Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. För att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver skolan arbeta både främjande och förebyggande. Skolan behöver också ha etablerade rutiner och samverka för att agera när det behövs. På den här sidan kan du läsa mer om hur skolan kan arbeta för att främja alla elevers rättigheter och upptäcka och hjälpa utsatta elever.
Arbeta systematiskt inom fyra områden
Att nå alla elever genom utbildningen
- Skolan är till för eleven och det är elevens rätt till utbildning som står i fokus. Alla elever ska ha samma möjligheter att utvecklas och lära.
- Kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer ingår i flera kurs- och ämnesplaner och kan fungera som goda ingångar till undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck.
Att nå alla vårdnadshavare
- En tillitsfull samverkan mellan skola och vårdnadshavare kan öka elevens friutrymme.
- Grundläggande i allt samarbete med vårdnadshavare är dialogen. Genom att främja dialog på föräldramöten och i andra kontakter med vårdnadshavare kan skolan öka förståelsen för utbildningens syfte och skolans arbete.
Att upptäcka utsatthet hos elever
- Tillitsfulla relationer är viktigt för att utsatta elever ska vilja och våga anförtro sig om sin situation.
- Kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck är en förutsättning för att personal både ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och undervisa om problemet.
Att åtgärda vid oro eller kännedom
- För att skolan ska kunna ge stöd och skydd är det viktigt att skolan har tydliga och välförankrade rutiner. Alla bör veta hur de ska agera, eftersom en del situationer kan vara brådskande.
- Tillit mellan olika funktioner och tilltro till varandras kompetenser är viktigt. Samverkan med till exempel socialtjänst och polis behöver därför byggas upp innan problem uppstår.
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?
Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är etablerat och beskrivs i många sammanhang på ett likartat sätt men det saknas en enhetlig definition. Utgångspunkten för Skolverkets stöd är som många andra myndigheter regeringens beskrivning av begreppet.
Med hedersrelaterat våld och förtryck avses att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen.
Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på starka patriarkala eller heteronormativa föreställningar. De patriarkala föreställningarna tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnor som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete, äktenskap och äktenskapsskillnad.
I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet såsom till exempel hot om våld och våld, inklusive dödligt sådant. För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga.
Hedersförtryck och hbtqi
Eftersom ett hederstänkande bygger på en heteronormativ struktur med tydliga könsmönster är det i hederskontexten förknippat med skam att bryta mot normer om sexualitet eller kön. Det är betydligt vanligare att hbtqi-personer blir utsatta för våld eller hot om våld än andra. Hbtqi-personer kan också utsättas för olika slags omvändelseförsök som tvångsäktenskap eller så kallade ”uppfostringsresor”.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara
För barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning kan det hedersrelaterade förtrycket ta sig annorlunda uttryck än för andra. Det innebär att det kan vara svårt att upptäcka att en elev är utsatt. Dessa unga befinner sig ofta i en stark beroendeställning i förhållande till familjen och kan till exempel vilseledas till äktenskap.
Skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
Elevens rättigheter samt skolans arbete för att främja jämställdhet är några grundläggande principer för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Dessa tydliga utgångspunkter i skolans verksamhet kan lyftas i dialog med elever och i kontakten med vårdnadshavare.
Rätten att delta i all undervisning
Ibland finns det önskemål från elever och vårdnadshavare att elever ska undantas viss undervisning eller att undervisningen ska vara könsuppdelad. Det krävs enligt skollagen synnerliga skäl för att en elev i förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer ska kunna befrias från obligatoriska inslag i undervisningen. Det betyder att det krävs mycket starka skäl. Dessutom får ett sådant beslut bara gälla enstaka tillfällen under ett läsår. Skolverkets bedömning är att det är otillåtet med könsuppdelad undervisning i ett helt ämne, och att utrymmet att dela upp elever efter kön i delar av ett ämne är mycket begränsat. Det finns en stor risk för att könsuppdelad undervisning i delar av ett ämne strider mot läroplanen och mot diskrimineringslagen.
Kontakt med vårdnadshavare
Grundläggande i all samverkan med vårdnadshavare är tillitsfulla relationer och dialog. Vårdnadshavare behöver känna att de kan ha en samverkan med skolan, och genom dialog ökar förståelsen för vad som händer i skolan och syftet med utbildningen. Vårdnadshavare som saknar egen erfarenhet av svensk skola kan ha behov av mer kunskap om skolans styrdokument och arbetssätt.
Om vårdnadshavare inte delar skolans värdegrund, inte litar på skolan eller inte litar på att skolpersonal delar skolans värdegrund, kan det från skolans sida vara utmanande att skapa tillitsfulla relationer till vårdnadshavarna. Genom att planera föräldramöten och annan kontakt med vårdnadshavare så att dialog både med skolpersonal och mellan vårdnadshavare främjas, kan skolan visa att man ser hemmet som en värdefull samarbetspartner för elevens utveckling.
Om det finns misstanke om att en elev utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck behöver skolan ha en plan för hur kontakter med elevens vårdnadshavare hanteras så att inte utsattheten riskerar att öka.
Uppmärksamma utsatthet
Vuxna i skolan behöver våga se, kunna lyssna, ta elevens berättelse på allvar och kunna möta de svårigheter som eleven tar upp. Ibland kan man behöva fråga hur eleven har det inte bara en gång utan vid flera olika tillfällen. Det är viktigt att all skolpersonal visar eleverna att de kan anförtro sig till dem.
Skolpersonal ska inte göra bedömningar, det är socialtjänstens uppgift. Skolpersonal ska uppmärksamma varningssignaler, ha väl förankrade rutiner och göra orosanmälan till socialtjänst.
Tänk på att i samband med lov eller vid skolavbrott kan risken öka för att eleven utsätts. I vissa fall har barn och unga förts ut ur landet i samband med ledighet.
Elever som lever i en hederskontext kan reagera på olika sätt. Det finns varningstecken som kan tyda på att eleven lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Varningstecknen kan även handla om andra förhållanden i elevens liv.
- Eleven bevakas och begränsas av vårdnadshavare, syskon eller andra familjemedlemmar.
- Olika villkor för syskons deltagande i sociala sammanhang utifrån kön.
- Fritiden kontrolleras noga, till exempel genom att eleven inte får delta i aktiviteter utanför skolan.
- Eleven har få eller inga kamratkontakter utanför skolan.
- Önskemål hemifrån om undantag från viss undervisning, till exempel om sexualitet, samtycke och relationer.
- Kontinuerliga somatiska symptom som magvärk, huvudvärk och illamående.
- Återkommande frånvaro och skolk.
- Depression och självmordstankar.
- Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet.
- Föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida.
- Oro över att familjen ska få reda på att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.
- Oro över att föras ut ur landet under lov eller utlandssemester och bli bortgift.
- Synliga skador av våld.
I stödmaterialet Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter kan du läsa om fler varningstecken.
Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter
Agera vid misstanke eller kännedom
Skolan ska ge stöd och skydd genom anmälan till socialtjänsten. Det kan handla om situationer som i olika utsträckning kan vara brådskande och akuta. Eleven kan till exempel hotas av familjen eller så kan det finnas planer på att sända eleven till ett annat land mot hens vilja. Det kan även röra sig om att en elev behöver stöd på grund av exempelvis könsstympning.
För att skolan ska kunna ge stöd och skydd är det viktigt att skolan har tydliga och välförankrade rutiner. Alla berörda – skolpersonal, socialtjänst och polis – bör veta hur de ska agera, eftersom en del situationer kan vara brådskande. Tillit mellan olika funktioner och tilltro till varandras kompetenser är viktigt. Samverkan behöver därför byggas upp innan problem uppstår.
Som skolpersonal är du skyldig enligt lag att genast anmäla om du i ditt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Du är också skyldig att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Du behöver inte vara säker på att barnet far illa, det räcker med en misstanke. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.
Rektorns ansvar
Rektor har ett särskilt ansvar för att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck behandlas återkommande i utbildningen. Arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck behöver ske systematiskt och vara en del av skolans jämställdhetsarbete.
För att skolpersonal både ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och behandla frågorna i undervisningen behöver personalen ha kunskaper inom området.
Om rektor får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten är hen skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Om det kan misstänkas att en elev på skolan har begått ett brott i samband med verksamheten, ska rektorn anmäla brottet till polisen under förutsättning att det inte finns övervägande skäl som talar emot en anmälan. Rektor har även skyldighet att i vissa fall lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter.
Anmälningsskyldighet vid kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier
Skyldighet att i vissa fall lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter
Elevhälsans roll
Elevhälsan har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att kunna ge det bästa stödet till elever i utsatthet behöver skolor samverka med andra aktörer som till exempel socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården.
Elevhälsans personal behöver därför ha kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck och bidra till skolans arbete med att bemöta elever som lever med en hedersrelaterad problematik.
Resurser och länkar
Skolverkets stöd om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
Skolverket erbjuder flera stöd för att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
- Hedersrelaterat våld och förtryck – skolans ansvar och möjligheter
- Motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan
- Motverka hedersrelaterat våld och förtryck inom komvux
Kurser och utbildningar
Nationella stödtelefonen
Behöver du råd och konsultation i situationer där elever och vuxna är utsatta, eller om du misstänker att någon riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning?
Ring 010-223 57 60
Hedersförtryck.se
På Hedersförtryck.se kan du läsa mer om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Länsstyrelsen Östergötland har sedan år 2005 haft uppdrag från regeringen att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Hedersförtryck.se
Vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet
För att förhindra att barn och unga förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning har flera myndigheter tagit fram en gemensam vägledning. Vägledningen riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänst, skola, polis och hälso-och sjukvård.
Myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterad brottslighet
Utrikesdepartementet
UD i Stockholm och de svenska ambassaderna och konsulaten bistår svenska medborgare och personer bosatta i Sverige som får problem utomlands. Om en person får problem bör hen kontakta svenska ambassaden eller konsulatet i det land där hen befinner sig. Ambassaden, konsulatet och UD kan tillsammans med myndigheterna på personens hemort undersöka vilka förutsättningar som finns för att hen ska kunna återvända till Sverige.
Kontaktuppgifter till samtliga svenska ambassader och konsulat
Relaterat från andra organisationer och myndigheter
Senast uppdaterad 07 januari 2026.