.

När det gäller förskoleklass och grundskola ska hemkommunen anordna sådan utbildning i den omfattning som behövs för att ge utbildning åt alla i kommunen som har rätt att gå i dessa skolformer. Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att den kommunen i sin förskoleklass eller grundskola ska ta emot elever vars utbildning hemkommunen ansvarar för.

När det gäller anpassad grundskola kan huvudmannen antingen anordna anpassad grundskola i egen regi eller komma överens med en annan kommun om att den i sin anpassade grundskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för. Det krävs inte särskilda skäl för en sådan överenskommelse när det gäller anpassade grundskolan.

Källor: 9 kapitlet 12 §, 10 kapitlet 24 § och 11 kapitlet 24 § skollagen.

Skolplikt och rätt till utbildning

Mottagande till en fristående skola

Vilket ansvar har kommunen att informera om den utbildning som erbjuds i eller av kommunen?

Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om bland annat utbildning i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Informationsskyldigheten omfattar utbildning vid alla skolenheter som erbjuds i eller av kommunen, oavsett huvudman. Det inkluderar även utbildning vid fristående skolor som är belägna i kommunen.

Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.

Det finns även information och vägledning inför val av skola och utbildning på Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.

Källa: 29 kapitlet 19 § skollagen.

Utbildningsguiden Länk till annan webbplats.

Hur ska skolplacering vid en kommunal skola gå till?

Huvudregeln är att en elev ska placeras vid den av kommunens skolor där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Vårdnadshavare kan välja skola för sitt barn i hela kommunen. Möjligheten att välja skola är alltså inte begränsad till den kommundel eller stadsdel där barnet bor.

Vårdnadshavares önskemål får dock inte gå ut över en annan elevs rätt till placering vid en skola nära hemmet. Det brukar kallas för närhetsprincipen. I vissa fall kan flera skolor bedömas som likvärdiga ur kommunikationssynpunkt, även om de inte ligger på samma avstånd från hemmet. Närhetsprincipen innebär alltså inte alltid att en elev har rätt att bli placerad vid den skola som ligger allra närmast hemmet.

Kommunen får annars frångå vårdnadshavares önskemål bara om

  1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller
  2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Möjligheten att frångå vårdnadshavares önskemål med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero gäller inte vid placering i förskoleklass.

För kommunala skolor som har begränsat sin utbildning till att avse elever som behöver särskilt stöd (resursskolor) gäller särskilda regler för skolplacering.

Källor: 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 30 och 31 a §§, 11 kapitlet 29 och 30 a §§ skollagen samt HFD 2015 referat 50.

Resursskolor

Vad gäller om det inte finns plats för alla som vill gå i en viss kommunal skola och urval måste göras?

Hur många elever som får plats vid varje kommunal skola bestäms av kommunen. Om det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen om en skola skulle ta emot alla elever som vill gå där, i form av exempelvis utbyggnad eller anställning av ytterligare personal, är det kommunen som avgör vilka elever som ska placeras i den aktuella skolan. I en situation där fler elever väljer en skola än det finns plats för kan kommunen därför behöva tillämpa lokala urvalsprinciper. Dessa får inte strida mot närhetsprincipen.

För kommunala skolor som har begränsat sin utbildning till att avse elever som behöver särskilt stöd (resursskolor) gäller särskilda regler för urval.

Källor: 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 30 och 31 a §§ och 11 kapitlet 29 och 30 a §§ skollagen samt HFD 2015 referat 50.

Placering vid en kommunal resursskola

Får skolor använda färdighetsprov vid antagning eller urval?

Vad innebär ”nära hemmet” när kommunen ska tillämpa närhetsprincipen?

Vad som menas med uttrycket "nära hemmet" är inte definierat, varken i skollagen eller förarbetena. Enligt ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) får innebörden antas vara beroende av de lokala förhållandena. Det får därför enligt domstolen i första hand vara upp till varje kommun att själv bestämma vilka kriterier som ska gälla. Kommunen behöver ta hänsyn till faktorer som till exempel elevernas ålder och avståndet mellan hemmet och olika tillgängliga skolor. Enligt samma avgörande från HFD kan bestämmelsen inte anses ge utrymme för att de elever som bor närmast en viss skola ges företräde framför andra sökande i kommunen bara av det skälet.

Källor: 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § skollagen och HFD 2015 referat 50.

Kan en kommun använda syskonförtur som urvalsgrund vid skolplacering?

Ja, det kan vara möjligt. Kommuner har viss frihet att själva bestämma vilka principer, exempelvis syskonförtur, som ska användas vid skolplacering. Men de principer som kommunen använder får inte gå emot bestämmelserna om vårdnadshavares önskemål eller närhetsprincipen. Ett grundläggande krav är också att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt och med hänsyn tagen till vad som sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § skollagen samt HFD 2015 referat 50.

Vilken möjlighet finns att överklaga ett beslut om skolplacering?

En kommuns beslut om skolplacering utifrån närhetsprincipen får enbart överklagas enligt kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. En laglighetsprövning kan leda till att förvaltningsdomstolen antingen godkänner eller upphäver beslutet, men prövningen kan inte leda till att själva innehållet i beslutet ändras.

En kommuns beslut om skolplacering vid en annan skolenhet än den som vårdnadshavaren önskat, som grundas på att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, alternativt på att beslutet är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Källor: 28 kapitlet 12 och 18 §§ skollagen.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Mottagande till en fristående skola

Vad gäller kring mottagande till fristående förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola?

Vårdnadshavare kan välja en fristående skola för sitt barn. Huvudregeln är att fristående skolor ska vara öppna för alla elever som har rätt till utbildning i den aktuella skolformen.

Utbildningen i en fristående förskoleklass får dock begränsas till att avse elever som behöver särskilt stöd för sin utveckling (resursskola).

Utbildningen i en fristående grundskola eller anpassad grundskola får begränsas till att avse

  • vissa årskurser,
  • elever som behöver särskilt stöd (resursskola), eller
  • vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Om det inte finns plats för alla sökande till en fristående skola ska urvalet göras på grunder som är förenliga med ovanstående punkter och som Skolinspektionen godkänt. Urvalsgrunder som Skolinspektionen har godkänt är

  • anmälningsdatum (kötid)
  • syskonförtur
  • geografisk närhet
  • vissa verksamhetsmässiga samband.

För fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola finns nya urvalsregler som ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Källor: 9 kapitlet 17–18 §§ skollagen, 10 kapitlet 35–36 §§ skollagen 11 kapitlet 34–35 §§ skollagen och 9 kapitlet 27 § skolförordningen.

Resursskolor

Nya urvalsregler för fristående resursskolor ska tillämpas från höstterminen 2024

Urvalsgrunder för fristående skolor, Skolinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

Får skolor använda färdighetsprov vid antagning eller urval?

Vad innebär särskild kvot vid urval till fristående skolor?

Den tillfälliga förordningen om särskild kvot i fristående skolor trädde i kraft den 11 april 2022 och gäller till och med den 30 juni 2024. Förordningen innebär att en huvudman för en fristående förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola får reservera ett begränsat antal platser per läsår för vissa elever (särskild kvot) som får företräde framför övriga sökande. I den särskilda kvoten får bara elever som har varit bosatta i Sverige mindre än två år före starten av det aktuella läsåret ingå.

Huvudmannen beslutar hur många platser som ska ingå i den särskilda kvoten. Antalet platser får dock inte vara fler än fem procent av det högsta antalet elever som huvudmannen har beslutat att skolan har möjlighet att ge utbildning med bibehållen god kvalitet under det aktuella läsåret.

Om en elev inte tas emot inom två år från bosättningsdatumet får eleven inte längre ingå i den särskilda kvoten. Men om skolan använder sig av anmälningstid som urvalsgrund kan eleven tillgodoräkna sig de två åren vid urval bland sökande som inte ingår i kvoten.

Informations- och anmälningsskyldighet

Om en huvudman väljer att använda bestämmelserna om särskild kvot ska de som står i kö till skolan och andra tänkbara sökande få information om det. De ska också få information om hur många elever som tas emot i den särskilda kvoten under läsåret.
Huvudmannen ska även anmäla till Skolinspektionen samt till den kommun där skolan är belägen att elever tas emot i särskild kvot under läsåret. På Skolinspektionens webbplats finns information om hur anmälan ska göras.

Källa: förordning (2022:222) om särskild kvot i fristående skolor.

Förordning (2022:222) om särskild kvot i fristående skolor, riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Anmälan om tillämpning av särskild kvot, Skolinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om utbildning för personer som flytt från Ukraina

Nyanlända elevers utbildning

Vad gäller kring bidrag till fristående skolor?

Hemkommunen ska lämna bidrag för varje elev vid en fristående skola. Bidraget lämnas till skolans huvudman och består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som när kommunen fördelar resurser till sina egna skolor och ska avse ersättning för

  • undervisning,
  • lärverktyg,
  • elevhälsa,
  • måltider,
  • administration,
  • mervärdesskatt, och
  • lokalkostnader.

Huvudmannen kan också ansöka hos kommunen om tilläggsbelopp för enskilda elever. Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som

  • har ett omfattande behov av särskilt stöd,
  • ska erbjudas modersmålsundervisning, eller
  • deltar i lovskola.

Tilläggsbeloppet för en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd bestäms individuellt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 9 kapitlet 19–21 §§, 10 kapitlet 37–39 §§ och11 kapitlet 36–38 §§ skollagen samt 14 kapitlet skolförordningen.

Stöd i arbetet

Ansöka om tilläggsbelopp

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Tester och prov

Får skolor använda färdighetsprov vid antagning eller urval?

Huvudregeln är att varken kommunala eller fristående skolor får använda tester och prov vid antagning eller urval av elever. Men det finns undantag för vissa speciella utbildningar i grundskolan. Det gäller bland annat utbildningar som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd.

Färdighetsprov i musik får under vissa förutsättningar också användas som villkor för antagning och urval till en utbildning i förskoleklass.

Om färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

I anpassade grundskolan får färdighetsprov aldrig användas vid antagning eller urval.

Källor: 9 kapitlet 6-6 a §§, 10 kapitlet 9–9 a §§ skollagen och 11 kapitlet 12 § skollagen samt 9 kapitlet 25–27 §§ skolförordningen.

Rätt att gå klart utbildningen

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en viss kommunal skola?

Huvudregeln är att en elev som har blivit placerad vid en viss kommunal skola har rätt att gå kvar i den skolan. Det gäller även en elev som tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skola. Men i vissa fall får kommunen besluta om en ny skolplacering för en elev. Det gäller om

  1. det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen om eleven går kvar i skolan, eller
  2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

En elev i förskoleklass kan dock inte omplaceras till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Om en kommun fattar beslut om att flytta en elev till en annan skola på någon av dessa grunder får beslutet överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Rätten att gå kvar i en viss skola gäller inte för en nyanländ elev, eller annan elev vars kunskaper har bedömts enligt reglerna för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, om eleven ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

För kommunala resursskolor inom grundskolan och anpassade grundskolan finns särskilda bestämmelser om elevers rätt att gå kvar.

Källor: 9 kapitlet 14–15 a §, 10 kapitlet 28, 30–31 och 31 b §§, 11 kapitlet 27, 29–30 och 30 b §§ samt 28 kapitlet 12 § skollagen.

Rätten att gå kvar i en resursskola

Årskursplacering av nyanlända elever

Kan en elev i en kommunal skola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero?

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en fristående skola?

Huvudregeln är att elever i fristående skolor har rätt att gå kvar i den skola där de blivit mottagna. En huvudman för en fristående skola behöver dock inte fortsätta ge utbildning åt en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd, om hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven med hänvisning till att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 9 kapitlet 17 §, 10 kapitlet 35 § och 11 kapitlet 34 § skollagen.

Gå i skolan i en annan kommun

Kan en elev gå i en kommunal skola i en annan kommun än hemkommunen?

Ibland ändras de förhållanden som låg till grund för mottagandet i en kommunal skola under läsåret, till exempel genom att eleven flyttar till en annan kommun. Men en elev som börjat i en kommuns förskoleklass, grundskola eller anpassade grundskola ett visst läsår har ändå rätt att gå kvar i den kommunens skola läsåret ut. Om en elev bara har en årskurs kvar i grundskolan eller anpassade grundskolan har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

Ett barn eller en elev har även rätt att tas emot i en annan kommuns förskoleklass, grundskola eller anpassade grundskola om hen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens skola. Innan den andra kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot barnet eller eleven ska den hämta in ett yttrande från barnets eller elevens hemkommun.

Ett barn eller en elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende (HVB) som avses i 6 kapitlet 1 § socialtjänstlagen och som ligger i en annan kommun har rätt att tas emot i en förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola i den kommun där HVB-hemmet ligger. Detsamma gäller för barn och elever som vistas i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kapitlet 1 a § socialtjänstlagen.

En kommun får även på frivillig väg ta emot ett barn eller en elev från en annan kommun i sin förskoleklass, grundskola eller anpassade grundskola om barnets eller elevens vårdnadshavare önskar det.

Källor: 9 kapitlet 13-14 §§, 10 kapitlet 25 och 27-28 §§§ samt 11 kapitlet 25–27 §§ skollagen.

Skolskjuts och elevresor

Vilken ersättning ska hemkommunen betala för en elev som går i skolan i en annan kommun?

En kommun som har tagit emot en elev från en annan kommun i sin skola ska få ersättning för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning). Det gäller exempelvis när eleven har tagits emot utifrån särskilda skäl med hänsyn till sina personliga förhållanden och när eleven bara har en årskurs kvar i grundskolan eller anpassade grundskolan och går kvar trots att grunden för mottagandet ändrats.

Även när en kommun frivilligt, efter önskemål av elevens vårdnadshavare, har tagit emot en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna inte kommer överens om något annat ska ersättningsnivån i ett sådant fall bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov, utifrån samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna skolor. Har eleven ett omfattande behov av särskilt stöd behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källor: 9 kapitlet 16 §, 10 kapitlet 34 § och 11 kapitlet 33 § skollagen.

Samtycke vid placering i kommunal skola eller mottagande i fristående skola

Måste vårdnadshavare vara överens när de ska välja vilken skola deras barn ska gå i?

Ett barns vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare gäller det vårdnadshavarna tillsammans. En vårdnadshavare får inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Ett exempel på ett sådant beslut av ingripande betydelse för barnets framtid är enligt förarbetena frågor om barnets skolgång.

Om ett barn har två vårdnadshavare är huvudregeln alltså att vårdnadshavarna gemensamt ska komma överens om i vilken skola deras barn ska gå. Det gäller även vid skolbyte.

När en skola ska ta emot ett barn måste skolan känna till och kunna belägga de förhållanden som motiverar att barnet ska tas emot. Det innebär bland annat att skolan måste kontrollera via folkbokföringen vem eller vilka som är vårdnadshavare för barnet, samt ta reda på vårdnadshavarnas inställning till inskrivning i en viss skola. Det gäller både kommunala och fristående skolor och måste göras innan beslut om skolplacering eller mottagande fattas. Det framgår av beslut från Justitieombudsmannen (JO) och Skolinspektionen.

Källor: 6 kapitlet 13 § föräldrabalken, proposition 1975/76:170 Om ändring i föräldrabalken med mera, sidan 178, JO diarienummer 1411-2009, JO diarienummer 2464-2021 samt Skolinspektionens beslut den 13 april 2011 diarienummer 41-2010:5781.

Vad ska kommunen eller en fristående skolas huvudman göra om vårdnadshavarna inte är överens om i vilken skola barnet ska gå?

Om vårdnadshavarna inte är överens om i vilken skola barnet ska gå har hemkommunen ändå ett ansvar att tillgodose barnets rätt till utbildning. Om det finns tillräckligt starka skäl kan hemkommunen se till att barnet får utbildning genom att bestämma vid vilken skola barnet ska gå, även om det strider mot den ena eller båda vårdnadshavarnas önskemål. Detta framgår bland annat av beslut från Skolinspektionen. Barnet kan placeras vid den skolenhet som ligger närmast den bostad där barnet är folkbokfört eller vid någon annan av kommunens skolor. Barnets bästa ska vara utgångspunkt vid beslutet om skolplacering.

En kommunal skola kan alltså i undantagsfall ta emot en elev trots att vårdnadshavarna inte är överens om placeringen. Men en fristående skola kan inte ta emot en elev om vårdnadshavarna är oeniga. Det har Skolinspektionen uttalat i ett beslut. En fristående skola har, till skillnad från hemkommunen, inte ansvar för ett barns skolplikt eller rätt till utbildning. Därför kan en fristående skola inte ta emot en elev mot vårdnadshavares vilja. Om ett barns rätt till utbildning äventyras är det elevens hemkommun som ansvarar för att se till att barnet får utbildning.

Källor: 1 kapitlet 10 § skollagen, 7 kapitlet 21 §, 9 kapitlet 12 och 15 §§, 10 kapitlet 24 och 30 §§ och 11 kapitlet 24 och 29 §§ skollagen samt Skolinspektionens beslut den 11 april 2014 diarienummer 41-2010:5781 och Skolinspektionens beslut den 12 december 2013 diarienummer 42-2013:5108.

Skolplikt och rätt till utbildning

Senast uppdaterad 03 maj 2024

Innehåll på denna sida

    • Elever och föräldrar

      Utbildningsguiden

      Här presenterar vi Skolverkets mått för skolors kvalitet och resultat. Du kan söka efter och jämföra skolor. Syftet är att ge elever och föräldrar stöd att välja skola.

    • Regler och ansvar

      Skolplikt och rätt till utbildning

      Här svarar vi på de vanligaste frågorna vi får om reglerna kring skolplikt och rätt till utbildning.

    • Regler och ansvar

      Mottagande i anpassade grundskolan

      Hemkommunen beslutar om en elev ska tas emot i anpassade grundskolan. Här finns information om vad som gäller kring mottagandet av elever i anpassade grundskolan.

    • Regler och ansvar

      Resursskolor

      Här hittar du svar på frågor om placering, mottagande och andra regler som gäller för resursskolor.

    • Regler och ansvar

      Skolskjuts och elevresor

      Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om regelverket kring skolskjuts och elevresor.