- Validering är en vinst för både samhälle och individ
- Inledande kartläggning och individuell studieplan
- Hemkommunens ansvar
- Tips på checklista för hemkommunen
- Valideringsprocessen
- Möjlighet att erbjuda flexibla och kompletterande utbildningslösningar
- Huvudmannens ansvar
- Rektors ansvar
- Tips på checklista för dig som rektor att leda och organisera processen
- Exempel på verktyg för att följa upp och utveckla arbetet med validering
Inledande kartläggning och validering på komvux
Enligt skollagen ska huvudmannen för komvux erbjuda validering om en elev behöver det. En inledande kartläggning kan visa på individens behov av validering.
Validering är en vinst för både samhälle och individ
Validering i komvux är ett viktigt verktyg som kan användas för att
- anpassa en utbildning
- förkorta en utbildning.
Validering kan hjälpa en individ att snabbare nå arbetsmarknaden eller högre studier. Validering är därför lönsamt ekonomiskt, utbildnings- och arbetsmarknadsmässigt – för både individen och samhället. Validering bör utgå från individens mål med utbildningen som ska framgå av elevens individuella studieplan och den inledande kartläggningen.
Inledande kartläggning och individuell studieplan
Den inledande kartläggningen
Hemkommunen ska se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning. Den inledande kartläggningen ska vara övergripande och genomföras innan individen:
- påbörjar utbildning
- genomgår validering eller
- genomgår prövning
Kartläggningen ska ge en översiktlig bild av elevens kunnande. Den bör bidra till att identifiera områden där individen kan behöva validering eller andra utbildningsinsatser och till att realistiska alternativ presenteras.
För individen kan kartläggningen tillsammans med vägledning ge ökad självinsikt och medvetenhet om sina förmågor, sina intressen och sin potential. Målet är att individen ska kunna göra väl underbyggda val till fortsatt studie- och yrkesinriktning. Det bidrar också till en individuell studieplan som utgår från individens mål, behov och förutsättningar.
Den individuella studieplanen
Den individuella studieplanen ska upprättas tillsammans med eleven och innehålla elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Den individuella studieplanen tillsammans med både vägledning och den inledande kartläggningen blir därmed centrala delar inför en eventuell validering.
Göra individuell studieplan inom gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux
Samverkan är viktig
Samverkan mellan kommuner och även med andra aktörer kan bidra till en effektiv och likvärdig kartläggning och att en persons kunnande inte kartläggs upprepade gånger.
Hemkommunens ansvar
Hemkommunen ansvarar för att
- alla som vill, inför utbildning eller prövning på komvux, får sitt kunnande kartlagt
- varje elev inom komvux får en individuell studieplan i nära anslutning till antagningen.
Stöd och verktyg för inledande kartläggning och validering, studie- och yrkesvägledare
Tips på checklista för hemkommunen
- Skapa information för målgruppen kring möjligheten att få en inledande kartläggning och validering.
- Inventera behov av kompetensutveckling av personal för den inledande kartläggningen.
- Utarbeta metoder och rutiner för den inledande kartläggningen.
- Se till att det finns kompetent personal för vägledning och upprättande av individuell studieplan.
- Samverka med andra kommuner och övriga aktörer.
- För statistik och följ upp inledande kartläggning och validering inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
Valideringsprocessen
Med validering avses en strukturerad process som innehåller fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats. Det är definitionen av valideringsprocessen.
Den ska synliggöra, bedöma och ge värde åt det kunnande en individ har. Med kunnande menar vi i det här sammanhanget följande: Resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet. Resultat av lärande kan sägas vara det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Det innebär att det är det faktiska resultatet av lärandet som räknas oavsett var, hur eller hur lång tid det har tagit att uppnå det.
Validering är en strukturerad process som består av fördjupad kartläggning och bedömning.
Steg 1 Fördjupad kartläggning
Den strukturerade processen börjar med en fördjupad kartläggning. Den kan innehålla samtal, intervjuer, skriftliga underlag, betyg och självskattningar. Allt som kan synliggöra elevens kunnande inom ett visst område utforskas och dokumenteras.
Steg 2
I detta moment kontrolleras och bedöms om kunnandet motsvarar de kompetenskrav som valideringen avser.
Det dokumenterade underlaget ligger till grund för den bedömning som en yrkes- eller ämneskompetent person gör i steg 2 av processen. Metoderna för bedömning ska vara tillförlitliga och relevanta i förhållande till det som ska bedömas. Bedömningen syftar till ett erkännande av elevens kunnande.
Resultatet av valideringen ska kunna erkännas genom betyg eller intyg
Den som har genomgått en validering enligt skollagen ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Betyg efter en validering ska sättas genom prövning av en kurs.
Det är viktigt att skilja på prövning och validering. Validering är utforskande till sin funktion medan prövning är kontrollerande och syftar till betygssättning.
Den som vill få resultatet av valideringen dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Det är rektorn som utfärdar intyg efter en validering. Det finns föreskrifter för vad ett intyg efter en validering ska innehålla.
Validering på komvux - lärarens roll
Den individuella studieplanen kan behöva revideras efter en validering
Elevens individuella studieplan kan behöva revideras när bedömningen i valideringsprocessen är klar. En validering kan innebära att eleven inte behöver läsa kurser eller delar av kurser som hen redan har kunnande i. Den individuella studieplanen tydliggör då elevens fortsatta studieplanering, det vill säga vilka kurser eller delar av kurser som eleven behöver läsa vidare.
Om det visar sig att en elev behöver en kompletterande utbildning efter en validering ska den också planeras in.
Möjlighet att erbjuda flexibla och kompletterande utbildningslösningar
En validering kan innebära att studietiden förkortas för individen. Det är en ekonomisk vinst, inte bara för individen utan också för samhället. För att utbildningen ska förkortas krävs att den som anordnar utbildningen kan erbjuda en individuellt utformad och flexibel utbildning. Det kan till exempel handla om när och var utbildningen förläggs, val av metoder och hur utbildningen genomförs.
Hur den kompletterande utbildningen efter validering kan organiseras
Ta del av professor Per Anderssons föreläsning där han reder ut hur en kompletterande utbildning efter en validering kan organiseras och genomföras.
Film om kompletterande utbildning efter validering (27:33 min)
Du kan också ta del av Per Anderssons artikel som berör samma ämne.
Länk till artikeln Kompletterande utbildning efter validering (pdf)
Pdf, 226 kB.
En elev kan ha omfattande erfarenhetsbaserat kunnande som har validerats som motsvarande det kunnande som kan utvecklas i vuxenutbildningen. Men att ha erfarenhetsbaserat kunnande, i stället för utbildningsbaserat kunnande, betyder samtidigt att elevens erfarenhet av utbildning och studier är mer begränsad.
- Vilket stöd kan elever som har fått sitt kunnande validerat, men har begränsad erfarenhet av studier, behöva för att kunna genomföra kompletterande utbildning på ett så bra sätt som möjligt?
Vuxenutbildningen ska erbjuda en individualiserad och flexibel utbildning.
- Vilken individualisering och flexibilitet kan krävas för att en elev som fått delar av en kurs eller ett kurspaket validerade ska kunna erbjudas en kompletterande utbildning som leder fram till betyg och slutförd utbildning?
En validering kan leda fram till dokumentation av kunnande i form av ett intyg.
- Hur kan ett sådant intyg på kunnande motsvarande del av en kurs användas som underlag för bedömning vid den kommande betygssättningen av en hel kurs, efter kompletterande utbildning?
Den som är antagen till komvux och har behov av validering ska erbjudas möjlighet till detta.
- Vilken kompetens kring validering behöver vägledare och lärare ha för att denna möjlighet ska kunna erbjudas på ett fullgott sätt?
Validering kan göras inom ramen för en orienteringskurs
Valideringen kan göras inom den kurs som eleven valideras mot eller inom en orienteringskurs.
Anordna orienteringskurser inom vuxenutbildningen
Koder och kodsättning för orienteringskurser inom komvux
Länk till annan webbplats.
Valideringsprocessen följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet
För att valideringsprocessen ska vara likvärdig och av god kvalitet är det viktigt att följa upp arbetet med validering. Det kan till exempel handla om att det finns tillgänglig statistik men också att det finns rutiner och metoder för en validering med god kvalitet.
Huvudmannens ansvar
- Du som huvudman är skyldig att erbjuda en elev validering om hen behöver det. Den inledande kartläggningen och elevens utbildningsmål ligger till grund för bedömningen av behovet.
- Du som huvudman avgör elevens behov av validering; om en validering leder till en mer effektiv utbildning har eleven rätt till det.
- Du som huvudman ansvarar för att eleverna informeras om möjligheterna till betyg eller intyg efter en genomförd validering.
- Du som huvudman ska se till att möjlighet finns för elev att validera samtliga kurser och nivåer som du bekostar, alltså både de du anordnar i egen regi, de upphandlade och de som erbjuds i samverkan med andra kommuner eller regioner.
- Du som huvudman ansvarar för att skapa förutsättningar så att det efter validering finns möjlighet att erbjuda flexibla kompletterande utbildningslösningar.
- Du som huvudman har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet, som att följa upp och analysera orsakerna till de resultat som kommer fram vid uppföljningen av verksamheten. De insatser som genomförs för att utveckla utbildningen ska utgå från den analysen.
- Du som huvudman ska arbeta för en samverkan kring validering med andra kommuner och regioner. Samverkan kan bidra till en likvärdig och effektiv valideringsprocess.
Rektors ansvar
- Du som är rektor har ansvar för att organisera och följa upp.
- Du som rektor har ansvar för att organisera kompletterande utbildning.
Tips på checklista för dig som rektor att leda och organisera processen
- Skapa information för elever kring möjligheten till validering och att validering kan leda till betyg eller intyg.
- Utveckla rutiner och metoder för valideringsprocessens olika steg enligt lag och andra författningar.
- Fördela ansvar till kompetent personal.
- Skapa förutsättningar för personal att arbeta med valideringsprocessens olika steg.
- Inventera behov av kompetensutveckling.
- Utveckla rutiner och metoder för prövning efter en validering.
- Utarbeta rutiner för valideringsintyg.
- Skapa rutiner för revidering av den individuella studieplanen efter validering.
- Organisera flexibel kompletterande utbildning.
- För statistik, följ upp och analysera resultatet av arbetet med validering.
- Utveckla valideringsprocessen utifrån det analyserade resultatet inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
Exempel på verktyg för att följa upp och utveckla arbetet med validering
Skolverket är värdorganisation för Sveriges arbete inom NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande). Nätverket för validering inom NVL, har tagit fram en nordisk kvalitetskompass för validering. I kvalitetskompassen finns både självskattningsverktyg och verktyg för att kvalitetssäkra och utveckla sin modell för validering.
Den riktar sig till både till politiska beslutsfattare, utvecklare av validering och till de som arbetar mer praktiskt inför och under valideringsprocessen, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare.
Den nordiska kvalitetskompassen, EU Länk till annan webbplats.
I Östergötlands samverkar tretton kommuner med målet att få en likvärdig och kvalitetssäkrad validering oavsett om kommunen har någon vuxenutbildning i egen regi eller inte. De arbetar utifrån den nordiska kvalitetsmodellen för validering och har utifrån den tagit fram stöddokument för att underlätta arbetet med inledande kartläggning och validering. Genom att synliggöra rutiner, roller och ansvar får de möjlighet att kvalitetssäkra processen alla delar.
Branschvalidering
Validering förekommer även i andra sammanhang till exempel hos Arbetsförmedlingen eller hos olika branscher. Den valideringen kallas då branschvalidering. Branschvalidering fokuserar på branschens krav på yrkeskompetens, det vill säga sådan kompetens som efterfrågas i arbetslivet och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll.
Branschvalidering, myndigheten för yrkeshögskolan, myh.se Länk till annan webbplats.
Valideringskartan - Myndigheten för yrkeshögskolan, myh.se Länk till annan webbplats.