Skyldighet att anmäla brott
Om det kan misstänkas att en elev på skolan har begått ett brott, ska rektorn anmäla brottet till polisen om det inte finns övervägande skäl som talar emot en anmälan. Det gäller om det kan misstänkas att ett brott har begåtts i samband med verksamheten av en elev som rektorn ansvarar för.
Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklass, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux. För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet är det den personal som huvudmannen utser som ansvarar för att anmäla brott.
Det finns flera syften med polisanmälningar i skolan. Polisanmälningar är en markering mot brottslighet och en markering om att brottslighet inte ska förekomma i skolan eller fritidshemmet. Det får inte framstå som att det är godtagbart att begå brott i skolmiljön.
Säkerställa en trygg miljö och stödja polisens brottsförebyggande arbete
Den skollagsreglerade anmälningsskyldigheten (6 a kapitlet 10-11 §§) syftar till att skapa tydlighet och förutsebarhet om när misstänkta brott ska anmälas, så att olika skolor och fritidshem inte förhåller sig på väsentligt olika sätt. Detta bidrar till att stärka förutsättningarna för goda förtroendefulla relationer. Anmälningsskyldigheten ses som ett led i skolans arbete med att tillförsäkra elever en trygg skolmiljö.
Det är viktigt att komma ihåg att en polisanmälan inte ersätter andra skyldigheter som skolan eller fritidshemmet har. Det kan till exempel handla om att utreda och åtgärda kränkande behandling, eller att göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Polisanmälningar syftar också till att stödja polisens brottsförebyggande arbete. Anmälningarna är till nytta i polisens brottsförebyggande arbete, utifrån anmälningar kan polisen följa brottsutvecklingen och planera var resurser ska läggas. De kan också identifiera individer för brottsförebyggande insatser, vilket är särskilt viktigt då brottslighet utförs av allt yngre personer, och att tidiga insatser är avgörande för att vända utvecklingen.
Fler brott ska utredas
Anmälningar syftar till att fler brott ska utredas och, när det gäller straffmyndiga elever, lagföras. För barn under 15 år kan en anmälan ligga till grund för polisens brottsförebyggande arbete.
Vid allvarligare brott begångna av barn under 15 år kan en anmälan medföra att en utredning enligt 31 § lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) inleds. För elever som uppnått straffmyndighetsålder, 15 år och äldre, och vuxna kan en anmälan leda till att en förundersökning inleds.
Det handlar också om att ge brottsoffer upprättelse. En polisanmälan kan visa brottsoffret att brottet leder till en reaktion och möjliggöra upprättelse.
Om det kan misstänkas att en elev på skolan har begått ett brott i samband med verksamheten, ska rektorn anmäla brottet till polisen under förutsättning att det inte finns övervägande skäl som talar emot en anmälan.
Rektorn kan även delegera själva utförandet av anmälan till någon med tillräcklig kompetens. Rektorn bör då alltid få information om att anmälan har gjorts för att kunna följa upp ärendet. För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet, gäller skyldigheten den personal som huvudmannen utser.
När det kan misstänkas att ett brott har begåtts i samband med verksamheten
Rektorns ansvar att göra en polisanmälan inträder när det "kan misstänkas" att ett brott har begåtts. Det innebär att beviskravet är lågt, men kräver samtidigt att någon konkret omständighet ger stöd för misstanken. Anmälan ska göras även om det inte är klart vilken elev som kan misstänkas för brottet.
Ingen skyldighet att dokumentera beslut om polisanmälan
Rektor har ingen lagstadgad dokumentationsskyldighet gällande beslut om polisanmälan och eventuella överväganden.
Anmälningsskyldigheten omfattar brott som misstänks ha begåtts av en elev i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux.
Öppen fritidsverksamhet omfattas inte av anmälningsskyldigheten.
Bestämmelsen innebär en sådan uppgiftsskyldighet som är sekretessbrytande enligt 10 kapitlet 28 § offentlighets- och sekretesslagen. Att lämna uppgift om brottsmisstankar till polisen innebär inte heller ett obehörigt röjande enligt bestämmelserna om tystnadsplikt enligt 29 kapitlet 14 § skollagen. Det innebär att en polisanmälan om ett misstänkt brott kan göras även om uppgifterna omfattas av sekretess hos en offentlig huvudman eller av tystnadsplikt hos en enskild huvudman enligt skollagen.
Anmälningsskyldigheten omfattar inte uppgifter som skyddas av hälso- och sjukvårdssekretess.
Vad är ett brott och när ska det anmälas?
Ett brott är en gärning som är otillåten och som är straffbelagd enligt lag eller annan författning. I Sverige är det framförallt brottsbalken, men även ett antal specialstrafflagar, som innehåller straffbestämmelser. Vanliga brott som anmäls i samband med verksamhet i förskola och skola är ofredande, skadegörelse och misshandel.
Kartläggning av kriminalitet i förskolans och skolans närområde
Brottsbalken, regeringens webbplats
Anmälan ska ske om det kan misstänkas att ett brott har begåtts i samband med verksamheten av en elev som rektorn ansvarar för. Begreppet "kan misstänkas" innebär ett lågt beviskrav, men kräver samtidigt att en konkret omständighet ger stöd för misstanken. Formuleringen "i samband med" syftar på att något har en koppling i tid och plats till skolans eller fritidshemmets verksamhet, till exempel att det sker på skolområdet eller under en skolaktivitet utanför skolenheten.
Även om undervisningen bedrivs på entreprenad och sker på distans, kan ett brott ändå anses ha begåtts i samband med skolans verksamhet. Exempel på detta kan vara hot riktade mot en lärare eller mot en annan elev, även om brottet inte har skett i en fysisk skolbyggnad.
Skyldigheten inträder även om det är oklart vilken specifik elev det rör sig om, förutsatt att det finns konkret stöd för misstanke om att en elev begått brottet. Det är det misstänkta brottet, inte eleven, som ska anmälas.
Anmälan ska göras till polisen. Vid pågående eller akuta händelser, ring 112. I andra fall, ring 114 14 eller kontakta polisen enligt lokala rutiner.
Övervägande skäl som talar emot en anmälan
Huvudregeln är att alla misstänkta brott i samband med verksamheten som begåtts av någon som är elev ska anmälas till polisen. En anmälan ska dock inte göras om det finns övervägande skäl som talar emot det. Det innebär att rektorn, innan en polisanmälan görs, alltid behöver göra en helhetsbedömning där ett antal olika faktorer kan behöva beaktas. Undantag från anmälningsskyldigheten får bara ske om denna helhetsbedömning visar att det finns övervägande skäl som talar emot att en polisanmälan görs.
Exempel kan vara att en elev klottrar på en bänk vid enstaka tillfälle eller knuffar en annan elev utan att någon skadas. Vad som räknas som bagatellartad brottslighet bedöms utifrån fler faktorer, inte enbart brottets straffvärde. Sådana händelser hanteras bäst inom ramen för skolans dagliga arbete och dialog med elev och vårdnadshavare.
Om eleven är yngre än 15 år, alltså inte straffmyndig, bör det inte automatiskt ses som ett skäl att avstå från anmälan. Men i vissa fall kan ålder och mognad väga in i bedömningen.
Barnets bästa ska alltid beaktas vid en anmälan. Det är särskilt viktigt när ett barn är brottsoffer för ett annat barns gärningar. Som huvudregel anses det inte strida mot barnets bästa att skolan polisanmäler misstänka brott som sker i samband med verksamheten – med undantag för mindre allvarliga händelser.
I vissa fall kan anmälan innebära att mycket känsliga uppgifter som omfattas av sekretess eller tystnadsplikt röjs. Om brottet är relativt lindrigt behöver detta vägas mot det skydd som sekretessen eller tystnadsplikten ger. Brottets allvar måste alltså ställas mot det intresse som riskerar att skadas.
Bedömning innan polisanmälan görs
Innan rektorn fattar beslut om anmälan behöver en samlad bedömning göras över den aktuella situationen och de inblandade parterna. Bedömningen görs utifrån huvudregeln att misstänkta brott som sker i samband med verksamheten ska polisanmälas, samt de undantag som kan bli aktuella. Även andra faktorer kan behöva vägas in innan rektorn fattar sitt beslut. Bedömningen bör göras utifrån följande:
- Barnets bästa. Barnets bästa ska alltid stå i centrum vid bedömningen, både när barnet är misstänkt och när det är brottsoffer.
- Brottets allvarlighetsgrad. Ju allvarligare brott, desto starkare skäl att anmäla.
- Ålder och mognad. Att en elev är under 15 år och därmed inte straffmyndig är inte i sig ett skäl att avstå anmälan. Men ålder och mognad kan påverka helhetsbedömningen.
- Sekretess och tystnadsplikt. Om en anmälan innebär att känsliga uppgifter röjs, särskilt vid lindrig brottslighet, måste detta vägas mot brottets allvar.
- Elevens behov eller funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning kan påverkas särskilt av en polisanmälan. Behov av stödinsatser ska uppmärksammas tidigt. Samtidigt får funktionsnedsättningen inte i sig vara ett skäl att avstå från anmälan. En utebliven anmälan riskerar att leda till att elever utnyttjas för brottsliga handlingar eller att brottsoffer inte får upprättelse.
- Beviskrav. Rektorns skyldighet att anmäla inträder när det "kan misstänkas" att ett brott har begåtts. Det innebär ett lågt beviskrav, men det måste finnas någon konkret omständighet som ger stöd för misstanken. Det är inte nödvändigt att veta exakt vilken enskild elev som begick brottet om flera var inblandade.
Skyldigheten att anmäla brott enligt skollagen kan överlappa med lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Skyldigheten att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna har dock ett bredare tillämpningsområde och ett delvis annat syfte.
Vid en konkret händelse som kan utgöra ett misstänkt brott som har begåtts av en elev i samband med verksamheten bör brottet i första hand anmälas till polisen enligt bestämmelsen i skollagen.
Om en polisanmälan görs enligt skollagen, behöver samma uppgifter inte lämnas igen enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter, eftersom polisen då redan har fått uppgifterna.
Om rektorn får information om ett brott som har begåtts av någon annan än en elev eller som har skett utanför skolans verksamhet kan det däremot finnas en skyldighet för rektorn att lämna uppgfiter om detta till polisen enligt lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.
Vägledning för skolor om ökat informationsflöde till brottsbekämpningen
En polisanmälan ersätter inte andra åtgärder
En anmälan till polisen ersätter inte andra åtgärder som skolan eller fritidshemmet är skyldig att vidta. Personalen kan behöva agera med stöd av andra regler, till exempel genom att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling eller göra en orosanmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att eleven far illa. Dessa åtgärder kan behöva vidtas parallellt med en polisanmälan.
Här finns exempel på olika situationer som kan uppstå, där informationen påverkar avvägningar och hantering.
Relaterat
Kartläggning av kriminalitet i förskolans och skolans närområde
Kränkande behandling, mobbning och diskriminering
Skolor mot brott
Det här stödet utgår i huvudsak från propositionen Skolor mot brott (prop. 2024/25:160), samt från bestämmelserna i 6 a kapitlet skollagen.
Senast uppdaterad 03 juli 2025.