Flerspråkighet i förskolan

I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. Med rätt stöttning kan de flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan.

förskolläraren läser för barnen

Globalt sett är det vanligt att barn kan flera språk. De kan vara simultant flerspråkiga, vilket innebär att de är flerspråkiga redan från början eller additivt flerspråkiga, vilket innebär att de har ett förstaspråk och senare lägger till fler språk. Flerspråkighet är alltså inte en egenskap utan en kompetens, och med rätt stöttning från vårdnadshavare och förskolepersonal har barn stora möjligheter att utveckla en flerspråkig kompetens.

Mål om språk i läroplanen

I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 18, står det i del 1 under rubriken "Kommunikation och skapande":

  • Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.
  • Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.
  • För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket.
  • Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Alla barn ska få utveckla sin svenska

Förskolan har en viktig roll i att stimulera barnens språkutveckling i svenska eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger ihop. Det här gäller förstås både de barn som har svenska som modersmål och de barn som har ett annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk. Det står i språklagen (2009:600) att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska är samhällets gemensamma språk som alla som är bosatta i landet ska ha tillgång till, och kunna använda.

Flerspråkiga barn ska få utveckla sitt modersmål

Språk och tänkande går inte att skilja åt. När barnen får använda alla sina språkliga resurser för att tänka, lyssna och tala kan språken berika varandra och barnen får större möjligheter att utveckla sina kognitiva kunskaper. Forskning visar att barn som får förutsättningar att utveckla sitt modersmål också har bättre möjligheter att lära sig svenska.

Förskolan ska bidra till att utveckla ett barns modersmål. I förvaltningsområden för nationella minoriteter finns det utökad rätt till förskola, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråk.

Läs mer om vad det står i skollagen om rätt till modersmål i förskolan

Film: Stöttande undervisning i ett flerspråkighetsperspektiv (tid 4:35 och 9:02)

I de här två filmerna presenteras exempel på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan med fokus på flerspråkiga barn och barn som nyligen kommit till Sverige.

Om filmerna

Projektet som förskolan har fokuserat under lång tid handlar om hus och huskonstruktion. Barnens intresse för hus väcktes under läsningen av och samtalen om boken ”Vita streck” Barnen har varit involverade i många olika kreativa processer kring området hus och i inledningen av filmerna visas situationer där barnen beskriver sina egna erfarenheter av ett hus som de har någon form av relation till.

Det barnen uttrycker om sitt hus sorteras sedan i olika ordgrupper på ett papper av flerspråkig personal som ett led i att barnen ska förstå att ord kan struktureras och klassificeras på olika sätt. Barnen får se vuxna uttrycka mening via skriftspråket på olika språk vilket också har ett identitetsstärkande värde. I detta exempel är bland annat det arabiska, polska, finska och svenska tal- och skriftspråket representerat.

Exempel ges på hur transspråkande kan realiseras i praktiken

Förskolepersonalen i filmerna har höga förväntningar på vad barnen klarar av med adekvat stöttning och ambitionen är att barnen som är nybörjare i svenska ska erbjudas undervisning på hög kognitiv nivå och både ett vardagligt, enkelt språkbruk samt ett mer kunskapsrelaterat språk.

Barnens litteraciteter utvecklas genom hög grad av meningsfull, språklig interaktion mellan barn – vuxna och barn – barn och med hjälp av både analoga och digitala redskap. Förskolepersonalen månar om att bygga respektfulla relationer till barnen och de integrerar barnens tidigare erfarenheter, språk och kulturella identiteter i utbildningen och undervisningen.

Filmerna synliggör samtidigt att det inte alltid är enkelt att skapa delaktighet och talutrymme för alla barn på exakt samma premisser

Att arbeta på en språkligt och kognitivt utmanande nivå i ett projekt innebär en stor utmaning för barn som ännu inte kan någon svenska eller som inte har kommit så långt i sin andraspråksutveckling och särskilt för barn som är ensamma om att tala ett visst språk. En ytterligare utmanande omständighet är om flerspråkig personal som behärskar barnets språk inte finns till hands och kan stötta i stunden. Förskolepersonalen i filmerna försöker dock möta upp de olika förutsättningarna genom en noggrann planering som bygger på barnens tidigare erfarenheter och kunskaper och medveten kommunikativ och multimodal stöttning.

Förutom lek och olika kreativa, estetiska och digitala upplevelser samlar också förskolepersonalen barnen kring ett bord för samtal om varje barns hus som barnen beskrivit och ritat. Här saktar personalen ner tempot i interaktionen så att barnen ges möjligheter att samla sina tankar och uttrycka dem språkligt.

De vuxna tar talutrymme och agerar språkmodeller för barnen genom sitt språkliga utflöde samtidigt som de ger varje barn chansen att i lugn och ro få producera eget språkligt utflöde, på det starkaste språket och på svenska. Barnen får möjlighet att föra både dialog och monolog och att lyssna aktivt på de vuxna och på kamraterna. Förskolepersonalen involverar också vårdnadshavare och andra närstående i projektet och ber dem översätta ord och fraser och att de talar med barnen om husprojektet hemma.

Avslutningsvis visar filmerna hur betydelsefullt det är att förskolepersonalen har kunskap om flerspråkiga barns socialisation, identitetsskapande och lärandevillkor och att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är särskilt stöttande för flerspråkiga barn som lär sig svenska som andraspråk.

Läs mer om andraspråksinlärning

Andraspråksinlärning

Barn är aktiva meningsskapare och förskolepersonalen har en central roll i att främja barnets språkutveckling, identitet och lärande genom att undervisa, stötta och uppmuntra (Lpfö18). I interaktion med förskolans personal och andra barn stimuleras barnet till att förstå sin omgivning och producera yttranden genom olika verbala och modala resurser som modersmål, svenska, handlingar, gester, illustrationer och föremål i kontexten.

Andraspråksinlärning, Monica Axelsson, artikelPDF (pdf, 661 kB)

Litteracitetsutveckling

Språkförmågan kan till stor del beskrivas som en förmåga att uttrycka olika
funktioner i språket. En central funktion är att kunna beskriva individer, platser
och saker. För att klara det behöver barnet ha tillgång till speciella verb, substantiv och adjektiv.

Litteracitetsutveckling, Monica Axelsson, artikelPDF (pdf, 706 kB)

Verktyg för planering

För att utveckla sin svenska behöver de nyanlända barnen ett inflöde av det nya språket i meningsfulla sammanhang. Och detta inflöde behöver planeras, dokumenteras och utvärderas. I artikel finns bland annat en modell för hur detta kan göras.

Verktyg för planering, Monica Axelsson, artikelPDF (pdf, 589 kB)

Checklista

I fokus i denna checklista är barn med ett annat modersmål än svenska och särskilt nyanlända. I grundskolan definieras nyanlända barn på ett tydligt sätt genom skollagen. Som nyanlända räknas de elever som påbörjar sin skolgång senare än skolstarten det året barnet skulle fylla sju år. För förskolebarn finns ingen sådan definition utan den korrekta benämningen är således barn med ett
annat modersmål än svenska som nyligen anlänt till Sverige.

Checklista, Monica AxelssonPDF (pdf, 577 kB)

Språk, lärande och identitet

Artikeln handlar om hur stöttning, genomtänkt undervisning, litteratur och identitetstexter kan vara avgörande för barns språkutveckling.

Språk, lärande och identitet, Monica Axelsson, artikellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ljudreportage om flerspråkighet

I ljudreportagen berättar Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus om hur man genom att använda modersmålet i förskolan kan stärka identiteten, kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen i både modersmål och svenska.

Lyssna på Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan, del 1 (tid 6:30)länk till annan webbplats

Lyssna på Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan, del 2 (tid 7:02)länk till annan webbplats

Film: Att göra en språkkartläggning (tid 5:22)

Filmen visar hur ett arbetslag kartlägger vilka språk barnen har och hur de ska stötta deras språkutveckling.

Film: De yngsta barnens berättelser (tid 5:07)

Filmen handlar om hur man kan arbeta tillsammans med vårdnadshavare med de yngsta barnens berättelser i vardagen och genom detta stötta barnens språkutveckling.

Fördjupa er i flerspråkighet med Läslyftet

I Skolverkets webbaserade kompetensutveckling Läslyftet finns modulen "Flera språk i barngruppen".

Läs mer om Läslyftsmodulen Flera språk i barngruppenlänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskolan

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. I del 1 i läroplanen under rubriken Kommunikation och skapande står det: ”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.”

Mer information om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken finns på webbplatsen Minoritet.se

Gå till Minoritet.selänk till annan webbplats

Antologi på de nationella minoritetsspråken

Tio pinnar i luften är en antologi på de fem nationella minoritetsspråken som kan ge ett smakprov på språken och kulturerna. Antologin består av fem kapitel, ett för varje nationellt minoritetsspråk och innehåller sagor, sånger och gåtor som kan användas i förskolan när man undervisar om nationella minoriteters språk och kulturer. Boken är skriven både på svenska och nationella minoritetsspråk och finns på flera folkbibliotek.

På youtubekontot Barnens bibliotek finns filmer från Skolverkets bok Tio pinnar i luften.

Se filmerna från Tio pinnar i luftenlänk till annan webbplats

Bokgåvor från Kulturrådet

Kulturrådet har i uppdrag av regeringen att satsa på läsfrämjande i förskolan. Som en del i det arbetet kommer förskolor att kostnadsfritt kunna beställa böcker under 2019. Flera av böckerna finns på nationella minoritetsspråk.

Barnsånger på jiddisch

Jiddischförbundet har tagit fram filmer med barnsånger på jiddisch för förskolan. Till varje sång visas rörelserna, och texten till sången finns på både jiddisch och svenska. På alla sångsidor finns även två ljudfiler, en med sång och en med melodin instrumentalt för ackompanjemang.

Lyssna på sångerna på Jiddischförbundets webbplatslänk till annan webbplats

Sagor på nationella minoritetsspråk

På Utbildningsradions webbplats finns sagor på de nationella minoritetsspråken att lyssna på.

Lyssna på sagorna på UR:s webbplatslänk till annan webbplats

Reportage om meänkieli på förskolan

Läs ett reportage om hur Snömannens förskola på Hertsön i Luleå arbetar med meänkieli.

Läs reportaget om meänkieli i förskolanlänk till annan webbplats

Teckenspråk i förskolan

Teckenspråkiga barn är inte enspråkiga. De växer upp i det svenska samhället och lär sig både svenska och svenskt teckenspråk. En del av barnen har svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk, andra har svenska som förstaspråk, och en del utvecklar en balanserad tvåspråkighet.

Det svenska teckenspråket är ett av många minoritetsspråk i Sverige. Svenskt teckenspråk har i språklagen samma ställning som de nationella minoritetsspråken. I förskolan finns barn som är döva, har en hörselnedsättning eller som av andra skäl har behov av teckenspråk, till exempel på grund av att en anhörig är döv eller har hörselnedsättning. De barnen har rätt att få stöd i sin språkutveckling på teckenspråk.

Det svenska teckenspråket och andra teckenspråk är fullständiga språk med egen uppbyggnad, grammatik och teckenföljd.

På Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM:s) webbplats kan du få mer information.

Läs om hörselnedsättning i förskolan på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats

Läs om teckenspråk på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om vad som krävs för att utveckla tvåspråkighet och språkutveckling för barn med hörselnedsättning på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats

Läs mer

Forskaren Carin Roos beskriver i artikeln "Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan" varför stöd av enskilda tecken och interaktion på teckenspråk kan vara både användbart och avgörande för barns utveckling. Artikeln redogör för vad forskningen hittills har kommi fram till om tecken för olika grupper av barn.

Teckenspråk och tecken som stöd i förskolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I artikeln "Att främja svenskt teckenspråk i förskolan" får du läsa om varför och hur barns språkutveckling gynnas av teckenspråk. Texten är skriven av Emelie Cramér-Wolrath på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och visar hur förskolan kan arbeta med att främja språkutvecklingen i det svenska teckenspråket för de barn som har behov av det.

Att främja svenskt teckenspråklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arbeta språkutvecklande i barngruppen

Det finns många sätt att arbeta språkutvecklande i barngrupp, här kommer några exempel på hur man kan göra.

  • Visa att alla språk är lika värdefulla. Låt barnen få använda alla sina språkliga resurser i förskolan. Det kan bidra till att identiteten och självkänslan stärks.
  • Skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till språkande och samspel.
  • Läs högt och samtala om text.
  • Ställ öppna frågor och följdfrågor. Ge barnen tanketid och talutrymme.
  • Omge barnen med ord i alla sammanhang. Benämn och beskriv föremål och det ni gör och ge på så sätt barnen ett utökat ordförråd.
  • Samtala om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp.
  • Erbjud flera olika texttyper som berättande, beskrivande och instruerande texter, till exempel sagan vid lässtunden och receptet när man bakar.
  • Om du har barn med annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk i gruppen: lär dig några ord på barnets språk eller tecken på teckenspråk, till exempel hälsningsfraser eller andra ord som är viktiga för barnet.
  • Lyssna aktivt på vad barnen kommunicerar och uppmuntra dem att aktivt lyssna på varandra.
  • Uppmuntra interaktion genom att erbjuda barnen många möjligheter till samtal med varandra och personalen
  • Lek med orden med hjälp av rim, ramsor, att hitta på egna ord eller andra språklekar.
  • Använd och kombinera flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel bild, rörelse och sång.
  • Kartlägg språkarbetet i förskolan och gör en gemensam plan för hur ni kan utveckla arbetet.

Film: Språkpromenad (tid 8:23)

En förskollärare berättar om hur hon arbetar språkutvecklande med barnen medan de är på en utflykt och tittar på djur.

Samverka med vårdnadshavarna

Det finns olika sätt att samverka med vårdnadshavarna om barnens olika språk. Uppmuntra dem gärna att använda modersmålet vid högläsning och i samtal med barnet. Det kan också vara värdefullt att göra en kartläggning tillsammans med vårdnadshavarna över barnets alla språkliga resurser och att göra en plan för hur ni tillsammans ska stötta dessa.

Personer och resurser som kan vara till hjälp i arbetet med flerspråkighet:

  • vårdnadshavare
  • personal som kan barnets modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk
  • modersmålslärare eller kulturstödjare
  • språk-, läs- och skrivutvecklare
  • tolk
  • folkbiblioteket, som ofta har böcker på flera olika språk
  • olika material, till exempel böcker, filmer och appar på olika språk.

Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt

Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att kulturer möts, berikar och skapar en förståelse för varandra. I förskolan sker det genom att personalen, barnet och barnets familj interagerar. Förskolepersonalen behöver känna till vilka språk och kulturer barnen är en del av, men det är också viktigt att komma ihåg att barn kan identifiera sig med flera kulturtillhörigheter.

Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I den reviderade läroplanen står det i del 1 under rubriken Förståelse och medmänsklighet: ”Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.”

Så kan du utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan:

  • Ha en positiv och nyfiken inställning till barnens olika kulturella erfarenheter.
  • Var beredd att vidga ditt synsätt, lyssna och utbyta tankar och erfarenheter med både barn och vårdnadshavare.
  • Se till att ni erbjuder böcker och andra texter som visar barnens olika sammanhang och kulturella referensramar.
  • Låt barnen skapa egna texter, filmer och annat material som utgår från deras erfarenheter, så kallade identitetstexter.
  • Se över den pedagogiska miljön ur ett interkulturellt perspektiv, och reflektera till exempel över vilken musik, bilder och annat material som ni erbjuder.

Forskaren Pirjo Lahdenperä har skrivit om interkulturellt förhållningssätt i förskolan i sin text "Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling".

Läs texten Interkurturalitet i undervisning och skolutvecklinglänk till annan webbplats

Film: Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn (tid 8:27)

Filmen visar hur ett interkulturellt förhållningssätt kan vara en resurs i arbetet med nyanlända barn och deras familjer.

Senast uppdaterad 22 oktober 2019