Interkommunal ersättning

Interkommunal ersättning är den ersättning som hemkommunen betalar för en elev som har tagits emot till utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som anordnas av en annan offentlig huvudman än hemkommunen. Här finns information om skolförfattningarnas bestämmelser om interkommunal ersättning.

Kommunernas resursfördelning till skolväsendet

Vad gäller för kommunernas fördelning av resurser till skolväsendet?

Kommuner ska enligt skollagen fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det gäller både vid fördelning av resurser till kommunernas egna verksamheter och till enskilda huvudmän.

Bestämmelsen anger att det ska ske en resursfördelning utifrån dessa grunder, men reglerar inte närmare hur resurserna ska fördelas. Enligt förarbetena måste varje kommun ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i kommunen, och kunna redogöra för på vilket sätt resursfördelningssystemet förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Det måste framgå hur förhållandena på skolor, förskolor och fritidshem påverkat resursfördelningen och hur kommunen vägt in barnens och elevernas förutsättningar och behov.

Källor: 2 kapitlet 8 b § skollagen och proposition 2013/14:148 Vissa skollagsfrågor, sidan 21 och 53.

Rektorn ansvarar för resursfördelning inom förskole- eller skolenheten

Vad är skolpeng?

I dagligt tal används ibland begreppet ”skolpeng” för att beskriva den ersättning eller det bidrag som hemkommunen betalar till exempelvis en förskola eller skola för de barn och elever som är inskrivna i verksamheten. Begreppet används både för ersättning till offentliga verksamheter inom eller utanför hemkommunen och för bidrag till fristående verksamheter. ”Skolpeng” är dock inte ett begrepp som finns i skolans författningar.

Det som regleras i skollagens generella bestämmelse om kommuners resursfördelning är att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

Källa: 2 kapitlet 8 b § skollagen.

Skillnaden mellan interkommunal ersättning och bidrag till enskilda huvudmän

Vad är skillnaden mellan interkommunal ersättning och bidrag till enskilda huvudmän?

Interkommunal ersättning och bidrag till enskilda huvudmän regleras på olika sätt och i olika bestämmelser i skolförfattningarna. Till exempel förekommer begreppen ”grundbelopp” och ”tilläggsbelopp” endast i de bestämmelser som avser bidrag till enskilda huvudmän.

Interkommunal ersättning

Interkommunal ersättning är den ersättning som hemkommunen under vissa angivna förutsättningar betalar för en elev som har tagits emot till utbildning som anordnas av en annan offentlig huvudman än hemkommunen. Om hemkommunen och anordnaren av utbildningen inte är överens om ersättningen får tvisten ytterst lösas i allmän domstol.

Källor: 16 kapitlet 50–51 §§, 17 kapitlet 23-26 a §§, 19 kapitlet 43–44 a §§ samt 22 kapitlet 17 § skollagen.

Bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola

Bidrag till enskilda huvudmän är den ersättning som hemkommunen betalar för en elev som har tagits emot till utbildning som anordnas av en enskild huvudman, oavsett om den fristående verksamheten är belägen inom eller utanför hemkommunen. En hemkommuns beslut om bidrag till en enskild huvudman får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Källor: 16 kapitlet 52–55 §§, 17 kapitlet 29 och 35–36 §§, 19 kapitlet 45–48 §§, 22 kapitlet 18–20 §§ samt 28 kapitlet 5 § skollagen.

Bidrag till enskilda huvudmän

Generellt om interkommunal ersättning

Avstämningsdatum för interkommunal ersättning

Det finns ingen reglering i skolans författningar om avstämningsdatum för interkommunal ersättning. För att förebygga otydligheter och svårigheter vid tillämpningen av regelverket, och därmed undvika att två anordnare kräver ersättning för samma elev under samma månad, bör kommunen fastställa tydliga riktlinjer för avstämningsdatum. Ett sätt kan vara att ha månadsvisa avstämningar, till exempel den 15:e varje månad. Avstämning för sommarmånaderna kan då exempelvis göras den 15 september. Det kan också vara bra om kommuner sinsemellan kommer överens om vilket avstämningsdatum som ska gälla.

Avbrytande av utbildning

I skollagen regleras under vilka förutsättningar interkommunal ersättning ska utgå när en elev har tagits emot till utbildning, samt på vilka grunder ersättningen ska beräknas. Däremot finns ingen bestämmelse i skollagen som exempelvis reglerar hur länge interkommunal ersättning ska utgå om en elev avbryter sin utbildning.

Ingen reglering om retroaktiv ersättning

Det finns ingen bestämmelse i skollagen som reglerar retroaktiv interkommunal ersättning. Om hemkommunen och anordnaren av utbildningen inte är överens får tvisten ytterst lösas vid allmän domstol.

Gymnasieskola

Interkommunal ersättning för utbildning på nationellt program

Utbildning på nationellt program som påbörjas efter den 30 juni 2025

För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller att en kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun. Detsamma gäller för en region som har antagit en elev på ett nationellt program. Ersättning ska alltså utgå även om eleven är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. Den anordnande huvudmannen och hemkommunen kan träffa en överenskommelse om ersättningen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.

Särskilda regler gäller när en elev har tagits emot i andra hand samt när det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen.

Källor: 16 kapitlet 50–51 §§ skollagen.

Utbildning på nationellt program som påbörjas senast den 30 juni 2025

För utbildning som påbörjas senast den 30 juni 2025 gäller att en kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun. Detsamma gäller för en region som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. Den anordnande huvudmannen och hemkommunen kan träffa en överenskommelse om ersättningen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.

Särskilda regler gäller när en elev har tagits emot i andra hand samt när det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen.

Källor: 16 kapitlet 50 § (i dess lydelse enligt SFS 2019:947) och 51 § skollagen.

Särskilda regler om interkommunal ersättning när elever har tagits emot i andra hand

Om en elev har tagits emot i andra hand till en sådan plats som återstår när alla sökande som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen ska den interkommunala ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

Källa: 16 kapitlet 51 § skollagen.

Behörighet och mottagande i gymnasieskolan

Särskilda regler om interkommunal ersättning för riksrekryterande utbildningar och särskilda varianter

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket. Skolverkets beslut ska innehålla uppgift om det belopp som hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid.

Källor: 16 kapitlet 51 § skollagen och 5 kapitlet 11 och 18 §§ gymnasieförordningen.

Om riksrekryterande gymnasieutbildningar

Om särskilda varianter

Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning gäller för utbildning som startat senast hösten 2024. Från och med den 1 juli 2025 har riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i stället införts som en permanent del av skolväsendet.

Om en kommun har antagit en elev på en gymnasial spetsutbildning inom ramen för försöksverksamheten har den kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Den interkommunala ersättningen ska lämnas med det belopp som framgår för respektive program och i förekommande fall inriktning enligt riksprislistan.

Källa: 9 § förordning (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning.

Försöksverksamhet med gymnasial spetsutbildning

Riksprislistan

Interkommunal ersättning för permanent riksrekryterande spetsutbildning

Riksrekryterande spetsutbildning har införts som en permanent del av skolväsendet

Riksidrottsgymnasium

När det gäller riksidrottsgymnasierna (RIG) ska Skolverkets beslut om sådan utbildning innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning

Riksidrottsförbundet fördelar statsbidrag till huvudmän som anordnar utbildning vid riksidrottsgymnasier.

Källor: 16 kapitlet 51 § skollagen, 5 kapitlet 25 § gymnasieförordningen samt förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet.

Anordnande av RIG inom gymnasieskolan

Elitidrott i gymnasieskolan, Riksidrottsförbundets webbplats

Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU)

För NIU-utbildningar gäller skollagens regler om interkommunal ersättning för utbildning på nationella program. Riksidrottsförbundet har rekommenderat att belopp för merkostnader inom NIU läggs till den interkommunala ersättningen för själva programmet. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i sin tur, i samråd med Riksidrottsförbundet, publicerat rekommendationer för hur beloppen ska räknas upp i enlighet med pris- och löneutvecklingen.

Källa: 16 kapitlet 50–51 §§ skollagen.

Interkommunal ersättning för utbildning på nationellt program

Anordnande av NIU inom gymnasieskolan

Elitidrott i gymnasieskolan, Riksidrottsförbundets webbplats

Cirkulär 25:67, SKR:s webbplats

Utökat program och förlängd undervisning

Under vissa förutsättningar får rektorn besluta att en elev frivilligt får delta i utbildning i ett eller flera ämnen på nivåer som ligger utanför elevens fullständiga program (utökat program). En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i skollagen.

Vidare får huvudmannen under vissa förutsättningar besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program ska fördelas över längre tid än tre år (förlängd undervisning).

Det finns ingen specifik reglering i skollagen om interkommunal ersättning eller fördelning av kostnader mellan skolhuvudmannen och hemkommunen vid beslut om utökat program eller förlängd undervisning. Det innebär att frågan om ersättning får lösas mellan den berörda kommunen eller regionen och elevens hemkommun. Om det är aktuellt med ett beslut om utökat program eller förlängd undervisning för en elev bör huvudmannen därför i god tid kontakta elevens hemkommun angående fördelningen av kostnader.

Källor: 4 kapitlet 24 § och 9 kapitlet 7 § gymnasieförordningen.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

Ingen reglering om interkommunal ersättning för kostnader för stöd på nationella program

Till skillnad mot vad som gäller för interkommunal ersättning för utbildning på introduktionsprogrammet programinriktat val finns ingen specifik reglering om ersättning för stöd när det gäller interkommunal ersättning för utbildning på nationella program. Om hemkommunen och anordnaren av utbildningen inte är överens får tvisten ytterst lösas vid allmän domstol.

Ersättningens beståndsdelar vid programinriktat val

Interkommunal ersättning för elever i HVB-hem eller skyddat boende som läser på introduktionsprogram

En kommun eller en region som på ett introduktionsprogram har tagit emot en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, men som vistas där på grund av placering i ett sådant HVB-hem som avses i 9 kapitlet 4 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kapitlet 6 § i samma lag, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun. Det gäller samtliga introduktionsprogram och oavsett om utbildningen har utformats för en grupp elever eller för en enskild elev. Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

Källa: 17 kapitlet 26 a § skollagen.

Mottagande i annan kommun eller region för elever som är placerade i HVB-hem eller skyddat boende

Interkommunal ersättning för utbildning på programinriktat val

Vad som gäller kring interkommunal ersättning för utbildning på programinriktat val för elever som vistas i kommunen på grund av placering i HVB-hem eller skyddat boende framgår ovan under föregående rubrik

Utbildning på programinriktat val som påbörjas efter den 30 juni 2025

För utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller att en kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun. Detsamma gäller för en region som har antagit en elev på programinriktat val. Ersättning ska alltså utgå även om eleven är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. Samma regler gäller oavsett om utbildningen har utformats för en grupp elever eller för en enskild elev. Den anordnande huvudmannen och hemkommunen kan träffa en överenskommelse om ersättningen. Om den anordnande huvudmannen och hemkommunen inte kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen bestå av det som framgår av bestämmelserna i 17 kapitlet 24–25 §§ skollagen.

Källa: 17 kapitlet 23 § skollagen.

Ersättningens beståndsdelar vid programinriktat val

Utbildning på programinriktat val som påbörjas senast den 30 juni 2025

För utbildning som påbörjas senast den 30 juni 2025 gäller att en kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun. Detsamma gäller för en region som på programinriktat val har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen. Samma regler gäller oavsett om utbildningen har utformats för en grupp elever eller för en enskild elev. Den anordnande huvudmannen och hemkommunen kan träffa en överenskommelse om ersättningen. Om den anordnande huvudmannen och hemkommunen inte kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen bestå av det som framgår av bestämmelserna i 17 kapitlet 24–25 §§ skollagen.

Källa: 17 kapitlet 23 § (i dess lydelse enligt 2019:947) skollagen.

Ersättningens beståndsdelar

Den interkommunala ersättningen vid programinriktat val består av:

1. Ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det nationella program som det programinriktade valet är inriktat mot. Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella nationella programmet ska ersättningen i denna del motsvara anordnarens självkostnad. Om hemkommunen erbjuder det aktuella nationella programmet ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre ska ersättningen i stället uppgå till den lägre kostnaden.
2. Ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet till det nationella programmet. Denna del av ersättningen ska lämnas under högst ett år. Aktuellt belopp framgår av föreskrifter som utfärdas av Skolverket varje år.

Källor: 17 kapitlet 24-25 §§ skollagen och Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2025:18) om interkommunal ersättning för visst stöd på introduktionsprogram avseende 2025.

Ersättning för visst stöd på introduktionsprogram

Programinriktat val med riksrekrytering

När det är fråga om programinriktat val med riksrekrytering ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket.

Källa: 17 kapitlet 26 § skollagen.

Interkommunal ersättning för utbildning på yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion

Särskilda bestämmelser om kommuners och regioners skyldighet att ta emot elever som inte är hemmahörande i kommunen, samt om interkommunal ersättning, gäller när elever vistas i kommunen på grund av placering i HVB-hem eller skyddat boende.

I övrigt finns en möjlighet, men inte en skyldighet, för en kommun eller en region att ta emot behöriga elever som inte hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen till yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion. Det finns inte någon reglering i skollagen om interkommunal ersättning i de situationerna.

Källor: 1 kapitlet 3 § samt 17 kapitlet 7, 19 och 21 §§ skollagen.

Huvudmannens plan för utbildningen och elevens individuella studieplan

Interkommunal ersättning för elever i HVB-hem eller skyddat boende som läser på introduktionsprogram

Ingen interkommunal ersättning till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

För elever som är inskrivna på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska statsbidrag utgå till den anordnande huvudmannen. Några bestämmelser om interkommunal ersättning finns därför inte för vidareutbildningen.

Källor: förordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Interkommunal ersättning för distansutbildning

Nationella program samt programinriktat val som har utformats för en grupp elever

En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett nationellt program i gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever, där distansundervisning får användas för hela utbildningen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun.

Hemkommunen ska betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp. Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om interkommunal ersättning.

Källor: 22 kapitlet 17 § skollagen och 4 b kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Distansundervisning

Programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion

En huvudman är bara skyldig att ta emot en sökande till andra introduktionsprogram än programinriktat val som har utformats för en grupp elever, där distansundervisning får användas för hela utbildningen, om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om interkommunal ersättning.

Källor: 22 kapitlet 14 och 17 §§ skollagen.

Ingen interkommunal ersättning till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Ersättning för kostnader för IB-utbildning

IB-utbildning på gymnasienivåkan anordnas både vid kommunala och fristående skolor. IB-utbildning ingår inte i skolväsendet och utgör inte en del av skolformen gymnasieskola.

En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten. Enligt förordningen om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office kan statsbidrag för utbildningsanordnarens avgifter utgå till kommuner eller fristående skolor. Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning betalas med ett belopp som Skolverket beslutar. Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om bidrag från hemkommunen till anordnaren av IB-utbildningen.

Källor: 29 kapitlet 17 § skollagen och förordning (1993:795) om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office.

Bidrag för IB-utbildning med enskild huvudman

Om IB-utbildning

Rh-anpassad gymnasieutbildning

Interkommunal ersättning för Rh-anpassad gymnasieutbildning

En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en Rh-anpassad utbildning har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Extra interkommunal ersättning ska lämnas med 4 000 kronor per termin och elev för utbildning vid Rh-anpassad gymnasieutbildning.

Källor: 11 kapitlet 8 § gymnasieförordningen och SKOLFS 1992:44.

Ersättning för boende samt omvårdnad i boendet för elever som bor i elevhem

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende samt omvårdnad i boendet för de elever på Rh-anpassad utbildning som bor i elevhem. Hemregionen, eller i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering. Ersättningen ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

De kommuner och regioner som har elever vid Rh-anpassad utbildning är med och finansierar delar av verksamheten. Hemkommunens, och i förekommande fall hemregionens, ersättning för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.

På Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) webbplats finns fördjupad information om kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering för elever på Rh-anpassad utbildning, samt om hur dessa kostnader räknas ut.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

Källor: 15 kapitlet 40 § skollagen, 11 kapitlet 7 § gymnasieförordningen och Specialpedagogiska skolmyndighetens föreskrifter (SKOLFS 2009:25) om ersättning för vissa kostnader enligt skollagen.

Kommuners och regioners kostnader för boende och habilitering vid Rh-anpassad utbildning, SPSM:s webbplats

Avgifter för kost, logi samt bidrag för resor för elever i Rh-anpassad utbildning som bor i elevhem

Information om Rh-anpassad utbildning

Utbildning vid Riksgymnasiet i Örebro

Vad gäller avseende interkommunal ersättning för utbildning vid Riksgymnasiet i Örebro?

Kostnaden för utbildningarna vid Riksgymnasiet i Örebro ersätts dels genom statliga medel, dels genom interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner.

För de elever som inte är hemmahörande i Örebro kommun som antagits till någon av Riksgymnasiets utbildningar för elever som är döva, hörselskadade, dövblinda eller har en språkstörning har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Extra interkommunal ersättning ska lämnas med 4 000 kronor per termin och elev för utbildning vid Riksgymnasiet.

Källor: 10 kapitlet 10 § gymnasieförordningen och SKOLFS 1992:44.

Kost och logi, bidrag för boende och hemresor samt inackorderingsbidrag för elever vid Riksgymnasiet i Örebro

Riksgymnasiet Örebros webbplats

Utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade

Anpassad gymnasieskola

Interkommunal ersättning för utbildning på nationellt program

En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma gäller för en region som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. Särskilda regler gäller när en elev har tagits emot i andra hand samt när det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen.

Källor: 19 kapitlet 43–44 §§ skollagen.

Särskilda regler om interkommunal ersättning när elever har tagits emot i andra hand

Om en elev har tagits emot i andra hand till en sådan plats som återstår när alla sökande som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen ska den interkommunala ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

Källa: 19 kapitlet 44 § skollagen.

Mottagande i anpassade gymnasieskolan

Särskilda regler om interkommunal ersättning för riksrekryterande utbildningar och särskilda varianter

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala den ersättning som har beslutats av Skolverket för varje utbildning eller variant. Skolverkets beslut ska innehålla uppgift om det belopp som hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid.

Källor: 19 kapitlet 44 § skollagen och 5 kapitlet 11 och 18 §§ gymnasieförordningen.

Om riksrekryterande gymnasieutbildningar

Om särskilda varianter

Riksidrottsgymnasium

När det gäller riksidrottsgymnasierna (RIG) ska Skolverkets beslut om sådan utbildning innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning

Riksidrottsförbundet fördelar statsbidrag till huvudmän som anordnar utbildning vid riksidrottsgymnasier.

Källor: 19 kapitlet 44 § skollagen och 5 kapitlet 25 § gymnasieförordningen samt förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet.

Anordnande av RIG inom anpassade gymnasieskolan

Elitidrott i gymnasieskolan, Riksidrottsförbundets webbplats

Utökat program

Under vissa förutsättningar får rektorn besluta att en elev frivilligt ska delta i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program (utökat program). En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i skollagen.

Det är inte specifikt reglerat i skolans författningar hur de kostnader som ett beslut om utökat program föranleder ska fördelas mellan skolhuvudmannen och hemkommunen. Det innebär att frågan om ersättning får lösas mellan den berörda kommunen eller regionen och elevens hemkommun. Om det är aktuellt med ett beslut om utökat program för en elev bör huvudmannen därför i god tid kontakta elevens hemkommun angående fördelningen av kostnader.

Källa: 4 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.

Interkommunal ersättning för utbildning på individuella program

Elever i HVB-hem eller skyddat boende som tagits emot på ett individuellt program

En kommun eller en region som på ett individuellt program har tagit emot en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, men som vistas där på grund av placering i ett sådant HVB-hem som avses i 9 kapitlet 4 § socialtjänstlagen eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kapitlet 6 § i samma lag, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

Källa: 19 kapitlet 44 a § skollagen.

Mottagande till individuellt program i annan kommun eller region för elever som är placerade i HVB-hem eller skyddat boende

Elever som i andra fall tagits emot på ett individuellt program

Förutom i de fall då en elev vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett HVB-hem eller skyddat boende så finns det ingen skyldighet för en kommun att ta emot en elev från en annan kommun på ett individuellt program i sin anpassade gymnasieskola. Däremot finns en möjlighet för kommunen att göra det, under förutsättning att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. Även en region får ta emot en elev på ett individuellt program under samma förutsättning. Detta gäller dock bara om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

Källor: 19 kapitlet 40 och 40 a §§ skollagen.

Mottagande till individuellt program i annan kommun eller en region

Interkommunal ersättning för distansutbildning

Distansundervisning

Nationella program

En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun.

Hemkommunen ska betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Skolverket. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp. Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk gäller inte bestämmelserna om interkommunal ersättning.

Källor: 22 kapitlet 17 § skollagen och 4 b kapitlet 8 § gymnasieförordningen.

Individuellt program

En offentlig huvudman är bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan, där distansundervisning får användas för hela utbildningen, om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad. Det gäller dock inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Källor: 22 kapitlet 14 och 17 §§ skollagen.