Säkerhet och krisberedskap vid ett förändrat omvärldsläge

Förskolan och skolan är samhällsviktiga verksamheter och det är viktigt att de, så långt det är möjligt, pågår som vanligt vid olika typer av kriser. Här finns information om hur du kan förbereda din verksamhet vid olika händelser av kris.

Ett förändrat säkerhetsläge understryker behovet av förberedelser och vaksamhet

Omvärldsläget och höjd terrorhotnivå gör att det blir ännu viktigare för förskolor och skolor att vara förberedda och ta ansvar för verksamhetens säkerhet och krisberedskap. Genom att analysera risker och sårbarheter och öva tillsammans med personalen ökar ni förmågan att hantera en kris på ett effektivt sätt.

Det rådande säkerhetsläget kräver också att alla är uppmärksamma och kritiska mot vilseledande information som sprids för att skapa instabilitet eller konflikter mellan olika grupper i samhället. Påverkanskampanjer blir alltmer sofistikerade och pågår i hög grad på platser där barn och elever finns. Både lärare och elever ställs inför en alltmer komplex miljö på internet som de behöver navigera i.

Skolverket fördjupar: om det aktuella säkerhetsläget

Den 5 september 2023 bjöd vi in till samtal och reflektioner om hur förskolan och skolan kan ta ansvar för säkerhet och krisberedskap. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson leder webbinariet. Medverkar gör också Stefan Anering, enhetschef för Säkerhet i offentlig miljö på MSB, Yara Tag-Eldeen, utredare på Myndigheten för psykologiskt försvar och Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.

Mer om förskolor och skolors säkerhetsarbete

Mer om källkritik och ökad kunskap om desinformation

Sveriges förskolor och skolor har under pandemin visat en god förmåga till beredskap och att ställa om vid kriser. Det förändrade omvärldsläget gör att vi behöver utveckla och använda de lärdomar och samverkansformer som vi fått under pandemin.

Förskola och skola – en del av det civila försvaret

Sveriges totalförsvar består dels av det civila, dels av det militära försvaret. Det civila förvaret är viktigt för samhällets beredskap för eventuella kriser. Förskola och skola räknas som samhällsviktig verksamhet som det både är angeläget att upprätthålla i krissituationer och som ska bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället. För många elever är skolan en trygg punkt i tillvaron och som behöver fortsätta att vara det även under kris.

Skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap

Det finns fem olika kriser och beredskapslägen som ingår i Sveriges totalförsvar. Skolan omfattas av civil beredskap som är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Det innebär att ansvarig verksamhet ska kunna möta alla former av samhällsstörningar.

  • Krisberedskap – handlar om att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid, så kallade fredstida krissituationer.
  • Civil beredskap - samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Ska kunna möta alla former av samhällsstörningar. Samhällsstörning kan till exempel handla om naturkatastrofer, pandemier eller störningar i kritisk infrastruktur.
  • Höjd beredskap är det högsta beredskapsläget och gäller i ett skarpt läge. Regeringen fattar beslut om höjd beredskap om landet befinner sig i krigsfara eller det råder utomordentliga förhållanden föranledda av krig utanför Sveriges gränser.

Olika former av samhällsstörning som verksamheten har ansvar för att hantera

En viktig del i den civila beredskapen är att träna sig och sin verksamhet för att kunna hantera olika typer av kriser och inför exempelvis ett läge med höjd beredskap. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas, antingen till skärpt beredskap eller högsta beredskap. Nedan följer några exempel på viktiga områden som man kan fokusera på.

  • Oro och stress hos barn, elever, vårdnadshavare och personal
  • Cyberattacker som medför att internet och telefoni slås ut under längre perioder
  • Elavbrott med avstängd värme och vatten som följd
  • Uteblivna matleveranser
  • Påverkanskampanjer och desinformation
  • Tillgång till skyddsrum.

Hantera osäkra lägen

För att hantera de olika störningar som listas i texten ovan behöver huvudmän se till att vissa funktioner kan upprättas snabbt vid en kris.

I början av en samhällsstörning är det inte alltid klart vad som har hänt. Under tiden en kris utvecklas kan det finnas perioder då tillgänglig information är knapp eller då utvecklingen står relativt stilla. Det kan vara svårt att säga exakt hur verksamheten påverkas och hur länge det varar.

Kommunikation vid kris

Detta behöver du ta hänsyn till i planeringen av förskolans eller skolans kommunikation.

  • Lista vilka parter som du behöver samarbeta med
    och ta med följande frågor.
  • Vad ryms inom ditt mandat?
  • Hur är kommunikationsfunktionen i kommunen organiserad? Vem ska du kontakta för vad?
  • Vilka kriser kan uppstå i din verksamhet där du själv kan behöva kommunicera?
  • Vilket stöd kan kommunikationsfunktionen ge inför och under en kris (till exempel publicering, framtagning av budskap)?

Förbered att hantera oro och stress hos barn och vuxna

Människor hanterar situationer som kan upplevas som hotfulla eller som skapar oro på olika sätt. För att dina beredskapsplaner ska fungera behöver du en förståelse för och ta hänsyn till hur det mänskliga beteendet påverkas. Även personal som har förmågan att bibehålla lugn och normal reaktions- och
funktionsförmåga vid störning behöver tydligt ledarskap och information om vad som gäller när omständigheterna av någon anledning ändras. Det stärker beredskapen att redan från början tänka på och planera in den mänskliga faktorn.

Skolverket erbjuder stöd för hur personal som arbetar med barn och unga kan prata om krig och kriser för att skapa trygghet och lugna.

Att prata med barn och elever om krig eller kriser

Det är viktigt att ni har en öppen dialog på förskolan eller skolan och tar hand om personal som behöver stöd. På Krisinformation.se finns samlad information och vägledning för den som känner oro.

Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Fortbildning för rektorer om att leda i kris

Fortbildning för rektorer är högskoleskurser som vänder sig till dig som är rektor eller har annan ledningsfunktion i skolväsendet.
Bland de kurser som startar hösten 2023 finns två som handlar om att stärka förmågan att förebygga och hantera svåra kriser och att ställa om och tänka nytt i verksamheten.

Ledarskap i krissituationer i förskola och skola,  Länk till annan webbplats.Linnéuniversitetet Länk till annan webbplats.

Att leda i kris, Mittuniversitetet Länk till annan webbplats.

Om verksamheten blir analog – hur ska vi kommunicera?

Kommunikation mellan kommun och verksamhet

Scenario

Cyberattacker blir allt vanligare och förskolor och skolor behöver vara förberedda på att bedriva verksamhet utan tillgång till internet eller telefoni.

Förberedelse

Vid händelser som slår ut internet eller telefoni finns ofta uppkoppling i delar av det drabbade området.

  • Ta reda på hur kommunikation mellan ansvariga i kommunen eller verksamheten ska fungera i en sådan situation.
  • Vem är förskolans eller skolans kontaktperson med kommunen?

Undervisning och kommunikation mellan skola, vårdnadshavare och elever

Scenario

Förskolor och skolor behöver säkerställa att verksamheten och undervisningen kan bedrivas på ett säkert sätt om internet skulle slås ut. Det är också viktigt att se till att det går att kommunicera med barn, elever och vårdnadshavare i en situation där tillgång till telefoni eller digitala kommunikationskanaler saknas eller är mycket begränsad.

Förberedelse

Se till att nödvändiga dokument finns tillgängliga även utanför förskolans eller skolans digitala system. Exempel på alternativ kan vara att uppgifter finns tillgängliga på papper eller via alternativa digitala lagringslösningar.

Exempelvis

  • krisplaner
  • närvarolistor
  • betygskatalog
  • nödvändiga kontaktuppgifter.

Elavbrott – om värme och vatten försvinner

Scenario: längre strömavbrott

Förskolan och skolan behöver säkerställa att det finns en plan för alternativ uppvärmning och att ni har tillgång till vatten i händelse av ett längre elavbrott. Kommunerna är ansvariga för verksamhet som måste fungera även under kriser, exempelvis vattenförsörjning, fjärrvärme och skola.

Förberedelse

  • Ta reda på var kommunen kommer att ställa ut vattentankar och vad som gäller i er kommun om vattenbrist skulle uppstå.
  • Ta reda på alternativ till vattentoaletter i kommunen vid ett längre elavbrott.
  • Ta reda på om det finns reservsystem på förskolan eller skolan för till exempel brandlarm eller annan eldriven teknik som slås på vid ett elavbrott.

Scenario: höga energipriser

Förskola och skola är samhällsviktiga verksamheter och det är huvudmannens ansvar att såväl personal som barn och elever har en god arbetsmiljö. När energipriserna ökar kan det bli aktuellt med rekommendationer om att se över verksamheternas energiförbrukning. Att sänka inomhustemperaturen någon grad och se till att barn och elever har tillräckligt med kläder på sig kan vara ett sätt att dra ner på kostnaderna, men enligt Arbetsmiljöverket bör inomhustemperaturen i förskolor och skolor i normalfallet inte vara lägre än 20 grader.

Eftersom förskola och skola är samhällsviktiga verksamheter är det viktigt att de precis som annan samhällsviktig verksamhet kan fortsätta att fungera även om elförsörjningen är i ett ansträngt läge.

Om matleveranser uteblir

Scenario

Livsmedelsverkets bedömning är att det varken i nuläget eller på sikt blir någon brist på mat totalt sett till följd av kriget i Ukraina. Men livsmedelsförsörjningen kommer sannolikt att påverkas, till exempel genom att ökade kostnader för producenter och problem med transporter kan göra att viktiga varor inte kan levereras som tänkt.

Matleveranser kan utebli lokalt till exempel vid ett omfattande elavbrott. Om maten inte kan förberedas eller tillagas vid centralkök kan skolor komma att stå utan måltider.

Förberedelse

  • Det är bra om förskolan och skolan är förberedd på uteblivna leveranser och säkrar att det finns alternativ om en sådan situation skulle uppstå. Vem är kontaktperson i kommunen eller hos leverantören? Finns det en måltidschef i er kommun?
  • Se över om det finns möjlighet att få tillgång till måltider som inte kräver tillagning eller uppvärmning vid ett till exempel ett längre elavbrott.
  • Samverka och för en nära dialog med måltidsverksamheten. Livsmedelsverket har tagit fram en handbok som kan fungera som ett stöd i förberedelsearbetet.

Beredskapshandbok för offentliga måltider, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Tre grundprinciper som kommun och skola ska följa vid kris

En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna.

  • ansvarsprincipen
  • likhetsprincipen
  • närhetsprincipen.

Två andra delar i svensk krishantering är samverkan och geografiskt områdesansvar.
Samverkan innebär i detta sammanhang att myndigheter, kommuner, regioner, företag, frivilligorganisationer och samhällsmedborgare hjälps åt för att hantera en krissituation.

Geografiskt områdesansvar innebär att planera, förbereda samt att ha en samordnande roll under en hantering av samhällsstörningar. Ansvaret utövas på tre nivåer:

  • lokalt (kommunerna)
  • regionalt (länsstyrelserna) och
  • nationellt (regeringen).

Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.

Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser.

De tre grundprinciperna i svensk krishantering är inte reglerade i lag.

Krishanteringens grunder, Krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Påverkanskampanjer och desinformation

Scenario

Påverkanskampanjer, fejkade nyheter och annan vilseledande information sprids ofta på internet i allmänhet och i sociala medier i synnerhet. Inte sällan är desinformation vanligt förekommande i forum, sociala medier och spel som barn och unga använder.

Påverkanskampanjer är det begrepp som används för att beskriva denna nya typ av säkerhetshot. I en påverkanskampanj utnyttjar främmande makt samhällets sårbarheter. Påverkanskampanjer är något vi behöver försvara oss emot för att värna målen för landets säkerhet.

Förberedelse

I det spända läget vi befinner oss i nu finns det all anledning att vara vaksam och källkritisk. Förskolan och skolan har en viktig roll i att utbilda eleverna i källkritik, och vuxna har en viktig roll att prata med barn och elever om detsamma.

Påverkanskampanjer kan ofta syfta till att nå just barn och unga, men även lärare och andra som arbetar i förskolan eller skolan kan vara måltavlor för propaganda och ryktesspridning.

Tillvägagångssätten kan skilja sig åt, men syftet är ofta att styra eller störa den öppna debatten och försvaga tilliten till samhället.

  • Skapa medvetenhet om att både skolpersonal och elever kan vara måltavlor för påverkanskampanjer och desinformation.
  • Bygg förtroende och se till att ha kommunikationskanaler på plats för att kunna delge korrekt information i rätt tid.
  • Bedöm riskerna i er verksamhet. Vilka risker ser ni och vilka konsekvenser kan det få för er verksamhet? Vad kan ni göra för att förebygga dessa konsekvenser?

Mer läsning

Senast uppdaterad 26 september 2023