Scheman och lärotider

Skolans rektor fattar de flesta besluten när det gäller hur undervisningen ska fördelas.  Här kan du läsa om vad regelverket säger kring scheman och hur undervisningen ska förläggas.

Skoldagens längd i olika skolformer

Hur långa får skoldagarna vara i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst sex timmar i förskoleklassen och årskurs 1 – 2. För årskurs 3 – 9 (årskurs 3 – 10 i specialskolan) får den obligatoriska verksamheten omfatta högst åtta timmar per dag.

Det är möjligt att besluta om andra lärotider för en elev i grundsärskolan och i specialskolan om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar.

Källor: 7 kapitlet 17 § skollagen och 3 kapitlet 5 § skolförordningen.

Hur långa får skoldagarna vara i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Det är inte angivet i skollagstiftningen hur långa skoldagarna får vara i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Men elevernas skolarbete ska förläggas måndag – fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

Källa: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Schema och planering

Hur ska ett schema vara utformat?

Förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

I förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer ska det finnas ett schema för läsåret eller för kortare tid.

Det är skolans rektor som beslutar hur undervisningen ska fördelas över dagar, veckor och månader. Elever i förskoleklassen har rätt till minst 525 undervisningstimmar under läsåret. För grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan finns bestämmelser om den totala undervisningstiden, samt stadieindelade timplaner som anger hur många undervisningstimmar i respektive ämne eller ämnesområde som eleverna totalt har rätt till under sin skoltid.

Om en elev i grundskolan eller motsvarande skolformer får särskilt stöd i form av distansundervisning gäller inte de ordinarie bestämmelserna om undervisningstid, utan andra särskilda bestämmelser om distansundervisning.

Källor: 2 kapitlet 9–10 §§, 9 kapitlet 7 §, 10 kapitlet 5 §, 11 kapitlet 7 §, 12 kapitlet 5 §, 13 kapitlet 5 § och 22 kapitlet 3-4 §§ skollagen, 3 kapitlet 6 § skolförordningen, bilaga 1, 2, 3 och 4 skolförordningen.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas ett schema för läsåret eller för kortare tid. Schemat ska innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Elever som läser på nationella program i gymnasieskolan har rätt till en garanterad undervisningstid. För de högskoleförberedande programmen innebär det minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter och för yrkesprogrammen minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter. Elever som läser på introduktionsprogram har rätt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan. Elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år har rätt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter.

Elever i gymnasiesärskolan har rätt till 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter.

Om en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan får distansundervisning gäller inte de ordinarie bestämmelserna om undervisningstid, utan andra särskilda bestämmelser om distansundervisning.

För gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns poängplaner som anger i vilken omfattning olika ämnen ska ingå på ett nationellt program. För nationella program i gymnasieskolan samt för nationella och individuella program i gymnasiesärskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren. För varje elev på introduktionsprogram beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan. För vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för examensarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåret ska göras.

Källor: 16 kapitlet 18 §, 17 kapitlet 6 §, 17 a kapitlet 18 §, 19 kapitlet 20 § och 22 kapitlet 3-4 §§ skollagen, bilaga 2 och 4 skollagen, 3 kapitlet 4 § och 4 kapitlet 22 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 4-5 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Vuxenutbildningen

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt som särskild utbildning ska utformas så att eleven kan kombinera sina studier med studier inom vuxenutbildningens andra delar. Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) ska utformas så att eleven kan kombinera studierna med studier inom andra delar av vuxenutbildningen och andra skolformer inom skolväsendet.

Källa: 1 kapitlet 3 § förordningen om vuxenutbildning.

Har en elev rätt till samma undervisningstid vid distansundervisning som vid ordinarie undervisning?

Hur ska skolarbetet fördelas över veckan?

Skolan ska förlägga elevernas skolarbete måndag-fredag. Det ska vara så jämnt fördelat över de dagarna som möjligt.

Detta gäller i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Skolan kan begränsa antalet skoldagar till fyra i veckan för en grupp elever i årskurs 1 eller 2 i de obligatoriska skolformerna. Men då måste det finnas särskilda skäl. I förskoleklassen ska eleverna få undervisning i minst 525 timmar under ett läsår, men det står inte i skollagen hur skolan ska fördela undervisningen över veckan.

Källor: 3 kapitlet 4 § skolförordningen, 9 kapitlet 7 § skollagen och 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

När ska skoldagen börja och sluta?

Skolans rektor bestämmer vilken tid skoldagen ska börja och sluta. Det gäller i alla skolformer.

Källa: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen.

Får skolan förlägga undervisning till kvällar eller helger?

I grundskolan får inte obligatorisk verksamhet förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag – fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de ovan om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Undervisningen i gymnasieskolan ska förläggas måndag – fredag. I gymnasieskolan är det rektorn som beslutar hur undervisningen ska fördelas över skoldagen. Lagen anger inget klockslag då skoldagen senast måste sluta. Undervisningen får inte förläggas till helger.

Källor: 7 kapitlet 17 § skollagen, 3 kapitlet 4 och 5 §§ skolförordningen, 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Hur lång får en lektion vara? Hur lång tid ska lunchen minst vara? Hur långa ska rasterna vara? Hur lång tid ska eleverna ha för ombyte och dusch efter undervisningen i idrott och hälsa?

Det står inte något om detta i skollagstiftningen, utan det är skolans rektor som bestämmer hur lång tid som ska avsättas för olika inslag under skoldagen. Men alla elever har rätt till en god arbetsmiljö som präglas av trygghet och studiero. En grundregel i skollagstiftningen är också att all utbildning som rör barn ska ha barnets bästa som utgångspunkt.

Källor: 2 kapitlet 9–10 §§ skollagen, 1 kapitlet 10 § skollagen och 5 kapitlet 3–4 §§ skollagen.

Håltimmar

Får skolan schemalägga håltimmar?

Alla skolor ska undvika håltimmar när de lägger sina scheman. Det är för att alla elever ska få så sammanhållna skoldagar som möjligt. Det gäller schemaläggning i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan.

Detta gäller sedan den 1 juli 2018.

Källa: 3 kapitlet 4 § skolförordningen.

APL och praktik

Vilka arbetstider ska man ha när man är ute på arbetsplatsförlagt lärande / APL / praktik i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

Det är arbetsplatsens arbetstider som gäller vid arbetsplatsförlagt lärande eller praktik, om inte skolans rektor beslutar annat. Den arbetstid som gäller på arbetsplatsen gäller även för eleven, om inte skolans rektor beslutar annorlunda. För minderåriga elever ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetstid för minderåriga gälla.

Källa: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen.

Lov och studiedagar

Hur många lovdagar och har eleverna rätt till?

Under ett läsår ska eleverna få minst 12 lovdagar. Det gäller i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Källor: 3 kapitlet 2 § skolförordningen och 3 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Hur många studiedagar får personalen ha?

Utöver de 12 lovdagar som eleverna minst ska ha får personalen ha som mest 5 studiedagar under ett läsår.

Det gäller i

  • grundskolan
  • grundsärskolan
  • specialskolan
  • sameskolan
  • gymnasieskolan
  • gymnasiesärskolan.

Källor: 3 kapitlet 2 § skolförordningen och 3 kapitlet 1 § gymnasieförordningen.

Läsårets längd i olika skolformer

Hur långa ska ett läsår och en termin vara i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan?

Ett läsår ska bestå av minst 178 skoldagar i de obligatoriska skolformerna, förutom i förskoleklassen. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Huvudmannen beslutar vilka datum som höst- och vårterminerna ska börja och sluta. Huvudmannen är kommunen för kommunala skolor och styrelsen för fristående skolor. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan.

Källa: 3 kapitlet 2–3 §§ skolförordningen och 2 kapitlet 2, 4 och 5 §§ skollagen.

Hur långa ska ett läsår och en termin vara i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan?

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ett läsår vara 40 veckor och minst 178 skoldagar. Grundregeln är att läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Men huvudmannen får besluta om andra tider om det finns inslag i utbildningen som förutsätter att läsåret börjar och slutar på andra tider. Huvudmannen bestämmer också vilka datum som höst- och vårterminerna ska börja och sluta. Gymnasieskolor och gymnasiesärskolor kan ha antingen en offentlig huvudman (kommunen eller landstinget) eller en fristående huvudman. Om det är en fristående huvudman är det styrelsen där som fattar beslut.

Källa: 3 kapitlet 1–2 §§ gymnasieförordningen och 2 kapitlet 2, 3 och 5 §§ skollagen.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 30 juni 2021

Innehåll på denna sida