Validering och kartläggning inom komvux

Den som överväger att börja studera eller genomgå prövning inom komvux har rätt till en inledande kartläggning av sitt kunnande. Den som är elev inom komvux kan under vissa förutsättningar få sitt kunnande erkänt genom validering. Här hittar du svar på vanliga frågor om reglerna kring validering och inledande kartläggning.

Inledande kartläggning

Vad innebär bestämmelserna om rätten till inledande kartläggning?

Hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning.

Källa: 20 kapitlet 7 a § skollagen.

Vad är syftet med den inledande kartläggningen?

Den inledande kartläggningen kan göra det möjligt för en individ som överväger att börja studera eller genomgå prövning inom komvux att få en överblick över sitt kunnande samt göra medvetna och väl underbyggda studie- och yrkesval.

En individ ska inte behöva läsa det hen redan kan. Enligt förarbetena bör den inledande kartläggningen därför syfta till att personen tar den lämpligaste och mest ändamålsenliga vägen genom utbildningssystemet. Kartläggningen kan till exempel användas för att ge vägledning och information om möjligheten till validering. För de personer som sedan genomgår en validering när de påbörjat en utbildning kan det innebära att de inte behöver läsa vissa kurser eller delar av kurser. För andra kan kartläggningen vara viktig för att klargöra att något annat än en validering är den bästa vägen.

Att en elev får rätt utbildning på rätt nivå från början kan vidare göra det möjligt för kommunerna att organisera sin verksamhet mer effektivt. Enligt förarbetena kan kartläggningen också underlätta för kommunen att avgöra om en sökande är behörig att delta i en sökt utbildning.

Källor: 20 kapitlet 11-11 a, 20-20 a och 31-32 §§ skollagen samt proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 13-15 och 40.

Vad menas med kunnande?

Med kunnande avses resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet.

Resultat av lärande kan enligt förarbetena i sin tur sägas vara det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Det innebär att det är det faktiska lärandet som räknas, oavsett var, hur eller hur lång tid det har tagit att uppnå det.

Källor: 2 § valideringsförordning (2022:1549) och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 40.

Vem ska erbjudas en inledande kartläggning?

Hemkommunen är skyldig att erbjuda en inledande kartläggning till alla som överväger att ta del av utbildning eller göra en prövning inom komvux om de uttrycker önskemål om en sådan kartläggning. Det krävs alltså inte att en person formellt sökt en utbildning eller uttryckligen sagt att hen vill göra en prövning.

Eftersom validering kan genomföras inom ramen för en utbildning innebär bestämmelsen att även den som vill få sitt kunnande kartlagt inför en validering har rätt till en inledande kartläggning.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 15 och 40.

Vem ansvarar för den inledande kartläggningen?

Ansvaret för den inledande kartläggningen ligger hos hemkommunen. I förarbetena betonas vikten av regionalt samarbete mellan kommunerna för en väl fungerande vuxenutbildning. För att kartläggningen ska bli så effektiv som möjligt är det också viktigt att kommunerna samverkar även med andra viktiga aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 17.

Vad ska den inledande kartläggningen innehålla?

Det är inte närmare reglerat vad den inledande kartläggningen ska innehålla. Men enligt förarbetena bör den vara översiktlig och inte gälla ett på förhand avgränsat område. Den bör ge en övergripande bild av elevens kunnande. Kartläggningen bör också bidra till att identifiera områden där individen kan behöva validering eller andra utbildningsinsatser samt bidra till att realistiska alternativ kan presenteras.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen, 2 kapitlet 15 a § förordning om vuxenutbildning och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 16.

Vem ska genomföra den inledande kartläggningen?

Det är inte reglerat vem som ska genomföra den inledande kartläggningen. Men enligt förarbetena kan det vara lämpligt att den genomförs av studie- och yrkesvägledare, eftersom kartläggningen blir en utgångspunkt för att göra en realistisk studieplanering och också kan vara en utgångspunkt för att ge individen vägledning så att felaktiga val kan undvikas.

Källa: proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 15.

Är en inledande kartläggning ett krav för att få läsa på komvux eller göra prövning?

Nej. Att få sitt kunnande kartlagt kan vara värdefullt för den som överväger att börja läsa på komvux eller genomgå en prövning, och hemkommunen är skyldig att erbjuda en inledande kartläggning till den som önskar en sådan. En inledande kartläggning är dock inte ett krav för att tas emot till utbildning eller för att få göra en prövning. Enligt förarbetena kan den inledande kartläggningen däremot underlätta för kommunen att avgöra om en sökande är behörig att delta i en sökt utbildning.

Källor: 20 kapitlet 7 a § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 15 och 40.

Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå

Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå

Rätt, behörighet och antagning till komvux som särskild utbildning

Rätt till sfi

Prövning för betyg

Stöd i arbetet

Inledande kartläggning inom komvux

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i. Om en person saknar stadigvarande vistelseort är hemkommunen den kommun som personen för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller personer som har skyddad folkbokföring.

Källa: 29 kapitlet 6 § skollagen.

Validering

Vad är validering?

Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats. Det innebär att kunnande kan ha förvärvats såväl genom formell utbildning som genom informellt lärande. Personen kan exempelvis ha fått sitt kunnande genom studier eller samhällsliv och arbetsliv.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen, 2 § valideringsförordning (2022:1549) och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41-42.

Vad menas med kunnande?

Vilka elever inom komvux har rätt till validering?

Huvudmannen är skyldig att se till att en elev erbjuds validering, men bara om eleven behöver det och om valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser som bekostas av elevens hemkommun. Det finns alltså inte någon rätt för varje elev inom komvux att när som helst få genomgå validering.

Huvudmannen bör enligt förarbetena göra en bedömning av om valideringen kan förväntas vara en effektiv åtgärd för eleven. Även om en validering bedöms resultera i att endast en mindre del av individens kunnande erkänns bör det vara tillräckligt för att eleven ska anses ha ett behov av validering. Om valideringen inte kan leda till att elevens utbildning blir mer effektiv kan eleven inte sägas behöva valideringen.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 20 och 41.

Kan en person få göra en validering även om hen inte är elev?

Nej. För att erbjudas validering måste man vara elev inom komvux.

Källa: 20 kapitlet 42 § skollagen.

Vad betyder det att huvudmannens skyldighet att erbjuda validering omfattar alla kurser som elevens hemkommun bekostar?

Enligt förarbetena innebär det att skyldigheten omfattar samtliga kurser som ingår i hemkommunens aktuella utbud, oavsett om hemkommunen själv anordnar kurserna, upphandlar dem av andra utbildningsanordnare, erbjuder dem i samverkan med andra huvudmän eller i annat fall ska, eller har åtagit sig, att svara för kostnaderna för dem.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41.

Vem ansvarar för valideringen?

Det är huvudmannen som ansvarar för att en elev erbjuds validering, om eleven behöver det och valideringen görs inom ramen för en eller flera kurser som bekostas av elevens hemkommun.

Rektorn ska verka för att valideringen görs i enlighet med lag och andra författningar.

Källa: 20 kapitlet 42 § skollagen.

Stöd i arbetet

Validering inom komvux

Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

Kommuner

En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning.

Enskilda

En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman kan man vända sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.

Regioner

Gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

Staten

Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.

Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.

Valideringsprocessen

Vilka moment ska en valideringsprocess innehålla?

Den strukturerade valideringsprocessen innehåller följande två steg:

  1. en fördjupad kartläggning av elevens kunnande
  2. en bedömning av elevens kunnande.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen, 4 § valideringsförordning (2022:1549) och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 41.

Vad menas med fördjupad kartläggning?

Den fördjupade kartläggning som görs inom ramen för en validering ska enligt förarbetena vara mer utforskande än den inledande kartläggning som alla som överväger att börja studera eller genomgå en prövning inom komvux har rätt till. Den fördjupade kartläggningen syftar till att synliggöra och dokumentera elevens kunnande på ett sådant sätt att det går att bedöma i valideringsprocessens nästa steg, bedömningen.

Det kan i den fördjupade kartläggningen till exempel handla om att gå igenom olika dokument som arbetsintyg, betyg och intyg från utbildningar samt genomföra en intervju eller ett samtal med eleven. Den fördjupade kartläggningen behöver dock inte innehålla båda dessa steg. Ibland kan det vara tillräckligt att gå igenom skriftliga underlag och betyg. Enligt förarbetena är det avgörande att det finns ett tillräckligt underlag för att kunna gå vidare till bedömningen.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen, 4 § valideringsförordning (2022:1549) och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 28-29 och 41.

Inledande kartläggning

Vad innebär en bedömning av en persons kunnande?

Bedömningen inom ramen för valideringsprocessen är enligt förarbetena en formell bedömning av en persons kunnande. Bedömningen görs som steg två i valideringsprocessen, efter den fördjupade kartläggningen. I detta moment kontrolleras och bedöms om kunnandet motsvarar de kompetenskrav som valideringen avser.

Bedömningen ska göras av en person med ämnes- eller yrkeskompetens inom området för det kunnande som ska bedömas. Metoderna för bedömningen ska vara relevanta och tillförlitliga. Enligt förarbetena kan individens kunnande behöva prövas både teoretiskt och praktiskt.

Bedömningen ska syfta till ett erkännande av personens kunnande, oberoende av hur det förvärvats.

Källor: 20 kapitlet 42 § skollagen, 4-5 §§ valideringsförordning (2022:1549) och proposition 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande, sidan 29.

Intyg och betyg efter validering

Hur ska en validering dokumenteras?

Det finns två typer av dokumentation som kan utfärdas efter validering inom komvux: betyg eller intyg.

Den som genomgått validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg, om hen vill det. Betyg efter validering sätts genom prövning.

Den som vill få resultatet av valideringen dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. Intyget utfärdas av rektorn. Vilka uppgifter intyget ska innehålla och hur intyget ska utformas framgår av Skolverkets föreskrifter.

Källor: 20 kapitlet 43-45 §§ skollagen, 4 kapitlet 24-26 §§ förordningen om vuxenutbildning och 3 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:120) om utformningen av intyg i kommunal vuxenutbildning.

Sätts betyg automatiskt efter en validering?

Nej, valideringen i sig leder inte till betyg.

Den som genomgått validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg, om personen vill det. Betyg sätts då genom prövning.

Den som genomgått validering och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Källor: 20 kapitlet 43-44 §§ skollagen.

Prövning för betyg

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 30 december 2022