Före krisen: Förebygga
Vi lever i en orolig tid och behöver kunna hantera olika typer av kriser. Det förebyggande beredskapsarbetet handlar om att identifiera sårbarheter och göra förberedelser som minskar risken för att er verksamhet inte ska kunna fungera. Det är viktigt att planera, utbilda och öva.
God beredskap inför kriser och om det skulle bli krig behövs för att barn och elever alltid ska kunna få utbildning och tillsyn i en trygg miljö.
Varje förskola och skola behöver planera för hur verksamheten kan upprätthållas på en acceptabel nivå oavsett vilken störning som uppstår. Det kan handla om att lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor inte kommer fram eller att det blir ett längre strömavbrott.
Beredskapsarbetet inför kriser eller krig kan kännas utmanande. Samtidigt går det att ta viktiga steg framåt på relativt enkla sätt.
Vägledning före krisen i sex delar
Skolverkets vägledning i ert arbete före en kris är uppdelad i sex avsnitt. På den här sidan kan du läsa kort om dem och klicka dig vidare till varje avsnitt.
Ansvar och regelverk
På sidan om de ansvar och regelverk som gäller vid kris och höjd beredskap kan du läsa om de tre grundprinciper som kommuner och skolor ska följa vid kris: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen.
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
Det finns också bestämmelser i olika lagstiftningar som du som är representant för en huvudman eller som är rektor behöver känna till.
Kontinuitetsplaner
Ingen kan vara förberedd på alla krissituationer som kan uppstå, men genom att planera för olika scenarier kan förskolor och skolor komma långt.
Det första steget för att förebygga kriser och minska risken för allvarliga konsekvenser när en kris uppstår är att ta fram kontinuitetsplaner. Det innebär att planera för att ha resurser och reservrutiner redo som gör att er verksamhet kan fortsätta fungera i mycket ansträngda situationer.
Med färdiga reservrutiner kan effekterna av många störningar minska eller undvikas.
Krisplaner
Det är viktigt att också ha krisplaner. De aktiveras vid en akut situation och är ett stöd för att snabbt kunna organisera ert arbete (ledning, ansvar, kommunikation, och checklistor för startskedet).
Krisplaner hjälper er att agera när er organisation måste improvisera eller kanske befinner sig i chock. I krisplanerna ingår att kunna aktivera reservrutiner från era kontinuitetsplaner.
Utbildning
Din förskolas eller skolas ledning kan använda Skolverkets utbildning i krisabete för att stärka krisberedskapen hos er personal. Den är uppdelad i tre delar med övningar: före, under och efter krisen.
Utbildningen är framtagen av Skolverket i samarbete med Mittuniversitetet.
Övningar
Öva era kontinuitetsplaner och reservrutiner tillsammans med er personal. På sidan om övningar finns beredskapsövningar för flera olika scenarier som ni kan använda.
Förskolor och skolor behöver planera, öva och utvärdera arbetet regelbundet så att kontinuitets- och krisplaner alltid är relevanta.
Informationssäkerhet
Förskolor och skolor kan bli måltavlor för otillåten och olaglig verksamhet på nätet. Både cyberattacker och att känslig information hamnar i orätta händer måste motverkas. Att ha bra säkerhet och rutiner för informationssäkerhet är en viktig del i beredskapsarbetet.
Vem har ansvar för vad vid kris eller krig?
Kommuner, regioner och huvudmän har huvudansvaret för samhällsviktiga funktioner samt för att förskolor och skolor fortsätter att fungera vid kris eller krig. De ska ge rektorer och medarbetare i förskolor och skolor förutsättningarna för att kunna fortsätta lösa sina arbetsuppgifter.
Förskolans och skolans personal ska bidra till och känna till beredskapsplaneringen. De ska också få möjlighet att öva på krisscenarier för att känna trygghet i hur de ska agera.
- Sveriges kommuner ansvarar för att utbildning och tillsyn av barn och elever kan fortsätta så långt det är möjligt, oavsett om det är fred, en kris eller krig. Kommunen har också ansvar för att så långt som möjligt säkerställa tillgång till exempelvis skolskjuts, värme, vatten, el och skolmat vid höjd beredskap.
- Förskolors och skolors huvudmän behöver säkerställa att förskolor och skolor kan fingera så normalt som möjligt även vid en kris eller krig. De ska säkerställa att de resurser som behövs och att den organisation som krävs för att så långt som möjligt upprätthålla säkerhet, utbildning och tillsyn finns.
- Rektorer ansvarar för att leda och organisera det operativa arbetet på förskolan eller skolan vid en krissituation. Det innebär bland annat att säkerställa att medarbetarna har den kunskap de behöver för att kunna hantera olika typer av kriser.
- Förskolans och skolans medarbetare behöver ha övergripande kunskap om förskolan eller skolans beredskapsarbete och vara insatta i verksamhetens planer. Det innebär till exempel att veta vilka rutiner som gäller och bland annat var nödutgångar och förbandsmaterial finns.
- Myndigheten för civilt försvar (MCF) har ett samordnande ansvar för civilsamhällets beredskap. MCF ansvarar för landets skyddsrum och har information om vilket skyddsrum som finns närmast en förskola eller skola.
Även andra myndigheter och aktörer har ansvar inför och vid höjd beredskap. Det är bra att känna till vem som ansvarar för vad när ni ska planera eller hantera händelser inom ramen för höjd beredskap. Här hittar du en nedladdningsbar översikt:
Vem har ansvar för vad, inför och under kris eller krig? pdf, 236 kB.
Relaterat
Senast uppdaterad 03 september 2026.