Flerspråkighet i förskolan

I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. Med rätt stöttning kan de flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan.

Globalt sett är det vanligt att barn kan flera språk. De kan vara simultant flerspråkiga, vilket innebär att de är flerspråkiga redan från början eller additivt flerspråkiga, vilket innebär att de har ett förstaspråk och senare lägger till fler språk. Flerspråkighet är alltså inte en egenskap utan en kompetens, och med rätt stöttning från vårdnadshavare och förskolepersonal har barn stora möjligheter att utveckla en flerspråkig kompetens.

Mål om språk i läroplanen

I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 18, står det i del 1 under rubriken "Kommunikation och skapande":

  • Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.
  • Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.
  • För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket.
  • Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Alla barn ska få utveckla sin svenska

Förskolan har en viktig roll i att stimulera barnens språkutveckling i svenska eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger ihop. Det här gäller förstås både de barn som har svenska som modersmål och de barn som har ett annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk. Det står i språklagen (2009:600) att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska är samhällets gemensamma språk som alla som är bosatta i landet ska ha tillgång till, och kunna använda.

Flerspråkiga barn ska få utveckla sitt modersmål

Språk och tänkande går inte att skilja åt. När barnen får använda alla sina språkliga resurser för att tänka, lyssna och tala kan språken berika varandra och barnen får större möjligheter att utveckla sina kognitiva kunskaper. Forskning visar att barn som får förutsättningar att utveckla sitt modersmål också har bättre möjligheter att lära sig svenska.

Läs mer om vad det står i skollagen om rätt till modersmål i förskolan

Ljudreportage om flerspråkighet

I ljudreportagen berättar Anniqa Sandell Ring och Mariam Potrus om hur man genom att använda modersmålet i förskolan kan stärka identiteten, kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen i både modersmål och svenska.

Lyssna på Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan, del 1 (tid 6:30)länk till annan webbplats

Lyssna på Hur flerspråkighet kan realiseras och bli en resurs på förskolan, del 2 (tid 7:02)länk till annan webbplats

Film: Att göra en språkkartläggning (tid 5:22)

Filmen visar hur ett arbetslag kartlägger vilka språk barnen har och hur de ska stötta deras språkutveckling.

Film: De yngsta barnens berättelser (tid 5:07)

Filmen handlar om hur man kan arbeta tillsammans med vårdnadshavare med de yngsta barnens berättelser i vardagen och genom detta stötta barnens språkutveckling.

Fördjupa er i flerspråkighet med Läslyftet

I Skolverkets webbaserade kompetensutveckling Läslyftet finns modulen "Flera språk i barngruppen".

Läs mer om Läslyftsmodulen Flera språk i barngruppenlänk till annan webbplats

Nationella minoriteter i förskolan

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. I del 1 i läroplanen under rubriken Kommunikation och skapande står det: ”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.”

Mer information om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken finns på webbplatsen Minoritet.se

Gå till Minoritet.selänk till annan webbplats

Antologi på de nationella minoritetsspråken

Tio pinnar i luften är en antologi på de fem nationella minoritetsspråken som kan ge ett smakprov på språken och kulturerna. Antologin består av fem kapitel, ett för varje nationellt minoritetsspråk och innehåller sagor, sånger och gåtor som kan användas i förskolan när man undervisar om nationella minoriteters språk och kulturer. Boken är skriven både på svenska och nationella minoritetsspråk och finns på flera folkbibliotek.

På youtubekontot Barnens bibliotek finns filmer från Skolverkets bok Tio pinnar i luften.

Se filmerna från Tio pinnar i luftenlänk till annan webbplats

Bokgåvor från Kulturrådet

Kulturrådet har i uppdrag av regeringen att satsa på läsfrämjande i förskolan. Som en del i det arbetet kommer förskolor att kostnadsfritt kunna beställa böcker under 2019. Flera av böckerna finns på nationella minoritetsspråk.

Läs mer om bokgåvan och vilka böcker som finnslänk till annan webbplats

Barnsånger på jiddisch

Jiddischförbundet har tagit fram filmer med barnsånger på jiddisch för förskolan. Till varje sång visas rörelserna, och texten till sången finns på både jiddisch och svenska. På alla sångsidor finns även två ljudfiler, en med sång och en med melodin instrumentalt för ackompanjemang.

Lyssna på sångerna på Jiddischförbundets webbplatslänk till annan webbplats

Sagor på nationella minoritetsspråk

På Utbildningsradions webbplats finns sagor på de nationella minoritetsspråken att lyssna på.

Lyssna på sagorna på UR:s webbplatslänk till annan webbplats

Reportage om meänkieli på förskolan

Läs ett reportage om hur Snömannens förskola på Hertsön i Luleå arbetar med meänkieli.

Läs reportaget om meänkieli i förskolanlänk till annan webbplats

Teckenspråk i förskolan

Teckenspråkiga barn är inte enspråkiga. De växer upp i det svenska samhället och lär sig både svenska och svenskt teckenspråk. En del av barnen har svenskt teckenspråk som sitt förstaspråk, andra har svenska som förstaspråk, och en del utvecklar en balanserad tvåspråkighet.

Det svenska teckenspråket är ett av många minoritetsspråk i Sverige. I språklagen har det svenska teckenspråket en ställning som motsvarar de nationella minoritetsspråken. I förskolan finns barn som är döva, har en hörselnedsättning eller som av andra skäl har behov av teckenspråk, till exempel på grund av att en anhörig är döv eller har hörselnedsättning. De barnen har rätt att få stöd i sin språkutveckling på teckenspråk.

På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du få mer information.

Läs om hörselnedsättning i förskolan på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats

Läs mer om vad som krävs för att utveckla tvåspråkighet och språkutveckling för barn med hörselnedsättning på SPSM:s webbplatslänk till annan webbplats

 

Arbeta språkutvecklande i barngruppen

Det finns många sätt att arbeta språkutvecklande i barngrupp, här kommer några exempel på hur man kan göra.

  • Visa att alla språk är lika värdefulla. Låt barnen få använda alla sina språkliga resurser i förskolan. Det kan bidra till att identiteten och självkänslan stärks.
  • Skapa så många meningsfulla sammanhang som möjligt som ger möjlighet till språkande och samspel.
  • Läs högt och samtala om text.
  • Ställ öppna frågor och följdfrågor. Ge barnen tanketid och talutrymme.
  • Omge barnen med ord i alla sammanhang. Benämn och beskriv föremål och det ni gör och ge på så sätt barnen ett utökat ordförråd.
  • Samtala om ord och deras betydelse, förklara obekanta ord och begrepp.
  • Erbjud flera olika texttyper som berättande, beskrivande och instruerande texter, till exempel sagan vid lässtunden och receptet när man bakar.
  • Om du har barn med annat modersmål eller ett nationellt minoritetsspråk i gruppen: lär dig några ord på barnets språk eller tecken på teckenspråk, till exempel hälsningsfraser eller andra ord som är viktiga för barnet.
  • Lyssna aktivt på vad barnen kommunicerar och uppmuntra dem att aktivt lyssna på varandra.
  • Uppmuntra interaktion genom att erbjuda barnen många möjligheter till samtal med varandra och personalen
  • Lek med orden med hjälp av rim, ramsor, att hitta på egna ord eller andra språklekar.
  • Använd och kombinera flera olika uttrycksformer som kan stötta språkutvecklingen, till exempel bild, rörelse och sång.
  • Kartlägg språkarbetet i förskolan och gör en gemensam plan för hur ni kan utveckla arbetet.

Film: Språkpromenad (tid 8:23)

En förskollärare berättar om hur hon arbetar språkutvecklande med barnen medan de är på en utflykt och tittar på djur.

Samverka med vårdnadshavarna

Det finns olika sätt att samverka med vårdnadshavarna om barnens olika språk. Uppmuntra dem gärna att använda modersmålet vid högläsning och i samtal med barnet. Det kan också vara värdefullt att göra en kartläggning tillsammans med vårdnadshavarna över barnets alla språkliga resurser och gör en plan för hur ni tillsammans ska stötta dessa.

Personer och resurser som kan vara till hjälp i arbetet med flerspråkighet

  • Vårdnadshavare
  • Personal som kan barnets modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk
  • Modersmålslärare eller kulturstödjare.
  • Språk-, läs- och skrivutvecklare
  • Tolk
  • Folkbiblioteket, som ofta har böcker på flera olika språk
  • Olika material som böcker, filmer, appar på olika språk

Utveckla ett interkulturellt förhållningssätt

Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att kulturer möts, berikar och skapar en förståelse för varandra. I förskolan sker det genom att personalen, barnet och barnets familj interagerar. Förskolepersonalen behöver känna till vilka språk och kulturer barnen är en del av, men det är också viktigt att komma ihåg att barn kan identifiera sig med flera kulturtillhörigheter.

Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I den reviderade läroplanen står det i del 1 under rubriken Förståelse och medmänsklighet: ”Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.”

Så kan du utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan:

  • Ha en positiv och nyfiken inställning till barnens olika kulturella erfarenheter.
  • Var beredd att vidga ditt synsätt, lyssna och utbyta tankar och erfarenheter med både barn och vårdnadshavare.
  • Se till att ni erbjuder böcker och andra texter som visar barnens olika sammanhang och kulturella referensramar.
  • Låt barnen skapa egna texter, filmer och annat material som utgår från deras erfarenheter, så kallade identitetstexter.
  • Se över den pedagogiska miljön ur ett interkulturellt perspektiv, och reflektera till exempel över vilken musik, bilder och annat material som ni erbjuder.

Forskaren Pirjo Lahdenperä har skrivit om interkulturellt förhållningssätt i förskolan i sin text Flerspråkighet som resurs i förskola och skola

Läs texten Flerspråkighet som resurs i förskola och skolalänk till annan webbplats

Film: Interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn (tid 8:27)

Filmen visar hur ett interkulturellt förhållningssätt kan vara en resurs i arbetet med nyanlända barn och deras familjer.

Senast uppdaterad 02 april 2019