Krisberedskap i ett förändrat omvärldsläge

Förskola och skola är samhällsviktig verksamhet som, så långt det är möjligt, ska pågå som vanligt vid olika typer av kriser. Läget i landet och i omvärlden ställer ökade krav på förskolors och skolors krisberedskap. Här finns exempel på scenarier som verksamheten och dess personal behöver förbereda sig på.

Omvärldsläget och den höjda terrorhotnivån i landet understryker behovet av att vara förberedd och ta ansvar för verksamhetens säkerhet och krisberedskap. Genom att analysera risker och sårbarheter och öva tillsammans med personalen ökar ni förmågan att hantera en kris på ett effektivt sätt.

Samhällsstörningar som verksamheten har ansvar för att hantera

En viktig del i den civila beredskapen är att träna och öva på att hantera olika typer av kriser och situationer med förhöjd beredskap. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas, antingen till skärpt beredskap eller högsta beredskap. Här följer några exempel på viktiga områden att fokusera på.

  • Oro och stress hos barn, elever, vårdnadshavare och personal
  • Cyberattacker som medför att internet och telefoni slås ut under längre perioder
  • Elavbrott med avstängd värme och vatten som följd
  • Uteblivna matleveranser
  • Påverkanskampanjer och desinformation
  • Tillgång till skyddsrum.

Hantera osäkra lägen

För att hantera de olika störningar som listas ovan behöver huvudmän se till att vissa funktioner kan upprättas snabbt vid en kris.

I början av en samhällsstörning är det inte alltid klart vad som händer. Knapp, sporadisk och fragmentariskt informationsflöde är utmärkande för en krissituation vilket gör att osäkerhet och förvirring lätt kan breda ut sig. Det kan vara svårt att säga exakt hur verksamheten påverkas och hur länge det varar.

Hantera oro och stress hos barn och vuxna

Scenario

Det som händer i omvärlden påverkar barn och unga i din verksamhet. Våld och konflikter i omvärlden sätter sina spår i klassrummet.

Förberedelse

Människor hanterar situationer som kan upplevas som hotfulla och som skapar oro på olika sätt. För att dina beredskapsplaner ska fungera behöver du ha en förståelse för och ta hänsyn till hur det mänskliga beteendet påverkas. Även personal som har förmåga att bibehålla lugn och normal reaktions- och funktionsförmåga vid störning behöver ett tydligt ledarskap och information om vad som gäller när omständigheterna av någon anledning ändras. Det stärker beredskapen att redan från början tänka på och planera in den mänskliga faktorn.

Det är viktigt att ni har en öppen dialog på förskolan eller skolan och tar hand om både barn, elever och personal som behöver stöd. På Krisinformation.se finns samlad information och vägledning för den som känner oro. På Lilla.krisinformation.se finns motsvarande information för barn och unga.

Om verksamheten blir analog – hur ska vi kommunicera?

Kommunikation mellan kommun och verksamhet

Scenario

Cyberattacker blir allt vanligare och förskolor och skolor behöver vara förberedda på att bedriva verksamhet utan tillgång till internet eller telefoni.

Förberedelse

Vid händelser som slår ut internet eller telefoni finns ofta uppkoppling i delar av det drabbade området.

  • Ta reda på hur kommunikation mellan ansvariga i kommunen eller verksamheten ska fungera i en sådan situation.
  • Vem är förskolans eller skolans kontaktperson med kommunen?

Undervisning och kommunikation mellan skola, vårdnadshavare och elever

Scenario

Förskolor och skolor behöver säkerställa att verksamheten och undervisningen kan bedrivas på ett säkert sätt om internet skulle slås ut. Det är också viktigt att se till att det går att kommunicera med barn, elever och vårdnadshavare i en situation där tillgång till telefoni eller digitala kommunikationskanaler saknas eller är mycket begränsad.

Förberedelse

Se till att nödvändiga dokument finns tillgängliga även utanför förskolans eller skolans digitala system. Exempel på alternativ kan vara att uppgifter finns tillgängliga på papper eller via alternativa digitala lagringslösningar.

Exempelvis

  • krisplaner
  • närvarolistor
  • betygskatalog
  • nödvändiga kontaktuppgifter.

Elavbrott – om värme och vatten försvinner

Scenario: längre strömavbrott

Förskolan och skolan behöver säkerställa att det finns en plan för alternativ uppvärmning och att ni har tillgång till vatten i händelse av ett längre elavbrott. Kommunerna är ansvariga för verksamhet som måste fungera även under kriser, exempelvis vattenförsörjning, fjärrvärme och skola.

Förberedelse

  • Ta reda på var kommunen kommer att ställa ut vattentankar och vad som gäller i er kommun om vattenbrist skulle uppstå.
  • Ta reda på alternativ till vattentoaletter i kommunen vid ett längre elavbrott.
  • Ta reda på om det finns reservsystem på förskolan eller skolan för till exempel brandlarm eller annan eldriven teknik som slås på vid ett elavbrott.

Scenario: höga energipriser

Förskola och skola är samhällsviktiga verksamheter och det är huvudmannens ansvar att såväl personal som barn och elever har en god arbetsmiljö. När energipriserna ökar kan det bli aktuellt med rekommendationer om att se över verksamheternas energiförbrukning. Att sänka inomhustemperaturen någon grad och se till att barn och elever har tillräckligt med kläder på sig kan vara ett sätt att dra ner på kostnaderna, men enligt Arbetsmiljöverket bör inomhustemperaturen i förskolor och skolor i normalfallet inte vara lägre än 20 grader.

Eftersom förskola och skola är samhällsviktiga verksamheter är det viktigt att de precis som annan samhällsviktig verksamhet kan fortsätta att fungera även om elförsörjningen är i ett ansträngt läge.

Om matleveranser uteblir

Scenario

Livsmedelsverkets bedömning är att det varken i nuläget eller på sikt blir någon brist på mat totalt sett till följd av kriget i Ukraina. Men livsmedelsförsörjningen kommer sannolikt att påverkas, till exempel genom att ökade kostnader för producenter och problem med transporter kan göra att viktiga varor inte kan levereras som tänkt.

Matleveranser kan utebli lokalt till exempel vid ett omfattande elavbrott. Om maten inte kan förberedas eller tillagas vid centralkök kan skolor komma att stå utan måltider.

Förberedelse

  • Det är bra om förskolan och skolan är förberedd på uteblivna leveranser och säkrar att det finns alternativ om en sådan situation skulle uppstå. Vem är kontaktperson i kommunen eller hos leverantören? Finns det en måltidschef i er kommun?
  • Se över om det finns möjlighet att få tillgång till måltider som inte kräver tillagning eller uppvärmning vid ett till exempel ett längre elavbrott.
  • Samverka och för en nära dialog med måltidsverksamheten. Livsmedelsverket har tagit fram en handbok som kan fungera som ett stöd i förberedelsearbetet.

Beredskapshandbok för offentliga måltider, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Påverkanskampanjer och desinformation

Scenario

Det rådande säkerhetsläget kräver att alla är uppmärksamma och kritiska mot vilseledande information som sprids för att skapa instabilitet eller konflikter mellan olika grupper i samhället. Påverkanskampanjer blir alltmer sofistikerade och pågår i hög grad på platser där barn och elever finns. Både lärare och elever ställs inför en alltmer komplex miljö på internet som de behöver navigera i.

Påverkanskampanjer, fejkade nyheter och annan vilseledande information sprids ofta på internet i allmänhet och i sociala medier i synnerhet. Inte sällan är desinformation vanligt förekommande i forum, sociala medier och spel som barn och unga använder.

Påverkanskampanjer är det begrepp som används för att beskriva denna nya typ av säkerhetshot. I en påverkanskampanj utnyttjar främmande makt samhällets sårbarheter. Påverkanskampanjer är något vi behöver försvara oss emot för att värna målen för landets säkerhet.

Förberedelse

I det spända läget vi befinner oss i nu finns det all anledning att vara vaksam och källkritisk. Förskolan och skolan har en viktig roll i att utbilda eleverna i källkritik, och vuxna har en viktig roll att prata med barn och elever om detsamma.

Påverkanskampanjer kan ofta syfta till att nå just barn och unga, men även lärare och andra som arbetar i förskolan eller skolan kan vara måltavlor för propaganda och ryktesspridning.

Tillvägagångssätten kan skilja sig åt, men syftet är ofta att styra eller störa den öppna debatten och försvaga tilliten till samhället.

  • Skapa medvetenhet om att både skolpersonal och elever kan vara måltavlor för påverkanskampanjer och desinformation.
  • Bygg förtroende och se till att ha kommunikationskanaler på plats för att kunna delge korrekt information i rätt tid.
  • Bedöm riskerna i er verksamhet. Vilka risker ser ni och vilka konsekvenser kan det få för er verksamhet? Vad kan ni göra för att förebygga dessa konsekvenser?

Mer läsning

Senast uppdaterad 15 februari 2024

Innehåll på denna sida