- Arbeta språkutvecklande i barngruppen
- Samverka med vårdnadshavarna
- Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt
- Flerspråkighet som resurs i förskolan
- Nationella minoriteter i förskolan
- Teckenspråk i förskolan
- Mål om språk i läroplanen
- Flerspråkighet som resurs för alla åldrar
- Alla barn ska få utveckla sin svenska
- Flerspråkiga barn ska få utveckla sitt modersmål
Flerspråkighet i förskolan
I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. Med rätt stöttning kan de flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan.
Globalt sett är det vanligt att barn kan flera språk. Barn kan vara simultant flerspråkiga, vilket innebär att de är flerspråkiga redan från början, eller additivt flerspråkiga, vilket innebär att de har ett förstaspråk och lägger till fler språk senare. Flerspråkighet är alltså inte en egenskap utan en kompetens, och med rätt stöttning från vårdnadshavare och förskolepersonal har barn stora möjligheter att utveckla en flerspråkig kompetens.
Arbeta språkutvecklande i barngruppen
Det finns många sätt att arbeta språkutvecklande i barngruppen. Här är några exempel på hur du kan göra:
- Visa att alla språk är lika värdefulla. Låt barnen få använda alla sina språkliga resurser i förskolan. Det kan bidra till att identiteten och självkänslan stärks.
- Skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till språkande och samspel.
- Läs högt och samtala om text.
- Ställ öppna frågor och följdfrågor. Ge barnen tanketid och talutrymme.
- Omge barnen med ord i alla sammanhang. Benämn och beskriv föremål och det ni gör och ge på så sätt barnen ett utökat ordförråd.
- Samtala om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp.
- Erbjud flera olika texttyper som berättande, beskrivande och instruerande texter, till exempel sagan vid lässtunden och receptet när man bakar.
- Om du har barn med annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk i gruppen: lär dig några ord på barnets språk eller tecken på teckenspråk, till exempel hälsningsfraser eller andra ord som är viktiga för barnet.
- Lyssna aktivt på vad barnen kommunicerar och uppmuntra dem att aktivt lyssna på varandra.
- Uppmuntra interaktion genom att erbjuda barnen många möjligheter till samtal med varandra och personalen
- Lek med orden med hjälp av rim, ramsor, att hitta på egna ord eller andra språklekar.
- Använd och kombinera flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel bild, rörelse och sång.
- Kartlägg språkarbetet i förskolan och gör en gemensam plan för hur ni kan utveckla arbetet.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan ni planera samtal med barnen så att de blir mer språkutvecklande?
- Hur använder barnen alla sina språk i leken på er förskola?
- Hur kan ni planera så att barnens språkliga resurser tas tillvara bättre i leken?
Film: Att göra en språkkartläggning (tid 05:22 min.)
Den här filmen visar hur ett arbetslag kartlägger vilka språk barnen har och hur de ska stötta barnens språkutveckling.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Vilka språk talas i barngruppen?
- Hur kan ni använda de språkresurser som finns?
- Hur kan ni samverka med vårdnadshavarna?
- Hur kan ni genomföra en språkkartläggning på er förskola?
- Vilka språk talas i personalgruppen?
Film: Språkpromenad (tid 08:23 min.)
En förskollärare berättar om hur hon arbetar språkutvecklande med barnen medan de är på en utflykt och tittar på djur.
Samverka med vårdnadshavarna
Det finns olika sätt att samverka med vårdnadshavarna om barnens olika språk. Uppmuntra dem gärna att använda modersmålet vid högläsning och i samtal med barnet. Det kan också vara värdefullt att göra en kartläggning tillsammans med vårdnadshavarna över barnets alla språkliga resurser och att göra en plan för hur ni tillsammans ska stötta dessa.
Personer och resurser som kan vara till hjälp i arbetet med flerspråkighet:
- vårdnadshavare.
- personal som kan barnets modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk.
- språk-, läs- och skrivutvecklare.
- tolk.
- folkbiblioteket, som ofta har böcker på flera olika språk.
- olika material, till exempel böcker, filmer och appar på olika språk.
På Kulturrådets webbsida Bokstart hittar du faktablad till vårdnadshavare om barns språkutveckling för åldrarna sex månader till tre år på ett flertal olika språk.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Vilka kan ni samverka med för att främja barnens flerspråkighet?
- Vilka kontakter behöver ni ta och under vilka former kan samverkan ske?
Film: De yngsta barnens berättelser (tid 05:07 min.)
Filmen handlar om hur man tillsammans med vårdnadshavare kan arbeta med de yngsta barnens berättelser i vardagen och på så sätt stötta barnens språkutveckling.
Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt
Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att kulturer möts, berikar och skapar en förståelse för varandra. I förskolan sker det genom att personalen, barnet och barnets familj interagerar. Förskolepersonalen behöver känna till vilka språk och kulturer barnen är en del av, men det är också viktigt att komma ihåg att barn kan identifiera sig med flera kulturtillhörigheter.
Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I den reviderade läroplanen står det i del 1 under rubriken Förståelse och medmänsklighet: ”Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.”
Så här kan du till exempel utveckla ett interkulturellt förhållningssätt:
- Ha en positiv och nyfiken inställning till barnens olika kulturella erfarenheter.
- Var beredd att vidga ditt synsätt, lyssna och utbyta tankar och erfarenheter med både barn och vårdnadshavare.
- Se till att ni erbjuder böcker och andra texter som visar barnens olika sammanhang och kulturella referensramar.
- Låt barnen skapa egna texter, filmer och annat material som utgår från deras erfarenheter, så kallade identitetstexter.
- Se över den pedagogiska miljön ur ett interkulturellt perspektiv, och reflektera till exempel över vilken musik, bilder och annat material som ni erbjuder.
Forskaren Pirjo Lahdenperä har skrivit om interkulturellt förhållningssätt i förskolan i sin text "Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling".
Texten Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling Pdf, 183 kB.
Film: Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn (tid 08:27 min.)
Den här filmen visar hur ett interkulturellt förhållningssätt kan vara en resurs i arbetet med nyanlända barn och deras familjer.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan ni utveckla ett interkulturellt förhållningssätt?
- Hur kan ni skapa en interkulturell lärmiljö?
- Hur kan ni bidra till att barnen utvecklar en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar?
Flerspråkighet som resurs i förskolan
I de här två filmerna presenteras exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan med fokus på flerspråkiga barn och barn som nyligen kommit till Sverige. Läs gärna stycket "Bakgrund..." i stycket nedan för att få ut så mycket som möjligt av filmerna.
Att arbeta på en språkligt och kognitivt utmanande nivå i ett projekt innebär en stor utmaning för barn som ännu inte kan någon svenska eller som inte har kommit så långt i sin andraspråksutveckling och särskilt för barn som är ensamma om att tala ett visst språk.
En ytterligare utmanande omständighet är om flerspråkig personal som behärskar barnets språk inte finns till hands och kan stötta i stunden.
Projektet som förskolan har fokuserat under lång tid handlar om hus och huskonstruktion. Barnens intresse för hus väcktes under läsningen av och samtalen om boken ”Vita streck” Barnen har varit involverade i många olika kreativa processer kring området hus och i inledningen av filmerna visas situationer där barnen beskriver sina egna erfarenheter av ett hus som de har någon form av relation till.
Det barnen uttrycker om sitt hus sorteras sedan i olika ordgrupper på ett papper av flerspråkig personal som ett led i att barnen ska förstå att ord kan struktureras och klassificeras på olika sätt. Barnen får se vuxna uttrycka mening via skriftspråket på olika språk vilket också har ett identitetsstärkande värde. I detta exempel är bland annat det arabiska, polska, finska och svenska tal- och skriftspråket representerat.
Exempel ges på hur transspråkande kan realiseras i praktiken
Förskolepersonalen i filmerna har höga förväntningar på vad barnen klarar av med adekvat stöttning och ambitionen är att barnen som är nybörjare i svenska ska erbjudas undervisning på hög kognitiv nivå och både ett vardagligt, enkelt språkbruk samt ett mer kunskapsrelaterat språk.
Barnens litteraciteter utvecklas genom hög grad av meningsfull, språklig interaktion mellan barn – vuxna och barn – barn och med hjälp av både analoga och digitala redskap. Förskolepersonalen månar om att bygga respektfulla relationer till barnen och de integrerar barnens tidigare erfarenheter, språk och kulturella identiteter i utbildningen och undervisningen.
Filmerna synliggör samtidigt att det inte alltid är enkelt att skapa delaktighet och talutrymme för alla barn på samma premisser
Att arbeta på en språkligt och kognitivt utmanande nivå i ett projekt innebär en stor utmaning för barn som ännu inte kan någon svenska eller som inte har kommit så långt i sin andraspråksutveckling och särskilt för barn som är ensamma om att tala ett visst språk. En ytterligare utmanande omständighet är om flerspråkig personal som behärskar barnets språk inte finns till hands och kan stötta i stunden. Förskolepersonalen i filmerna försöker dock möta upp de olika förutsättningarna genom en noggrann planering som bygger på barnens tidigare erfarenheter och kunskaper och medveten kommunikativ och multimodal stöttning.
Förutom lek och olika kreativa, estetiska och digitala upplevelser samlar också förskolepersonalen barnen kring ett bord för samtal om varje barns hus som barnen beskrivit och ritat. Här saktar personalen ner tempot i interaktionen så att barnen ges möjligheter att samla sina tankar och uttrycka dem språkligt.
De vuxna tar talutrymme och agerar språkmodeller för barnen genom sitt språkliga utflöde samtidigt som de ger varje barn chansen att i lugn och ro få producera eget språkligt utflöde, på det starkaste språket och på svenska. Barnen får möjlighet att föra både dialog och monolog och att lyssna aktivt på de vuxna och på kamraterna. Förskolepersonalen involverar också vårdnadshavare och andra närstående i projektet och ber dem översätta ord och fraser och att de talar med barnen om husprojektet hemma.
Avslutningsvis visar filmerna hur betydelsefullt det är att förskolepersonalen har kunskap om flerspråkiga barns socialisation, identitetsskapande och lärandevillkor och att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är särskilt stöttande för flerspråkiga barn som lär sig svenska som andraspråk.
Film: Utmaningar och stöttning i ett flerspråkighetsperspektiv (tid 04:35 min.)
Film: Att ta tillvara barns erfarenheter och kunskaper via olika språk (tid 09:02 min.)
Andraspråksinlärning
Barn är aktiva meningsskapare och förskolepersonalen har en central roll i att främja barnets språkutveckling, identitet och lärande genom att undervisa, stötta och uppmuntra (Lpfö18). I interaktion med förskolans personal och andra barn stimuleras barnet till att förstå sin omgivning och producera yttranden genom olika verbala och modala resurser som modersmål, svenska, handlingar, gester, illustrationer och föremål i kontexten.
Andraspråksinlärning, Monica Axelsson, artikel Pdf, 634 kB, öppnas i nytt fönster.
Litteracitetsutveckling
Språkförmågan kan till stor del beskrivas som en förmåga att uttrycka olika
funktioner i språket. En central funktion är att kunna beskriva individer, platser
och saker. För att klara det behöver barnet ha tillgång till speciella verb, substantiv och adjektiv.
Litteracitetsutveckling, Monica Axelsson, artikel Pdf, 682 kB, öppnas i nytt fönster.
Verktyg för planering
För att utveckla sin svenska behöver de nyanlända barnen ett inflöde av det nya språket i meningsfulla sammanhang. Och detta inflöde behöver planeras, dokumenteras och utvärderas. I artikel finns bland annat en modell för hur detta kan göras.
Verktyg för planering, Monica Axelsson, artikel Pdf, 94 kB, öppnas i nytt fönster.
Checklista
I fokus i denna checklista är barn med ett annat modersmål än svenska och särskilt nyanlända. I grundskolan definieras nyanlända barn på ett tydligt sätt genom skollagen. Som nyanlända räknas de elever som påbörjar sin skolgång senare än skolstarten det året barnet skulle fylla sju år. För förskolebarn finns ingen sådan definition utan den korrekta benämningen är således barn med ett
annat modersmål än svenska som nyligen anlänt till Sverige.
Checklista, Monica Axelsson Pdf, 568 kB, öppnas i nytt fönster.
Ljudreportage: Så kan flerspråkighet realiseras i förskolan
I ljudreportagen berättar Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus om hur man genom att använda modersmålet i förskolan kan stärka identiteten, kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen i både modersmål och svenska.
Personalens roll är att genom medveten stöttning få barnen att utvecklas, trots olikheter i förutsättningar. Språk och tänkande går inte att skilja åt. Om barnet har ett begränsat språk vad gäller språkförståelse och språkanvändning så innebär det också begräsningar i barnens kognitiva förmågor. Barnens vårdnadshavare ses också som en viktig resurs för barnens utveckling och lärande.
Fördjupa er i flerspråkighet med Läslyftet
I Skolverkets webbaserade kompetensutveckling Läslyftet finns modulen "Flera språk i barngruppen".
Flera språk i barngruppen, Lärportalen Länk till annan webbplats.
Språk, lärande och identitet
Artikeln handlar om hur stöttning, genomtänkt undervisning, litteratur och identitetstexter kan vara avgörande för barns språkutveckling.
Att realisera flerspråkighet i förskolan, ljudreportage
Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus ger i dessa två poddavsnitt exempel på hur flerspråkighet kan realiseras i förskolan. Personalens roll är att genom medveten stöttning få barnen att utvecklas, trots olikheter i förutsättningar. Språk och tänkande går inte att skilja åt. Om barnet har ett begränsat språk vad gäller språkförståelse och språkanvändning så innebär det också begräsningar i barnens kognitiva förmågor. Barnens vårdnadshavare ses också som en viktig resurs för barnens utveckling och lärande.
Podd del 1: Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan (tid 06:33 min.)
I del ett av detta ljudreportage delar förskolläraren och läraren Anniqa Sandell Ring exempel på hur flerspråkighet kan realiseras i förskolan. Anniqa Sandell Ring har en masterexamen i svenska som andraspråk och arbetar som utvecklingsledare i Södertälje och med kompetenshöjande insatser nationellt mot förskolan.
Podd del 2: Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan (tid 07:02 min.)
I del två av detta ljudreportage delar förskolläraren Mariam Potrus exempel på hur flerspråkighet kan realiseras i förskolan. Mariam Potrus är förskollärare med erfarenhet av att arbeta i flerspråkiga förskolor och har själv ett annat förstaspråk än svenska.
Fördjupa er i forskning om flerspråkighet
Skolforskningsinstitutet har tagit fram rapporten Språkutveckling och social inkludering. Rapporten synliggör arbetssätt och insatser i förskola och förskoleklass som i forskning visat sig kunna främja och stödja språk-, läs- och skrivutveckling för barn med ett annat modersmål än svenska, samtidigt som deras sociala inkludering står i fokus. Forskning pekar på vikten av språkutvecklande insatser redan i tidig ålder då språket grundläggs. I rapporten sammanställs resultat från två kartläggande forskningsöversikter och fem kompletterande översikter, som tillsammans ger en bild av språkutvecklande arbetssätt och insatser för barn med ett annat modersmål än majoritetsspråket.
Nationella minoriteter i förskolan
Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. I del 1 i läroplanen under rubriken Kommunikation och skapande står det:
”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.”
Film: Främja nationella minoritetsspråk (tid 06:09 min.)
Filmen visar hur det samiska språket på ett lekfullt sätt utvecklas genom skapandet av språkarenor där berättande, bilder och föremål utgör verktyg för lärandet.
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur kan ni stödja barnen i sin språkutveckling i det nationella minoritetsspråket?
- Vilka nationella minoritetsspråk talas i personalgruppen? Hur kan ni använda dessa i förskolan?
- Hur kan ni öka alla barns förståelse för de nationella minoriteternas språk och kulturer?
Artikeln ”Att stödja och främja nationella minoriteter och minoritetsspråk i förskolan” av forskaren Ellinor Skaremyr handlar om att förskolan är en viktig plats för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Artikeln lyfter också upp hur man kan samordna och organisera förskolans språkutvecklande arbete och ger förslag på hur minoritetsspråken kan inkluderas i förskolans utbildning.
Teckenspråk i förskolan
Teckenspråkiga barn är inte enspråkiga. De växer upp i det svenska samhället och lär sig både svenska och svenskt teckenspråk. En del av barnen har svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk, andra har svenska som förstaspråk, och en del utvecklar en balanserad tvåspråkighet.
Svenskt teckenspråk har i språklagen samma ställning som de nationella minoritetsspråken. I förskolan finns barn som är döva, har en hörselnedsättning eller som av andra skäl har behov av teckenspråk, till exempel på grund av att en anhörig är döv eller har hörselnedsättning. De barnen har rätt att få stöd i sin språkutveckling på teckenspråk.
Det svenska teckenspråket och andra teckenspråk är fullständiga språk med egen uppbyggnad, grammatik och teckenföljd.
På Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM:s) webbplats kan du få mer information.
- Svenskt teckenspråk i förskolan, SPSM Länk till annan webbplats.
- Hörselnedsättning i förskolan, SPSM Länk till annan webbplats.
- Teckenspråk, SPSM Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Vad som krävs för att utveckla tvåspråkighet och språkutveckling för barn med hörselnedsättning, SPSM Länk till annan webbplats.
För dig som är rektor i förskolan finns information om vad som gäller kring barns rätt till teckenspråk.
Film: Boksamtal på svenskt teckenspråk (tid 07:31 min.)
Den här filmen visar ett exempel på hur ett boksamtal kan genomföras på talad svenska och svenskt teckenspråk parallellt och på hur personalen på förskolan kan skapa interaktion mellan döva barn, barn med hörselnedsättning och hörande barn.
Film: Främja svenskt teckenspråk (03:28 min.)
I den här filmen visas ett exempel på hur en rektor och en förskollärare gjorde viktiga förändringar i utbildningen för att möta barn som har behov av svenskt teckenspråk.
Mål om språk i läroplanen
Här är några frågor som ni kan reflektera över i personalgruppen:
- Hur använder ni tecken och svenskt teckenspråk som resurs?
- Vilken kompetens i svenskt teckenspråk finns på er förskola? Vad behöver utvecklas?
Forskaren Carin Roos beskriver i artikeln "Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan" varför stöd av enskilda tecken och interaktion på teckenspråk kan vara både användbart och avgörande för barns utveckling. Artikeln redogör för vad forskningen hittills har kommit fram till om tecken för olika grupper av barn.
Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I artikeln "Att främja svenskt teckenspråk i förskolan" får du läsa om varför och hur barns språkutveckling gynnas av teckenspråk. Texten är skriven av forskaren Emelie Cramér-Wolrath på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och visar hur förskolan kan arbeta med att främja språkutvecklingen i det svenska teckenspråket för de barn som har behov av det.
Att främja svenskt teckenspråk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Artikeln ”Barns teckenspråksutveckling” av forskaren Pia Simper-Allen vänder sig i första hand till er som arbetar med svenskt teckenspråk i förskolan. Den handlar om vad som kännetecknar barns tidiga teckenspråksutveckling och hur förskolan kan arbeta med teckenspråksstimulerande aktiviteter.
Barns teckenspråksutveckling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Flerspråkighet som resurs för alla åldrar
I förskolans läroplan, Lpfö 18, står det så här i del 1 under rubriken Kommunikation och skapande:
- Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.
- Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.
- För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket.
- Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Alla barn ska få utveckla sin svenska
Förskolan har en viktig roll i att stimulera barnens språkutveckling i svenska eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger ihop. Det här gäller förstås både de barn som har svenska som modersmål och de barn som har ett annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk. Det står i språklagen (2009:600) att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska är samhällets gemensamma språk som alla som är bosatta i landet ska ha tillgång till, och kunna använda.
Flerspråkiga barn ska få utveckla sitt modersmål
Språk och tänkande går inte att skilja åt. När barnen får använda alla sina språkliga resurser för att tänka, lyssna och tala kan språken berika varandra och barnen får på så sätt större möjligheter att utveckla sina kognitiva kunskaper. Forskning visar att barn som får förutsättningar att utveckla sitt modersmål också har bättre möjligheter att lära sig svenska.
Förskolan ska bidra till att utveckla ett barns modersmål. I förvaltningsområden för nationella minoriteter finns det utökad rätt till förskola, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråk.
Sameskolstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram material om de samiska förskolornas arbete med språk och kultur.
Relaterat
-
Stöd i arbetet
Högläsning och samtal om text i förskolan
-
Kurser och utbildningar
Läslyftets moduler för förskolan
-
Kurser och utbildningar
Anordna en förskolekurs i er kommun