Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan
Förskolan har en viktig roll i att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att arbeta aktivt med jämställdhet och barnets rättigheter och genom att uppmärksamma tecken på utsatthet tidigt kan barns möjligheter att lära och utvecklas stärkas. På den här sidan kan du läsa mer om hur förskolan kan förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.
Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan genom att:
- barnets rättigheter är en tydlig utgångspunkt för förskolans verksamhet och i kontakten med vårdnadshavare.
- förskolans arbete för att främja jämställdhet genomsyrar alla delar av verksamheten.
- förskolan arbetar aktivt för att skapa en tillitsfull relation och god dialog med varje vårdnadshavare.
- personalen har kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck och kan upptäcka tidiga tecken på utsatthet.
- all personal känner sig trygg att följa förskolans rutiner för att anmäla oro till socialtjänsten.
Så kan förskolan agera för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck
Förskolan har en viktig roll i arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. I förskolan finns möjligheter att arbeta förebyggande och att upptäcka utsatthet tidigt. Rektorer och huvudmän för förskolans verksamhet behöver se till att all personal står upp för barns rättigheter och förskolans värdegrund, att oro och missförhållanden rapporteras samt att förskolans personal erbjuds kunskap och kompetensutveckling.
Arbeta förebyggande
Det förebyggande arbetet behöver ta sin utgångspunkt i ett barnrätts- och jämställdhetsperspektiv. I förskolan ska barn bland annat få kännedom om sina rättigheter, få möjlighet att utveckla sin identitet, sin kroppsliga och personliga integritet och sin självständighet.
Förskolan ska också arbeta aktivt för att främja alla barns rättigheter och möjligheter. Ett aktivt arbete med barnkonventionen kan ge barn kunskaper om sina rättigheter. Detta kan främja att barnen känner sig trygga att uttrycka sig och fria att leka med vem de vill.
Samarbeta med hemmen
Förskolan ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Ett nära och tätt samarbete med vårdnadshavare ger förutsättningar att skapa en förståelse för förskolans värdegrund. En majoritet av vårdnadshavarna har sannolikt själva gått i svensk skola men för en del vårdnadshavare kan mötet med förskolan vara den första kontakten med det svenska skolväsendet.
Dialog som verktyg
Grunden för ett gott samarbete är dialog. Samarbetet med hemmet ska leda till att barnet får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan och vårdnadshavarna bör tillsammans prata om läroplanens mål, den värdegrund som förskolan vilar på och undervisningen som barnet kommer möta i förskolan. Det kan till exempel handla om att beskriva hur förskolan arbetar med barns integritet, delaktighet eller deras intressen.
Stå upp för förskolans värdegrund
Samtal om förskolans värdegrund kan i sammanhang med hedersrelaterade kontexter vara svåra och möta motstånd. Vårdnadshavare kan till exempel ha åsikter om att endast personal av ett visst kön får byta blöja på ett barn, eller vara emot att en pojke vill ha på sig en klänning. Det är då viktigt att personalen står upp för förskolans värdegrund. Det kan vara svårt att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan och vårdnadshavarna om man inte delar samma värdegrund eller om vårdnadshavarna inte litar på förskolan. Det är viktigt att förskolan fortsätter försöka, dels för barnets bästa, dels för att vårdnadshavare som genom förskolans agerande kan få positiva erfarenheter av förskolan.
Tecken på hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan
Begränsningar och kontroll utifrån kön
I förskolan kan utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck visa sig till exempel genom att barn begränsas och kontrolleras utifrån könsstereotypa uppfattningar. Det kan till exempel handla om att vårdnadshavare uttrycker önskemål eller ställer otillåtna krav på förskolan som att personalen ska styra eller begränsa barn klädsel, lekar eller andra aktiviteter utifrån kön. Hedersrelaterat våld och förtryck kan se olika ut inom olika grupper och för olika personer.
När förskolans värdegrund utmanas
Det kan också förekomma att förtryckande hedersnormer upprätthålls av personalen eller ledningen på förskolan. Det kan till exempel vara fallet om personal anser att vårdnadshavares och släktens vilja och makt över barnet går före barnets egna fri- och rättigheter.
Könsstympning – ett allvarligt uttryck för hedersförtryck
Könsstympning är olagligt och ett allvarligt uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är oftast flickor mellan 4 och 14-års ålder som könsstympas, men även spädbarn kan könsstympas. Det finns alltså barn i förskoleåldern som är i riskzonen för att bli könsstympade.
Förskolans ansvar och möjligheter att förebygga
Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oförenliga med den värdegrund som uttrycks i skollagen och förskolans läroplan. Arbetet med jämställdhet och barns rättigheter är utgångspunkterna för arbetet. Förskolan har en viktig roll, bland annat genom att barns utsatthet kan upptäckas tidigt. Ni som arbetar i förskolan behöver därför ha kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och hur ni tillsammans kan arbeta för att motverka detta.
Det finns varningstecken som kan tyda på att barn lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Varningstecknen kan även handla om andra förhållanden i barnets liv.
- Barnet bevakas och begränsas av vårdnadshavare, syskon eller andra familjemedlemmar.
- Olika villkor för syskonens deltagande i sociala sammanhang utifrån kön.
- Vårdnadshavare sätter upp begränsningar utifrån kön för vem barnet får leka med, sova vid eller vem som till exempel får byta blöja på barnet.
- Vårdnadshavare ställer krav på viss religiös eller kulturell klädsel, som försvårar för barnet att leka fritt.
- Vårdnadshavare har synpunkter på lekar, böcker och samtal som rör kroppen, nakenhet, sexualitet, sexuell läggning och relationer.
- Barnet säger till personalen att de enligt vårdnadshavarna inte tillåts göra vissa saker. (Till exempel aktiviteter som går att koppla till kroppen, nakenhet, sexualitet, sexuell läggning och relationer.)
- Önskemål hemifrån om undantag från förskolans värdegrund.
- Vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med förskolan och som motsätter sig stödinsatser från förskolans sida.
- Krav på barnet, eller äldre syskon, att ta stort ansvar för hemarbete eller för småsyskon.
- Personal uttrycker att vårdnadshavares och släktens vilja och makt över barnet går före barnets egna fri- och rättigheter.
Misstankar om brott
- Synliga skador av våld, inklusive tecken på att barnet kan ha blivit utsatt för könsstympning.
- Berättelser om utlandsresor där äldre syskon blivit bortgifta.
Så agerar du vid misstanke
Anmälan till socialnämnden
Om du i din tjänst misstänker att ett barn i eller utanför förskolan far illa så är du skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten. Det innebär att om du till exempel misstänker att ett äldre syskon far illa så ska du göra en orosanmälan, även om det aktuella barnet inte går i förskolan.
Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck
Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är etablerat och beskrivs i många sammanhang på ett likartat sätt men det saknas en enhetlig definition. Utgångspunkten för Skolverkets stöd är som många andra myndigheter regeringens beskrivning av begreppet.
Med hedersrelaterat våld och förtryck avses att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen.
Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala eller heteronormativa föreställningar. De patriarkala föreställningarna tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnor som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete, äktenskap och äktenskapsskillnad.
I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet såsom till exempel hot om våld och våld, inklusive dödligt sådant. För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar bland annat om att upprätthålla de gemensamma normer som finns i familjen/släkten eller i ett större kollektiv. Detta kan innebära förväntningar eller krav på att barnet sätter familjens, släkten eller kollektivets vilja framför sin egen. Viljan att göra andra till lags och rädslan för att bestraffas kan bli styrande för barnets val och handlingar, snarare än barnets egna intressen. Det kan innebära att barnet får svårigheter att utveckla sin självständighet. Det kan även stå i konflikt med och hindra barnet att kunna leva fritt efter sina grundläggande mänskliga rättigheter.
Diskussionsfrågor för kollegiala samtal på förskolan
Att barn begränsas kan vara ett tecken på hedersrelaterat våld och förtryck. En sådan begränsning kan uttryckas som att ett barn säger att hen ”inte vill” eller ”inte får”.
- Finns det exempel på aktiviteter eller lekar där ni som personal skulle kunna känna oro för att barnet utsattes för hedersrelaterat våld och förtryck?
- Hur skulle ni som personal hantera detta, både i stunden och i förhållande till vårdnadshavare?
Vårdnadshavare kan ha synpunkter på verksamheten eller önskemål om vad deras barn får göra och inte göra på förskolan. Dessa synpunkter kan vara uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck.
- Vilka typer av synpunkter och önskemål kan det handla om?
- Hur skulle ni som personal hantera detta?
Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck tar sin utgångspunkt i förskolans arbete med jämställdhet och barnens rättigheter.
- Hur kan det arbete ni gör idag kopplas till att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck?
- Finns en samsyn hos er i personalen när det gäller kopplingen mellan förskolans uppdrag och dessa frågor?
Lyssna och diskutera
Hur kan förskolan och huvudmannen organisera arbetet?
Lyssna på Anna Harborg, utvecklingsledare i Malmö stad, och Siren Linde, utvecklare i Uddevalla kommun när de berättar om sina erfarenheter av att arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan inom kommunen.
I podden diskuteras vikten av att värna barns rättigheter och betydelsen av att ha goda relationer till vårdnadshavarna.
- Vilka utmaningar detta kan innebära när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck?
- Vilka erfarenheter har ni?
- Vilka möjligheter finns för arbetet?
Resurser och länkar
Skolverkets stöd om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
Skolverket erbjuder flera stöd och inspirationsmaterial för att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
- Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter
- Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan
- Motverka hedersrelaterat våld och förtryck inom komvux
Kurser och utbildningar
Nationella stödtelefonen
Behöver du råd och konsultation i situationer där elever och vuxna är utsatta, eller om du misstänker att någon riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning?
Ring 010-223 57 60
Hedersförtryck.se
På Hedersförtryck.se kan du läsa mer om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Länsstyrelsen Östergötland har sedan år 2005 haft uppdrag från regeringen att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Hedersförtryck.se
Vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet
För att förhindra att barn och unga förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning har flera myndigheter tagit fram en gemensam vägledning. Vägledningen riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, polis och hälso-och sjukvård.
Myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterad brottslighet
Utrikesdepartementet
UD i Stockholm och de svenska ambassaderna och konsulaten bistår svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som får problem utomlands. Om en person får problem bör hen kontakta svenska ambassaden eller konsulatet i det land där hen befinner sig. Ambassaden, konsulatet och UD kan tillsammans med myndigheterna på personens hemort undersöka vilka förutsättningar som finns för att hen ska kunna återvända till Sverige.
Kontaktuppgifter till samtliga svenska ambassader och konsulat
Relaterat från andra organisationer och myndigheter
Senast uppdaterad 17 juni 2025.