- Utbildning på en eller flera arbetsplatser
- Arbetsplatsförlagt lärande (apl) i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
- Arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom komvux
- Innehållet i utbildningen som förläggs till arbetsplatser
- Lärlingsutbildning och gymnasial lärlingsanställning
- Anordna och genomföra arbetsplatsförlagt lärande (apl)
- Betygssättning och gymnasieexamen
- Relaterat
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) och lärlingsutbildning
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) innebär att hela eller delar av nivåer i ämnen i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå genomförs på en eller flera arbetsplatser. Apl ska ingå i alla yrkesprogram i gymnasieskolan, alla nationella program i anpassade gymnasieskolan och i sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux. Vissa utbildningar i dessa skolformer kan under vissa förutsättningar genomföras som lärlingsutbildning, vilket innebär att det ställs större krav på omfattningen av apl. Här hittar du information om regelverket gällande apl och lärlingsutbildning.
Vad är arbetsplatsförlagt lärande (apl)?
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) innebär att hela eller delar av nivåer i ämnen i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Apl är inget ämne i sig, utan ett sätt att genomföra delar av utbildningen. Syftet med apl är att eleven ska bli väl förberedd för sitt yrkesområde.
Källor: 1 kapitlet 3 §, 4 kapitlet 12 § och 8 kapitlet 1 e § gymnasieförordningen, 1 kapitlet 2 § och 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 26–28 §§ samt 4 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
I vilken omfattning ska apl förekomma på nationella program i gymnasieskolan?
Apl ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor.
En elev som går en gymnasial lärlingsutbildning ska genomföra mer än hälften av lärlingsutbildningen som apl. Omfattningen räknas då från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen. Sådana nivåer i ämnen som krävs för grundläggande behörighet och som eleven har möjlighet att välja bort enligt 4 kapitlet 23 § gymnasieförordningen ska inte ingå i beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen som ska förläggas till en arbetsplats.
Huvudmannen kan besluta att apl ska ingå på högskoleförberedande program i gymnasieskolan och i så fall i vilken omfattning, men det är en möjlighet och inte ett krav.
Källor: 16 kapitlet 11 och 16 §§ skollagen samt 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Ska apl förekomma på introduktionsprogram?
På yrkesintroduktion ska apl eller praktik ingå och på programinriktat val ska apl ingå om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram. På individuellt alternativ och språkintroduktion finns inget krav på att apl ska ingå. Det är inte reglerat i skollagstiftningen i vilken omfattning apl ska anordnas på introduktionsprogram.
Källor: 6 kapitlet 4–6 och 8 §§ gymnasieförordningen.
Ska apl förekomma inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år?
Inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan ska apl förekomma i minst tio veckor.
Källa: 4 kapitlet 7 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
I vilken omfattning ska apl förekomma i anpassade gymnasieskolan?
Apl ska förekomma på alla nationella program i anpassade gymnasieskolan i minst 22 veckor.
En elev som går en gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan ska genomföra mer än hälften av lärlingsutbildningen som apl. Omfattningen räknas då från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen.
På individuella program i anpassade gymnasieskolan ingår inte apl, men praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven.
Källor: 19 kapitlet 14 och 18 §§ skollagen samt 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen.
När under året får apl anordnas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
Läsåret i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska börja i augusti och sluta senast i juni. Det innebär att apl som huvudregel ska genomföras under den perioden. Huvudmannen får dock besluta om andra läsårstider för en viss utbildning om inslag i utbildningen förutsätter det.
Källor: 3 kapitlet 2 § gymnasieförordningen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Hur många timmars undervisningstid motsvarar en veckas apl?
För elever i gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. För elever i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.
Källor: 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen och 4 kapitlet 7 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Vilka arbetstider ska elever ha när de genomför apl på en arbetsplats?
När skolarbetet i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, vilket vanligen är 40 timmar per vecka enligt avtal, om inte rektorn beslutar något annat.
För minderåriga elever som genomför apl eller annan praktik på en arbetsplats gäller 8 kapitlet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om planering och organisering av arbetsmiljöarbete.
Källor: 3 kapitlet 3 § gymnasieförordningen samt 3 kapitlet 3 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom komvux
I vilken omfattning ska apl förekomma i en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå?
I en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux ska omfattningen av apl för varje elev vara minst 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen.
För att en huvudman ska kunna få statsbidrag för lärlingsutbildning inom regionalt yrkesvux ska utbildningen till minst 70 procent genomföras på en arbetsplats när det gäller komvux på gymnasial nivå. När det gäller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska lärlingsutbildningen till övervägande del genomföras på en arbetsplats.
Inom komvux beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning. Omfattningen av apl beräknas utifrån antalet verksamhetspoäng som den sammanhållna yrkesutbildningen omfattar.
Undantag från apl
Om det är lämpligt med hänsyn till en elevs behov och förutsättningar och eleven begär det, får rektorn besluta att det arbetsplatsförlagda lärandet ska omfatta mindre än 15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen eller undantas helt för den eleven. Det är alltså eleven själv som ska begära undantag och framföra sina speciella skäl. Detta då det handlar om en bedömning på individnivå och inget som ska tillämpas generellt.
Om en del av elevens utbildning har validerats ska 15 procent av den resterande sammanhållna yrkesutbildningen genomföras som apl. Validering av elevens kunskaper leder inte till att eleven ska göra mindre än 15 procent av sin utbildning på en arbetsplats. För att en elevs sammanhållna yrkesutbildning ska omfatta mindre än 15 procent apl krävs att det är lämpligt med hänsyn till elevens behov och förutsättningar, att eleven begär det, och att rektorn beslutar om det.
Källor: 2 kapitlet 2 och 26–28 §§ förordningen om vuxenutbildning samt 11 § förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.
Anordna yrkesutbildning inom regionalt yrkesvux
Får apl förekomma på övrig utbildning inom komvux?
Apl får förekomma på övrig utbildning inom komvux om rektorn beslutar det. Omfattningen av sådan apl är inte reglerad.
Källa: 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.
Innehållet i utbildningen som förläggs till arbetsplatser
Vem beslutar vilka nivåer i ämnen som ska förläggas till arbetsplatser?
Det är rektorn som beslutar vilka nivåer i vilka ämnen eller vilka delar av sådana nivåer som ska genomföras på arbetsplatser i alla skolformer och utbildningar där arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan beslutar rektorn också om hur fördelningen av apl över läsåren ska göras.
Källor: 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.
Kan gymnasiearbetet, gymnasiearbetet i anpassade gymnasieskolan eller examensarbetet i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år genomföras som arbetsplatsförlagt lärande?
Hela eller delar av en elevs gymnasiearbete, gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola eller examensarbete i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år kan förläggas till arbetsplatser. Detta sker i så fall utöver den obligatoriska tiden för arbetsplatsförlagt lärande som gäller för skolformen och utbildningen.
När gymnasiearbetet, gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola eller examensarbetet i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.
Källor: 4 kapitlet 12 § och 8 kapitlet 1 e § gymnasieförordningen samt 4 kapitlet 7–8 §§ och 7 kapitlet 6 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
Vad gäller när komvuxarbetet genomförts som arbetsplatsförlagt lärande?
När komvuxarbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.
Källa: 4 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.
Lärlingsutbildning och gymnasial lärlingsanställning
Vad är gymnasial lärlingsutbildning?
En elev som läser på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller på ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan kan genomföra utbildningen som lärlingsutbildning. Det innebär att utbildningen i huvudsak förläggs till en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildningen kan börja det första, andra eller tredje läsåret. I anpassade gymnasieskolan kan lärlingsutbildningen också börja det fjärde läsåret.
Lärlingsutbildning är inte ett eget program utan ett sätt att genomföra ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan.
Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på arbetsplatsen.
Källor: 16 kapitlet 11 § och 19 kapitlet 10 § skollagen samt 7 kapitlet 6 a § gymnasieförordningen.
Lärlingscentrum – starta lärlingsutbildning
Rätt att fullfölja påbörjad gymnasial lärlingsutbildning på ett nationellt program
Vilka regler gäller för utbildningskontrakt för elever som genomför gymnasial lärlingsutbildning?
Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats när en elev genomför gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan. Avtalet ska undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Det är skolhuvudmannen som ska se till att ett utbildningskontrakt upprättas. Om eleven är under 18 år ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.
I utbildningskontraktet ska det anges
- vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor av utbildningen som ska genomföras där varje termin och vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen
- hur kostnaden för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen
- avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut
- vilken lärare på skolan och vilka handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt är inte arbetstagare. Om det upprättas ett avtal om gymnasial lärlingsanställning för en elev i gymnasieskolan anses eleven dock vara arbetstagare.
Källor: 16 kapitlet 11 a-b §§ och 19 kapitlet 10 a § skollagen samt 1 § lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.
Vad är gymnasial lärlingsanställning?
Gymnasial lärlingsanställning är en egen anställningsform som regleras i lagen om gymnasial lärlingsanställning, och som bland annat innebär att eleven får lön under sin apl. En elev som går en lärlingsutbildning inom gymnasieskolans yrkesprogram kan få en gymnasial lärlingsanställning för hela eller en del av den tid som hen gör apl.
Den gymnasiala lärlingsanställningen upphör när det arbetsplatsförlagda lärandet enligt utbildningskontraktet avslutas.
Anställningen upphör tidigare om
- den löper ut enligt avtalet om gymnasial lärlingsanställning
- en part frånträder utbildningskontraktet enligt villkoren i kontraktet
- en part frånträder anställningen, men inte utbildningskontraktet, i en situation där utbildningskontraktet kan frånträdas enligt villkoren i kontraktet.
Källor: 1, 3 och 6 §§ lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning.
Kan man läsa som lärling inom komvux?
Huvudmän som anordnar sammanhållna yrkesutbildningar inom regionalt yrkesvux kan även söka statsbidrag för lärlingsutbildning.
En sådan lärlingsutbildning inom komvux på gymnasial nivå ska genomföras på en arbetsplats till minst 70 procent. Inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska en sådan lärlingsutbildning till övervägande del genomföras på en arbetsplats.
Källor: 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning och 11 § förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.
Anordna och genomföra arbetsplatsförlagt lärande (apl)
Vem ansvarar för att skaffa apl-platser till eleverna?
Inom alla skolformer där apl anordnas är det huvudmannen som ansvarar för att skaffa apl-platser och för att det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller kraven som finns för utbildningen.
Källor: 4 kapitlet 12 § och 6 kapitlet 4–5 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.
Vad gäller om apl inte kan erbjudas?
Huvudregeln är att utbildning på yrkesprogram i gymnasieskolan, vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan, utbildning på nationella program i anpassade gymnasieskolan och sammanhållen yrkesutbildning inom komvux bara får anordnas om arbetsplatsförlagt lärande kan erbjudas.
Om apl inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan får utbildningen anordnas bara om
- planerade apl-platser inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller
- utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.
Om apl inte kan erbjudas på en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux får utbildningen anordnas bara om
- planerade apl-platser inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som de samverkande kommunerna inte kunnat råda över, eller
- utbildningen av säkerhets- eller hälsoskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.
Om apl inte kan anordnas ska det arbetsplatsförlagda lärandet bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om det ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. Innan huvudmannen för vidareutbildning av ett fjärde tekniskt år fattar ett sådant beslut ska huvudmannen höra det lokala programrådet. Innan huvudmannen för komvux beslutar om det ska samråd ske med representanter för det lokala arbetslivet.
Om utbildningen har förlagts till skolan på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.
Källor: 4 kapitlet 13 § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 9 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning och 2 kapitlet 29 § förordningen om vuxenutbildning.
Kan elever i anpassade gymnasieskolan göra apl inom daglig verksamhet?
Nej. Elever i anpassade gymnasieskolan kan inte göra apl inom daglig verksamhet. Apl ska genomföras på en arbetsplats. I Skolverkets stödmaterial ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns mer information om syftet med apl.
Källor: 4 kapitlet 12–13 §§ gymnasieförordningen.
Ska elever som gör apl ha en handledare?
Ja. Varje elev som genomför apl ska ha en utsedd handledare på arbetsplatsen. Handledaren måste ha de kunskaper och erfarenheter som krävs och i övrigt bedömas som lämplig för uppdraget. För elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år är det rektorn som utser handledaren.
Om gymnasiearbetet, gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, examensarbetet inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år eller komvuxarbetet helt eller delvis har genomförts som apl ska handledaren vara medbedömare.
I stödmaterialet ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns mer information om handledarens roll och ansvar under apl.
Källor: 4 kapitlet 14 § och 8 kapitlet 1 e § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 10 § och 7 kapitlet 6 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 30 § och 4 kapitlet 8 § förordningen om vuxenutbildning.
Vilket ansvar har skolan respektive arbetsplatsen för elevens arbetsmiljö under apl?
På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om skolors och arbetsplatsers arbetsmiljöansvar samt information om minderårigas arbetsmiljö.
Måste en elev ha särskilda förkunskaper eller godkänt betyg i vissa nivåer i ämnen innan eleven får göra apl?
Det finns inte några bestämmelser i skollagstiftningen om vilka förkunskaper en elev behöver ha inför apl. Det är rektorn som beslutar vilka nivåer i ämnen eller delar av sådana nivåer som ska genomföras på arbetsplatser. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan beslutar rektorn även när under läsåren apl ska genomföras.
Källor: 4 kapitlet 12 § gymnasieförordningen, 4 kapitlet 8 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 27 § förordningen om vuxenutbildning.
Extra anpassningar och särskilt stöd för elever som gör apl
Gäller rätten till extra anpassningar när elever inom komvux gör apl?
Betygssättning och gymnasieexamen
Hur sker betygssättningen i nivåer i ämnen som genomförs på arbetsplatser?
Samma regler och principer gäller för betygssättning i nivåer i ämnen som genomförs som apl som för nivåer i ämnen som genomförs i skolan. Det innebär exempelvis att det som huvudregel alltid är den undervisande läraren som sätter betyg utifrån en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet.
Om gymnasiearbetet, gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, examensarbetet inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år eller komvuxarbetet helt eller delvis har genomförts som apl ska handledaren dock vara medbedömare.
I stödmaterialet ”Planera, genomför och följ upp arbetsplatsförlagt lärande” finns vägledning om hur läraren kan följa och stödja elevens kunskapsutveckling samt om rektorns ansvar för att möjliggöra kontakt mellan lärare, elev och handledare under apl.
Källor: 3 kapitlet 13–21 §§ (14 a och 14 b §§ i dessas lydelser enligt SFS 2022:1315) skollagen, 8 kapitlet 1–2 §§ gymnasieförordningen, 7 kapitlet 1–7 §§ förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 4 kapitlet 1–9 §§ förordningen om vuxenutbildning.
Får elever betyg i apl?
Nej. Eftersom apl inte är ett ämne eller en nivå i ett ämne i sig utan ett sätt att genomföra utbildningen får eleven inte betyg i det arbetsplatsförlagda lärandet som sådant. Det är den eller de aktuella nivåerna i ämnen som eleven får betyg i, alternativt gymnasiearbetet, gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, examensarbetet eller komvuxarbetet om eleven helt eller delvis har genomfört någon av dessa på en arbetsplats.
Källor: 1 kapitlet 3 § gymnasieförordningen, 1 kapitlet 2 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 26 § förordningen om vuxenutbildning.
Kan en elev få en gymnasieexamen i form av en yrkesexamen om hen inte har genomfört apl?
Syftet med apl är att eleverna ska utveckla yrkeskunskaper och en yrkesidentitet, samt reflektera över yrkeskulturen och bli en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Huvudregeln är att utbildning på yrkesprogram i gymnasieskolan, nationella program i anpassade gymnasieskolan och sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux bara får anordnas om apl kan erbjudas. Detsamma gäller vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Det är enbart i de specifika undantagsfall som anges i skollagstiftningen som en huvudman för dessa utbildningar kan avstå från att erbjuda apl och i stället erbjuda motsvarande utbildning förlagd till skolan.
Det finns dock inget specifikt krav på apl i bestämmelserna om utfärdande av gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom komvux. En elev kan därför uppfylla kraven för en gymnasieexamen även om eleven inte har genomfört apl. Detsamma gäller för utfärdande av en gymnasieingenjörsexamen för elever som läser vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Källor: 16 kapitlet 26–27 §§ och 17 a kapitlet 15 § skollagen, 4 kapitlet 13 § och 8 kapitlet 4–6 §§ gymnasieförordningen, 4 kapitlet 9 § och 7 kapitlet 11 § förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning samt 2 kapitlet 29 § och 4 kapitlet 14 och 16–19 §§ förordningen om vuxenutbildning.
Senast uppdaterad 31 augusti 2026.