Scheman och lärotider

Skolans rektor fattar de flesta besluten när det gäller hur undervisningen ska fördelas.  Här kan du läsa om vad regelverket säger kring scheman och hur undervisningen ska förläggas.

Skoldagens längd i olika skolformer

Hur långa får skoldagarna vara i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst sex timmar i förskoleklassen och årskurs 1 – 2. För årskurs 3 – 9 (årskurs 3 – 10 i specialskolan) får den obligatoriska verksamheten omfatta högst åtta timmar per dag.

Det är möjligt att besluta om andra lärotider för en elev i grundsärskolan och i specialskolan om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar.

Källor: 7 kapitlet 17 § skollagen och 3 kapitlet 5 § skolförordningen.

Hur långa får skoldagarna vara i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Det är inte angivet i skollagstiftningen hur långa skoldagarna får vara i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Men elevernas skolarbete ska förläggas måndag – fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

Källa: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Schema och planering

Hur ska ett schema vara utformat?

Det är skolans rektor som beslutar hur undervisningen ska fördelas över dagar, veckor och månader. För grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan finns bestämda timplaner som anger hur många undervisningstimmar som eleverna totalt har rätt till under sin skoltid. Sedan den 1 juli 2018 är timplanerna stadieindelade, och begreppen låg-, mellan- och högstadiet återinförs.

Eleverna i gymnasieskolan har rätt till en viss garanterad undervisningstid. Tiden ska anges i antal undervisningstimmar om 60 minuter. För de högskoleförberedande programmen är det minst 2 180 undervisningstimmar och för yrkesprogrammen minst 2 430 undervisningstimmar. I gymnasiesärskolan har eleverna rätt till en garanterad undervisningstid om 3 600 timmar fördelade på fyra år. För gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns också poängplaner som anger i vilken omfattning olika ämnen ska ingå på ett nationellt program. Det är huvudmannen som beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras. Ett schema ska innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt särskild utbildning för vuxna ska utformas så att eleven kan kombinera sina studier med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) ska utformas så att eleven kan kombinera studierna med studier inom andra skolformer i skolväsendet.

Källor: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen, 1 kap. 3 § förordning om vuxenutbildning, bilaga 1 skolförordningen, bilaga 2, 3 och 4 skolförordningen, 16 kapitlet 18 § skollagen, 19 kapitlet 20 § skollagen, 4 kapitlet 22 § gymnasieförordningen, 3 kapitlet 4 § gymnasieförordningen, bilaga 2 skollagen, bilaga 4 skollagen.

Hur ska skolarbetet fördelas över veckan?

Skolan ska förlägga elevernas skolarbete måndag-fredag. Det ska vara så jämnt fördelat över de dagarna som möjligt.

Detta gäller i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Skolan kan begränsa antalet skoldagar till fyra i veckan för en grupp elever i årskurs 12 i de obligatoriska skolformerna. Men då måste det finnas särskilda skäl. I förskoleklassen ska eleverna få undervisning i minst 525 timmar under ett läsår, men det står inte i skollagen hur skolan ska fördela undervisningen över veckan.

Källor: 3 kapitlet 4 § skolförordningen, 9 kapitlet 7 § skollagen och 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

När ska skoldagen börja och sluta?

Skolans rektor bestämmer vilken tid skoldagen ska börja och sluta. Det gäller i alla skolformer.

Källa: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen.

Får skolan förlägga undervisning till kvällar eller helger?

I grundskolan får inte obligatorisk verksamhet förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag – fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de ovan om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Undervisningen i gymnasieskolan ska förläggas måndag – fredag. I gymnasieskolan är det rektorn som beslutar hur undervisningen ska fördelas över skoldagen. Lagen anger inget klockslag då skoldagen senast måste sluta. Undervisningen får inte förläggas till helger.

Källor: 7 kapitlet 17 § skollagen, 3 kapitlet 4 och 5 §§ skolförordningen, 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Hur lång får en lektion vara? Hur lång tid ska lunchen minst vara? Hur långa ska rasterna vara? Hur lång tid ska eleverna ha för ombyte och dusch efter undervisningen i idrott och hälsa?

Det står inte något om detta i skollagstiftningen, utan det är skolans rektor som bestämmer hur lång tid som ska avsättas för olika inslag under skoldagen. Men alla elever har rätt till en god arbetsmiljö som präglas av trygghet och studiero. En grundregel i skollagstiftningen är också att all utbildning som rör barn ska ha barnets bästa som utgångspunkt.

Källor: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen, 1 kapitlet 10 § skollagen och 5 kapitlet 3–4 §§ skollagen.

Håltimmar

Får skolan schemalägga håltimmar?

Alla skolor ska undvika håltimmar när de lägger sina scheman. Det är för att alla elever ska få så sammanhållna skoldagar som möjligt. Det gäller schemaläggning i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan.

Detta gäller sedan den 1 juli 2018.

Källa: Skolförordningen (2011:185).

APL och praktik

Vilka arbetstider ska man ha när man är ute på arbetsplatsförlagt lärande / APL / praktik i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Det är arbetsplatsens arbetstider som gäller vid arbetsplatsförlagt lärande eller praktik, om inte skolans rektor beslutar annat. Den arbetstid som gäller på arbetsplatsen gäller även för eleven, om inte skolans rektor beslutar annorlunda. För minderåriga elever ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetstid för minderåriga gälla.

Källa: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Lov och studiedagar

Hur många lovdagar och har eleverna rätt till?

Under ett läsår ska eleverna få minst 12 lovdagar. Det gäller i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Källor: 3 kapitlet 2 § skolförordningen och 3 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Hur många studiedagar får personalen ha?

Utöver de 12 lovdagar som eleverna minst ska ha får personalen ha som mest 5 studiedagar under ett läsår.

Det gäller i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Källor: 3 kapitlet 2 § skolförordningen och 3 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Läsårets längd i olika skolformer

Hur långa ska ett läsår och en termin vara i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Ett läsår ska bestå av minst 178 skoldagar i de obligatoriska skolformerna, förutom i förskoleklassen. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Huvudmannen beslutar vilka datum som höst- och vårterminerna ska börja och sluta. Huvudmannen är kommunen för kommunala skolor och styrelsen för fristående skolor. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan.

Källa: 3 kapitlet 2–3 §§ skolförordningen och 2 kapitlet 2, 4 och 5 §§ skollagen.

Hur långa ska ett läsår och en termin vara i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ett läsår vara 40 veckor och minst 178 skoldagar. Grundregeln är att läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Men huvudmannen får besluta om andra tider om det finns inslag i utbildningen som förutsätter att läsåret börjar och slutar på andra tider. Huvudmannen bestämmer också vilka datum som höst- och vårterminerna ska börja och sluta. Gymnasieskolor och gymnasiesärskolor kan ha antingen en offentlig huvudman (kommunen eller landstinget) eller en fristående huvudman. Om det är en fristående huvudman är det styrelsen där som fattar beslut.

Källa: 3 kapitlet 1–2 §§ gymnasieförordningen och 2 kapitlet 2, 3 och 5 §§ skollagen.

Senast uppdaterad 02 april 2019