Styrdokumenten sätter ramarna för ditt arbete (Gy25)
Här kan du läsa om de viktigaste styrdokumenten för dig som lärare i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå: läroplanen och ämnesplanerna. Utbildningen regleras även i skollagen och förordning om vuxenutbildning.
Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av fem skolformsdelar: komvux på grundläggande nivå, komvux på gymnasial nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå, komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå, komvux i svenska för invandrare (sfi).
Skolformsdelarna har en gemensam läroplan men olika kurs- och ämnesplaner. Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev.
Läroplanen för vuxenutbildning
Läroplanen består av två delar:
- Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund.
- Övergripande mål och riktlinjer.
De gäller för verksamhetens och lärarens arbete oberoende av vilket ämne som läraren undervisar i.
Ämnesplanernas uppbyggnad
Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå bedriver undervisning i alla ämnen som finns på nationella program i anpassade gymnasieskolan med undantag för idrott och hälsa. Skolformsdelen har samma ämnesplaner som anpassade gymnasieskolan.
Ämnesplanernas struktur och innehåll
För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanerna innehåller en beskrivning av ämnet som helhet, syfte, centralt innehåll och betygskriterier. Varje ämne består också av en eller flera nivåer som bygger på varandra. För varje nivå finns ett specifikt centralt innehåll, medan syftet och betygskriterierna är gemensamma för ämnet och därför desamma för alla nivåer.
Syfte
Varje ämnesplan innehåller en syftestext som beskriver de övergripande målsättningar som ska gälla för undervisningen i ämnet. Syftet är därför viktigt när lärare planerar och genomför undervisningen.
Nivåer i ämnet
För en del ämnen i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå står det i ämnesplanen att nivån i ämnet bygger på en tidigare nivå i ämnet eller på en nivå i ett annat ämne. Att en nivå i ett ämne bygger på en lägre nivå eller en nivå i ett annat ämne är Skolverkets vägledning om vilka förkunskaper som är lämpliga att eleven har inför en nivå i ämnet. Det finns däremot inget formellt krav på att eleven ska ha läst eller fått ett godkänt betyg i den nivå som ämnet bygger på för att kunna gå vidare till nästa nivå och få ett betyg i den. Eleven kan alltså påbörja en nivå i ett ämne utan att ha läst det som den bygger på.
Centralt innehåll
Det centrala innehållet är det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på olika sätt utifrån olika delar av ämnets syfte men varje elev ska få möta hela det centrala innehållet i någon omfattning. Läraren kan också lägga till innehåll som inte finns i det centrala innehållet utifrån elevernas behov och intressen.
Det centrala innehållet är ordnat i punktlistor under ett antal kunskapsområden. De olika kunskapsområdena motsvarar inte arbetsområden i undervisningen, utan de är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnet. Vid planeringen av undervisningen väljer läraren hur hen kombinerar punkterna inom och mellan kunskapsområdena. Läraren kan också göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen och i planering av olika bedömningssituationer.
Betygskriterier
Betygskriterierna uttrycker kännetecken på kunskaper för nivåerna E, C och A i betygsskalan. De är formulerade utifrån målen och det centrala innehållet. Betyg sätts i slutet av varje nivå. Varje betyg ska återspegla elevens kunskaper i ämnet upp till och med den aktuella nivån. Varje nytt betyg på en nivå omfattar och ersätter betyg på de lägre nivåerna i ämnet.
Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte betygskriterierna på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunskaper. Läraren behöver därför läsa och tolka betygskriterierna i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits. Läraren använder betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Betygskriterierna är alltså inte tänkta att fungera som grund för planeringen av undervisningen. Däremot behöver läraren ta stöd i dem för att samla in ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.
Undervisa utifrån ämnesplanerna
Komvux har ett brett bildningsuppdrag. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utbildningen ska ge dem en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Elever ska få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Syfte och centralt innehåll – utgångspunkter för undervisning
God undervisning bygger på att läraren både följer och stödjer elevens kunskapsutveckling. Läraren planerar och genomför undervisningen så att eleven får möjlighet att inhämta och utveckla de kunskaper och värden som beskrivs i läroplanen.
Syftet och det centrala innehållet ger läraren information om vad som är väsentliga kunskaper i ämnet, men det är läraren som avgör hur syftet och det centrala innehållets delar väljs ut och kombineras i ett arbetsområde i undervisningen. Läraren väljer ut vad som ska ingå, hur undervisningen ska utformas och vilka kunskaper den ska hjälpa eleven att utveckla inom det aktuella arbetsområdet.
Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleven får möjlighet att utveckla. Det handlar om att medvetet utforma undervisningen utifrån ämnets innehåll och samspelet mellan läraren och elev. För att på bästa sätt stödja elevens kunskapsutveckling behöver läraren även identifiera deras styrkor och utvecklingsbehov och utifrån den informationen planera den fortsatta undervisningen.
Betygskriterierna – utgångspunkt för betygssättning
Vid betygssättningen använder läraren betygskriterierna, och tolkar dem i relation till syfte, centralt innehåll och din egen undervisning. Läraren analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och avgör vilket betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygssättning är inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör.
Det är viktigt att betygskriterierna inte görs till mål för undervisningen. Målen för vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla anges i ämnesplanernas syfte och de långsiktiga målen som läraren planerar sin undervisning utifrån. Samtidigt behöver läraren se till så att det finns ett betygsunderlag som är relevant i förhållande till betygskriterierna vid betygssättningen. Läraren behöver även hålla sig informerad om hur undervisningen fungerar och hur elevernas kunskaper utvecklas så att hen kan anpassa kommande undervisning och ge eleverna verkningsfull återkoppling.
Vid planering och genomförande är det ämnets syfte och centrala innehåll som är grunden, men läraren behöver då och då göra avstämningar mot betygskriterierna. Vid betygssättningen är däremot betygskriterierna i fokus, men de behöver då läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som har bedrivits.
Orienteringskurser och delkurser
De nationella kurserna kan delas upp i delkurser. Det är rektorn som beslutar om nationella kurser ska delas upp i delkurser och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta.
Förutom nationella kurser får det även finnas orienteringskurser. Läs mer om orienteringskurser här:
Anordna orienteringskurser inom komvux
Fördjupad information om ämnesplanerna
Skolverkets publikation Så använder du ämnesplanerna ger dig fördjupad information om hur ämnesplanerna är uppbyggda, hur deras olika delar förhåller sig till varandra samt om betygsskalan och betygssättning.
Senast uppdaterad 20 augusti 2026.