Skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument
En av de viktigaste förutsättningarna för att elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper är en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. För att främja och upprätthålla arbetet med trygghet och studiero ska det finnas skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument på alla skolor.
Här finns stöd för huvudman och rektor i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer samt fritidshemmet om vad som gäller i arbetet med skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument. Materialet om skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument gäller inte för förskolan eller kommunal vuxenutbildning eftersom dessa skolformer inte omfattas av 5 kap. 5, 5 a, 5 b §§ skollagen.
Nytt arbetsmaterial under hösten 2026
Under hösten 2026 publicerar vi exempelmallar för arbetet med skolregler, konskevensplaner och förväntansdokument. Det kommer också att finnas exempel på rutiner för att upprätthålla skolregler.
Skolregler och konsekvensplaner
Det ska finnas skolregler för varje skolenhet och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt för öppen fritidsverksamhet.
Syftet med skolreglerna är att de ska bidra till ett positivt skolklimat och upprätthålla trygghet och studiero. De ska också bidra till att eleverna tillägnar sig det svenska samhällets normer och demokratiska värderingar.
Rektorn ansvarar för och beslutar om skolreglerna
Rektorn ansvarar för att skolregler tas fram och fattar beslut om dessa. Skolreglerna ska även innehålla en plan för konsekvenser när någon bryter mot skolreglerna.
Rektorn ansvarar för att det finns gemensamma rutiner och förhållningssätt på skolenheten för arbetet med att upprätthålla skolreglerna. Hur skolreglerna efterlevs ska regelbundet följas upp och resultatet av uppföljningen ska analyseras.
Skolreglerna ska förankras hos eleverna så att de får möjlighet att vara delaktiga genom att lämna synpunkter och förslag.
Förväntansdokument
Skolans uppdrag är att främja elevernas lärande och utveckling. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I samverkan med hemmen ska utbildningen främja barns och elevers allsidiga, personlig utveckling. Skolan ska också tydliggöra för elever och vårdnadshavare vilka förväntningar skolan har på dem samt vilka förväntningar elever och deras vårdnadshavare kan ha på skolan. På varje skolenhet ska det därför finnas förväntansdokument som ska innehålla skolregler och en konsekvensplan.
I förväntansdokumentet ska det också framgå att vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av bland annat en god fostran tillgodoses.
Förväntansdokumentet får även innehålla annan information som är relevant för att förtydliga de ömsesidiga förväntningarna mellan skolan och eleverna respektive skolan och vårdnadshavarna.
Rektor ansvarar för att förväntansdokument tas fram
Rektorn ansvarar för att förväntansdokument tas fram och informerar om innehållet. Elever och vårdnadshavare ska informeras om innehållet i förväntansdokumentet varje läsår.
Kravet på förväntansdokument är reglerat i skollagen.
Syftet med förväntansdokument
Syftet med ett förväntansdokument är att skapa en bättre förståelse för skolans uppdrag samt de roller och förväntningar som skolan, vårdnadshavare och elever kan ha på varandra i detta sammanhang. Genom att tydliggöra roller och ansvar kan samverkan mellan skolan och vårdnadshavare främjas. Dokumentet syftar till att vara ett stöd i kontakten mellan skolan och hemmet.
Förväntansdokument kan ofta behöva vara tillgängliga på flera språk och på lätt svenska.
Utformning av förväntansdokument
Förväntansdokumentet ska innehålla skolregler och en konsekvensplan där det tydligt framgår vilka konsekvenserna blir om någon bryter mot skolreglerna. En hänvisning ska också göras till den bestämmelse i skollagen som anger att ett förväntansdokument ska finnas på varje skola. Förväntansdokumentet ska även innehålla en hänvisning till 6 kap. föräldrabalken som bland annat tydliggör vårdnadshavares ansvar för barnets rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran.
Utöver skolregler och konsekvensplan kan förväntansdokumentet innehålla annan typ av information som syftar till att förtydliga de ömsesidiga relationerna mellan skolan och elevernas vårdnadshavare.
För skolan kan det handla om att vårdnadshavare och elever kan förvänta sig att skolan
- tydliggör läroplanens mål
- fortlöpande informerar vårdnadshavare om elevens utveckling och lärande
- arbetar aktivt för att erbjuda en utbildning som präglas av trygghet och studiero
- förankrar skolreglerna hos eleverna och vad konsekvenserna blir om dessa regler överträds samt informerar vårdnadshavare om detta
- bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och ett arbete med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering
- genomför utvecklingssamtal minst en gång per termin
- erbjuder elever det stöd de behöver utifrån sina förutsättningar och behov.
För vårdnadshavare kan det handla om att skolan förväntar sig att vårdnadshavare
- intresserar sig för och stödjer barnens skolarbete
- samverkar med skolan genom att delta i utvecklingssamtal, föräldramöten och andra aktiviteter som skolan bjuder in till
- tar ansvar för att barnen kommer till skolan och fullgör skolplikten
- strävar efter samarbete som gynnar barnens utveckling och lärande.
För elever kan det handla om att skolan förväntar sig att elever
- gör sitt bästa i skolarbetet
- känner till och inte bryter mot skolans skolregler och andra normer för uppförande
- bemöter kamrater och vuxna på skolan med respekt
- använder ett vårdat språk
- har med sig skolmaterial, idrottskläder och liknande.
Skolans kommunikation och samverkan med vårdnadshavare
En väl fungerande samverkan med vårdnadshavare kan motverka konflikter och anmälningsärenden. Här finns stöd för att stärka kommunikationen med vårdnadshavare.
Förskolan och skolan ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En förutsättning för detta är bland annat förtroendefulla relationer, en trygg lärmiljö och en väl fungerande samverkan med vårdnadshavare.
Förtroendefulla relationer och väl fungerande samverkan med vårdnadshavare är också centrala för att kunna hantera svåra situationer och eventuella klagomål från vårdnadshavare.
Huvudmannen behöver arbeta aktivt för att vårdnadshavare, elever och personal ska känna till rutiner för arbetet med skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument och se till att dessa är väl förankrade i verksamheten.
Ansvar för klagomålshantering
Det finns ingen tydlig definition av klagomål i skollagen, däremot finns krav på att huvudmannen ska ha en klagomålshantering. Lagstiftningen om klagomålshantering syftar att komma tillrätta med brister i utbildningen. Det betyder att vårdnadshavare och elever kan framföra sitt missnöje mot utbildningen i sin helhet, det vill säga både undervisningen och övrig verksamhet.
En del klagomål är lättare att hantera och går snabbare att åtgärda än andra. Sådana klagomål kräver som regel inte någon omfattande dokumentation eller utredning. Om ett klagomål rör en viss förskole- eller skolenhet kan hanteringen av klagomålet behöva ske i samråd med berörd rektor och annan berörd personal på förskolan eller skolan, för att bland annat kunna avgöra om det krävs en utredning. Vissa klagomål kan hanteras genom ett enkelt samtal. Om samma typ av enklare klagomål som inte har bedömts kräva någon utredning återkommer ofta, kan det dock vara motiverat att utreda orsaken till detta.
Huvudmannens ansvar och hantering av klagomål
I arbetet med klagomålshantering ska huvudmannen få kännedom om de klagomål som rör brister i verksamheten och som inte kan lösas på enhetsnivå. Missnöjesyttringar är dock inte nödvändigtvis alltid klagomål som behöver utredas vidare på huvudmannanivå. Ett sätt att underlätta denna gränsdragningsproblematik kan vara att i rutinerna tydliggöra hur klagomål kan lämnas in.
Huvudmannen har det yttersta ansvaret för hantering av klagomål som rör förskolan och skolan och det innebär följande:
- När ett klagomål har tagits emot av huvudmannen ska den som har framfört klagomålet få en bekräftelse på det inom rimlig tid.
- Huvudmannen ska därefter skyndsamt göra en bedömning av hur klagomålet ska hanteras vidare.
- Om en utredning bedöms vara nödvändig ska huvudmannen utreda klagomålet och återkoppla till den som har klagat.
Rektors ansvar i klagomålshanteringen
Rektors ansvar är att leda och tydliggöra klagomålshanteringen på förskole- och skolenheten. I detta ingår att förankra huvudmannens rutiner för klagomålshantering bland förskollärare, lärare, övrig personal, vårdnadshavare och elever så att alla vet vad som gäller. Rektor ska också säkerställa att de klagomål som inte kan lösas på enhetsnivå, förs vidare till huvudmannen enligt de rutiner som huvudmannen har tagit fram.
Huvudmannen ansvarar för klagomålshantering. Detta ansvar är reglerat i skollagen och omfattar följande delar:
- Styra och leda
- Utarbeta skriftliga rutiner
- Informera om rutiner
- Utreda och återkoppla
Styra och leda
Huvudmannen har ansvar för att det finns en fungerande klagomålshantering i organisationen och att den är väl förankrad i hela styrkedjan. Det handlar bland annat om att klargöra vem som gör vad i styrkedjan vid varje klagomål som kommer in, och att säkerställa att det finns en samsyn kring klagomålshantering i organisationen som helhet. I huvudmannens ansvar ingår också att följa upp och utveckla klagomålshanteringen och att ge rektorer stöd i arbetet med uppföljning.
Utarbeta rutiner
Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshantering. Skälet till detta är att det inte ska råda någon tvekan om vad de innebär. Det bidrar till ökad transparens och tydlighet kring huvudmannens ansvar för klagomålshantering.
Rutinerna ska tydliggöra att huvudmannen har ansvar för att åtgärda brister i verksamheten samt att huvudmannen har ansvar för att hantera de klagomål som inkommer.
Rutinerna kan utformas på olika sätt men ska tydliggöra:
- Hur ett klagomål kan lämnas.
- Att den som har lämnat ett klagomål kommer att få en bekräftelse på att klagomålet har tagits emot.
- Att huvudmannen skyndsamt ska göra en bedömning av hur klagomålet ska hanteras vidare och utredas.
- Att den som har lämnat klagomålet kommer att få återkoppling från huvudmannen.
Informera om rutiner
Huvudmannen har ansvar för att rutinerna kring klagomålshantering är lätta att hitta och förstå. Av huvudmannens information om klagomålshantering till vårdnadshavare och elever ska det tydligt framgå:
- Att det finns en möjlighet att lämna klagomål.
- Vem vårdnadshavare och elever kan vända sig till för att lämna klagomål.
- Hur vårdnadshavare och elever kan lämna klagomål.
Huvudmannen ska också säkerställa att rutinerna kring klagomålshantering är väl kända och förankrade i den egna organisationen, det vill säga både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Rutinerna ska rikta sig såväl till huvudmannens interna organisation som till elever, vårdnadshavare och andra som vill lämna klagomål.
Huvudmannens information om klagomålshantering behöver spridas på flera olika sätt, oavsett om informationen är intern eller extern. Det kan till exempel ske i samband med föräldramöten, i samtal och på olika webbplatser. Informationen kan även behöva vara tillgänglig på flera språk och på lätt svenska.
Utreda och åtgärda
När ett klagomål inkommer till huvudmannen ska huvudmannen skyndsamt göra en bedömning av hur klagomålet ska hanteras vidare. Alla klagomål ska hanteras opartiskt och effektivt. Om ett klagomål rör en specifik enhet kan det behöva hanteras i samråd med berörd rektor, förskollärare, lärare och övrig personal på förskolan och skolan, bland annat för att kunna avgöra om en utredning krävs.
Vissa klagomål kan hanteras genom ett enkelt samtal. I andra fall kan det finnas behov av en utredning. En utredning kan genomföras i form av ett eller flera samtal alternativt vara mer omfattande.
Det finns inga krav på hur en utredning av ett klagomål ska genomföras, men resultatet av huvudmannens utredning ska återkopplas till den som har lämnat klagomålet. Om den som har klagat inte är nöjd med huvudmannens utredning och förslag till eventuell åtgärd, kan huvudmannen informera om möjligheten att kontakta Skolinspektionen för vidare hantering av klagomålet.
I de fall vårdnadshavaren vid en fristående förskola inte är nöjd med huvudmannens utredning kan den som har lämnat klagomålet göra en anmälan till kommunen. Om man fortsatt inte är nöjd med den utredningen kan den som lämnat klagomålet vända sig till Skolinspektionen.
Följa upp, analysera och utveckla
En viktig del i huvudmannens arbete med klagomålshantering är att följa upp och analysera inkomna klagomål i syfte att utveckla verksamheten. De klagomål som inkommer till huvudmannen behöver därför fortlöpande sammanställas inför uppföljning och analys.
Klagomålshantering och systematiskt kvalitetsarbete
Huvudmannens klagomålshantering innebär en möjlighet att utveckla verksamheten och kan därför ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
Tillitsfulla relationer och samverkan
Tillitsfulla relationer och en väl fungerande samverkan mellan förskola, skola och vårdnadshavare främjar elevers utvecklingsmöjligheter. De kunskaper och erfarenheter som vårdnadshavare har när det gäller de egna barnen, är i detta sammanhang viktigt att ta reda på. Förskolan och skolan behöver därför underlätta vårdnadshavares delaktighet utifrån deras olika förutsättningar, förväntningar och krav. Samtidigt är det viktigt att förskolan och skolan klargör var gränserna går för vårdnadshavares inflytande över utbildningen.
När det gäller samverkan med vårdnadshavare är det viktigt att förskolan och skolan har flera olika kanaler för kommunikation. Förskolan och skolan behöver också erbjuda olika typer av mötesformer så att alla vårdnadshavare har möjlighet att delta vid sammankomster.
Förankra huvudmannens rutiner
Rektorn ansvarar för att huvudmannens rutiner för klagomålshantering är förankrade bland förskollärare, lärare, övrig personal, vårdnadshavare och elever, så att alla vet vad som gäller och känner till huvudmannens ansvar för att hantera brister.
Tydliga rutiner för klagomålshantering syftar till att främja delaktighet och till att nödvändiga professionella gränser synliggörs och stärks. Till exempel genom att klargöra vad vårdnadshavare och elever kan ha inflytande över när det gäller utbildningens innehåll och utformning. Ytterligare exempel är att klargöra rektors möjlighet till stöd från huvudmannen och vad detta stöd kan innebära.
Förskolans och skolans information om huvudmannens rutiner för klagomålshantering kan både behöva spridas på flera olika sätt och förklaras närmare. Rutinerna kan också behöva vara tillgängliga på flera språk och lätt svenska.
Klagomålshantering och systematiskt kvalitetsarbete
Arbetet med klagomålshantering är en möjlighet att utveckla förskolans och skolans verksamhet och bör av den anledningen ingå som en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet.
En väl fungerande klagomålshantering förutsätter ett långsiktigt, strategiskt och kontinuerligt utvecklingsarbete. Klagomålshanteringen behöver följas upp och analyseras för att kunna ligga till grund för det fortlöpande arbete med att utveckla verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och förutsätter en fortlöpande och väl fungerande dialog mellan förskole- och skolenheten och huvudmannen. Detsamma gäller mellan enhetens personal, vårdnadshavare och elever. En väl fungerande dialog bidrar på så sätt till delaktighet och samförstånd i frågor som rör enhetens resultat och utvecklingsbehov. I förlängningen bidrar detta också till att stärka barnens och elevernas rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö.
Checklista för klagomålshantering
Checklistan kan användas av huvudman, rektor, förskollärare, lärare och övrig personal för att säkerställa att huvudmannen uppfyller det ansvar för klagomålshantering som framgår av 4 kap. 8 § skollagen. Genom att läsa påståenden och ta ställning till hur väl de stämmer överens med er klagomålshantering på huvudmanna-, förskole- och skolenhetsnivå, så kan ni se vilka områden ni kan behöva arbeta med att utveckla och förbättra.
Checklista för klagomålshantering, för huvudman, rektor lärare och övrig skolpersonal docx, 50 kB.
Senast uppdaterad 04 augusti 2026.