Prövning för betyg
En prövning för betyg är en bedömning av en persons kunskaper i förhållande till de betygskriterier som finns i kursplaner eller ämnesplaner. En prövning kan även avse gymnasiearbetet eller komvuxarbetet. Här finns information om skolförfattningarnas regler om prövning.
Den 1 juli 2025 började de nya bestämmelserna om ämnesbetyg att tillämpas. Den som före detta datum har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå får under vissa förutsättningar till och med den 30 juni 2030 genomgå prövning i kurser enligt de äldre bestämmelserna.
Vilka övergångsbestämmelser gäller för prövning inom komvux efter att Gy25 börjat tillämpas?
Vad en prövning för betyg innebär
Vad är en prövning?
En prövning är en bedömning av den prövandes kunskaper i förhållande till betygskriterierna i kurs- eller ämnesplaner. En prövning utgör aldrig en komplettering där endast vissa delar av betygskriterierna prövas, utan avser alltid
- ett helt ämne i grundskolan eller specialskolan,
- en hel nivå i ett ämne eller ett helt grundskoleämne i gymnasieskolan, eller
- en hel kurs eller delkurs eller en hel nivå eller delnivå i ett ämne inom komvux.
Vid prövning i gymnasiearbetet görs bedömningen i förhållande till examensmålen. Vid prövning i komvuxarbetet görs bedömningen i förhållande till målen för komvuxarbetet.
Källor: 10 kapitlet 23 §, 12 kapitlet 23 §, 15 kapitlet 25 och 28 §§ och 20 kapitlet 40-40 b §§ skollagen, 8 kapitlet 24-25 §§ gymnasieförordningen, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2021:29) om mål för komvuxarbetet, Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:417) om betyg och prövning samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12 och 50-51.
Vilka övergångsbestämmelser gäller för prövning inom komvux efter att Gy25 börjat tillämpas?
Hur ska en prövning utformas?
Prövningar kan utformas på många olika sätt beroende på ämnets eller kursens karaktär och vilken information som läraren behöver för att kunna göra en rättvisande bedömning av den prövandes kunskaper.
Läraren bör säkerställa att den prövande ges möjlighet att visa sina kunskaper så att dessa kan bedömas enligt hela betygsskalan. Vidare bör läraren utforma ändamålsenliga bedömningssituationer för att säkerställa ett tillräckligt brett betygsunderlag utifrån kursens eller ämnets syfte, centrala innehåll och betygskriterier. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning är det oftast nödvändigt att samla in olika underlag för att läraren ska kunna sätta ett så rättvisande och rättssäkert betyg som möjligt.
Inför en prövning bör läraren se till att den prövande får information om de kunskaper som kommer att prövas och hur prövningen ska gå till.
I kommentarerna till Skolverkets allmänna råd finns ytterligare stöd kring tolkning och tillämpning av bestämmelserna om prövning.
Källor: Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2022:417) om betyg och prövning och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 50-53.
Betyg och prövning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning
Prövning i grundskolan och specialskolan
Vilken rätt finns till prövning i grundskolan och specialskolan?
Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan i ett eller flera ämnen har rätt att genomgå prövning. Det gäller både den som är elev i någon av dessa skolformer och den som inte är elev.
En prövning kan avse hela utbildningen i grundskolan eller specialskolan. Den kan också avse ett eller flera ämnen.
Det finns inte någon begränsning av hur många gånger en person får genomgå prövning i samma ämne. Vidare gäller rätten till prövning oavsett om personen tidigare har fått ett avslutande betyg i det aktuella ämnet, och oavsett om ett sådant avslutande betyg är godkänt (A-E) eller ej godkänt (F). Även den som har fått ett slutbetyg utfärdat har rätt att genomgå prövning.
Källor: 10 kapitlet 23 § och 12 kapitlet 23 § skollagen.
Är det möjligt att genomgå prövning för ett sådant betyg som sätts i slutet av en termin innan undervisningen i ämnet har avslutats?
Nej. Precis som när ett avslutande betyg sätts i övrigt i grundskolan eller specialskolan måste samtliga delar av betygskriterierna för slutet av årskurs 9 respektive slutet av årskurs 10 vara uppfyllda för att ett godkänt prövningsbetyg ska kunna sättas. En prövning kan inte genomföras för ett sådant betyg (ibland kallat terminsbetyg) som sätts i slutet av en termin innan undervisningen i ämnet har avslutats.
Källor: 10 kapitlet 23 § och 12 kapitlet 23 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 50.
Får en elev som genomgått prövning fortsätta att delta i undervisningen?
Ja. Om en elev i grundskolan eller specialskolan har genomgått prövning och fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt att närvara vid resten av undervisningen i ämnet. Om eleven inte är nöjd med det betyg hen har fått i ett ämne i samband med prövningen kan hen dock fortsätta att följa undervisningen för att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Då sker betygssättning som vanligt för eleven. Det innebär att eleven får betyg i ämnet i slutet av varje termin och att ett nytt avslutande betyg sätts när undervisningen i ämnet har avslutats.
Källor: 10 kapitlet 15, 20 och 23 §§, 12 kapitlet 15, 20 och 23 §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12.
Har en elev rätt att genomgå prövning i ett gymnasieämne vid en grundskola eller specialskola?
Nej. Rätten att genomgå prövning vid en grundskola eller specialskola avser prövningar i grundskolans respektive specialskolans ämnen.
Om en elev redan i grundskolan eller specialskolan har kunskaper på gymnasienivå och genom prövning vill ha betyg på en nivå i ett ämne i gymnasieskolan kan eleven vända sig till en gymnasieskola och begära att få genomgå prövning där. En elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och efter varje avslutad nivå få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan.
Det finns också möjlighet för rektorn att besluta att en elev i grundskolan eller specialskolan ska läsa ett eller flera ämnen på en eller flera nivåer enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om eleven bedöms ha goda förutsättningar att klara studierna och eleven och elevens vårdnadshavare medger det. Eleven får då betyg på den aktuella nivån när undervisningen i den är avslutad.
Elever som lätt uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I Skolverkets stödmaterial för att utveckla arbetet med särskilt begåvade elever ges exempel på hur skolor kan ge elever sådan ledning och stimulans.
Källor: 3 kapitlet 2 §, 10 kapitlet 23, 23 g och 23 h §§, 15 kapitlet 28 § skollagen samt 8 kapitlet 23 och 25 §§ gymnasieförordningen.
Stöd i arbetet
Vilken rätt finns till prövning i gymnasieskolan?
Olika bestämmelser för prövning gäller beroende på om man är elev eller inte i gymnasieskolan.
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten på alla nivåer i ämnen, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan.
Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå ett ämne, i ett grundskoleämne eller gymnasiearbetet om eleven tidigare har fått ett godkänt betyg på den nivån, i det grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.
Skollagens definition av förskoleenhet är: ”av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad”.
Skollagens definition av skolenhet är: ”av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad”.
Enligt förarbetena måste byggnaderna ligga någorlunda nära varandra och höra ihop på ett naturligt sätt för att de ska anses tillhöra samma förskole- eller skolenhet. Verksamhet som inte bedrivs i förskolans eller skolans byggnader men som ändå ingår i förskole- eller skolenheten kan till exempel vara skolgårdar eller idrottsplatser i nära anslutning till byggnaderna. I begreppet skolenhet ingår även verksamhet vid fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola.
En och samma byggnad kan rymma flera förskole- eller skolenheter.
Varje fristående förskoleenhet eller skolenhet måste ha ett eget godkännande. Skolinspektionens godkännande av en enskild som huvudman för skola ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. På samma sätt ska kommunens godkännande av enskild som huvudman för förskola avse viss utbildning vid en viss förskoleenhet.
Källor: 1 kapitlet 3 §, 2 kapitlet 5 § och 2 kapitlet 7 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 633.
Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan
Den som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet. Prövning får endast göras vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. Den som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning även om hen tidigare har fått ett godkänt betyg i ämnet på den aktuella nivån.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 25 § gymnasieförordningen.
Kan en elev i grundskolan genomgå prövning i gymnasieämnen vid en gymnasieskola?
Ja. Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program, med undantag för de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Även elever i grundskolan omfattas av denna rätt. Prövning får endast göras vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller. En elev som har fått betyg i ett gymnasieämne innan hen har påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg och efter varje avslutad nivå få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen samt 8 kapitlet 23 och 25 §§ gymnasieförordningen.
Kan en elev som läser på ett introduktionsprogram genomgå prövning i gymnasieämnen och grundskoleämnen?
Ja. En elev som läser på ett introduktionsprogram har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten på alla nivåer i ämnen samt alla grundskoleämnen som ingår i elevens individuella studieplan. Det gäller dock inte om eleven tidigare har fått ett godkänt betyg på den aktuella nivån eller i grundskoleämnet.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.
Kan en elev i gymnasieskolan genomgå prövning på en nivå i ett ämne medan undervisningen på den aktuella nivån fortfarande pågår?
Ja. En elev kan genomgå prövning på en nivå i ett ämne innan den aktuella nivån är avslutad. Det är dock skolan som organiserar prövningen, och det är inte specifikt reglerat vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras. Det innebär att undervisningen kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.
Källor: 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 53.
Kan man genomgå prövning på en högre nivå i ett ämne även om man inte har betyg på lägre nivåer?
Ja. Det är möjligt att genomgå prövning på en högre nivå i ett ämne även om man inte har betyg på lägre nivåer i ämnet.
När ett godkänt betyg sätts genom prövning på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.
Om en elev tidigare har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått ett godkänt betyg på.
Ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ska däremot ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.
Vilka kurser som motsvaras av nivåer i ämnen framgår av föreskrifter som Skolverket har meddelat.
Källor: 15 kapitlet 22 och 28 §§ skollagen, punkterna 7-8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800), 8 kapitlet 24–25 §§ gymnasieförordningen samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:17) om prövning i gymnasieskolan och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:628) om vilka kurser enligt ämnesplaner som motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner.
Motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11/Gyan13-Gy25) – Relationslistan
Måste en elev som studerat utomlands och fått kunskaper som motsvarar en nivå i ett svenskt gymnasieämne alltid genomgå prövning för att få betyg?
Nej. I vissa fall kan rektorn ge en elev som går i gymnasieskolan betyget E i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning och utan att eleven följt undervisningen på den aktuella nivån. Det gäller om
- det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella nivån, och
- utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten.
Ett sådant betyg, som ibland kallas rektorsbetyg, kan inte bli högre än E.
Källor: 15 kapitlet 29 § skollagen och 8 kapitlet 27 § gymnasieförordningen.
Vilka övergångsbestämmelser gäller för prövning i kurser i gymnasieskolan efter att Gy25 börjat tillämpas?
Den som påbörjat utbildning inom gymnasieskolan före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning i kurser enligt de äldre bestämmelserna.
För den som är elev i gymnasieskolan och har påbörjat utbildning före den 1 juli 2025 innebär det en rätt att senast den 30 juni 2030 genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven
- inte tidigare har fått betyg på kursen, eller
- har fått betyget F.
För den som inte är elev i gymnasieskolan och har påbörjat utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 2025 innebär det en rätt att senast den 30 juni 2030 genomgå prövning i alla kurser som fick finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara fick anordnas på vissa utbildningar. Den som inte är elev i gymnasieskolan får dock bara genomgå prövning i en kurs vid en skolenhet som anordnar utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.
Vilka kurser som motsvaras av nivåer i ämnen framgår av föreskrifter som Skolverket har meddelat.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen, och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:628) om vilka kurser enligt ämnesplaner som motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner.
Motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11/Gyan13-Gy25) – Relationslistan
Vilken möjlighet finns att genomgå prövning inom komvux på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå eller i sfi?
Den som är bosatt i Sverige och vill ha betyg från utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i sfi ska ha möjlighet att genomgå prövning inom komvux i alla kurser som det sätts betyg på. Det gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.
Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning är utgångspunkten för om kursen ska anses vara anordnad hos huvudmannen den tidpunkt då personen önskar genomgå prövningen.
Källor: 20 kapitlet 40 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.
Att man är bosatt i Sverige innebär vid tillämpning av skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.
Det finns även personer som räknas som bosatta trots att de inte är eller ska vara folkbokförda i Sverige. Det gäller
- personer som omfattas av 1 § första stycket eller 1 a § första stycket lagen om mottagande av asylsökande med flera, det vill säga bland andra asylsökande och personer som har ansökt om eller fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda här i landet
- personer som vistas i Sverige med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 15 § utlänningslagen, det vill säga sådana tidsbegränsade uppehållstillstånd som kan ges till personer som samarbetar med brottsutredande myndigheter för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras
- personer som har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
- familjemedlemmar till en person som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen om immunitet och privilegier och som inte omfattas av punkt 3, exempelvis familjemedlemmar till diplomater från tredje land
- personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning, ibland kallade papperslösa.
Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för de flesta av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.
Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Vilken möjlighet finns att genomgå prövning inom komvux på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå?
Den som är bosatt i Sverige och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen, samt i komvuxarbete.
Det gäller även den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå i ämnet som prövningen gäller, samt den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning inom komvux på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått ett godkänt betyg på den nivån. En elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
Prövning i ett ämne eller i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.
Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning är utgångspunkten för om en huvudman anses anordna utbildning på en nivå i ett ämne eller inom det kunskapsområde som ett komvuxarbete avser den tidpunkt då personen önskar genomgå prövningen.
Ett betyg som har satts inom komvux kan ingå i en gymnasieexamen eller ett komvuxbevis som utfärdas av komvux. Ett betyg som har satts inom komvux kan däremot inte ingå i en gymnasieexamen som utfärdas av en gymnasieskola.
Källor: 16 kapitlet 26–28 §§ och 20 kapitlet 40 a–b §§ skollagen, 8 kapitlet 12–17 och 19 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 14–19 §§ förordningen om vuxenutbildning samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.
Måste en person ha rätt till utbildning inom komvux för att ha möjlighet att genomgå prövning?
Nej. För att ha möjlighet att genomgå prövning inom komvux ska personen vara bosatt i landet. Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen. Det finns dock ytterligare ett antal kategorier av personer som ska anses som bosatta i landet vid tillämpningen av skollagen, trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Även dessa personer ska ha möjlighet att genomgå prövning.
Rätten till utbildning inom komvux är däremot mer begränsad. De flesta av de kategorier av personer som ska anses som bosatta i landet vid tillämpning av skollagen, trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här, har inte rätt till utbildning inom komvux.
Det innebär att exempelvis asylsökande ska ha möjlighet att genomgå prövning om de önskar det, men att de inte har rätt till utbildning inom komvux.
Källor: 20 kapitlet 11-11 a §§, 20-20 a §§, 40-40 b §§ samt 29 kapitlet 2-3 §§ skollagen.
Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux som anpassad utbildning
Rätt till sfi
Måste den som vill genomgå prövning vända sig till den kommun där hen bor?
Nej. Den som vill genomgå prövning behöver inte vända sig till den kommun där hen bor, utan kan välja att genomgå prövning hos en annan huvudman. Däremot får prövningen bara göras hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen, utbildning i ämnet på den nivå prövningen gäller eller, när det gäller komvuxarbetet, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.
Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning är utgångspunkten för om en huvudman anses anordna en kurs, eller utbildning i ämnet på den nivå prövningen gäller, den tidpunkt då personen önskar genomgå prövningen.
Källor: 20 kapitlet 40–40 b §§ skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.
Kan elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan genomgå prövning inom komvux?
Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får inte genomgå prövning inom komvux på en viss nivå i ett ämne om hen tidigare har fått ett godkänt betyg på den nivån. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får inte heller genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
Däremot ska en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ha möjlighet att genomgå prövning inom komvux i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen, om eleven inte fått ett godkänt betyg på den aktuella nivån.
Den som inte längre är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ha möjlighet att genomgå prövning även på nivåer i ämnen som hen tidigare har fått ett godkänt betyg på. Personen kan vända sig till en gymnasieskola för att genomgå prövning på en nivå i ett ämne eller i gymnasiearbetet, eller till komvux för att genomgå prövning på en nivå i ett ämne eller i komvuxarbetet.
Källor: 20 kapitlet 40 a–b §§ skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 14.
Kan man genomgå prövning i en delkurs eller på en delnivå inom komvux?
Ja. Den som är bosatt i Sverige och vill ha betyg från komvux på grundläggande eller gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på samt i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. En prövning gäller alltid för en hel kurs eller delkurs, eller en hel nivå eller delnivå inom komvux.
Även den som redan har fått ett godkänt betyg på en delkurs eller på en delnivå ska ha möjlighet att genomgå prövning. Prövning får dock bara göras hos en huvudman som anordnar den aktuella delkursen eller delnivån.
Källor: 20 kapitlet 40–40 a §§ skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 50.
Vad är validering?
Kan en elev inom komvux genomgå prövning på en nivå i ett ämne medan undervisningen på den aktuella nivån fortfarande pågår?
Ja. En elev kan genomgå prövning på en nivå i ett ämne innan den aktuella nivån är avslutad. Det är dock huvudmannen som organiserar prövningen, och det är inte specifikt reglerat vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras. Det innebär att undervisningen kan hinna avslutas innan prövningen har kommit till stånd.
Källa: 20 kapitlet 40 § skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 53.
Kan man genomgå prövning på en högre nivå i ett ämne även om man inte har betyg på lägre nivåer?
Ja. Det är möjligt att genomgå prövning på en högre nivå i ett ämne även om man inte har betyg på lägre nivåer.
När ett godkänt betyg sätts genom prövning på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.
Om en elev tidigare har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått ett godkänt betyg på.
Ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ska däremot ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.
Vilka kurser som motsvaras av nivåer i ämnen framgår av föreskrifter som Skolverket har meddelat.
Källa: 20 kapitlet 35 a och 40 a §§ skollagen, punkterna 7-8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800), 4 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:18) om prövning i kommunal vuxenutbildning och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:628) om vilka kurser enligt ämnesplaner som motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner.
Motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11/Gyan13-Gy25) – Relationslistan
Vem ansvarar för prövningar inom komvux om kommunen eller regionen lagt ut uppgifter på entreprenad?
Om en kommun eller region har lagt ut uppgifter inom komvux på entreprenad har kommunen eller regionen fortfarande kvar huvudmannaskapet för utbildningen. Det innebär att det är kommunen eller regionen som är ytterst ansvarig för att den som ska ha möjlighet att genomgå prövning och önskar göra det får den möjligheten.
Källor: 2 kapitlet 8 § och 23 kapitlet 2 § skollagen.
Vilken rätt har utbildningsanordnare med betygsrätt att anordna prövningar?
Om en utbildningsanordnare har fått betygsrätt har utbildningsanordnaren rätt att anordna prövningar. Skolinspektionen får ge utbildningsanordnare rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg.
Källa: 6 kapitlet 1 § förordningen om vuxenutbildning.
Vilka övergångsbestämmelser gäller för prövning i kurser inom komvux efter att Gy25 börjat tillämpas?
Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning i kurser inom komvux enligt de äldre bestämmelserna.
Det innebär att man i dessa fall ska ha möjlighet att genomgå prövning inom komvux i alla kurser som det sätts betyg på. Detta gäller även om man tidigare har fått betyg på kursen.
Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.
Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs om eleven tidigare har fått ett godkänt betyg på kursen.
Vilka kurser som motsvaras av nivåer i ämnen framgår av föreskrifter som Skolverket har meddelat.
Källor: Punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2024:628) om vilka kurser enligt ämnesplaner som motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner.
Motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11/Gyan13-Gy25) – Relationslistan
Kostnaden för en prövning
Mer om vad som gäller vid prövning
Hur snabbt ska en prövning erbjudas?
Det är skolan eller komvux som organiserar prövningen. Det är inte specifikt reglerat vid vilken tidpunkt en prövning ska genomföras.
För den som ska genomgå prövning kan det enligt kommentarerna till de allmänna råden vara önskvärt att tiden från anmälan till det att prövningen genomförs inte är för lång. För den prövande kan det också vara bra om prövningens olika delar genomförs i anslutning till varandra. Någon generell tidsram för detta går dock inte att fastställa, då förutsättningarna för genomförande skiftar. Olika ämnen, nivåer, delnivåer, kurser och delkurser ställer också olika praktiska krav på en prövning. Huvudmän och skolor kan behöva tid att göra lämpliga förberedelser som att utse lärare, boka lokaler och ställa i ordning utrustning. För vissa prövningar krävs tillgång till särskilda lokaler för till exempel laborationer eller praktiska moment. Lärare som genomför prövningar behöver också tid för att planera och förbereda sig.
Enligt kommentarerna till de allmänna råden är det rimligt att erbjudanden om prövning för elever i grund- och gymnasieskolan är något som inte behöver ges lika ofta som erbjudanden om prövning för elever eller prövande som söker sig till komvux, där utbildning bedrivs kontinuerligt året om. Därav följer att det kan finnas goda skäl för grund- och gymnasieskolorna att samla prövningarna till vissa tillfällen. Huvudmän och skolenheter som över tid genomför prövningar med ett större antal prövande samordnar lämpligen prövningar i samma ämnen till i förväg planerade perioder under läsåret. För att undvika att prövande får vänta orimligt länge behöver dessa perioder vara regelbundet återkommande och anpassas till de tider då efterfrågan på prövningar är stor.
För elever som deltagit i obligatoriskt anordnad lovskola efter årskurs 9 ska prövning erbjudas i anslutning till lovskolan i de ämnen som undervisningen i lovskolan har avsett.
Källor: 10 kapitlet 23 § skollagen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 52.
Vem sätter betyg i samband med en prövning?
Den eller de lärare som genomför prövningen sätter betyg. Bestämmelserna om betygssättning gäller i tillämpliga delar även vid prövning.
Källor: 10 kapitlet 23 §, 12 kapitlet 23 § skollagen, 4 kapitlet 24 § förordningen om vuxenutbildning, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:17) om prövning i gymnasieskolan och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:18) om prövning i kommunal vuxenutbildning.
Är det möjligt att genomgå prövning i bara en del av en kurs eller en del av ett ämne?
Nej. Den lärare som genomför prövningen måste bedöma den prövandes kunskaper i förhållande till alla delar av betygskriterierna. En prövning får inte vara en komplettering där bara vissa delar av betygskriterierna prövas. Däremot går det bra att genomföra en prövning i en delkurs eller på en delnivå inom komvux på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom komvux som anpassad utbildning. Prövningen ska då avse delkursen eller delnivån i sin helhet.
Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 50-51.
Kan alla skolor och huvudmän anordna prövning i modersmål eller moderna språk?
Prövning i ett språk får bara genomföras vid en skola eller hos en huvudman som anordnar undervisning i det aktuella språket. För att en prövning ska kunna genomföras i modersmål måste undervisningen i språket dessutom anordnas inom ramen för ämnet modersmål. På samma sätt kan en prövning bara genomföras i ämnet moderna språk om skolan eller huvudmannen anordnar undervisning i det aktuella språket som moderna språk. Även om det handlar om samma språk, till exempel franska, så är modersmål och moderna språk olika ämnen med olika kurs- och ämnesplaner samt olika betygskriterier.
Källor: 20 kapitlet 40–40 a §§ skollagen, 8 kapitlet 24–25 §§ gymnasieförordningen och Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 12-13.
Kan läraren använda ett nationellt prov vid en prövning?
Ja. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om prövning kan nationella prov eller delar av nationella prov med fördel användas vid prövningar i ämnen, på nivåer i ämnen eller kurser där nationella prov ges. Proven är utvecklade med utgångspunkt i kurs- och ämnesplanerna och utprövade för att ge tillförlitliga resultat. En prövning kan dock inte enbart bestå av ett nationellt prov. Om möjligt kan prövningen samordnas med ordinarie provtillfällen vid skolenheten. Om det inte är möjligt är det viktigt att använda nationella prov som fortfarande är sekretesskyddade. Läraren behöver vara uppmärksam på att den som genomgår prövningen redan kan ha gjort ett nationellt prov i ett annat sammanhang och att provets syfte inte kan uppnås om den prövande gör om samma nationella prov.
Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 51.
Vilken information om kunskaperna hos den som genomgår prövningen ska ingå i bedömningen?
Betyg efter prövning sätts med utgångspunkt i vad den prövande kan vid prövningstillfället, och den prövandes kunskaper ska bedömas i förhållande till samtliga delar av betygskriterierna.
Om läraren haft den prövande som elev kan läraren ha tillgång till tidigare underlag om hens kunskaper. Det kan även vara intyg från praktik, apl eller liknande som läraren har tillgång till. Sådana underlag kan enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning vara relevanta för läraren att beakta tillsammans med övrigt prövningsunderlag. Det är i så fall väsentligt att läraren noggrant analyserar och värderar underlagens relevans utifrån vad de säger om den prövandes kunskaper vid tiden för betygssättningen. Även om läraren före prövningen har sådan information om den prövandes kunskaper, måste eleven ges möjlighet att visa kunskaper i hela ämnet, på hela nivån eller delnivån som prövningen avser, och kunna bedömas utifrån hela betygsskalan. Den prövande själv kan inte kräva att läraren ska ta hänsyn till dokument eller intyg som är okända för läraren. Det är den prövande läraren som värderar och bestämmer vad som, utöver prövningsunderlaget, kan ingå i bedömningen.
Källa: Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 51.
Kan lärare använda undantagsbestämmelsen vid prövningar?
Ja. Det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen vid prövningar.
Om och hur undantagsbestämmelsen kan användas vid betygssättning efter prövning avgörs av läraren. En skillnad är dock att den prövande kan vara okänd för läraren vid prövningstillfället. Enligt kommentarerna till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning kan läraren, för att avgöra om och hur bestämmelsen är tillämplig, ta del av intyg om funktionsnedsättningen. Vid tveksamheter i tillämpningen av undantagsbestämmelsen i samband med prövning bör läraren enligt kommentarerna till de allmänna råden samråda med lärarkollegor.
Källor: 10 kapitlet 21 §, 12 kapitlet 21 §, 15 kapitlet 26 § och 20 kapitlet 38 § skollagen samt Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, sidan 51-52.
Senast uppdaterad 10 juli 2025.