Beredskapsplan för allvarliga våldssituationer
Huvudmannen ska se till att varje förskola och skola har en beredskapsplan som beskriver de åtgärder som ska vidtas vid allvarliga våldssituationer eller hot om sådana. Det ska också finnas ett löpande arbete för att säkerställa beredskapen inför sådana händelser.
Syftet med bestämmelsen om beredskapsplan i 6 a kapitlet 3 § skollagen är att öka säkerheten i förskolor, skolor och fritidshem. En trygg och säker skolmiljö bidrar till en bättre arbetsmiljö för barn, elever och personal. Det är viktigt för trivsel, välmående och för att skapa goda förutsättningar att nå utbildningens mål.
För att öka säkerheten är det viktigt att skolpersonal, barn och elever vet vad de ska göra om en allvarlig våldssituation uppstår, eller om det finns ett hot om det. Skolattacker och andra allvarliga våldshändelser är mycket ovanliga, men om de inträffar kan följderna bli allvarliga och tragiska. Det går inte att veta var en sådan händelse kan ske. Varje förskola och skola i landet behöver ha en beredskapsplan för hot- och våldssituationer, och alla planer ska leva upp till samma grundläggande krav.
Beredskapsplan och ett löpande arbete – två åtgärder för att säkerställa beredskap
För att säkerställa beredskap vid allvarliga våldssituationer eller hot om allvarliga våldssituationer krävs enlig 6 a kapitlet 3 § skollagen två huvudsakliga åtgärder.
En beredskapsplan: Det ska på varje förskole- och skolenhet finnas en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation.
Ett löpande arbete: Vid varje förskole- och skolenhet ska det bedrivas ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap för att kunna hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer.
Det är huvudmannen som ska se till att det på varje förskole- och skolenhet finns en beredskapsplan för hantering av allvarliga våldssituationer eller hot om sådana situationer. Huvudmannen ansvarar också för att det på enheten bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer.
Huvudmannen behåller huvudmannaskapet för uppgifter som utförs på entreprenad (23 kapitlet 2 § skollagen).
Beredskapsplan för varje förskole- och skolenhet
Huvudmannen ska se till att varje förskole- och skolenhet har en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation.
Beredskapsplanen ska innehålla
- hur personal, barn och elever ska agera.
Beredskapsplanen bör innehålla
- en planläggning för hur inrymning, utrymning och utestängning kan genomföras
- vilka säkra tillflyktsplatser eller flyktvägar som kan användas
- en översyn av de fysiska förutsättningarna i verksamhetens lokaler för att exempelvis identifiera säkra tillflyktsplatser
- en rollfördelning som tydliggör vem som ansvarar för specifika uppgifter när en allvarlig våldssituation uppstår.
Löpande arbete för att säkerställa beredskap
Huvudmannen ska också se till att det på varje förskole- och skolenhet bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer.
Det löpande arbetet innebär att
- ett kontinuerligt arbete genomförs för att identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter
- åtgärder vidtas för att minska dessa
- beredskapsplanen uppdateras vid behov
- huvudmannen i arbetet med beredskapsplanen överväger vilka möjligheter som finns till snabb intern kommunikation
- personalen känner till planeringen och vet hur de ska agera
- beredskapsarbetet beaktar funktionshinderperspektivet
- planering består av utbildning och övning exempelvis genom att inrymma, utrymma, fly, söka skydd och larma
- det görs avvägningar om hur mycket man kan och bör involvera barn och elever i arbetet och i eventuella övningar
- involvering av elever anpassas till elevers ålder och mognad för att undvika att utsätta elever för obefogad oro och stress.
Bestämmelsen gäller för förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan samt komvux.
Fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska vid tillämpningen jämställas med skolenhet. Detta framgår av 6 a kapitlet 2 § skollagen.
Öppen fritidsverksamhet omfattas inte av bestämmelsen.
Utgångspunkten är att uppgifter i beredskapsplanen är offentliga och att sekretess gäller om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer motverkas om uppgiften röjs.
Även om innehållet i en beredskapsplan behöver vara känt inom förskolan, skolan eller fritidshemmet kan det finnas behov av att kunna sekretessbelägga beredskapsplanen eller delar av den i förhållande till utomstående. Detta för att undvika att en potentiell gärningsman skulle kunna använda uppgifterna när gärningsmannen planerar en attack.
Bestämmelser om sekretess finns i 18 kapitlet 13 a § offentlighets- och sekretesslagen.
Beredskapsplan – utformning och innehåll
En beredskapsplan har ett förebyggande och förberedande innehåll och syftar till att säkerställa att en organisation är redo att hantera allvarliga händelser innan de inträffar.
Beredskapsplanens innehåll
I en beredskapsplan ska det enligt skollagen framgå hur personal, barn och elever ska agera vid en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan situation. Utöver det bör en sådan beredskapsplan exempelvis innehålla
- en rollfördelning som tydliggör vem som ansvarar för en specifik uppgift vid en allvarlig våldssituation
- planering för hur utrymning, inrymning och utestängning kan genomföras
- identifiering av säkra tillflyktsplatser eller flyktvägar
- kommunikationsvägar internt och externt.
Exempel checklista beredskapsplan för allvarliga hot- och våldssituationer Pdf, 177 kB.
Beredskapsplanen bör kompletteras med en krisplan för akut agerande vid en allvarlig våldssituation eller hot om allvarlig våldssituation. Beredskapsplanen kan även vara en del av en krisplan.
Exempel checklista för allvarliga hot- och våldssituationer i krisplan Pdf, 208 kB.
Involvera all personal i arbetet med beredskapsplanen
Det är viktigt att arbeta tillsammans med att ta fram beredskapsplanen för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. All personal i verksamheten har en viktig roll i det arbetet.
Varje enskild förskola och skola behöver utforma sin egen plan utifrån sina specifika förutsättningar och de risker som kan identifieras.
För att arbetet med beredskapsplanen ska bli effektivt behöver skolledningen och personalen tillsammans skapa en gemensam bild av verksamhetens risker och sårbarheter. Ett viktigt steg i det arbetet är att genomföra en sårbarhetsinventering där man identifierar och analyserar förutsättningarna.
Om det bedöms som lämpligt kan skolan också involvera elever i arbetet. Det är en fördel om sårbarhetsinventeringen är del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.
Exempel på sårbarhetsinventering i arbetet med beredskapsplan Pdf, 123 kB.
Löpande arbete för att säkerställa beredskap att hantera allvarliga våldssituationer
Arbetet med beredskap behöver inkludera utbildning och övning för personalen. Det ska också finnas ett kontinuerligt arbete med att identifiera säkerhetsrisker och sårbarheter i verksamheten, samt vidta åtgärder för att minska dessa. Beredskapsplanen ska ses över och uppdateras vid behov, så att den alltid är aktuell och anpassad till verksamhetens förutsättningar.
Övning med personal
Ett tydligt ledarskap kan minska oro och lugna barn och elever som befinner sig i en svår situation. Det är därför viktigt att verksamheten satsar på utbildning och övning för personal i verksamheten med utgångspunkt i olika tänkbara scenarier.
För att kunna agera snabbt vid en oväntad händelse krävs att personalen vet vad de ska göra, känner till rutinerna och vet hur kommunikationen ska ske. Det förutsätter både grundläggande kunskaper och regelbundna övningar.
När personalen är förberedd har de också bättre möjligheter att bidra till en tryggare och säkrare verksamhet. Det är viktigt att all personal som regelbundet vistas i verksamhetens lokaler inkluderas i utbildningar och övningar. Det gäller även till exempel måltidspersonal, lokalvårdare eller annan personal.
Återkommande övningar i verksamheten kan bidra till att
- utveckla förmågan att leda och hantera kriser
- stärka samverkan med andra aktörer
- öka förmågan att fatta snabba beslut och dela lägesinformation
- pröva och utveckla beredskapsplaner i realistiska situationer
- identifiera behov av ytterligare utbildning eller träning
- synliggöra styrkor och svagheter i resurser och teknik.
Övning med barn och elever
När det gäller övningar såsom utrymningar och inrymningar uttalas i förarbetena (proposition 2024/25:160, s.44) att det ofta inte räcker att bara personalen deltar. Även barn och elever behöver vara förberedda inför en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan.
Skolor kommer dock att behöva göra avvägningar kring hur barn och elever involveras i arbetet. Information om innebörden och vikten av övningarna likväl som övningarna i sig behöver anpassas till barns och elevers ålder och mognad för att undvika att utsätta barn och elever för obefogad oro och stress.
Forskning om att öva med barn och elever
Den forskning som finns inom området har sin utgångspunkt i erfarenheter där inrymnings- och barrikarderingsövningar har genomförts. Forskningen visar att involvering av barn och elever i denna typ av övningar inte stärker förmågan att handla på ett ändamålsenligt sätt för att skydda sig och sätta sig i säkerhet vid verkliga händelser. En viktig anledning är att verkliga våldshandlingar i grunden är oförutsägbara och kan utvecklas på en mängd olika sätt som inte en övning kan förbereda för. Därför är det svårt att se hur involvering av barn och elever ger handlingsberedskap inför en kommande händelse.
Involvera barn på ett kommunikativt sätt
Utifrån tillgänglig forskning menar Skolverket att fokus på förberedelser i första hand bör rikta sig till personal på skolan och att involvering av barn och elever exempelvis kan ske på ett kommunikativt sätt utifrån stödmaterial som bygger på skyddsprinciperna "fly, sök skydd, larma".
Involvering av barn och elever skulle till exempel kunna ske utifrån följande övningsskala.
- Förskola: nivå 1
- Förskoleklass till årskurs 6: nivå 2
- Årskurs 7-9: nivå 3
- Gymnasieskolan och komvux: nivå 3
Övningsskalan och nivåerna ska ses som utgångspunkter. De behöver anpassas utifrån såväl verksamhetens förutsättningar som barns och elevers mottagarkapacitet. Hänsyn måste tas till de elever som är i behov av anpassad information, förhållningssätt inför och under informationen. Att till exempel visualisera med hjälp av bilder kan vara en stöttande strategi.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats
Nivå 1 | Lyssna på lärare, följa instruktioner. | - | - | - |
|---|---|---|---|---|
Nivå 2 | Lyssna på lärare, följa instruktioner. | Känna till utrymningsvägar. | - | - |
Nivå 3 | Lyssna på lärare, följa instruktioner. | Känna till utrymningsvägar. | Känna till "fly, sök skydd, larma". | Utifrån begreppen och befintligt stödmaterial diskutera agerande och handlingsalternativ. |
Nivå 1
Utgångspunkten i nivå ett syftar till att barn ska känna trygghet till personal i verksamheten och lita på att de är de trygga ledarna i en stressad situation. Fokus är att barn och elever ska känna till att vid en händelse är det den trygga vuxna som instruerar och fattar beslut om agerande.
Involvering av barn på den här nivån kan ses mer som en förberedelse för personalens trygghet. Exempelvis kan personal på förskolan i samband med utevistelse öva på att snabbt inrymma barnen, utan att barnen medvetandegörs om att det rör sig om en inrymningsövning eller erfar någon känsla av fara. Att genomföra den typen av involvering av barnen är främst för att personal ska känna sig trygga i att veta på vilket sätt de snabbt kan organisera sig för att säkerställa att alla barn kommer in tryggt och snabbt till lokalerna.
Nivå 2
Utgångspunkten i nivå två är i likhet med nivå ett, att barn och elever ska känna sig trygga med personalen i verksamheten och lita på att personalen instruerar och fattar beslut om agerande i samband med utrymning. Nivå två kan med fördel göras i samband med utrymningsövning för brand. Det är bra om eleverna fysiskt har varit vid de olika utrymningsvägarna och inte bara har sett en skiss.
Det kan handla om att personalen tillsammans med barnen och eleverna går igenom lokalerna och säkerställer att barn och elever vet vad nödutgångar är, hur de används samt känner sig bekväma med att använda dem om behov uppstår.
Nivå 3
Utgångspunkten är detsamma som i nivå ett och två men med den skillnaden att på denna nivå tillkommer kunskap om Fly – Sök skydd – Larma och om var samtliga utrymningsvägar finns.
Utifrån begreppen och befintligt stödmaterial kan personalen med fördel diskutera agerande och handlingsalternativ.
Omhändertagande efter en allvarlig händelse
Internationell forskning om omhändertagande av barn och elever efter allvarliga händelser pekar på ett antal punkter som är framgångsrika:
- Informera och stötta barn, elever, lärare, vårdnadshavare och andra i vuxensamhället för att höja kunskapsnivån och beredskapen.
- Motverka separation mellan barn och vårdnadshavare.
- Stötta möjligheterna till kontakt med vänner.
- Bibehåll vardagliga aktiviteter som skola, förskola med mer så långt det är möjligt.
- Förklara för barn och ge dem tillfälle att berätta om och förmedla sina känslor.
- Var öppen och ärlig i kommunikation med barnen, ge korrekt information och beskriv verkligheten.
- Ge tid för tankemässig och känslomässig hantering genom samtal och frågor.
- Acceptera och ge möjlighet till lek och aktiviteter.
- Uppmuntra vuxna att visa sina egna känslor.
- Låt barnen delta i ritualer som begravning och minneshögtider.
- Begränsa barnens exponering för tv och övrig medierapportering.
- Tala med barnen om känslor som rädsla och skuld.
- Se till att stödpersoner finns i de fall där vårdnadshavare kan behöva sådan hjälp.
Relaterat
Förebygga skolattentat, MSB:s webbplats
Krisplaner och kontinuitetshantering
Lugna, lyssna, stärk – psykologisk första hjälp för barn och unga i akut kris
TMO, utbildning i traumamedveten omsorg
Skolor mot brott
Det här stödet utgår i huvudsak från propositionen Skolor mot brott (prop. 2024/25:160), samt från bestämmelserna i 6 a kapitlet skollagen.
Senast uppdaterad 03 juli 2025.